B U D G E T 2 0 1 6 E K O N O M I P L A N 2 0 1 7-2 0 1 9 GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE 16.11.2015
Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter 4 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen 4 2. Det kommunalekonomiska läget 5 3. Utvecklingen i Vasaområdet 6 3.1 Näringslivet och arbetsplatserna 6 3.2 Befolkningsutvecklingen 7 4.Budgeten 2016 och ekonomiplanen 2017 2019 8 4.1 Mål 8 4.2 Totala utgifter i budgeten år 2016 och finansieringen av dem 9 4.3 Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat I budgeten 10 4.3.1 Inkomster i resultaträkningen 10 4.3.2 Verksamhetsutgifterna 11 4.3.3 Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat 11 4.3.4 Investeringar och lånebelopp 12 4.3.5 Ekonomiska nyckeltal 12 4.4. Vasas ekonomiska utveckling 13 Resultaträkning 2016 staden och affärsverken 17 Finansieringsanalys 2016, staden och affärsverken 18 Resultaträkning 2016-2019, innehåller affärsverk 19 Finansieringsanalys 2016-2019, innehåller affärsverk 20 III Mål 21 1. Mål för Vasa stadskoncern 21 2. Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 26 IV Direktiv för verkställandet av budgeten för år 2016 27 V Driftsekonomidelen 33 Sammanfattning av balanseringsåtgärderna som ingår i driftsekonomidelen 34 Driftsekonomidelen, staden 53 affärsverken 135 Sammandrag av anslagen och inkomstuppskattningarna i budgeten 149 VI Investeringsdelen 153 VII Resultaträknings- och finansieringsanalysdelen 165 Bilagor 1. Samfund som hör till Vasa stads koncern 172 2. Befolkning områdesvis enligt ålder och språk i Vasa 31.12.2014 173 3. Vasas befolkning 174 4. Stadsfullmäktiges beslutsprotokoll 16.11.2015 103 175
1 I STADENS STRATEGISKA MÅL OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE
INTERNATIONELLA VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD METOD LÖFTE MÅL Världens lyckligaste och friskaste kommuninvånare Pålitlig service Effektiv egendomsförvaltning Serviceinriktad, yrkeskunnig personal Fungerande servicenät Fritidsaktiviteter Rik och mångsidig stadskultur: Det händer i Vasa Omfattande och mångsidig arbetsmarknad Ledning av serviceprocesser Äkta kompanjonskap Innovationskompetens En mångfald av kundorienterade tjänster i olika livsskeden Högklassig utbildning En tomt på en timme, mångsidigt konkurrenskraftigt tomtutbud Tillgänglighet och effektiv logistik Attraktiva och funktionella verksamhetsmiljöer Effektiv beslutsprocess som görs i rätt tid En enda lucka -princip - elektronisk service Identifiering av företagens behov Kunnig arbetskraft Långsiktig, strategisk näringslivspolitik Samarbete mellan staden, högskolorna och företagen Logistikcentra Tomter enligt behov Samfundens verksamhet värdesätts Identifiering av organisationernas behov Effektivering av målgruppsinriktad kommunikation Medborgarråd Interaktiv sakkunskap Nya, innovativa samarbetsmodeller Kunskap om organisationernas kunnande/ resurser Kompanjonskapsavtal 2 KOMMUNINVÅNARE FÖRETAG SAMFUND
MÅL MÄTARE ÅTGÄRDER ATTRAKTIVITET Utveckling av områdets attraktionskraft Befolkningstillväxt/år/föregående år Nya arbetsplatser som företag genererar/alla nya arbetsplatser Skatteinflöde Samfundsskatteinflöde/ skatteinflöde (mål 15 % av hela skatteinflödet) Antalet riksomfattande evenemang Främjande av en kommun som omfattar pendlingsområdet Energikunnandet synligt i verksamheten och investeringarna Målmedvetet ökande av den internationella innovationskoncentrationen och koncentrationen av forsknings- och utvecklingsplattformar i Vasa Genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Stärkande av områdets utbildning på bred bas inom energibranschen, utarbetande av utbildningsstrategi inom energibranschen ända från småbarnsfostran Stärkande av den internationella nåbarheten med investeringar inriktade på flyg-, båt-, spår- och vägtrafiken Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer: ett tillräckligt lokalt ägarunderlag Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets kärnaktörer Utvecklande av trivseln i stadens centrum, vitalisering och utnyttjande av skärgården och stränderna Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel bl.a. i form av internationella kongresser och evenemang Konkurrenskraftig samhällsstruktur Mängden tomt- och planreserv Minskande av koldioxidutsläpp Kollektivtrafikens användarantal Tomtutbud som motsvarar efterfrågan Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av förnybar energi Sysselsättningsgrad >75% Antalet arbetande (18-64 år)/befolkningen Utbildande av kunnig arbetskraft VÄLFÄRD Befolkningens välfärd Upplevd lycklighet Sjuklighetsindex Tidsfristerna inom basservicen och normerna inom äldrevården förverkligas Antalet besökare vid idrottsanläggningar och kulturinstitutioner Kostnader inom äldreomsorgen Avhopp från utbildningen på andra stadiet Inriktning av servicenätet till kärnfunktioner: förtätande av biblioteks-, småbarnsfostrings- och skolnätet Avgörande av den nuvarande specialsjukvården som en separat fråga Tryggande av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården samt socialvården: prioritering av förebyggande arbete Vasas nya hälsostation: Centralisering av läkarverksamheten och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet Kompanjonskapsavtal med tredje sektorn Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar: inkluderande demokrati, elektroniska tjänster: utnyttjande av erfarenhetsexpertis vid planeringen och utvecklandet av servicen 3 Stärkande av den representativa och direkta demokratin Upplevt förtroende för beslutsfattandet Reformarbete inom förtroendeorganisationen Lokal områdesförvaltning: Klarläggande av områdesnämndens och områdeskommittéernas roller Fastställande av ungdomsfullmäktiges, handikapprådets, äldrerådets och invandrarrådets ställning och befästande av verksamheten Befästande av medborgarrådsverksamheten som en del av utvecklandet av servicen EKONOMISK BALANS Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Balans mellan investeringar och ökningen av stadens lånebestånd, anpassande av driftsekonomin, dvs. verksamheten Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden Genomförandet av energieffektivitetsavtalet mellan staden och ANM Bruttoinvesteringarna på avskrivningarnas nivå Investeringarnas internfinansieringsnivå Ökande av årsbidraget Förädling av markegendomen Kartläggning av verksamhetslokalerna för ökande av användningen, onödiga säljs planenligt med en snabb tidtabell Gallring av utomstående hyreslokaler Utvecklande av ledarskapssystemet Utvecklande av kompanjonskapet mellan staden och företag Stärkande av ägarpolitiken vid beslutsfattandet i samkommunerna Koncentration av serviceproduktionen & fastställande av servicens kvalitetsnivå, kostnadseffektiva produktionssätt Utläggande och köp av service: Kostnadskalkyl och prissättning av service Bolagisering och ombildande till affärsverk Utvecklande av IT-servicen Ökning av inkomsterna Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Arrendering/hyrning och försäljning av tomter och bostadsaktier Utveckling av avgiftsbelagda tjänster, höjning av avgifter och taxor Optimering av personalstrukturen Personalmängd/producerad service/övriga kommuner ÅV (exreport-mätare) Prognostiserande personalplanering Förnyande av organisationerna, minskande av förmansnivåerna och förnyande av ekonomirapporteringen
