BARN- OCH UTBILDNING I NORRA BOHUSLÄN

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNING I NORRA BOHUSLÄN NYCKELTALSJÄMFÖRELSE 2005 FÖR KOMMUNERNA STRÖMSTAD TANUM MUNKEDAL SOTENÄS LYSEKIL 1(5)

2 INLEDNING Uppdraget Som ett led i projektet Benchmarking i Norra Bohuslän har ekonomgruppen för barnoch utbildningsförvaltningarna i Norra Bohuslän (Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs och Lysekil) fått i uppdrag från ekonomicheferna i respektive kommun att ta fram vilka nyckeltal som är intressanta och viktiga att analysera börja ta fram några nyckeltal samt göra en jämförelse mellan kommunerna undersöka kommunernas nettokostnader för de större verksamheterna jämfört med strukturkostnaden enligt SCB:s statistik fundera och lämna förslag på lämplig sammansatt referensgrupp som skall knytas till ekonomigruppen Arbetet har nu pågått under fem år och rapporten för verksamhetsåret 2004 är den femte i ordningen. Årets redovisning kommer att delas in i två delrapporter. En ekonomisk redovisning av nyckeltalen, för verksamheterna inom barnomsorg och grundskola, presenteras i denna rapport som presenteras förvaltningscheferna under våren Under hösten kommer gruppen att ta fram resultatmått (vilket hämtas från Skolverkets/SCB officiella statistik) för grundskolan. Denna delrapport planeras vara klar under oktober månad. Parallellt med att delrapport två tas fram kommer en arbetsgrupp bestående av rektorer från respektive kommun att diskutera nyckeltalen samt orsaken till varför olikheterna är som dom är. Ekonomigruppens arbetsmetod Barn- och utbildningsekonomerna har under de senast tio åren sammanträtt för att diskutera gemensamma frågor som nyckeltal, resursfördelningssystem, konteringsplan, statistik, redovisningsfrågor mm. Gruppen har fungerat väl, stundom med många möten inbokade under året, stundom med något färre inbokningar. I dag möts vi ungefär en gång varje termin i anslutning till arbetet med bokslut och budget. Syftet med gruppen var att diskutera gemensamma frågor samt att skapa ett nätverk så vi lärde känna varandra. Dagordningen för ett sådant möte är att i första hand diskutera de gemensamma nyckeltalen som vi har tagit fram för att sedan diskutera ett eller flera ämnen som för närvarande är aktuellt inom skolan. Vi passar också på att dela med oss när det gäller arbetsinsatser som vi för närvarande arbetar med eller nyss har slutfört. Exempel kan vara: Intern kontroll av administrativa rutiner Redovisningssystem Resursfördelningssystem Ekonomirapporter 2(5)

3 NYCKELTALEN Framtagna nyckeltal Gruppen har valt att begränsa sig i det inledande arbetet till ett nyckeltal per verksamhetsområde. Arbetsgruppen har valt i första hand att redovisa den personaltäthet som relateras till elev/barngrupperna. Nytt för i år är att arbetsgruppen har tagit fram kostnader för grundskolan. Den nationella statistiken, som presenteras årligen genom SCB:s Vad kostar verksamheten i Din kommun, diskuteras dels vid insamlande av materialet och dels när den presenteras. Gruppen konstaterar att jämförelsen mellan kommunerna är svår att göra. Orsaken är att kommunerna har för stora olikheter. Geografi, storlek, struktur och ekonomi är bl a några sådana olikheter som skiljer kommunerna åt. En jämförelse är därför mycket svår och diskussionen begränsar sig ofta till just olikheterna. Definition av nyckeltalen Barnomsorgen Helårsarbetare per 100 heltidsbarn Helårsarbetare per 100 barn Genomsnittlig placeringstid Förskola Antalet heltidsbarn fås genom att dividera antalet schematimmar med 30. Mättillfällen är första veckan i månaderna februari, maj, september och december. OBS! Antal månader beror på om semestermånaden schemaläggs eller inte. All personal beräknas ingå, förutom personal för lokalvård, skolmåltider, ledning, administration, elevassistenter och vaktmästare. Skolbarnsomsorg Samma definition som ovan men heltidsbarn beräknas till 15 timmar per vecka. Familjedaghem Antalet heltidsbarn fås genom att dividera antalet schematimmar med 30. All personal beräknas ingå förutom eventuell central/lokal administration. Nyckeltalen ovan kompletteras vidare med genomsnittlig placeringstid för respektive verksamhetsområde. Grundskolan Pedagogisk personal/100 elever Här redovisas endast personal med pedagogisk uppgift d.v.s. lärare, speciallärare, talpedagog, förskollärare, fritidspedagoger och personal för flyktingundervisning. Pedagogisk personal inkl elevassistenter/100 elever Pedagogisk personal se definition ovan samt elevassistenter. Kostnader per elev inom grundskolan Arbetsgruppen har valt att presentera bruttokostnaden per elev för grundskolan. Nyckeltalen fördelar sig vidare att särredovisa lokalkostnaderna och kostnaderna för den pedagogiska personalen. 3(5)

