BUDGET 2015 EKONOMIPLAN

Transkript

1 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN GODKÄNND AV STADSFULLMÄKTIGE

2 Innehållsförteckning I Stadens strategiska mål och mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 1 II Ekonomiska utgångspunkter 3 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen 3 2. Det kommunalekonomiska läget 4 3. Utvecklingen i Vasaområdet Näringslivet och arbetsplatserna Befolkningsutvecklingen Vasas ekonomiska utveckling 7 4.Budgeten 2015 och ekonomiplanen Mål Totala utgifter i budgeten år 2015 och finansieringen av dem Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat I budgeten Inkomster i resultaträkningen Verksamhetsutgifterna Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Investeringar och lånebelopp Ekonomiska nyckeltal Balansering av ekonomin 13 Resultaträkning 2015 staden och affärsverken 19 Finansieringsanalys 2015, staden och affärsverken 20 Resultaträkning , innehåller affärsverk 21 Finansieringsanalys , innehåller affärsverk 22 III Mål Mål för Vasa stadskoncern Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 28 IV Direktiv för verkställandet av budgeten för år V Åtgärdsprogrammet 35 Driftsekonomidelen, staden 36 affärsverken 115 Investeringsdelen 129 Resultaträknings- och finansieringsanalysdelen 141 Bilagor 1. Samfund som hör till Vasa stads koncern Befolkning områdesvis enligt ålder och språk i Vasa Befolkningen i Vasa månadsvis Stadsfullmäktiges beslutsprotokoll Balanseringsprogram, eurobelopp verksamhetsorganvis 163

3 1 I STADENS STRATEGISKA MÅL OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE

4 MÅL MÄTARE ÅTGÄRDER 2015 ATTRAKTIVITET Utveckling av områdets attraktionskraft Befolkningstillväxt/år/föregående år Nya arbetsplatser som företag genererar/ alla nya arbetsplatser Skatteinflöde Samfundsskatteinflöde/ skatteinflöde (mål 15 % av hela skatteinflödet Antalet riksomfattande evenemang Etablering av en innovationskoncentration på nationell nivå i Vasa Energin synlig i gatubilden, utveckling av Energyland-konceptet Stärkande av områdets utbildning på bred bas inom energibranschen, utarbetande av utbildningsstrategi inom energibranschen Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av företag i området, satsningar på företag inom teknologi-, hälso- och välfärdsbranscherna Stödande av företagsamhet bland högskolestuderande tillsammans med studentorganisationerna och högskolorna Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader Genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Stärkande av den internationella nåbarheten genom riktade investeringar Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets kärnaktörer Utvecklande av trivseln i stadens centrum Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel Aktivt främjande av arbetet för att få internationella kongresser och evenemang till Vasa Vitalisering och utnyttjande av skärgården och stränderna Konkurrenskraftig samhällsstruktur Mängden tomt- och planreserv, planernas genomförandegrad Tomtutbud som motsvarar efterfrågan: iakttagande av bostadsprogrammet Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av förnybar energi Sysselsättningsgrad >75 % Antalet arbetande (18-64 år)/befolkningen Som en del av tillväxtavtalet inrättande av en kärngrupp som ansvarar för det strategiska samarbetet mellan läroanstalterna och näringslivet och prognostiseringen av utbildningsbehoven Utbildande av kunnig arbetskraft 2 VÄLFÄRD Befolkningens välfärd Upplevd lycklighet Sjuklighetsindex Tidsfristerna inom basservicen och normerna inom äldrevården förverkligas Antalet besökare vid idrottsanläggningar och kulturinstitutioner Inriktning av servicenätet till kärnfunktioner Prioritering av förebyggande arbete Tryggande av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården samt socialvården Samarbetsmodeller mellan sektorerna; t.ex. ungdomsgarantin Plattare organisationsstrukturer Vasa nya hälsocentral: Centralisering av läkarverksamheten och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet Serviceboende för äldre: ett hus/år Ökande av vårdplatser inom småbarnsfostran i enlighet med ökningen av invånarantalet Kompanjonskapsavtal med tredje sektorn Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar: inkluderande demokrati, elektroniska tjänster EKONOMISK BALANS Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden Förädling av markegendomen Utveckling av resursplaneringen Effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokalerna Ökning av inkomsterna Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Arrendering/hyrning och försäljning av tomter och bostadsaktier Utveckling av avgiftsbelagda tjänster, höjning av avgifter och taxor Optimering av personalstrukturen Personalmängd/producerad service/övriga kommuner Prognostiserande personalplanering Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer

