Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09. Montessoriförskolan Duvan



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Redovisning för kalendeåret 2017 av det systematiska kvalitetsarbetet.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Arbetsplan läsåret

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Kvalitetsrapport för

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan. Verksamhet Backens Förskola. Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Verksamhetsplan

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

läsåret Kvalitetsredovisning för

Kvalitet på Sallerups förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Skogsgläntans förskola

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsredovisning

3 Beskrivning av arbetssätt och arbetsformer och det löpande arbetet med kvalitet och hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Arbetsbeskrivning för

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :32 1

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

för Havgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Fyrklöverns förskolor

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

KVALITETSREDOVISNING

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Transkript:

Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 Montessoriförskolan Duvan Dokumentyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Version Redovisning Kvalitetsredovisning 2009-11-11 1 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid Dokumentinformation Kvalitetsredovisningen upprättad enligt förordningen SFS 2005:606

Innehåll Inledning 3 Förutsättningar 4 Barnens arbetsmiljö 5 Barnens lärande 7 Barnens personliga och sociala utveckling 9 Andra prioriterade mål och åtgärder 10 2

Inledning Inledning Detta är den andra kvalitetsredovisningen som vi på Montessoriförskolan Duvan gör. Utgångspunkter för denna kvalitetsredovisning är Montessoripedagogikens grunder, förskolans läroplan Lpfö98 och för och grundskolenämndens övergripande mål. Montessoriförskolan Duvan är en ekonomisk förening utan vinstintresse som drivs som ett föräldrakooperativ. Det är alltså föräldrarna till barnen på förskolan som är arbetsgivare till personalen på förskolan. Det fungerar så att vi har en styrelse som sköter personalfrågor, ekonomi och andra större frågor. Styrelsen träffas 1 gång per månad och då är också föreståndaren med. Andra uppgifter som föräldrar i vårt kooperativ kan ha är t.ex städansvarig, dataansvarig och bygg och reparationsansvarig. Föräldrarna sköter också om städningen av halva duvan och ska vid behov ( när flera av personalen är sjuka) joura hos oss, dvs de kommer in som personal i barngruppen eller sköter disken. Montessoriförskolan Duvan ligger centralt belägen på Öbacka i Umeå. Förskolans öppettider är 07.30-17.00 Förskolan har två avdelningar, Dunet en småbarnsavdelning för barn upp till ca 3år och Fjädern en storbarnsavdelning med barn från ca 3år till 6 år. Vi har cirka 30 barn på förskolan, 12 på Dunet och 18 på Fjädern. Vi var under läsåret 8 stycken anställda på Duvan. 7 stycken pedagoger och ett ekonomibiträde som även vid behov arbetade i barngrupp. Vi hade också under en period en extraresurs anställd på 50%. Förskolans pedagogiska inriktning är montessoripedagogiken. Fjädern är en auktoriserad montessoriavdelning, dvs den uppfyller de krav som svenska montessoriförening har ställt för att man ska få kalla sig en auktoriserad montessoriförskola. 3

Förutsättningar Förutsättningar Duvan ligger centralt i Umeå, på öbackaområdet. Vi ligger mitt i ett bostadsområde, bestående av hyreshus. Vår gård är liten, men vi har också tillgång till den allmänna gården som tillhör bostadshusen. Nytt för året 2009 är att vi delar den allmänna gården med en nyöppnad kommunal förskola, Laxen. Att dela gården har hittills inte varit några problem. Duvan är en tvåadelningsförskola, med ändamålsenliga lokaler. Barnen som går hos oss kommer överlag från stabila familjeförhållanden. Nästan 100 % av våra barn bor med både mamma och pappa. Största delen av föräldrarna arbetar eller studerar. Eftersom vi har en specialinriktning på vår förskola, har vi barn som bor i hela Umeå. Deras föräldrar väljer alltså att skjutsa sina barn till oss. Men de allra flesta barnen som går hos oss bor på Öst på stan. Under 2008/09 hade vi 8-9 anställda. På storbarnsavdelningen hade vi 4 pedagoger anställda. En montessoriutbildad barnskötare och 3 förskollärare, varav två är montessoriutbildade. En förskolläratjänst på fjädern är delad i en föreståndartjänt. På Fjädern hade vi under en period december-08-juni 09 en resurs anställd på 50 %. På Dunet var det 3 stycken anställda, på hösten 08 var det 3 förskollärare och under våren 09, fick vi pg.a föräldraledighet ta in 2 vikarier. En barnskötare och 1 lärare. Ett ekonomibiträde till disk och städ och vid behov arbete i barngruppen var anställd på 50%. Nytt för 2009 är att vi har gått med i vikariebanken för att kunna ta in vikarier vid sjukdom. Den möjligheten har vi ännu inte behövt utnyttja. Men det är en stor trygghet för oss personal att möjligheten finns. Förskolans innemiljö är väl anpassad för den verksamhet vi bedriver. Våra lokaler är ljusa och fräscha. På småbarnsavdelningen finns det plats för t.ex fri lek, dans, bygglek, skapande och vilor. Även lugna platser för läsning finns. På storbarnsavdelningen finns det rum för skapande, bygglek, lekrum, läsning osv. Vi har också ett stort rum för allt montessorimaterial där barnen kan arbeta när de vill under förmiddagarna. Eftersom vi är en montessoriförskola och den pedagogiken bygger mycket på att barn kan själv, är i stort sett allt i barnens nivå. 4

