BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA INOM SAMVERKANSOMRÅDET V8 DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

2 Barn- och utbildning Inledning Sedan mitten av 90 talet har ekonomerna sammanträtt för att diskutera gemensamma frågor samt för att skapa ett nätverk för gemensamt informations- och kunskapsutbyte. Dagordningen för ett sådant möte är att i första hand att ta fram gemensamma nyckeltalen för att sedan diskutera ett eller flera aktuella ämnen inom skolan. Vi passar också på att dela med oss när det gäller arbetsinsatser som vi för närvarande arbetar med eller nyss har slutfört. Exempel kan vara: Intern kontroll av administrativa rutiner Redovisningssystem Resursfördelningssystem Ekonomirapporter Nätverket har fungerat mycket väl och bland annat varit en stöd för nya medarbetare när de har börjat sina arbeten. När kommunstyrelsen i respektive kommun fattade beslutet att vi skulle arbeta med projektet Benchmarking i norra Bohuslän blev detta en naturlig fortsättning på det arbete som sedan tidigare hade påbörjats. Våra årliga rapporter har diskuterats i verksamheten och en särskild referens-/arbetsgrupp har upprättats för att ytterliga diskutera rapporterna från ett verksamhetsperspektiv. Referens- /arbetsgruppen består av rektorer från respektive kommun och diskuterar orsaken till varför olikheterna är som dom är mellan de olika kommunerna samt vad kan vi lära av de goda exemplen. Kommuner i samverkan Vision 8 kommuner (V8) Barn- och utbildningsgruppen har utökat sitt arbete genom ett fastare samarbete mellan kommunerna. Utöver de fem ursprungskommunerna har även Dals-Ed, Färgelanda och Orust anslutits till gruppen. Samarbete utgår ifrån benchmarkingarbetet och har vidgats till att även omfatta kvalitetsfrågor och nätverksträffar. Samtidigt deltar kommunerna i projekt och samverkansgrupperingar i andra konstellationer. Detta sker till exempel genom: Kommunförbundet Fyrbodal Gymnasieförbundet Fyrbodal Skolverkets nätverk Förvaltningschefsnätverk Benchmarkingarbete inom ekonomi Genvägsprojekt Oktoberdagar (Kompetensutvecklingsdagar där alla 8 kommuner deltar) Entreprenörskap i skolan

3 Intentionen med samverkan är att ge ökad kunskap och driva utveckling inom framför allt följande områden: Kvalitetsutvecklingsfrågor kollegial utvärdering, kvalitetsredovisning Kompetensutveckling Betyg och bedömning kvalitetssäkring Benchmarking nyckeltal, enkäter, analys Nätverk på lednings- och verksamhetsnivå En förutsättning för denna samverkan är att vissa moment i de åtta kommunernas årskalendrar synkroniseras. Detta gäller t ex tid för gemensam kompetensutveckling och nätverksarbete, där måndag i vecka 44 skall avsättas, samt tidpunkter för inmatning av data i benchmarkingarbetet. Oktoberdagarna är ett nav i samverkan, med utvärdering, planering och kompetensutveckling. Utifrån målsättningen i de övergripande statliga måldokument som gäller, kopplat till de redovisningar som kommunerna skall lämna in till bland annat Skolverket, dvs betygsstatistik, nationella prov m.m. menar förvaltningschefsgruppen att det fortsatta arbetet skall kompletteras med följande inriktning för år 7-9: Ekonomgruppen och skall ta fram förslag på nyckeltal som kan mäta måluppfyllelse avseende betyg och resultat på nationella prov i förhållande till använda resurser. Resurser kan som nämnts ovan bestå av lokaler, personal, arbetstid/arbetstidens förläggning och pengar. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt dessa resurser kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys av uppnådda resultat på förvaltningsnivån. Ekonomgruppen skall ta fram mätdatum för det underlag som ligger till grund för nyckeltalen. Perioden som avses och som skall ligga till grund för nyckeltalen är budgetår. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs. hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur elevernas upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Elevernas frånvaro bör mätas.