5 3 II EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 1. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med statens budgetproposition ( ) om konjunkturutsikterna samt Finlands Kommunförbunds uppgifter om den kommunala ekonomin. I den ekonomiska debatten under den senaste tiden har krisen i Ukraina och de ekonomiska sanktioner som följt av den varit förhärskande. EU:s sanktioner eller Rysslands motsanktioner har inte några avgörande direkta konsekvenser för Finland, men de indirekta konsekvenserna kan om krisen pågår länge bli betydande. I Finansministeriets konjunkturprognos förutspås en tillväxt på en procent i euroområdet efter två negativa år och under de följande två åren skulle tillväxten vara ca en och en halv procent. Då det gäller euroområdet är den ekonomiska situationen dock känslig och mottaglig för negativa chocker. Bäst fart på tillväxten har Tyskland, men skillnaderna mellan euroområdets länder är mycket stora. Antagandena i prognosen stöder tillväxt. Däremot har tillväxtutsikterna för Finlands samhällsekonomi i år och nästa år blivit dystrare jämfört med de bedömningar som gjorts senaste vår. År 2014 bedöms inte Finlands BNP öka. Prognosen innehåller en mycket måttlig konjunkturuppgång. Exporten av varor och service ökar 0,4 %, då importen igen ytterligare minskar. Bakom den dämpade importen ligger delvis den anspråkslösa utvecklingen av den privata konsumtionen. Läget på arbetsmarknaden försvagas ytterligare och inflationen blir på 1,1 procent. Ökningen under budgetåret 2015 förväntas bli 1,2 procent och tillväxten ändras så att den står på en bredare grund. Uppsvinget i den allmänna ekonomiska utvecklingen förväntas skingra konsumenterna osäkerhet. Den prognostiserade konjunkturuppgången drivs framåt i synnerhet på grund av att exporten och investeringarna tar fart. Tillväxtutsikterna för olika branscher är mycket likartade, eftersom produktionen förväntas öka såväl i industrin, byggbranschen som inom servicesektorn till över en procent. På grund av händelserna under den senaste tiden pekar riskerna i prognosen fortfarande åt det negativa hållet. Allmänt kan konstateras att den ekonomiska tillväxten under tidsperioden efter den internationella finanskrisen som det ser ut nu kommer att bli på en ur historiskt perspektiv svag nivå. Bruttonationalproduktens historiskt svaga tillväxt under prognosperioden beror bland annat på en åldrande befolkning, problem inom produktionsstrukturen samt den redan en längre tid fortgående kraftiga sänkningen av investeringsgraden. Trots anpassningsåtgärder förväntas inte den offentliga ekonomin bli i balans på medellång sikt och den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionen fortsätter att växa. Den långsammare tillväxten för produktiviteten och en stagnation i arbetsinsatsökningen begränsar den ekonomiska tillväxten och därigenom skatteinkomstökningen. Den offentliga ekonomins finansieringsställning på lång sikt mäts med hållbarhetsunderskott, vilket är nuvärdet på de kommande underskotten i den offentliga ekonomin. Hållbarhetsunderskottet berättar hur mycket den offentliga ekonomin måste balanseras för att skuldsättningen ska hållas i styr utan tilläggsåtgärder. Hållbarhetsunderskottet beräknas vara ca 4 % i förhållande till totalproduktionen på 2018 års nivå. Hållbarhetsproblemet kan lösas framför allt med reformer, med vilka kommande utgiftstryck dämpas och de ekonomiska tillväxtförutsättningarna förbättras och genom det den offentliga sektorns inkomstökning på lång sikt BNP, ändring, % 2,6-1,5-1,2 0,0 1,2 1,4 Konsumtion, ändring, % 2,0 0,3 0,0 0,1 0,3 0,9 Investeringar, % 4,1-2,5-4,9-3,7 2,4 2,9

