Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Relevanta dokument
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

NI 2015:1 Kort introduktion

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Individens behov i centrum

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Introduktion till nationell informationsstruktur

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Klassifikationer och hkodverk

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Visionen för e-hälsan 2025

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Process för terminologiarbete

Tillämpningsanvisningar

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Automatisk överföring från vårdsystem till kvalitetsregister

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Utvärdering av vården vid stroke

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Informationsträff NPÖ

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Nationell Informationsstruktur

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

ehälsa Sidan 0 av 20

Prehospitalt omhändertagande

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Nationell informationsstruktur 2016:1

Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT!

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Undersköterska Besök kort

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Strukturering av fritext

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Försämrat hälsotillstånd

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Strategisk färdplan Kortversion

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript:

Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering Utskrivning till äldreboende Ut Lokala, regionala, nationella IT-stöd NPÖ/EpSoS Individrelaterad information = Definierad och strukturerad dokumentation, utifrån det nationella fackspråket = Nationell informationsstruktur (NI)

Varför dokumenterar vi? Dokumentationen från igår ska användas idag och imorgon Om ingen ska återanvända data behöver man heller inte dokumentera Dokumentationens enda syfte är återanvändning

Det nationella fackspråket för dokumentation = Det nationella fackspråket för vård och omsorg Nationellt överenskomna begrepp och termer i Socialstyrelsens termbank Nationellt fastställda klassifikationer och kodverk Nationellt beslutat begreppssyst em SNOMED CT

Information i ambulans- Rädda hjärnan INKLUSIONSKRITERIER (besvaras med JA om trombolys) Ja Nej Ålder 16-80 år Säkerställd insjuknandetidpunkt (när var pat säkert symtomfri senast?) kl: datum: Akut insjuknande och kan komma in till akuten inom 2,5 timmar efter insjuknandet Symtom som vid akut stroke, dvs plötsligt påkommen ensidig förlamning eller svaghet i ena sidans arm och/eller ben och/eller talsvårigheter EKLUSIONSKRITERIER (besvaras med NEJ om trombolys) ja nej Behandling med Waran Medvetslös (RLS 4 eller mer) Kramper i samband med insjuknandet b-glukos < 3 mmol eller > 22 mmol Förekomst de sista 3 mån Stroke Hjärnoperation Svårt skalltrauma Magblödning Större operation Större trauma

Information mellan öppen hälso- och sjukvård, socialtjänst och slutenvård Tillstånd (innan insjuknande i misstänkt stroke) 2011-03-31 2011-03-30 2011-03-30 Blodtryck Förmåga att klä på sig Förmåga att gå Insats för att klä på sig 1 ggr/dag 145/100 Blodtryckssänkande läkemedel se läkemedelslista Måttliga begränsningar Lätta begränsningar Individuell plan (innan insjuknande i misstänkt stroke) MÅL uppföljning 31 juni 2011 Blodtryck Förmåga att klä på sig Förmåga att gå PLANERADE ÅTGÄRDER 120/90 Lätta begränsningar Lätta begränsningar CHECKLISTA INFÖR VÅRDPLANERING Funktionstillstånd eempel ua nedsättning kommentar Orienteringsfunktioner Sömnfunktioner Minnesfunktioner Emotionella funktioner Perceptuella funktioner Synfunktioner Vestibulära funktioner Smärtförnimmelse Avföringsfunktioner Urineringsfunktioner Rörlighet i leder Muskeltonusfunktioner Att ta emot talade meddelande Att ta emot skrivna meddelande Att tala Att skriva meddelande Socialt samspel Att röra sig inomhus Att röra sig utomhus Att tvätta sig Att sköta toalettbehov Att klä sig Att äta och dricka Att inta läkemedel ---------------- lätt måttlig lätt måttlig måttlig lätt Blodtrycksmätning 1 ggr per 6 månader Utprovning och ordination av rollator Kvalitetsregister stroke I I Behandling mot högt blodtryck vid insjuknandet

Rökning Kvalitetsregister Ja (>en cigarett/dag, eller slutat under de senaste 3 mån) Nej okänt Kvalitetsregister: Stroke Hjärtsvikt Hjärntumör Lungcancer Hjärtintensivvård, kranskärlsröntgen, PCI, hjärtkirurgi och sekundärprevention Andnings svikt Rökare ja daglig rökning under minst ett år >en cigarett/dag, eller slutat under de senaste 3 mån Före detta rökare E-rökare e- rökare (>1 mån) e-rökare (> 1år) före detta rökare (> 1 år) nej, har slutat röka Aldrig aldrig rökare aldrig rökare (eller endast feströkt) nej, har aldrig rökt Okänt KOL

Kvalitetssäkrat urval ur Snomed CT Identifiera behov av begrepp och termer för dokumentation Precisera otydliga begrepp och termer Förankra med specialistföreningar och andra intressenter Mappa till Snomed CT Komplettera Modellera begrepp som saknas i Snomed CT Dokumentationssystem Tydligt ägarskap av urvalet Socialstyrelsens tjänst för tillhandahållande Nationellt urval med idmärkning av begrepp och termer

Bild lånad av ewave Användning av SNOMED CT i journalsystem

Det nationella fackspråkets innehåll Metoder för förvaltning och utveckling Regler för användning Det nationella fackspråket för vård och omsorg Nationellt överenskomna begrepp och termer i Socialstyrelsens termbank Nationellt fastställda klassifikationer och kodverk Nationellt beslutat begreppssyst em SNOMED CT

Den nationella informationsstrukturen är en... beskrivning av den verksamhet som ska stödjas av IT, vård- och omsorgsverksamheten: Process Flöden Begrepp (företeelser i processen) Information (som fångas och kommuniceras i processen) Begrepp Flöden Process Information sorteringsgrund för information = struktur

Informationshantering Underlag för processtyrning Operativ processtyrning NI version 1.0 Kärnprocess för vård och omsorg Operativt processtöd Underlag för processtöd

Kärnprocessens två syften

initierad planerad under utförande utförd avbokad Vård- och omsorgstagare Aktörsroll Professionell aktör/uppdragsro ll initierad av > utförs av > utvärderas av > orsak till > föregår > Förenklad modell över några grundläggande begrepp i NI Uppfattat orsak till > del av > Bedömt Hälsofrågeställning Hälsoproblem Resurs Samband har syfte > har resultat > har underlag > Samband Resursanvändning Vård och omsorgsaktivitet Samband Hälsorelaterat tillstånd Resurs (typ) antal > volym > dos > Metod (typ) Läkemedel Hälsoärendeplan Aktivitetsansvar Aktivitetsstatus ingår i > utförs i > Samband Aktivitet (typ) Tillstånd (typ) Hälsoärende Aktivitets-plan

Informationsstruktur och Nationellt fackspråk......skapar förutsättningar för: en ändamålsenlig dokumentation (relevant, strukturerad, entydig) utveckling av arketyper utveckling av processtöd som kan hantera information som fångas i individens hela process paketera information på olika sätt: - rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

NI ger möjligheter till sammanhållen information om... individens hälsoärende (ett eller flera) vilka aktiviteter som ingår i hälsoärendeplanen och deras status vilka resurser som är knutna till aktiviteterna