4 Presentation av arbetsgrupperna Fyra operativa individuella arbetsgrupper arbetar nu inom barn- och utbildning: Förvaltningschefsgrupp Ekonomi- och analysgrupp Nätverksgrupp Kvalitetsutvärderingsgrupp Förvaltningschefsgruppen består av förvaltningschefer för barn- och utbildningsförvaltningarna. Förvaltningscheferna har det övergripande ansvaret för projektet. Mål, resultat och uppnående. Ekonomi- och analysgruppen har fått i uppdrag att ta fram mätbara nyckeltal inom områden ekonomi och kvalitet. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt de ekonomiska resurserna kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys för förvaltningsnivån avseende uppnådda resultat. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur eleverna upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Nätverksgrupper har upprättats och arbetar bland annat med projekt såsom Entreprenörskap i skolan och Genvägsprojekt. Genom Kvalitetsutvärderingsgruppen sker samverkan mellan kommunerna för ökad kvalitetsutveckling i verksamheten. En av målen är att genom kollegial utvärdering/lärande besök skapa ett tydligt och konkret verktyg för förbättringsarbete för förskolan/skolan/arbetslaget/läraren.

5 I det fortsatta arbetet kommer vi att presentera det som har tagits fram av ekonomi och analysgruppen. Information om övriga arbetsgrupper kan hämtas genom respektive kommuns hemsida. (Se /barnomsorg & skola/nyckeltal.) Ekonomi och analys Beskrivning av nyckeltalen I samverkan med analysgrupp tar ekonomigruppen fram nyckeltal inom följande områden Kostnader Produktivitet Kvalitet Nyckeltalen redovisas inom barnomsorg och grundskola. Avgränsningar sker mellan de olika verksamheten avseende antalet nyckeltal inom ovanstående kategori. Kostnader Den nationella statistiken, som presenteras årligen genom SCB:s Vad kostar verksamheten i Din kommun, diskuteras dels vid insamlande av materialet och dels när den presenteras. Gruppen konstaterar att jämförelsen mellan kommunerna är svår att göra. Orsaken är att kommunerna har för stora olikheter. Geografi, storlek, struktur och ekonomi är bland annat några sådana olikheter som skiljer kommunerna åt. En jämförelse är därför mycket svår och diskussionen begränsar sig ofta till just olikheterna. Gruppen har försökt begränsa antalet ekonomiska nyckeltal till ett fåtal per verksamhetsområde. Kvalitetssäkring av nyckeltalen har varit en viktig uppgift och mycket tid har därför lagts på detta för att ge en korrekt jämförelse mellan kommunerna Nyckeltalen gäller för verksamheterna barnomsorg och grundskola och har tagits fram genom Personaltäthet samt kostnad för personaltäthet Kostnad per producerad timme, vistelsetid och placeringstid Bruttokostnad totalt för verksamheten varav lokal- och undervisning har särredovisats Produktivitet Produktivitetsmåtten redovisar hur vi använder de medel som verksamheten disponerar. Volymmått i olika konstellationer är ett sätt att mäta produktiviteten inom verksamheten. Förutom volymmått såsom antal elever i grundskolan och antal barn i barnomsorgsverksamheterna har arbetsgruppen arbetat fram ett produktivitetsmått som är begränsat till tidsanvändningen. Måtten beskriver till den tid som elev/barnen befinner sig i verksamheten samt den tid som personalen lägger i elev-/barngrupp. Kvalitet Skolverket presenterar varje år resultatmått i sin databas för nyckeltal. Arbetsgruppen har därför bestämt att utnyttja denna databas och valt ut följande nyckeltal:

6 Övergångsfrekvens till gymnasieskolan inklusive individuella programmet. Övergångsfrekvens till gymnasieskolan exklusive individuella programmet. Elever, andel som efter första året på gymnasiet bytt studieväg. Elever, andel som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. Elever, andel som ej uppnått målen i ett ämne. Elever, andel behöriga till gymnasieskolan 1 Antal elever som fullföljde utbildningen inom 4 år, nybörjare totalt. Lärare (heltidstjänst), andel med tillsvidareanställning Lärare, (heltidstjänst.), andel med pedagogisk utbildning Invånare, andel lågutbildade 2 Nyckeltalen sammanställs och presenteras analysgruppen som redogör för varför relationen mellan insatta medel och redovisat resultat. Nyckeltalen tas fram under hösten och kommer därför inte att presenteras ytterligare i redovisningen nedan som en sammanställd grupp. Förutom denna redovisning genomför analysgruppen en gemensam enkät där man ställer frågor kring områdena; trygghet, trivsel, arbetsro och arbetsmiljö. Enkäten har presenterats förvaltningschefsgruppen och för respektive kommuns politiker. Nyckeltalsdefinition Kostnader Nedan presenteras vilka kostnadsnyckeltal som arbetsgruppen har tagit fram. För verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg och familjedaghem: Helårsarbetare per 100 heltidsbarn och helårsarbetare per 100 barn All personal beräknas ingå, förutom personal för lokalvård, skolmåltider, ledning, administration, elevassistenter och vaktmästare. Ett heltidsbarn beräknas ha en vistelsetid på 30 timmar i förskolan och 15 timmar inom skolbarnsomsorgen Grundskolan Pedagogisk personal/100 elever Här redovisas endast personal med pedagogisk uppgift d.v.s. lärare, speciallärare, talpedagog, förskollärare, fritidspedagoger och personal för flyktingundervisning. Pedagogisk personal inkl elevassistenter/100 elever Pedagogisk personal se definition ovan samt elevassistenter. Kostnader per elev inom grundskolan 1 För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. 2 Andel av kommunens invånare i åldern år (31 dec) med folkskola eller grundskola som högsta utbildning.

7 Arbetsgruppen har valt att presentera bruttokostnaden per elev för grundskolan. Nyckeltalen särredovisar lokalkostnaderna och kostnaderna för den pedagogiska personalen (undervisning). Kostnad per personaltimme Kostnad för personal relaterat till utlagd schemalagd tid dvs elever/barn i verksamheten. Kostnad per elevtimme Kostnaden för personal fördelad på den tid som eleven/barnen befinner sig i verksamheten. Produktivitet Antal utlagda undervisnings-/vistelsetimmar per vecka totalt per elev/barn Den tid där eleven finns i klassrummet eller den genomsnittliga vistelsetiden inom barnomsorgen. Antal undervisningstimmar/tid i barngrupp per veckan i genomsnitt per tjänst Schemalagd tid med eleverna/barnen Framtagna nyckeltalen för 2006 I presentationen nedan har vi endast redovisat nyckeltalen för de fem kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs och Lysekil. Övriga kommuner inom V8 gruppen finns att läsa på kommunens hemsida. Nyckeltalen avser verksamhetsåret Personaltäthet Barnomsorgen Täthet per 100 heltidsbarn Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskolan 19,3 20,6 22,6 20,4 18,6 Skolbarnsomsorg ingen redv 7,6 6,2 5,2 7,1 Familjedaghem 22,8 17,8 18,0 18,6 24,5 Täthet per 100 barn Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskolan 19,3 18,4 18,4 19,7 18,1 Skolbarnsomsorg 7,3 7,5 6,4 5,4 5,8 Familjedaghem 22,8 14,1 15,5 16,2 21,9 Förskoleklass/grundskolan Personaltäthet Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Lärarpersonal/100 elever 8,2 9,3 8,6 9,0 8,4 Lärarpersonal inkl elevass 8,6 9,7 9,6 9,8 9,4

8 Kostnader per elev/kronor Förskoleklass/grundskolan Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Bruttokostnad/elev Varav undervisning Varav lokaler Varav övriga kostnader Kostnad per timme/kronor Grundskolan år 7-9 Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Kostnad per personaltimme Kostnad per elevtimme 44,4 45,4 44,0 49,2 45,2 Per vistelsetimme Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskola Skolbarnsomsorg ingen redv Familjedaghem Produktivitet G.snittlig placeringstid Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Förskolan 30,3 26,9 24,5 29,1 29,2 Skolbarnsomsorg ingen redv 14,7 15,5 15,5 12,4 Familjedaghem 28,4 23,9 25,8 26,0 26,8 Grundskolan år 7-9 Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Lysekil Undervisning per lärartj. 17,4 16,9 17,2 18,0 17,5 Undervisningstid per elev 23,9 22,9 23,4 22,3 23,1 Kvalitet Som tidigare beskrivit redovisar Skolverket resultatmåtten för grundskolan under hösten. Måttet andelen grundskoleelever som är gymnasiebehöriga är uppdaterad för 2006 och redovisas nedan: För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet.