6 4 Arbetslöshet, % 7,8 7,7 8,2 8,6 8,5 8,2 Konsumtionspriser, ändring, % 3,4 2,8 1,5 1,1 1,5 1,8 (Källa: FM) 2. Det kommunalekonomiska läget Granskningen som beskriver den allmänna ekonomiska utvecklingen samt granskningen av det kommunalekonomiska läget baserar sig på en uppskattning som presenterats i samband med statens budgetproposition ( ) om konjunkturutsikterna samt Finlands Kommunförbunds uppgifter om den kommunala ekonomin. Det strama ekonomiska läget tvingar kommunerna att dämpa utgiftsökningen under det innevarande året. År 2013 ökade kommunernas skatteredovisningar totalt hela 6,8 procent. Tillväxten i kommunalskatten bedöms innevarande år bli på 1,4 procent, fastän närmare hälften av kommunerna i början av året höjde sin inkomstskattesats. Som en följd av höjningarna steg kommunernas genomsnittliga kommunalskattesats till 19,74 procent. År 2015 förväntas kommunalskatteredovisningarna öka enbart 1,2 procent. Den viktigaste orsaken till den svaga tillväxten är ökningen av avdragen som beviljas från kommunalskatten, såsom t.ex. pensionsinkomstavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. I sin helhet uppskattas kommunernas skatteinkomster öka 2,3 % i år och år 2015 går tillväxten ner till 1,7 procent. Ökningen i kostnadsnivån för basservice uppskattas bli ca 1,1 % och höjningen av förtjänstnivån inom kommunsektorn 1,1 %. Man beräknar att de nominella konsumtions- och investeringsutgifterna avmattas 3 %. Eftersom utgifterna förutspås växa snabbare än inkomsterna, försämras den kommunala ekonomin ytterligare. En försvagad kommunal ekonomi innebär en allt snabbare skuldsättning inom den kommunala ekonomin. Statsandelarna sjunker ca fem procent år 2015 jämfört med år En statsandelsbesparing på 188 miljoner euro drabbar kommunalekonomin. En ändring i statsandelssystemet träder i kraft Reformen baserar sig i stor omfattning på de nuvarande grunderna. Systemet har förenklats, grunderna för fastställandet har både förnyats och minskats och kalkylerbarheten ökats. Enligt ramarna för statsekonomin åren kommer statsandelarna ytterligare att skäras ned så att år 2015 minskas utöver de föregående nedskärningarna 296 miljoner euro, dvs. i och med rambesluten görs i statsandelen för kommunens basservice år 2015 minskningar på totalt 362 miljoner euro. Samtidigt som befolkningen blir äldre och kommunernas hälsoutgifter står inför omfattande ökningstryck, faller statens finansieringsandel av utgifterna inom social- och hälsovården samt den grundläggande undervisningen från 29,57 procent till ca 25 procent. Ökningen i prisindexet för basservice förutspås vara i medeltal ungefär 1,5 % åren Konsumtionsmängden antas under prognosperioden öka med ungefär en procent och följer trycket på efterfrågan på basservice som föranleds av ändringen i befolkningens åldersstruktur och mängd. Om den ovan beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen förverkligas, kommer den kommunala ekonomin under de närmaste åren att visa på ett klart underskott. Utsikterna för kommunalekonomin under de närmaste åren har försämrats jämfört med det som tidigare uppskattats. Den ekonomiska tillväxten fortsätter långsamt, vilket innebär att även tillväxten av skatteinkomster är anspråkslös. Regeringen har förbundit sig att i enlighet med det strukturpolitiska programmet minska kommunernas uppgifter och skyldigheter med 1 miljard euro till år För att trygga kommunalekonomins hållbarhet förutsätts ett verkställande av det strukturpolitiska programmet i full utsträckning. Det förutsätter också att kommunerna förbinder sig till att fortsätta anpassningen av ekonomin och åtgärderna som förbättrar produktiviteten. Det ökade