Arbetsmiljö och inflytande Barnens arbetsmiljö Barnens arbetsmiljö på Duvan är bra. Överlag är alla barn och föräldrar nöjda. Att vi har en stabil personalgrupp och en stabil barngrupp är en viktig faktor. Att vi arbetar efter en speciell pedagogik och att vi alla därför har samma mål med verksamheten kan vara en annan viktigt faktor. Trygghet, trivsel och likabehandling Ett av våra mål på Duvan är att barnen ska vara trygga, både i sig själva och i grupp. Vi vill att barnen ska våga vara sig själva. Kunna visa både glädje och sorg. Vi vill att barnen ska i samspel med andra utvecklas till trygga, hänsynsfulla och välmående barn. Vi arbetar med detta genom att se varje barn som individ. Vi lägger stor vikt i att varje barn ska bemötas respektfullt utav oss alla, såväl personal som barn. Vi tränar mycket på att lyssna på varandra och inom montessoripedagogiken finns det många övningar som främjar hänsynsfullhet och respekt för varandra. T.ex vänta på sin tur, inte bara tränga sig på och kräva att få en sak osv. Vi i personalen tar tag i konflikter så fort de uppstår och i möjligaste mån låter vi barnen lösa konflikter själva, med lite hjälp av oss. Vi försöker vara nära barnen i deras lekar och lyssna på vad som händer. Här på Duvan arbetar vi också med att barnen ska bli behandlade på lika villkor. Oavsett kön, etnisk tillhörighet eller religion. Våra kommande mål är att arbeta ännu mer med att sätta genus i fokus. Barns inflytande En av montessoripedagogikens grunder är att barnen själva i den mån det är möjligt ska få själva välja vad de vill göra. Vill de måla t.ex ska vi kunna erbjuda det alternativet eller om de vill bygga med lego, eller kanske lära sig bokstäver. På storbarnsavdelningen kan barnen i stora drag välja fritt vad de vill göra på förmiddagarna. Vi försöker tillgodose deras önskemål i möjligaste mån. Eftersom barnen också tidigt lär sig på vår förskola att arbeta självständigt med det mesta, kan de flesta ta fram vad de vill arbeta med och sedan ta bort efter sig. Det gör det praktiskt möjligt för oss att kunna erbjuda många aktiviteter. På småbarnsavdelningen är det inte lika lätt att låta barnen välja fritt, men i den mån det fungerar får barnen där välja fritt vad de vill göra. Vi försöker också ta vara på barnens önskningar om vad de vill göra och tillgodose det. Målen från förra kvalitetsredovisning var att vi skulle arbeta mer med barns inflytande. Genom dokumentationer och mer samtal skulle vi bli bättre. Det har vi kommit igång med bra och vi fortätter att arbeta vidare på detta. Likabehandlingsplanen var också ett mål från förra kvalitetsredovisningen. Den är väl förankrad hos oss vuxna och med barnen arbetar vi ständigt med att alla ska behandlas lika. 5

Arbetsmiljö och inflytande Sammanfatttande bedömning. Vi anser att barnen på Duvan är trygga i barngruppen och tillsammans med oss pedagoger. Den bilden delas av både föräldrar och pedagoger. Att vi har en låg omsättning på både barn och personal här och att vi har en hög kompetens bland personalen är faktorer som vi tror spelar in här. Bättre kan vi dock bli, framförallt på barns inflytande och på att tänka på genusfrågor. Beslutade åtgärder. Målen är att vi fortsätter att jobba med barns inflytande och att låta genustänket genomsyra vår verksamhet ännu mer. 6