9 Andel gymnasiebehöriga 120,0 100,0 80,0 90,1 92,3 95,1 92,8 94,0 96,0 88,9 94,0 88,9 94,1 95,8 89,1 86,3 91,4 85,1 60,0 40,0 20,0 0,0 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Trenden för samtliga kommuner i norra Bohuslän är en minskning av andelen behöriga till gymnasiet vilket motsvarar trenden även inom riket. Lysekil tillsammans med Tanum är de kommuner som redovisar den högsta andelen gymnasiebehöriga för verksamhetsåret 2006 Enkät år 7-9 Under arbetets gång har det framkommit en önskan att tränga djupare i jämförelsen av våra organisationer och få fram mer bakomliggande orsaker till varför våra resultat ser ut som de gör. Därför beslutade förvaltningscheferna att ge analysgruppen i uppdrag att ta fram en gemensam enkät under hösten 2006 med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. Enkäterna har genomförts samtidigt, (vecka 40, år 2006), i alla kommuner i V8-området av elever i år 9 respektive lärare som undervisar i år 7-9. Den har byggt på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (4). 1 är således lägsta möjliga medelvärde medan 4 är det högsta.

10 Det resultat som tydligast kan läsas ut ur enkätresultatet som helhet är att elevernas upplevelse av sin skolgång är mycket lika i de olika kommunerna. Upplevelsen av trygghet i skolan ligger med relativt små avvikelser mitt emellan att till stor del eller helt hålla med om enkätens påstående. När det gäller skolmaten är variationen mellan kommunerna större. Dock kan man generellt säga att de flesta elever äter i skolan nästan varje dag. Kommentarer från två kommuner Tanumseleverna avviker inte mycket från medelvärdet men hamnar generellt sett något över detta. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och Tanum ligger i denna fråga något litet över medelvärdet. Detta är ett område som kommunen fokuserat en hel del på under senare år. Det är ett lägre värde för frågan om eleverna upplever att de kan vara med och påverka skolarbetet men även i denna fråga ligger Tanum något över medelvärdet. Skolornas lokaler får lägst medelvärde av eleverna. I denna fråga avviker Tanumseleverna i större grad och ger lokalerna bättre omdöme. Även när det gäller frågan om man äter i matsalen varje dag avviker Tanumseleverna positivt. Andra undersökningar som kommunen regelbundet gör bekräftar i stort resultatet.

11 Lysekilseleverna avviker inte mycket från medelvärdet men hamnar generellt sett något under detta, vilket är något förvånande med tanke på skolans goda meritresultat. En tänkbar förklaring till det något lägre trygghetsvärdet skulle kunna vara skolans storlek och trångboddhet samt sammanboendet med gymnasiet och därmed den stora närvaron av äldre elever på skolan. När det gäller skolluncherna visar andra undersökningar att de flesta elever är nöjda med maten som sådan men att miljön i matsalen med trängsel, buller och långa köer gör att en del elever avstår lunchen. Sammanställd analys Förskolan Samtliga kommuner redovisar en ungefärligen likvärdig resurstilldelning per avdelning inom förskoleverksamheten. Antal barn per avdelning och den genomsnittliga placeringstiden varierar dock mellan kommunerna. Munkedal redovisar en genomsnittlig placeringstid på 24,5 medan Strömstad redovisar 30,3 timmar. Kostnaden per vistelsetimme vilket är ett mått på vad man betalar för utförd tid inom förskolan skiljer sig därför mycket mellan kommunerna. Lysekils kommun är den kommun som redovisar den lägsta kostnaden och orsaken är låg personaltäthet i kombination med hög genomsnittlig placeringstid. Grundskolan Munkedal redovisar tillsammans med Lysekil låga lokalkostnader. En del av förklaringen till Lysekils låga lokalkostnader är att skolan inte betalar för nyttjandet av idrottslokaler och att kommunen endast har en skola för åk 7-9 där cirka 600 barn har sin skolgång. Dessutom samnyttjas aula, skolmåltidslokal och bibliotek med gymnasiet. Munkedal har låga lokalkostnader i grundskolan på grund av att man flyttar ut ur externa lokaler och fyller tomma skollokaler med annan verksamhet som till exempel förskola.