7 5 servicebehovet på grund av ändringen av befolkningens åldersstruktur försvårar kommunernas strävanden att dämpa utgiftsökningen. Om kommunalekonomin skulle balanseras bara genom att höja kommunalskattesatsen, skulle det innebära en höjning på i genomsnitt 2,5 procentenheter till år Utvecklingen i Vasaområdet 3.1. Näringslivet och arbetsplatserna Vasaregionen hör till Finlands mest framgångsrika regioner mätt med alla mätare. Regionen är med beaktande av invånare och näringsliv ett av vårt lands mest internationella områden. Industrin i Vasa har stor betydelse både nationellt och regionalt. Lokomotiv inom näringslivet är Nordens största energikluster. Det är en mycket betydande sysselsättare med sina arbetsplatser. Klustrets export är uppskattningsvis ca 3,5 miljarder euro per år. Exporten från Österbotten är ca 4,6 miljarder euro och den fjärde största i landet (export/invånare är Finlands största). Vasas och regionens sysselsättningsläge har försämrats från situationen för några år sedan. Utvecklingen har följt utvecklingen i det övriga landet. Arbetslöshetsgraden i Vasa är fortsättningsvis tredje lägst bland de 20 största städerna. Vasa är den enda staden där det förekom en betydande ökning i antalet industriarbetsplatser åren Utvecklingen är exceptionell, eftersom antalet industriarbetsplatser minskade kraftigt i de flesta andra städerna. I Vasa finns det sjätte mest industriarbetsplatser, fastän staden till folkmängden är först den femtonde största (regionen är elfte störst). I staden finns nästan lika många industriarbetsplatser som i Åbo, vilken till folkmängden är tre gånger större och ca industriarbetsplatser mera än i Uleåborg som också är tre gånger större. Vasas folkmängd ökade med ca invånare och Vasaregionens folkmängd med ca invånare åren Under de senaste åren har stadens befolkning ökat i genomsnitt med ca 600 invånare och regionens befolkning med ca 840 invånare per år. Enligt förhandsuppgifter om

8 6 folkmängden fortsätter den goda befolkningsutvecklingen i staden och regionen år Vasaregionens befolkningsökning är den sjunde största bland Finlands 36 stadsregioner. Regionen är till befolkningen sjunde störst med invånare. Även ökningen i antalet arbetsplatser är sjunde störst i Vasaregionen jämfört med alla andra stadsregioner och andra störst jämfört med regioner i samma storleksklass. Största delen av ökningen i arbetsplatsmängden på 2000-talet (ca 6 200) har koncentrerats till Vasa. I Korsholm har ökningen varit måttfull. I de övriga kommunerna i regionen har det inte skett några stora förändringar i antalet arbetsplatser i den ena eller andra riktningen. Vasas arbetslöshetsgrad var 10 % i augusti 2014 (i hela landet 12,2 %). Vasas arbetslöshetsgrad är 2,7 % högre än år Arbetslöshetsgraden har ökat också i Vasas grannkommuner. Trots det är sysselsättningsläget fortsättningsvis bra.

9 7 3.2 Befolkningsutvecklingen Granskat enligt åldersgrupp var befolkningsökningen störst i åldersgruppen personer över 65 år i Vasa åren (+2 358). Ökningen var nästan lika stor i åldersgruppen åringar (+2 257), vilket är mycket positivt. Andelen personer med främmande språk utgjorde 66 % av ökningen bland åringarna, dvs. en ganska betydande andel. Antalet 0-6-åringar ökade också ganska kraftigt åren (+579). I Vasas befolkningsprognos antas att antalet barn och unga vuxna fortsätter att öka. Ökningen bland seniorbefolkningen fortsätter också och den blir något kraftigare. Antalet åringar kommer att öka ganska kraftigt, eftersom åringarna blir äldre, varvid de blir åringar. I Vasas befolkningsprognos har man alltså antagit att stadens kraftiga befolkningstillväxt fortsätter. Realistiskt är att den nuvarande tillväxtfarten fortsätter, dvs. ca +600 invånare per år. Det är dock skäl att också bereda sig på en större eller mindre tillväxt. 3.3 Vasas ekonomiska utveckling År 2013 var i Vasa stads ekonomi negativt och underskottet blev 5,7 miljoner euro. År 2012 var underskottet 6,4 miljoner euro. Budgeten år 2015 är den tredje budgeten med underskott och för balansering av ekonomin har i budgeten intagits ett särskilt balanseringsprogram för ekonomin. Med hjälp av balanseringsprogrammet ändras stadens servicestruktur bestående utan att dock väsentligt försämra den egentliga servicen. Staden uppfyller de s.k. kriskommunskriterierna i fråga om den relativa skuldsättningen. Dessa kriterier är sammanlagt sex. Granskat i förhållande till de andra kriterierna är skuldbeloppet per invånare under genomsnittet i landet, självförsörjningsgraden är på väg att försvagas mot kriskommunskriteriet, stadens årsbidrag är positivit, ackumulerat underskott finns inte och Vasas inkomstskattesats är lägre än det vägda genomsnittet för alla kommuner. En central utgångspunkt i balanseringsprogrammet är en sänkning av ökningen av verksamhetsutgifterna samt investeringsnivån under ekonomiplaneperioden utan att kommunalskatten höjs. Nettoinvesteringsnivån på medellång sikt är högst 40 miljoner euro och årsbidraget 30 miljoner euro för att skuldutvecklingen ska dämpas. Vasa stad är fortsättningsvis en växande stad och basserviceinvesteringarnas nivå ska upprätthållas för att man ska kunna svara på den växande befolkningens servicebehov. Även ackumulerande av reparationsskulden i stadens verksamhetslokaler och inom kommunaltekniken