4 II EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenteras i samband med statens budgetproposition om konjunkturutsikterna (28.9.2015). Den internationella ekonomiska utvecklingen ligger fortfarande på en oroväckande nivå. Kinas ekonomiska tillväxtutsikter har försvagats ytterligare och Rysslands ekonomi fortsätter att krympa. I euroområdet däremot har en försiktig ekonomisk tillväxt kommit igång och penningpolitiken som centralbankerna bedriver stöder tillväxten. Det sänkta oljepriset gynnar tillväxtutsikterna. Under det gångna årtiondet har Finlands offentliga ekonomi ändrat till att uppvisa ett permanent underskott på grund av det utdragna svaga konjunkturläget och de långvariga strukturproblemen. Under innevarande år växer ekonomin nästan inte alls och den ekonomiska tillväxten uppskattas vara långsammare än i länderna vi konkurrerar med även under de följande två åren. I Finansministeriets konjunkturprognos för år 2016 förutspås en tillväxt på 1,3 %. Den ekonomiska situationen är allvarlig, skulden inom den offentliga ekonomin har vuxit snabbt och överskider 60 % i förhållanden till BNP under år 2015. Den offentliga ekonomin förutspås fortsätta att uppvisa underskott fram till slutet av årtiondet, trots att omfattande anpassningsåtgärder krymper underskottet. Sipiläs regering har som målsättning att få in Finlands ekonomi på en bana av hållbar tillväxt och ökad sysselsättning samt att trygga finansieringen av service och socialskydd. Enligt regeringsprogrammet bryts skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten före valperiodens slut och regeringen förbinder sig att täcka ekonomins hållbarhetsunderskott på 10 miljarder euro. Detta innebär besparingar och beslutsfattande om strukturella reformer under regeringsperioden. Regeringen startar åren 2016-2018 ett förändringsprogram för att uppnå regeringsperiodens strategiska mål. Dessa så kallade spetsprojekt är hälsa och välfärd, sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt, utbildning och kompetens, bioekonomi och ren teknologi samt ökad digitalisering och avveckling av onödig reglering och byråkrati. Spetsprojekten finansieras huvudsakligen med dividendinkomster och genom försäljning av statens aktier. I och med att det inte blev något samhällsfördrag har Sipiläs regering på grund av den väldigt dåliga ekonomiska situationen varit tvungen att hitta exceptionella åtgärder för att sänka enhetsarbetskostnaderna med fem procent samt åtgärder för att stärka arbetstagarnas omställningsskydd. Målet är att alla nödvändiga lagändringar ska ha gjorts senast i juni 2016. Antalet sysselsatta beräknas år 2015 vara 0,7 % färre än föregående år och arbetslöshetsgradens årsmedeltal förutspås bli 9,6 %. Det är särskilt oroväckande att långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten ökar i snabb takt. Konsumentpriserna sjönk 0,1 % år 2015. I och med en svag förbättring av konjunktursituationen ökar antalet sysselsatta en aning år 2016. Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %. Konsumentpriserna börjar stiga snabbare, men prisökningen förblir återhållsam, cirka 1 %. (Figur 1.) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP, ändring, % -1,5-1,1-0,4 0,2 1,3 1,4 Konsumtion, ändring, % 0,4 0,0 0,3 0,8 0,5 0,6 Investeringar, % -2,2-5,2-3,3-1,3 5,4 4,2 Arbetslöshet, % 7,7 8,2 8,7 9,6 9,4 9,1 Konsumentpriser, ändring, % 2,8 1,5 1,0-0,1 1,1 1,5 Figur 1. (Källa: Finansministeriet)
5 2. Det kommunalekonomiska läget Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen och granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med statens budgetproposition (28.9.2015) om konjunkturutsikterna samt på Finlands Kommunförbunds uppgifter om den kommunala ekonomin. Den kommunala ekonomin har de senaste åren fortgående varit stram, vilket har påverkats av lågkonjunkturen och den långsammare tillväxten i skatteinkomsterna, av saneringsåtgärderna i den statliga ekonomin, av de ökade uppgifterna och skyldigheterna för kommunerna, av flyttningsrörelsen och av den gradvisa stegringen i de åldersrelaterade kostnaderna. Trots det dåliga ekonomiska läget har investeringarna inom den kommunala ekonomin fortsatt att öka. Det är viktigt att prioritera bland investeringarna: vad är i varje enskilt fall förnuftigt eller absolut nödvändigt, vilken tajming är den rätta, vilka är de framtida driftskostnaderna och hur högklassigt genomförs investeringarna? Programmet för den kommunala ekonomin 2016 2019 omfattar statsminister Juha Sipiläs regeringsperiod. Genom programmet för den kommunala ekonomin eftersträvas en mer heltäckande behandling av den kommunala ekonomin än i fråga om det tidigare basserviceprogrammet. Syftet med programmet för den kommunala ekonomin, som ska göras upp i samband med planen för de offentliga finanserna, är att bedöma det kommunalekonomiska läget och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice genom åtgärderna inom den fastställda kommunalekonomiska finansieringsramen. Kommunerna har över 600 lagstadgade uppgifter och nästan 1 000 skyldigheter. De mest betydande ändringarna när det gäller kostnadseffekten är enligt regeringspropositionen de uppgifter som hör samman med äldreomsorgslagen samt utvidgningen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet. Ändringarna i uppgifterna och skyldigheterna innebär för kommunerna en kalkylerad kostnadsökning på mer än 400 miljoner euro. Under regeringsperioden görs inga indexjusteringar i kommunernas statsandelar. En frysning av statsandelsindexet innebär en kalkylerad inkomstförlust på 387 miljoner euro under regeringsperioden. Dessutom medför de statsandelsnedskärningar som fastställts för åren 2016 och 2017 att statsandelarna minskar med 90 miljoner euro på 2017 års nivå. Regeringen har i planen för de offentliga finanserna hösten 2015 satt ett balanseringsmål för den kommunala ekonomin enligt förordningen om en plan för de offentliga finanserna. Den kommunala ekonomin får visa ett underskott på högst ½ procent i förhållande till totalproduktionen år 2019, dvs. ett anpassningsbehov på drygt en miljard euro före utgången av valperioden. Under den svaga ekonomiska utvecklingen på de senaste åren har kommunernas uppgifter och skyldigheter ökats ytterligare, och statsandelarna