12 Tanum har höga övriga kostnader och dessa härleds bland annat till jämförelsegruppen dyraste skolskjutsar. Kommunen är stor med många enheter vilket innebär en stor skolskjutsorganisation. Lysekil har relativt låga kostnader för skolskjutsar då en stor andel av eleverna ej är i behov av skolskjuts samt att kommunen i stor utsträckning kan nyttja linjetrafik. Inom Lysekils kommun finns inga friskolor vilket också påverkar utfallet av övriga kostnader. Munkedals struktur medför höga kostnader för skolskjutsar. Förhållandevis många elevassistenter påverkar också de höga övriga kostnaderna. Organisationen med flera mindre skolor varav en enparallellig årskurs 4-9 skola medför förhållandevis höga kostnader per elev. Undervisningsresursen ligger över genomsnittskostnaden för kommungruppen. Personaltätheten inom grundskolan har för kommunerna stabiliserat sig på den nivå som redovisades under Orsaken till detta är att statsbidraget för ökad personaltäthet inom skola och skolbarnsomsorg nu inte längre ökar i storlek. Strömstad, Sotenäs och Lysekil redovisar en smärre minskning i personaltätheten medan Tanums kommun är den kommun som avviker genom att öka personaltätheten även för 2006 och ligger nu högst i gruppen. Sotenäs kommun redovisar fortfarande en hög personaltäthet inom jämförelsegruppen. Produktivitet inom grundskolan år 7-9 För andra året har vi tagit fram produktivitetsmått relaterat till undervisningstiden och avgränsat till årskursen 7-9. Skillnader i antal utlagda undervisningstimmar noteras. Tanum redovisar det lägsta antalet timmar med 16,9 och Sotenäs det högsta antalet timmar med 18. Sotenäs har de lägsta genomsnittliga lönerna vilket tillsammans med den höga undervisningstiden förklarar kostnaderna per personaltimme. Om Tanums kommun skulle lägga ut motsvarande tid som Sotenäs per lärare så skulle detta innebära en resursförstärkning på ca 2,6 tjänster. Tanum redovisar som ett resultat av den låga undervisningstiden den högsta kostnaden per personaltimme. Kostnaden per elevtimme är högst hos Sotenäs med 49,2 kronor. Antalet timmar per elev i genomsnitt är lägst i Sotenäs vilket förklarar den höga kostnaden. Det kan noteras att varje lärare i Sotenäs gör mycket tid i undervisning medan antalet elevtimmar är lägst vilket kan ses som något motsägelsefullt i synnerhet när kommunen också redovisar den högsta personaltätheten. Detta kan förklaras genom undervisningsgruppernas storlek. Kvalitet vsv ekonomi Om man nu avgränsar begreppet kvalitet till endast att gälla nyckeltalet behörighet till gymnasieskola kan man säga att Lysekil och Tanums kommuner redovisar det bästa resultaten inom grundskolan. Ser man relationen till de ekonomiska resurserna så redovisar Lysekil den lägste kostnaden medan Tanum redovisar den högsta. Tanum hög kostnad gott resultat Lysekil låg kostnad gott resultat Lysekil framgår därför som det goda föredömet och övriga kommuner måste nu ställa sig frågan vad är det som Lysekil gör som övriga kommunerna inte gör för att nå ett gott resultat till låga kostnader?

13 Presentationsdokumentation Samtliga rapporter och presentationsbilder som har tagits fram av de olika arbetsgrupperna presenteras fortlöpande under en gemensam webbsida. sök sedan barnomsorg och skola och därefter nyckeltal/fronter. Webbsidan kommer att uppdateras så fort nya dokument har tagits fram. I ovanstående webbsida finns samtliga framtagna presentationer som innehåller samtliga nyckeltal framtagna av arbetsgruppen kompletterat med ytterligare nyckeltal såsom kostnad per lärartjänst, kostnader för elevassistenter, lärartäthet inom år 7-9 med mera. Det fortsatta arbetet Arbetet i samtliga pågående arbetsgrupper kommer att fortsätta samt utvecklas successivt. Fokus kommer att vara på att förklara varför en kommun redovisar låga kostnader med höga kvalitetsmått. Vad görs inom denna kommun och vad kan övriga kommuner lära sig av kommunens organisation, resursanvändning och sätt att nyttja de resurser som organisation har fått tilldelade. Oktoberdagarna kommer även fortsättningsvis att vara centrala dagar för avstämning och diskussion mellan kommunerna.