10 8 ska undvikas. Enbart ett högre årsbidrag möjliggör behärskande av de framtida utmaningarna. Staden investerar under de närmaste åren i skolor och daghem och förbereder sig på att bygga en ny centraliserad hälsostation. Den nya hälsostationen ersätter då den blir färdig alla andra hälsostationer i stadskärnan. Stadens dotterbolag Pikipruukki fortsätter byggandet av servicehus. Utvidgandet av stadens centrum fortsätter genom investeringar i kommunalteknik och under 2015 förbereder man sig på ett ändringsbyggande av förbindelsevägen på lång sikt. Med investeringar inom social- och hälsovården fortsätter servicestrukturändringen och genom anpassningsåtgärder inom driftsekonomin förbereder man sig på de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen medför. Vid beredandet av budgeten har kommunerna gett sina utlåtanden om lagutkastet till staten. Redan i utkastskedet är det dock klart att reformen innebär betydande anpassningsåtgärder för Vasa. Bara genom att förbereda sig på dessa ändringar kan man redan år 2015 behärska de betydande utmaningar för verksamheten och ekonomin som ändringen medför. Budgeten med balanseringsprogrammet innehåller åtgärder, med vilka de ekonomiska målen som ställts ska nås och samtidigt säkerställs stadens konkurrenskraft på lång sikt. Med en stram styrning av markanvändningen och avtalspolitiken, prioritering av investeringar och servicenätsplanering på stadsnivå avgränsas stadens nettoinvesteringar till en hållbar nivå. Med en uppskattad genomsnittlig årlig tillväxt på två procent för verksamhetsinkomsterna och skattefinansieringen eftersträvas att stadens resultat ska vända och visa överskott och ökningen av lånebeloppet avstanna i slutet av ekonomiplaneperioden. De osäkra utsikterna i ekonomi- och sysselsättningsutvecklingen betonar behovet av att genomföra åtgärderna i balanseringsprogrammet. Endast genom utgiftsanpassningsåtgärder och genom att få stadens ekonomi på en sund botten tryggas stadens ekonomiska spelrum, så att man kan reagera på utmaningar i den föränderliga verksamhetsmiljön. 4. Budgeten 2015 och verksamhetsplanen Mål Stadens vision och strategi har uppdaterats och de i förhållande till fullmäktige bindande målen har fastställts utgående från dessa. Målen presenteras i början av budgetboken. Under verksamhetsområdena har de mål som härletts ur sektorernas gemensamma mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenterats. Organen har från dessa mål uppgjort egna mål nämnd- /direktionsvis.