har minskat till följd av saneringen av den statliga ekonomin. Kommunernas ekonomiska problem beror inte enbart på att befolkningen blir äldre eller på att den ekonomiska tillväxten är långsam, utan orsaken är i stor utsträckning de statsandelsnedskärningar som gjordes under förra riksdagsvalperioden. Förutom nedskärningarna ökades kommunernas uppgifter under förra valperioden motsvarande en summa på 410 miljoner euro. De nationella bestämmelser som gäller planen för de offentliga finanserna förutsätter att regeringen beslutar om en s.k. utgiftsbegränsning inom den kommunala ekonomin. Utgiftsbegränsningen motsvarar regeringens mål beträffande den kommunala ekonomins finansiella ställning. Det finns många frågetecken i detaljerna kring det nya styrsystemet, men det viktigaste är att balanseringsmålen nu ska omvandlas till handlingar. Det är inte längre möjligt att inom förvaltningsområdena utveckla och ta fram nya lagförslag, serviceformer eller normer om detta innebär extra kostnader för kommunerna. Det är inte heller längre förnuftigt att den statliga
6 ekonomin balanseras genom att kommunernas statsandelar reduceras eller genom att kommunernas avgiftsintäkter överförs till staten. Framöver kommer kommunerna att styras genom en skärpt skyldighet att täcka underskott i enlighet med den nya kommunallagen. I fortsättningen kan kommunerna inte längre skjuta upp täckandet av underskott till en senare tidpunkt. Om de inte täcker sina underskott inom utsatt tid blir de föremål för ett s.k. kriskommunsförfarande. 3. Utvecklingen i Vasaområdet 3.1. Näringslivet och arbetsplatserna Vasaregionen hör till Finlands mest framgångsrika regioner mätt med alla mätare. Industrin i Vasa har stor betydelse både nationellt och regionalt. Lokomotiv inom näringslivet är Nordens största energikluster. Det är en mycket betydande sysselsättare med sina ca 11 000 arbetsplatser. Klustrets export är uppskattningsvis ca 3,5 miljarder euro per år. Exporten från hela Österbotten är ca 4,6 miljarder euro och den fjärde största i landet (export/invånare är Finlands största). Vasaregionen och Österbotten hör även till de mest internationella regionerna och landskapen i vårt land. Vasas och regionens sysselsättningsläge har försämrats från situationen för några år sedan. Utvecklingen har följt utvecklingen i det övriga landet. Arbetslöshetsgraden i Vasa är dock alltjämt tredje lägst bland de 20 största städerna. Vasa är den enda staden där det förekom en betydande ökning i antalet industriarbetsplatser åren 2006 2012. Utvecklingen är exceptionell, eftersom antalet industriarbetsplatser minskade kraftigt i många andra städer. I Vasa finns det sjätte mest industriarbetsplatser, fastän staden till folkmängden är först den femtonde största (Vasaregionen är tionde störst). I staden finns nästan lika många industriarbetsplatser som i Åbo, som till folkmängden är tre gånger större och ca 2 000 industriarbetsplatser fler än i Uleåborg, som även den är tre gånger större. Vasas folkmängd ökade med ca 5 500 invånare och Vasaregionens folkmängd med ca 8 200 invånare åren 2000 2014. Under de sju senaste åren har stadens befolkning ökat med i genomsnitt ca 610 invånare och regionens befolkning med ca 840 invånare per år. Förutom Vasas befolkning har även Korsholms och Laihela kommuners befolkning ökat. I de övriga kommunerna i regionen har folkmängden varit densamma eller minskat. Enligt förhandsuppgifter om folkmängden fortsätter den goda befolkningsutvecklingen i staden och regionen år 2015.
7 Vasaregionens/pendlingsområdets befolkningsökning var den sjätte största bland Finlands 41 pendlingsområden åren 2005 2014. I sin storleksklass är regionens befolkningstillväxt störst efter Seinäjoki. Regionen är till befolkningen det tionde största pendlingsområdet med sina 113 659 invånare. Vasaregionen klarar sig mycket bra vid en jämförelse med andra regioner, även när det gäller utvecklingen av antalet arbetsplatser. Ökningen av antalet arbetsplatser var sjunde störst i Vasaregionen vid en jämförelse med landets övriga pendlingsområden och andra störst vid en jämförelse med pendlingsområden i samma storleksklass åren 2005 2012. Största delen av ökningen av Vasaregionens arbetsplatsmängd har koncentrerats till Vasa stad. Vasas arbetslöshetsgrad var 10,9 % i augusti 2015 (hela landet 13,2 %). Vasas arbetslöshetsgrad är 3,6 % högre än i augusti 2011. Arbetslöshetsgraden har stigit även i Vasas grannkommuner. Trots det är sysselsättningsläget i Vasa och i regionen alltjämt bra. Vasas arbetslöshetsgrad är tredje lägst bland de 20 största städerna (medelvärde för januari augusti 2015). Österbottens arbetslöshetsgrad är Fastlandsfinlands lägsta. 3.2 Befolkningsutvecklingen Granskat enligt åldersgrupp var befolkningsökningen störst i åldersgruppen personer över 65 år (+3 069) i Vasa åren 1999 2014. Ökningen var näst störst i åldersgruppen 20 34-åringar (+2 471). Antalet 0 6-åringar har ökat ganska kraftigt. Deras antal ökade med 319 åren 1999 2014 och med 580 åren 2004 2014. Av hela stadens befolkningstillväxt under 2000-talet är andelen personer med ett annat språk 68 %. Deras andel av ökningen av antalet barn och unga vuxna är mycket betydande, men andelen av +65-åringarnas befolkningstillväxt är obefintlig. Majoriteten av de invandrare som flyttar till Vasa är således unga vuxna och barn. Under år 2015 har över 600
8 asylsökande kommit till Vasa och över 2000 personer till regionen. På lång sikt påverkar detta Vasas befolkningsutveckling. I Vasas befolkningsprognos antas stadens kraftiga befolkningstillväxt på ca 600 invånare fortsätta. Enligt prognosen kommer den kraftiga ökningen av antalet personer över 65 år att fortsätta. Antalet 35 49-åringar kommer att öka kraftigt eftersom 20 34-åringarna blir äldre och blir 35 49-åringar. Den kraftiga ökningen av antalet 20 34-åringar antas fortsätta. Antalet 50 64-åringar minskar till följd av att antalet 35 49-åringar minskade åren 1999 2014. Enligt prognosen ökar även antalet barn. Ökningen av antalet 0 6-åringar är dock något mer måttfull än den varit under de senaste åren. Den andel som personer med ett annat språk utgör särskilt av ökningen av antalet barn och unga vuxna kommer att vara stor även i fortsättningen. En prognos är alltid en prognos, vilket innebär att det också är skäl att bereda sig på en större eller mindre tillväxt. 4. Budgeten 2016 och verksamhetsplanen 2017-2019 4.1. Mål Stadens vision och strategi har uppdaterats och de i förhållande till fullmäktige bindande målen har fastställts utgående från dessa. Målen presenteras i början av budgetboken. Under verksamhetsområdena har de mål som härletts ur sektorernas gemensamma mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenterats. Organen har från dessa mål uppgjort egna mål nämnd- /direktionsvis.