Barnens lärande Barns lärande. Barn lär sig hela tiden, i leken, vid måltiderna, i montessorirummet, ute på gården. Överallt. Här på duvan ser vi att lärande sker överallt men vi vill framförallt betona den viktiga fria leken. Begrepp, matematik, det sociala samspelet tränar barnen bl.a i leken. Under 2008/09 arbetade vi med djurtema över hela huset. Allt från bondgårdsbesök, besök från Holmsunds terrariet till avslutning på Forslunda gymnasiet hann vi med. Barnen fick kunskaper om många djur och insekter. På olika nivåer. Djurtemat var ett väldigt lyckat tema överlag och vi fick även med oss många föräldrars engagemang. Att ha samma tema över hela huset tycker vi är väldigt lyckat, då det verkligen genomsyrar hela verksamheten. Barnens språkutveckling Språket är en viktig del av vår verksamhet. Vi försöker också att ta tillvara på varje tillfälle när vi kan samtala med barnen, lära begrepp vid påklädning, vid blöjbyten, vid måltiderna osv. Vi sjunger och har olika ramsor vid våra samlingar och även där uppmuntrar vi barnen att våga prata och att lyssna på varandra. Vi har speciella språkmaterial i montessorirummet, där barnen själva får välja vad de vill arbeta med. När barnen är ca 4-5 år gamla brukar de flesta intressera sig för bokstäver och då kan vi erbjuda ett speciellt språkmaterial där barnen kan träna på att läsa och skriva om de själva vill. De allra flesta av våra barn på förskolan kan läsa och skriva när de lämnar oss som 6-åringar. Överhuvudtaget är vår verksamhet genomsyrad av språk, både det talade och det skriftliga. Vi är väl medvetna om hur viktigt det är att ha ett bra språk. I montessoripedagogiken är också språket en viktig del, många övningar är uttänkta att träna handmuskler och synmuskler för att göra det enklare vid inlärningen av läsa och skriva. Många material inbjuder också till samtal och funderingar. Vi pedagoger har under detta läsår blivit mer medvetna om hur viktiga dokumentationer är och vi har blivit bättre på att använda dem som verktyg för att synliggöra barnens lärande. Det är en viktig del både för oss pedagoger och för andra. Särskilt stöd- barn av behov av särskilt stöd Under läsåret 2008-09 hade vi barn med behov av särskilt stöd, både i form av hjälp fråm elevhälsan och i form av en extraresurs under en begränsad tid. All denna hjälp var bra för både barnen och för oss pedagoger. Vi fick strategier att jobba efter som passade barnet och stöd av en extra person. Allt detta gjorde att verksamheten kunde fungera bra för barnen och för oss pedagoger blev det ett stort stöd. 7

Barnens lärande Sammanfattande bedömning. Sammanfattningsvis tycker vi att läsåret 2008/09 var ett bra år för barnens lärande. Att vi började använda mer dokumentaioner och att vi hade ett övergripande tema var väldigt lyckat och har stärkt oss pedagoger i vår yrkesroll. Beslutade åtgärder. Inför nästa år ska vi fortsätta med övergripande teman. Vi fortsätter också att utveckla våra dokumentationer. 8

Barnens livstil och hälsa Livstil och hälsa Vi pedagoger ser att många barn har ett behov av lugna miljöer och lugna lekar. Vi ser att många barn är stressade och vi försöker att erbjuda lugnare miljöer för dem. Montessorirummet är t.ex en lugn miljö, där barnen arbetar tyst och koncentrerat, själva eller tillsammans. På småbarnsavdelningen kan barnen få sitta i lässoffan och höra på böcker. Men vi erbjuder också mer intensiva lekar,.tex i lekrummet, byggrummet eller som på småbarnsavdelningen där det finns dans och bollrum. Det är viktigt för oss pedagoger att kunna se och känna av vad det enskilda barnet eller barngruppen vill och har behov att göra. Och att i möjligaste mån kunna erbjuda det. Måltiderna fungerar bra på storbarnsavdelningen. Vi försöker att äta i sådan lugn miljö som möjligt. Ingen stress och bra samtal vid borden. På småbarnsavdelningen är det inte av förståeliga skäl lika lätt att få en lugn och harmonisk stämmning, men även där arbetar pedagogerna med att det ska bli en så bra lunch som möjligt. Maten som vi alla tycker är bra köper vi från Hagaköket och vi serverar i stort sett aldrig något onyttigt. Glass serverar vi bara när någon fyller år. Frukt serveras dagligen och mellanmålet består av smörgåsar, mjölk eller fil. Efter lunchen blir det vilor på båda avdelningarna. Sovvila på småbarnsavdelningen och på storbarnsavdelningen har vi en sagovila där alla barn ligger på en egen madrass och vilar i 30 minuter. Vi är ute i stort sett i alla väder. Både stora och små. På gården är det mycket fri lek som leks, på sommaren kan barnen också cykla och på vintern har vi en liten backe för pulkåkning. De stora barnen går också en gång i veckan till vår skog, där både det fysiska och det intellektuella stimuleras. De små barnen hade 2008/09 sång och danslek kontinuerligt. Där också både det fysiska och intellektuella stimuleras. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis kan vi säga att under läsåret 2008/09 var barnens personliga och sociala utveckling överlag god. Det är något som vi pedagoger arbetar på ständigt. Alla sidor här är viktiga, den fysiska sidan, att uppmuntra till rörelse, att äta rätt, att utmana barnen intellektuellt och att lära dem att vara goda medmänniskor. Beslutade åtgärder. Vi kommer att fortsätta att arbeta med ovanstående. 9

Mål och framtid Andra prioriterade mål och åtgärder. Vi kommer att fortsätta att arbeta med hållbar utveckling under nästa läsår. Vi kommer också att fortsätta att utveckla våra indivduella utvecklingsplaner. Dokumentationer och att visa hur vi arbetar här på Duvan kommer också att fortsätta att vara i fokus. Slutord Överlag kan man säga att vi är nöjda med läsåret 2008/09. Mycket blev gjort av det vi ville göra och vi pedagoger kom vidare i vår egen utveckling. Vi hoppas att det kommande läsåret ska bli minst lika givande. Lotta Wynne 10

11

Montessoriförskolan Duvan Umeå