11 4.2. Totala utgifter i budgeten 2015 och finansieringen av dem 9 Årsbidrag och kumulativt över-/underskott ,0 30,0 20,0 28,5 24,1 22,4 28,7 30,2 34,1 26,3 27,6 23,2 19,2 31,0 29,5 10,0 16,8 15,5 18,8 9,4 9,5* 6,4 0,0-10,0-20, ,5-9,1-14,9-9,0 Årsbidrag kumulativt under- överskott *Innefattar balanseringsprogrammet 2015 Utgifterna i budgeten för år 2015 är följande: BS 2013 Upps. förv. milj milj. BG 2015 milj. Ändring milj. Ändring % Andel % verksamhetsutgifter 566,4 567,8 586,1 18,3 3,2 % 88,9 % finansiella utgifter 2,8 2,8 3,1 0,3 10,7 % 0,5 % bruttoinv. utgifter 54,1 41,8 45,8 4,0 9,6 % 6,9 % ökn. av beviljade lån 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 % 0,0 % låneamorteringar 22,5 24,0 24,5 0,5 2,1 % 3,7 % Utgifter totalt 652,1 636,5 659,6 23,1 3,6 % 100,0 % De totala utgifterna är 659,6 miljoner euro; ökningen jämfört med år 2014 är 23,1 miljoner euro. Av de totala utgifterna är 88,9 % driftsekonomiutgifter, 6,9 % investeringsutgifter och 4,1 % finansiella utgifter och kapitalutgifter. Finansieringen av utgifterna presenteras nedan: BS 2013 milj. Upps.förv milj. BG 2015 milj. Ändring milj. Ändring % verksamhetsinkomster 199,4 194,1 201,0 6,9 3,6 % skatteinkomster 272,9 273,7 277,4 3,7 1,4 % statsandelar 102,6 99,6 99,5-0,1-0,1 % finansiella inkomster 13,1 13,0 14,2 1,2 9,2 % investeringsinkomster 2,4 0,9 2,6 1,7 188,9 % minskning av beviljade lån 0,2 0,3 0,3 0,0 0,0 % förändring i långfristiga fordringar 4,7 0,7 0,7 0,0 0,0 % upplåning 49,1 54,0 50,5-3,5-6,5 % inkomster totalt 644,4 636,3 646,2 9,9 1,6 % kassatillgångar ,6 0,0 0,4 0,4 Med verksamhetsinkomsterna, skatteinkomsterna och statsandelarna finansieras 577,9 miljoner euro av de totala utgifterna. Den nettoupplåning som behövs för finansiering av investeringarna är 26 miljoner euro.

12 Inkomster och utgifter, verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat i budgeten Inkomster i resultaträkningen Resultaträkningen presenteras på sidan 19. Inkomsterna i resultaträkningen är 592,1 miljoner euro (inklusive interna inkomster). Ökningen från år 2014 är 11,7 miljoner euro och 2,0 %. Verksamhetsinkomsterna är 201 miljoner euro. Inkomster i resultaträkning BS 2013 milj. uppsk milj. BG 2015 milj. andel av budget ändring milj. ändring % verksamhetsinkomster 199,4 194,1 201,0 33,9 % 6,9 3,6 % skatteinkomster 272,9 273,7 277,4 46,9 % 3,7 1,4 % statsandelar 102,6 99,6 99,5 16,8 % -0,1-0,1 % finansiella inkomster 13,1 13,0 14,2 2,4 % 1,2 9,2 % totalt 588,0 580,4 592,1 100 % 11,7 2,0 % Skatteinkomster Av skatteinkomsterna är 82,9 % kommunalskatt, 10,0 % samfundsskatt och 7,0 % fastighetsskatt. Skatteinkomster BS 2013 milj. uppsk milj. BG 2015 milj. andel av budget ändring milj. ändring % kommunalskatt 220,5 227,1 230,0 82,9 % 2,9 1,3 % samfundskatt 38,1 31,2 27,9 10,0 % -3,3-10,6 % fastighetsskatt 14,2 17,0 19,5 7,0 % 2,5 14,6 % yhteensä 272,9 275,3 277,4 100 % 2,1 0,8 % Kommunalskatteintäkten ökar med endast 2,9 miljoner euro (1,3 %) från år Skatteprocenten är 19,5 %. Samfundsskatten är 27,9 miljoner euro, minskningen från föregående år 3,3 miljoner euro och -10,6 %. Fastighetsskatten ökar 14,6 %. Statsandelar Statsandelssystemet har förnyats under år 2014 och statsandelarna enligt det nya systemet tas i bruk i början av år Statsandelarna som Vasa får enligt det nya systemet blir lite bättre innan statsandelsnedskärningarna. Statsandelarna är 99,5 miljoner euro; minskningen från år 2014 är 0,1 miljoner euro och 0,1 %. Skatteinkomstutjämningen minskar år 2015 Vasas statsandelar 9,8 miljoner euro (18,2 miljoner euro år 2014).