9 4.2. Totala utgifter i budgeten 2016 och finansieringen av dem Årsbidrag och kumulativt över-/underskott 2009-2019 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 41,9 44,0 32,2 33,4 28,7 24,1 26,3 25,7 30,2 34,1 22,0 18,8 22,4 15,5 9,5 6,5 3,1-3,7 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019-8,5-26,1-21,9-27,0 Årsbidrag kumulativt under- överskott Utgifterna i budgeten för år 2015 är följande: BS 2014 Upps. förv. milj. 2015 milj. BG 2016 milj. Ändring milj. Ändring % Andel % verksamhetsutgifter 572,4 587,7 582,7-5,0-0,9 % 89,4 % finansiella utgifter 3,4 3,2 3,3 0,1 3,1 % 0,5 % bruttoinv. utgifter 46,7 41,8 42,9 2,1 4,9 % 6,7 % ökn. av beviljade lån 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 % 0,0 % låneamorteringar 24,4 23,5 21,5-2,0-8,5 % 3,3 % Utgifter totalt 646,9 656,3 651,4-4,9-0,7 % 100,0 % De totala utgifterna är 651,4 miljoner euro; sänkningen jämfört med år 2015 är 4,9 miljoner euro. Av de totala utgifterna är 89,4 % driftsekonomiutgifter, 6,7 % investeringsutgifter och 3,8 % finansiella utgifter och kapitalutgifter. Finansieringen av utgifterna presenteras nedan: BS 2014 milj. Upps.förv. 2015 milj. BG 2016 milj. Ändring milj. Ändring % verksamhetsinkomster 191,5 205,3 206,1 0,8 0,4 % skatteinkomster 274,1 278,9 281,9 3,1 1,1 % statsandelar 100,4 99,8 108,5 8,7 8,7 % finansiella inkomster 12,8 12,8 15,1 2,3 18,0 % investeringsinkomster 0,7 0,9 2,4 1,5 165,4 % minskning av beviljade lån 0,2 0,3 0,3 0,0 0,0 % förändring i långfristiga fordringar 0,6 0,7 0,7 0,0 0,0 % upplåning 55,0 40,0 35,0-5,0-12,5 % inkomstföring av pensionsansv.av 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 % inkomster totalt 635,3 638,8 650,2 11,4 1,8 % kassatillgångar 31.12 8,7 0,0 0,9 0,9 Med verksamhetsinkomsterna, skatteinkomsterna och statsandelarna finansieras 596,5 miljoner euro av de totala utgifterna. Den nettoupplåning som behövs för finansiering av investeringarna är 13,5 miljoner euro.
10 Resultaträkningens inkomster 2016 Totala utgifter 2016 statsan-delar 17,7 % finansiella inkomster 2,5 % amorteringar 3,3 % Ökning i utlåningen 0,0 % finansiella utgifter 0,5 % skatteinkomster 46,1 % verksamhetsinkomster 33,7 % bruttoinv.- utgifter 6,7 % verksamhetsutgifter 89,4 % 4.3. Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat i budgeten 4.3.1. Inkomster i resultaträkningen Resultaträkningen presenteras på sidan 17. Inkomsterna i resultaträkningen är 605,8 miljoner euro (inklusive interna inkomster). Ökningen från år 2015 är 14,9 miljoner euro och 2,5 %. Verksamhetsinkomsterna är 206,1 miljoner euro. Inkomster i resultaträkning BS 2014 milj. uppsk. 2015 milj. BG 2016 milj. andel av budget ändring milj. ändring % verksamhetsinkomster 191,5 205,3 206,1 33,7 % 0,8 0,4 % skatteinkomster 274,1 278,9 281,9 46,1 % 3,1 1,1 % statsandelar 100,4 99,8 108,5 17,7 % 8,7 8,7 % finansiella inkomster 12,8 12,8 15,1 2,5 % 2,3 18,0 % totalt 578,8 596,7 611,6 100 % 14,9 2,5 % Skatteinkomster Av skatteinkomsterna är 82,9 % kommunalskatt, 9,9 % samfundsskatt och 7,1 % fastighetsskatt. Skatteinkomster BS 2014 milj. uppsk. 2015 milj. BG 2016 milj. andel av budget ändring milj. ändring % kommunalskatt 225,5 225,4 233,8 82,9 % 8,4 3,7 % samfundskatt 31,8 32,2 28,0 9,9 % -4,2-13,0 % fastighetsskatt 16,8 20,0 20,1 7,1 % 0,1 0,3 % yhteensä 274,1 277,7 281,9 100 % 4,3 1,5 % Kommunalskatteintäkten ökar med endast 8,4 miljoner euro (3,7 %) från år 2015. Skatteprocenten är 20,0 %. Samfundsskatten är 28,0 miljoner euro, minskningen från föregående år 4,2 miljoner euro och -13,0 %. Fastighetsskatten ökar 0,3 %. Statsandelar Statsandelssystemet har förnyats under år 2014 och statsandelarna enligt det nya systemet togs i bruk från början av år 2015. Med kriterierna enligt det nya systemet förbättras de statsandelar som Vasa får. Statsandelarna är 108,5 miljoner euro; höjningen från år 2015 är 8,7 miljoner euro och 8,7 %. Skatteinkomstutjämningen minskar år 2016 Vasas statsandelar 6,3 miljoner euro (9,8 miljoner euro år 2015).