4 Följande definitioner används för framtagande av nyckeltalen: Antal elever Endast kommunens elevantal skall redovisas inkl köpta utbildningsplatser utanför kommunen Undervisning Lärare, speciallärare och talpedagoger Lokaler Interna och externa hyror, kapitaltjänst för lokalen samt inköp av inventarier, vaktmästare och städfunktion och inköp av möbler mm Övrigt Samtliga övriga kostnader t ex: Skolmåltider, skolskjutsar, köp av utbildningsplatser (friskola), pedagogiskt matrl, syo (syv), praoersättning, itpersonal/pedagog, elevassistenter, personliga assistenter, skolsköterskor, kuratorer och psykolog (andel av socialsekr), andel av skolledning/lokal administration, fortbildnings/lokal skolutveckling mm SAMMANSTÄLLNING AV NYCKELTALEN Nedan presenteras de nyckeltal man får fram för respektive kommun efter nyckeltals definition som anges ovan. Barnomsorgen Genom heltidsbarn Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskolan 19,1 18,1 21,9 19,5 19,4 Skolbarnsomsorg 7,9 5,6 5,8 8,1 Familjedaghem 24,5 17,8 18,4 19,9 29,1 Genom antal barn Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskolan 19,1 15,9 17,3 19,9 18,9 Skolbarnsomsorg 7,5 7,5 5,8 6,4 6,8 Familjedaghem 21,4 13,9 15,0 16,9 24,6 Genomsnittlig placeringstid Placeringstid Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskolan 30,0 26,5 23,7 30,2 29,2 Skolbarnsomsorg 14,5 15,5 15,3 12,5 Familjedaghem 26,4 22,5 24,5 25,2 25,4 Förskoleklass/grundskolan Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Lärarpersonal 8,8 8,7 8,6 8,9 8,7 Lärarpersonal inkl elevass 9,1 9,3 9,6 9,5 9,6 Kostnader per elev Förskoleklass/grundskolan Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Bruttokostnad/elev Varav undervisning Varav lokaler Varav övriga kostnader (5)

5 Sammanfattning Inom förskolan redovisar Tanums kommun den lägsta personaltätheten. Tanum har under 2005 vidtagit åtgärder i form att ett nytt resurssystem. en minskar från 20,9 till 18,1 tjänster per 100 heltidsbarn. Korta placeringstider/schematider är fortfarande en orsak till det höga antalet heltidsarbetare/100 barn som Munkedal uppvisar i förhållande till de övriga jämförande kommunerna i Norra Bohuslän. en, samt placeringstiden, inom förskolan i Sotenäs kommun har ökat mellan åren 2004 och Den största förändringen inom barnomsorgen i Sotenäs kommun skedde på familjedaghemmen där personaltätheten per barn respektive heltidsbarn minskat markant under en inom grundskolan har för kommunerna stabiliserat sig på den nivå som redovisades under Orsaken till detta är att statsbidraget för ökad personaltäthet inom skola och skolbarnsomsorg nu inte längre ökar i storlek. Strömstad, Sotenäs och Lysekil redovisar en smärre minskning i personaltätheten medan Tanums kommun är den kommun som avviker genom att öka personaltätheten även för Sotenäs kommun redovisar fortfarande den högsta personaltätheten inom grundskolan inom jämförelsegruppen trots att personaltätheten i Sotenäs grundskolor minskade något under Lysekil tillsammans med Munkedal redovisar den högsta personaltätheten inom jämförelsegruppen. Lysekil låg före beslutet om statsbidraget för ökad personaltäthet näst högst i jämförelsegruppen efter Sotenäs. Munkedals kommun har många elevassistenter jämfört med jämförelsegruppen. Kostnader Munkedal redovisar tillsammans med Lysekil låga lokalkostnader. En del av förklaringen till Lysekils låga lokalkostnader är att skolan inte betalar för nyttjandet av idrottslokaler och att kommunen endast har en skola för åk 7-9 där cirka 640 barn har sin skolgång. Dessutom samnyttjas aula, skolmåltidslokal och bibliotek med gymnasiet. Munkedal har låga lokalkostnader i grundskolan på grund av att man flyttar ut ur externa lokaler och fyller tomma skollokaler med annan verksamhet som ex förskola. Tanum har höga övriga kostnader och dessa härleds bland annat till jämförelsegruppen dyraste skolskjutsar. Kommunen är stor med många enheter vilket innebär en stor skolskjutsorganisation. Lysekil har relativt låga kostnader för skolskjutsar då en stor andel av eleverna ej är i behov av skolskjuts samt att kommunen i stor utsträckning kan nyttja linjetrafik. Inom Lysekils kommun finns inga friskolor vilket också påverkar utfallet övriga kostnader. Munkedals struktur medför höga kostnader för skolskjutsar. Förhållandevis många elevassistenter påverkar också de höga övriga kostnaderna. Organisationen med flera mindre skolor varav en enparallellig årskurs 4-9 skola medför förhållandevis höga kostnader per elev. Undervisningsresursen ligger över genomsnittskostnaden för kommungruppen. 5(5)