11 Statsandelar 2012-2019 milj. 120,0 100,0 107,3 102,6 100,4 99,8 108,5 109,6 110,1110,7 80,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 4.3.2. Verksamhetsutgifterna Verksamhetsutgifterna milj. BS 2014 uppskatt. 2015 BG 2016 ändring % andel av budget personalkostnader 255,2 255,4 256,1 0,3 % 44,0 % köp av service 214,5 211,2 210,7-0,3 % 36,2 % material och förnödenh. 30,1 29,2 29,4 0,7 % 5,0 % understöd 31,3 32,9 30,1-8,5 % 5,2 % hyror 38,6 55,5 53,3-3,9 % 9,1 % övriga utgifter 2,7 3,5 3,1-10,6 % 0,5 % totalt 572,4 587,7 582,7-0,9 % 100,0 % Verksamhetsutgifterna är 582,7 miljoner euro. Av utgifterna är 44,0 % personalkostnader och 36,2 % köp av service. 4.3.3. Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Verksamhetsbidraget är 376,5 miljoner euro. Verksamhetsinkomsterna i procent av verksamhetsutgifterna år 2016 är 35,8 % (år 2015: 34,3 %). Årsbidraget år 2016 är 25,7 miljoner euro. I årsbidraget ingår Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkter 13 miljoner euro. Ekonomisk balans förutsätter att årsbidraget (intern finansiering) är minst av samma storlek som avskrivningarna, varvid den interna finansieringen räcker till för att finansiera slitaget på egendomen (grundlig renovering). Avskrivningarna är 27,6 miljoner euro år 2016 och årsbidraget räcker således inte till för att täcka avskrivningarna. År 2016 är räkenskapsperiodens resultat (årsbidraget./. avskrivningar) -0,9 miljoner euro. Inkomstföringen av avskrivningsdifferensreserveringen är 1,0 miljoner euro, varvid räkenskapsperiodens underskott är 858 400 euro. Det kumulativa underskottet är 25,4 miljoner euro i slutet av år 2016. Verksamhetsbidrag -376 546 400 Skatteinkomster totalt 281 926 000 Statsandelar totalt 108 500 000 Finansiella inkomster och utgifterna totalt 11 814 000 Årsbidrag 25 693 600 Avskrivningar -27 552 000 Räkenskapsperiodens resultat -1 858 400 Inkomstföring av avskrivningsdifferensen 1 000 000 Räkenskapsperioden över-/underskott -858 400 Kumulativt underskott -25 364 100
12 4.3.4. Investeringar och lånebelopp Investeringar Bruttoinvesteringarna är 42,3 miljoner euro år 2016 och nettoinvesteringarna 36,7 miljoner euro. Nettoinvesteringarna är i genomsnitt 41,7 miljoner euro/år (åren 2016-2018). Internfinansieringsprocenten för investeringar år 2016 är 64,9 och åren 2016-19 i genomsnitt 85,9 %. Investeringarna enligt investeringsslag: INVESTERINGAR 2016 milj %-andel immaterialla tillgångar 1,1 3 % fasta konstruktioner och anläggningar 7,5 17 % maskiner och inventarier 4,6 10 % mark- och vattenområden 4,0 9 % aktier och andelar 2,7 6 % byggnader 0,2 0 % affärsverkens investeringar 23,7 54 % Investeringar sammanlagt 43,8 100 % Plac. av grundkapital i aff.verk 8,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 59,6 Självfinansieringsutgift för investeringar 2012-2020 51,7 42,0 44,7 41,9 42,7 48,8 37,8 40,4 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Lånebelopp För att finansiera investeringarna är man tvungen att öka låntagningen 13,5 miljoner euro (låneamorteringar 21,5 miljoner, nya lån 35 miljoner ). Lånebeloppet i slutet av år 2016 är 252,4 miljoner och 3 728 /invånare. I slutet av ekonomiplaneperioden stiger lånebeloppet till ca 3 712 euro/invånare, om inte inkomstunderlaget kan höjas väsentligt. Lånebelopp /invånare 2012-2019 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 3728 3814 3862 3712 3283 3177 2657 2365 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 4.3.5. Ekonomiska nyckeltal Nedan presenteras en sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen för åren 2014, 2015 och 2016: Tunnusluku BS 2014 Prognos 2015 BG 2016 Verksamhetsinkomster % av verksamhetsutgifter 23,9 35,1 35,8 Driftsekonomis nettoutgift % av skattefinansiering 101,7 100,7 96,2 Årsbidrag milj. 3,1 8,6 26,4 Årsbidrag i % av avskrivningarna 10,1 29,4 95,7 Inkomstfinansiering för investeringar 6,7 19,2 63,0 Lånebelopp /invånare 3 177 3 283 3 728
13 4.4. Vasas ekonomiska utveckling Vasa fortsätter med balanseringsprogrammet gällande verksamheten och ekonomi, vilket förbättrar stadens produktivitet, så att stadens ekonomi och finansiering är i balans på ett hållbart sätt under planperioden. I utvecklingen av verksamheten och serviceproduktionen bör också inbegripas utveckling av ägarstyrning samt förnyande av produktionsmässig och administrativ stödservice. Därtill förbättras produktiviteten med hjälp av utveckling av IT-tekniken och den elektroniska kommunikationen. Enligt budgeten minskar stadens personalantal under ekonomiplaneperioden från nuvarande 5 250 årsverken (antalet anställningsförhållanden 31.12.2014 var 6184). Mätare för balansering av ekonomin är besparingar på 5 miljoner euro genom förbättring av produktiviteten och därigenom minskning av årsverkena med 100 varje år under fullmäktigeperioden. Uppsägningar genomförs inte, utan produktiviteten höjs bl.a. genom att utnyttja personalomsättning och naturlig avgång. De nya stadgandena i kommunallagen gällande ekonomin trädde i kraft 1.5.2015. Regleringen gällande skyldigheten att täcka underskott har stramats åt, så att underskott ska täckas inom viss tid och kan inte längre skjutas upp över ekonomiplaneåren med ett separat åtgärdsprogram. Samtidigt slopas det separata åtgärdsprogrammet och specificerade balanseringsåtgärder godkänns i fortsättningen i ekonomiplanen. Vasas budget för år 2016 har uppgjorts enligt den nya kommunallagens stadganden och balanseringsåtgärdena har inbegripits i budgeten och ekonomiplanen. Budgeten innehåller också ett separat sammandrag av åtgärderna. Skyldighet att täcka underskott enligt kommunallagen Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes (110.3 ). Tidsfristen tillämpas första gången på underskott i bokslutet för år 2015, varvid underskottet ska vara täckt i bokslutet för år 2020 (148.1 ). Om underskottet i kommunens bokslut för år 2015 är mer än 500 euro per invånare, ska underskottet vara täckt senast i bokslutet för år 2022 (148.2 ). Skyldigheten att täcka underskott gäller endast underskott i kommunens balansräkning, inte underskott i koncernbalansräkningen. Vasa stads balansräkning hade för räkenskapsperioden 2014 ett underskott på ca 3,8 miljoner euro. Enligt bokslutsprognosen för år 2015 växer underskottet till ca 25 miljoner euro. Per invånare är underskottet ca 365 euro. Stadgandena om utvärderingsförfarandet i fråga om en kommun som har en speciellt svår ekonomisk ställning, det s.k. kriskommunsförfarandet, har också förnyats. Det första kriteriet gäller täckande av underskott och Vasa stad måste täcka sitt underskott under ekonomiplaneperioden för att undvika kriskommunsförfarandet. Det är dyrt att växa I Vasa ökar servicebehovet till och med snabbare än folkmängden växer, då den åldrande befolkningen som behöver äldreservice ökar samtidigt som invandring och nativitet fortsättningsvis är starka och flyttningsrörelsen för med sig unga åldersklasser och barnfamiljer samt invandrare till staden. Vasas befolkningstillväxt har stabiliserats vid en ökning om 600-800 invånare per år och i slutet av augusti 2015 var antalet Vasabor 67 679. På ökningen i servicebehovet svarar man bl.a. med hjälp av servicestrukturprojektet inom äldreomsorgen som fullmäktige godkände år 2012. År 2015 färdigställs den andra enheten för effektiverat serviceboende i norra Klemetsö. År 2016 färdigställs följande objekt på stadssjukhusets område och i Lillkyro. Stadens dotterbolag Pikipruukki äger servicehusen och staden stöder byggandet med hjälp av borgensförbindelser.
14 Man svarar också på ökningen i servicebehovet genom förändringar i verksamheten inom småbarnspedagogiken och genom att förnya servicenätet inom den grundläggande utbildningen. Med grundskolornas servicenätsändringar eftersträvas upprätthållande av undervisningens innehåll genom gallringar i skolnätet. Satsningar görs genom grundliga renoveringar av de grundskolor som bibehålls. Innehållet för småbarnspedagogiken görs mångsidigare och även inom den granskas servicenätet kontinuerligt med tanke på barnantalets utveckling. Därtill utvecklas Vasas stadscentrum och förbättringar som krävs för att stadsstrukturen ska utvecklas görs i trafiklederna och infrastrukturen. Primärstadens investeringar är ca 42 miljoner euro år 2016. Av detta finansieras 65 procent med inkomstfinansiering. Resten täcks med lånade pengar samt delvis med försäljning av egendom. Från år 2013 har stadens investeringar minskats från utgångsnivån på över 60 miljoner euro. Målet är att minska nettoinvesteringarna i förhållande till inkomstfinansieringen till en hållbar nivå som är nära stadens avskrivningsnivå. I ekonomiplanen överskrids målnivån åren 2016-2019 sammanlagt med över 30 miljoner euro. Staden tar år 2015 12 miljoner euro i ny upplåning och i slutet av året uppgår lånebeloppet till 250 miljoner euro d.v.s. 3 705 euro/invånare. Både primärstadens och koncernens lånebelopp ökar under de kommande åren. Förutom av stadens egna investeringar ökas koncernens lånebelopp av Fab Pikipruukkis servicehusbyggande, Fab Brändö campus grundliga renoveringar av undervisningslokaler, Ab Stormossen Oy:s biogasprojekt. Ansvar och borgensförbindelser ökar, om de planerade Wasa Station-projektet och Midway Alignment-logistikprojektet genomförs under ekonomiplaneperioden. Skatter och personalmängd Stadens verksamhetskostnader minskar med 2,1 procent år 2016 och deras totalbelopp är 575,5 miljoner euro. Av utgifterna används 43 procent för social- och hälsovårdsservice och 18 procent för service inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Vasas kommunalskattesats bibehålls enligt förslaget vid 19,5 procent. Staten höjer och utvidgar i början av år 2016 fastighetsbeskattningens nedre gränser och intervaller, men enligt förslaget skulle Vasas fastighetsskattesatser bibehållas år 2016. Skatteinkomsterna ökar jämfört med bokslutet för år 2014, men jämfört med år 2015 minskar skatteinkomsterna. Den största förändringen utgörs av minskningen i samfundsskatteintäkter. Statsandelarna ökar huvudsakligen beroende på en kompensering via statsandelar av ökningen i arbetsinkomstavdraget i beskattningen. Stadens ekonomi kommer att vara fortsatt stram under de närmaste åren. Årsbidraget år 2016 är 27 miljoner euro, vilket innebär ett nollresultat. Med hjälp av balanseringsåtgärder blir ekonomiplaneårens resultat positivt. Ekonomisk balansering på gång Den ekonomiska verksamhetsmiljön, hållbar utveckling, informationssamhällesutveckling, urbanisering och åldrande är stora utmaningar för Vasa. Under de tidigare årtiondena har utmaningarna lösts med hjälp av ekonomisk tillväxt, nu i finans- och eurokristider lyckas detta inte. Allmänt har man förutspått att ökningen länge kommer att vara långsam. T.ex. inom teknologiindustrin har en stor mängd arbetsplatser gått förlorade under de senaste åren.
15 Den långsamma ekonomiska tillväxten under de närmaste åren tvingar till rangordning av utvecklingsobjekten och träffande av olika val. Detta gäller också Vasa stads verksamhet. Verksamheten måste effektiveras långsiktigt och strukturerna förnyas. Vi måste beakta utmaningarna som orsakas av förtätning av stadsstrukturen och säkerställande av bostadsproduktionen samt kraven med anledning av klimatförändringen. Behoven av grundlig renovering av byggnadsbeståndet och infrastrukturen ger upphov till utmaningar i upprätthållandet av stadens egendom. Vasa har i jämförelse med andra städer i Finland i genomsnitt en välmående och högt utbildad befolkning samt en stark exportindustri. I enlighet med sin strategi satsar staden på attraktivitet, välfärd och ekonomisk balans. Fokusområden i budgeten är utveckling av områdets attraktivitet, förmånlig och konkurrenskraftig samhällsstruktur, befolkningens välfärd samt god tillgång på basservice. Då det gäller den ekonomiska situationen är ekonomisk balans den mest centrala faktorn med tanke på framtiden och förverkligandet av strategin. Invånarnas behov och önskemål vad gäller servicen ändras och blir mångformigare. Vasa fungerar som föregångare när det gäller utvecklingen av kommunal service. Den individualitet som förväntas av servicen utökar vi genom att kombinera elektronisk service på ett nytt sätt med den traditionella servicen. Enligt de nya stadgandena (110.3 ) uppkommer skyldigheten att täcka underskott när kommunens balansräkning innehåller ett underskott. Underskottet i balansräkningen ska täckas inom högst fyra år från det att bokslutet fastställdes. I ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks. Åtgärderna ingår i nämndernas/direktionernas driftsekonomi och dessutom ingår i förslaget en del tilläggsåtgärder för att ekonomisk balans ska nås. Ekonomiplanen ska enligt kommunallagen vara i balans eller visa överskott och enligt budgetförslaget uppfylls detta. Utöver åtgärderna i budgetförslaget inleds flera utredningar för åstadkommande av strukturella förnyelser. Helheter som utreds separat är produktionsmässig och administrativ stödservice, ITanskaffningar, elektronisk kommunikation, granskning av verksamhetens och produktivitetens verkningsfullhet samt förnyande av stadens inköpsverksamhet. Helheterna som utreds separat bereds för beslutsfattande år 2016. Uppföljning Målet för resultatmålen, anslagen och inkomstuppskattningarna samt uppföljningen av verksamheten är att ge beslutsfattarna samt dem som ansvarar för ledningen av verksamheten på olika nivåer tillräcklig och tidsenlig information om uppnåendet av de uppsatta målen, anslagens tillräcklighet och inkomsternas förverkligande. Uppföljningen ska ge basuppgifter för vidtagande av reparerande åtgärder. Budgetens genomförande följs upp av tjänsteinnehavarna, sektorerna, nämnderna, direktionerna, stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Revisionsnämnden följer upp och utvärderar genomförandet av de av kommunallagen förutsatta resultatmålen för verksamheten och ekonomin samt verksamhetens ändamålsenlighet. Månadsrapporten gällande ekonomin och verksamheten förs fr.o.m. slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Även till nämnderna/direktionerna ska (på varje möte) lämnas rapport om ekonomin och verksamheten. I synnerhet ska utvecklingen för verksamhetsinkomster, personalutgifter och personalmängd samt utfallet för serviceinköp och skatteinkomster följas upp.
16 I månadsrapporterna följs också investeringarna på stadsnivån och stadens affärsverk upp. Ekonomiska prognoser Till stadsstyrelsen och fullmäktige lämnas om situationen i slutet av april och augusti en uppföljningsrapport som är mera omfattande än månadsrapporten. Uppföljningsrapporten innehåller en mera omfattande analys av förverkligandet av resultatmålen samt anslagen och inkomstuppskattningarna. I uppföljningsrapporten framläggs förverkligandet av anslag och inkomstuppskattningar på bindande nivå. I rapporten behandlas de väsentligaste händelserna och förändringarna i verksamhetsmiljön. I rapporten inbegrips en bokslutsprognos för hela året samt andra separat överenskomna utredningar.
17 Resultaträkning 2016 Staden Affärsverken Totalt Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster 51 745 900 40 103 600 91 849 500 Avgiftsinkomster 29 870 200 137 100 30 007 300 Understöd och bidrag 10 781 600 121 600 10 903 200 Hyresinkomster 13 489 800 49 279 700 62 769 500 Övriga verksamhetsinkomster 9 477 800 1 128 000 10 605 800 Verksamhetsinkomster totalt 115 365 300 90 770 000 206 135 300 Verksamhetsutgifter Löner och arvoden -178 879 500-18 730 900-197 610 400 Pensionsutgifter -42 045 500-4 018 100-46 063 600 Övriga personbikostnader -11 155 800-1 264 000-12 419 800 Köp av service -200 251 500-10 430 300-210 681 800 Material, förnödenheter och varor -19 186 800-10 176 500-29 363 300 Understöd -30 057 200-78 600-30 135 800 Hyror -46 650 600-6 611 900-53 262 500 Övriga verksamhetsutgifter -2 845 200-299 300-3 144 500 Verksamhetsutgifter totalt -531 072 100-51 609 600-582 681 700 Verksamhetsbidrag -415 706 800 39 160 400-376 546 400 Skatteinkomster 281 926 000 281 926 000 Statsandelar 108 500 000 108 500 000 Finasiella utgifter och inkomster Ränteinkomster 861 500 25 000 886 500 Övriga finansiella inkomster 35 670 600 6 000 35 676 600 Ränteutgifter -3 219 000-23 000-3 242 000 Övriga finansiella utgifter -57 500-21 449 600-21 507 100 Finasiella utgifter och inkomster totalt 33 255 600-21 441 600 11 814 000 Årsbidrag 7 974 800 17 718 800 25 693 600 Avskrivningar enligt plan -11 777 700-15 774 300-27 552 000 Räkenskapsperiodens resultat -3 802 900 1 444 500-1 858 400 Ändring i avskrivningsdifferens 1 000 000 Räkenskapsperiodens över-/underskott -858 400
18 Finansieringsanalys 2016 Staden Affärsverken Totalt Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 7 974 800 17 718 800 25 693 600 Korrig.poster inom inkomstfin.: Försäljn.vinster av anläggningar -4 500 000-4 500 000 Inkomstföring av pensionsansv.av. -200 000-200 000 3 274 800 17 718 800 20 993 600 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -20 158 000-23 697 000-43 855 000 Finansieringsand. för investeringsutg. 118 000 1 871 000 1 989 000 Försäljningsink. av anläggninstillg. 4 900 000 4 900 000-15 140 000-21 826 000-36 966 000 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -11 865 200-4 107 200-15 972 400 Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen -50 000-50 000 Minskning av utlåningen 250 000 250 000 Förändringar i utlåningen 200 000 200 000 Ökning av långfristiga lån 35 000 000 35 000 000 Minskning av långfristiga lån -21 500 000-21 500 000 Förändringar i lånebeståndet 13 500 000 13 500 000 Förändring i långfristiga fordringar 610 000 610 000 Kassaflödet för finansieringens del 14 310 000 14 310 000 Förändring av likvida medel -1 662 400 Likvida medel 1.1 euro 2 534 785 Likvida medel 31.12 euro 872 385 Lånebelopp 252 357 000 Lån euro / invånare 3 728
19 Resultaträkning 2016-2019 Staden totalt 2016 2017 2018 2019 Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster 91 849 500 Avgiftsintäkter 30 007 300 Understöd och bidrag 10 903 200 Hyresintäkter 62 769 500 Övriga verksamhetsinkomster 10 605 800 Verksamhetsinkomster totalt 206 135 300 Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Löner och arvoden -197 610 400 Pensionsutgifter -46 063 600 Övriga lönebikostnader -12 419 800 Köp av service -210 681 800 Material, förnödenheter och varor -29 363 300 Understöd -30 135 800 Hyror -53 262 500 Övriga verksamhetskostnader -3 144 500 Verksamhetsutgifter totalt -582 681 700 Verksamhetsbidrag -376 546 400-372 546 000-376 271 000-377 520 000 Skatteinkomster 281 926 000 285 198 000 297 081 000 300 052 000 Statsandelar 108 500 000 109 585 180 110 133 000 110 683 000 Finansiella utgifter och inkomster Ränteinkomster 886 500 837 500 838 000 838 000 Övriga finansiella inkomster 35 676 600 35 643 500 35 640 000 35 640 000 Ränteutgifter -3 242 000-3 398 500-3 568 000-3 746 000 Övriga finansiella utgifter -21 507 100-21 949 000-21 950 000-21 950 000 Finasiella utgifter och inkomster totalt 11 814 000 11 133 500 10 960 000 10 782 000 Årsbidrag 25 693 600 33 370 680 41 903 000 43 997 000 Avskrivningar enligt plan -27 552 000-28 300 000-28 500 000-29 000 000 Räkenskapsperiodens resultat -1 858 400 5 070 680 13 403 000 14 997 000 Ändring i avskrivningsdifferens 1 000 000 Räkenskapsperiodens över-/underskott -858 400 5 070 680 13 403 000 14 997 000
20 Finansieringsanalys 2016-2019 BG 2016 EP 2017 EP 2018 EP 2019 Innefattar affärsverken Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 25 693 600 33 370 680 41 903 000 43 997 000 Korrig.poster inom inkomstfin.: Försäljn.vinster av anläggningar -4 500 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000 Inkomstföring av pensionsansv.av. -200 000-190 000-190 000-190 000 20 993 600 31 180 680 39 713 000 41 807 000 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -43 855 000-43 134 000-49 467 000-38 450 000 Finansieringsand. för investeringsutg. 1 989 000 491 000 636 000 630 000 Försäljningsink. av anläggninstillg. 4 900 000 2 530 000 2 500 000 2 500 000-36 966 000-40 113 000-46 331 000-35 320 000 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -15 972 400-8 932 320-6 618 000 6 487 000 Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen -50 000-50 000-50 000-50 000 Minskning av utlåningen 250 000 250 000 250 000 250 000 Förändringar i utlåningen 200 000 200 000 200 000 200 000 Ökning av långfristiga lån 35 000 000 30 500 000 27 000 000 16 000 000 Minskning av långfristiga lån -21 500 000-22 000 000-21 000 000-23 000 000 Förändringar i lånebeståndet 13 500 000 8 500 000 6 000 000-7 000 000 Förändring i långfristiga fordringar 610 000 500 000 550 000 500 000 Kassaflödet för finansieringens del 14 310 000 9 200 000 6 750 000-6 300 000 Förändring av likvida medel -1 662 400 267 680 132 000 187 000 Likvida medel 1.1 euro 2 534 785 872 385 1 140 065 1 272 065 Likvida medel 31.12 euro 872 385 1 140 065 1 272 065 1 459 065 Lånebelopp 31.12. 252 357 000 260 857 000 266 857 000 259 857 000 Lån euro / invånare 3 728 3 814 3 862 3 712
21 III MÅL 1. Mål för Vasa stadskoncern Målet för bolagen eller de övriga samfunden är att för egen del genomföra Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad flöde för ett gott liv och de principer som gäller dem och som är de samma som i stadens egen verksamhet. Med ägandena eftersträvas ett produktivt sätt att genomföra service och av dem förutsätts motsvarande kostnadseffekter som av moderbolaget. För ägandena sätts produktivitets-/verkningsmål samt ställs i mån av möjlighet avkastningskrav med en uppföljning av förverkligandet som är aktiv och reagerar snabbt på avvikelser. För ägandena görs regelbundet en utvärdering av funktionsdugligheten och genomförandet av uppgifterna ekonomiskt och verkningsmässigt. Från oändamålsenliga äganden lösgör man sig och överlappande funktioner hävs. De nuvarande understöd och finansieringsavtal som ges åt samfunden utvärderas och deras nivå justeras vid behov. Genom en stramare ägarstyrning och avtalsförfaranden säkerställs att stadens intressen inte äventyras, egendomens värde inte sjunker eller föranleder av staden oberoende, överraskande och oskäliga kostnader. Med finansieringsstrukturer säkerställs att man med stadens finansiering täcker endast skötseln av kärnuppgifter som getts samfund. Koncernbolagens strategiska mål 2016 Fastighets Ab Pikipruukki Stödande och utvecklande av invånarnas samarbete och möjligheter att delta och påverka. Bevarande av bostädernas och fastigheternas värde. Höjande av bostädernas användningsgrad. Stärkande av marknadsställningen genom att man i enlighet med intentionsavtalet låter bygga servicehus för äldre och grundligt renovera hyreshus på områden med stor efterfrågan samt genom att man höjer kvaliteten på bostäder och boendeservice. Målet för färdigställandet av servicehuset på Kunskapsgatan är 9/2016. Målet för färdigställandet av servicehuset Fyrrykartano är 10/2016. Målet för färdigställandet av servicehuset på Kaptensgatan är 9/2017. Målet för färdigställandet av servicehuset i Korsnäståget är 10/2017. Säkerställande av servicehuset Himalajas verksamhet 2015. Fab Sekahaku Bolagets verksamhetsområde är uthyrning av bostadslägenheter. År 2008 har fördelningen i bolaget utretts (bolagets andra ägare är VOAS). År 2016 fortsätter utredningen av bolagets fördelning och utredningen med åtgärdsförslag förs för förvaltningsbehandling. Ab Vasa Bostadsrätt Bolagets uppgift är att som en attraktionsfaktor i staden upprätthålla stadens bostadsutbud och göra det mångsidigare. Bolaget strävar efter att trygga ett bostadsutbud till rimligt pris som motsvarar efterfrågan i Vasa.
22 Bolaget ser till att miljön är trivsam och invånarna trivs med sådana åtgärder att kostnaderna blir täckta och användningsgraden är så hög som möjligt, över 90 %. Vähänkyrön Vuokratalot Kiinteistö Oy Bolagets syfte är att erbjuda högklassigt boende för människor som flyttar till Lillkyroområdet och bor här. Verksamheten sker kundorienterat och med beaktande av invånarnas behov. Bolaget erbjuder bostäder till rimligt pris och ser samtidigt till att miljön är trivsam och invånarna trivs på så sätt att de kostnader som uppkommer av detta kan täckas, då användningsgraden är så hög som möjligt. Målet är att höja bostädernas standard, så att deras skick på bästa möjliga sätt motsvarar dagens krav för hyresboende. As Oy Teerinimenkatu 8 och As Oy Vaasan Kråklundinkatu Bolagen äger totalt 51 bostäder, vilka är i hyresanvändning genom Pikipruukkis förmedling. Stadsstyrelsen beslutade förorda ett befriande av hyreshusobjekten helt och hållet från användnings- och överlåtelsebegränsningarna enligt aravabegränsningslagen. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljade befrielse åt As Oy Vaasan Kråklundinkatu, målet på lång sikt är att sälja bostadsaktiebolagets bostadsaktier. Fab Vaasan Mäntyhovi Bolaget äger ett hyreshus för äldre på adressen Tallbacksvägen 12. Bolaget ägs till 70 % av Vasa stad och till 30 % av Settlementet. I huset finns också ett klubbrum, där Settlementet ordnar klubbverksamhet. Målet är att fortsätta samarbetet mellan ägarna under år 2016. Ab Klemetsösvängen De byggnader som bolaget äger är byggda på 1940-talet och de finns på en av Vasa stad ägd tomt på adressen Magasinsgatan 2 4. Bolaget ägs av Vasa stad och Senatsfastigheter och i byggnaden verkar Vaasan työväenopisto och landsarkivet. Bolagets mål är att kostnadseffektivt upprätthålla fastigheten för båda aktörerna. Brändö Företagscentrum Ab Bolaget skapar trivsamma miljöer av gamla, kulturhistoriskt värdefulla fastighetsområden genom att det utvecklar olika tillämpningar för gamla byggnader så att de passar ihop med den nuvarande företags- och utbildningsverksamheten. Man skapar nymodig trivsel genom att möjliggöra effektiv nyanvändning av byggnaderna, utan att för den skull glömma bort historien och skyddsbestämmelserna. Genom dessa åtgärder gör man det enklare för nya företag att etablera sig i Vasa samt erbjuder mångsidiga tjänster för kundföretagens behov och upprätthåller personalens tjänstvillighet. Ekonomin och egendomen förvaltas effektivt genom en kontinuerlig övervakning i och med att saneringarna genomförs på lång sikt utan äventyrande av bolagets ekonomi. Vasa Parkering Ab och Fab Vaasan Myllynranta Bolagen har ingen verksamhet och målet på lång sikt är att avveckla bolagen. Koy Cargo Apron Bolaget har inte haft någon egentlig affärsverksamhet efter grundandet.