13 Verksamhetsutgifterna Verksamhetsutgifterna milj. BS 2013 uppskatt BG 2015 ändring % andel av budget personalkostnader 257,1 256,0 257,6 0,6 % 44,0 % köp av service 207,6 209,2 208,4-0,4 % 35,5 % material och förnödenh. 30,5 30,6 30,5-0,3 % 5,2 % understöd 29,9 30,4 30,7 0,8 % 5,2 % hyror 38,8 38,8 54,4 40,3 % 9,3 % övriga utgifter 2,5 2,7 4,6 66,0 % 0,8 % totalt 527,9 567,8 586,1 3,2 % 100,0 % Verksamhetsutgifterna är 586,1 miljoner euro. Av utgifterna är 44,0 % personalkostnader och 35,5 % köp av service Verksamhetsbidrag, årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Verksamhetsbidraget är 378,5 miljoner euro. Verksamhetsinkomsterna i procent av verksamhetsutgifterna år 2015 är 34,3 % (år 2014: 34,2 %). Årsbidraget år 2015 är 11,1 miljoner euro. I årsbidraget ingår Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkter 12 miljoner euro. Ekonomisk balans förutsätter att årsbidraget (intern finansiering) är minst av samma storlek som avskrivningarna, varvid den interna finansieringen räcker till för att finansiera slitaget på egendomen (grundlig renovering). Avskrivningarna är 26 miljoner euro år 2015 och årsbidraget räcker således inte till för att täcka avskrivningarna. År 2015 är räkenskapsperiodens resultat (årsbidraget./. avskrivningar) -16,5 miljoner euro. Inkomstföringen av avskrivningsdifferensreserveringen är 1,0 miljoner euro, varvid räkenskapsperiodens underskott är -15,5 miljoner euro. Det kumulativa underskottet är 9,1 miljoner euro i slutet av år Verksamhetsbidrag Skatteinkomster totalt Statsandelar totalt Finansiella inkomster och utgifterna totalt Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Inkomstföring av avskrivningsdifferensen Räkenskapsperioden över-/underskott Kumulativt underskott

14 Investeringar och lånebelopp Investeringar Bruttoinvesteringarna är 45,8 miljoner euro år 2015 och nettoinvesteringarna 43,2 miljoner euro. Nettoinvesteringarna är i genomsnitt 45 miljoner euro/år (åren ). Internfinansieringsprocenten för investeringar år 2015 är 21,2 och åren i genomsnitt 48,9 %. Investeringarna enligt investeringsslag: INVESTERINGAR 2015 milj %-andel immaterialla tillgångar 0,9 2 % fasta konstruktioner och anläggningar 9,4 21 % maskiner och inventarier 3,6 8 % mark- och vattenområden 1,5 3 % aktier och andelar 2,5 5 % affärsverkens investeringar 27,9 61 % Investeringar sammanlagt 45,8 100 % Plac. av grundkapital i aff.verk 13,5 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Självfinansieringsutgift för investeringar ,1 59,6 51,7 42,0 44,7 47,4 44,4 45, Lånebelopp För att finansiera investeringarna är man tvungen att öka låntagningen 26,0 miljoner euro (låneamorteringar 24,5 miljoner, nya lån 50,5 miljoner ). Lånebeloppet i slutet av år 2015 är 232,2 miljoner och /invånare. I slutet av ekonomiplaneperioden stiger lånebeloppet till ca euro/invånare, om inte inkomstunderlaget kan höjas väsentligt. Lånebelopp /invånare Ekonomiska nyckeltal Nedan presenteras en sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen för åren 2013, 2014 och 2015: Tunnusluku BS 2013 Prognos 2014 BG 2015 Verksamhetsinkomster % av verksamhetsutgifter 25,6 34,2 34,3 Driftsekonomis nettoutgift % av skattefinansiering 97,7 100,1 100,4 Årsbidrag milj. 18,8 9,4 9,5 Årsbidrag i % av avskrivningarna 72,6 36,3 37,1 Inkomstfinansiering för investeringar 36,4 22,5 21,2 Lånebelopp /invånare

15 Balansering av stadens ekonomi Allmänt om den ekonomiska balansen Enligt stadens strategi satsar staden på dragningskraft, välfärd och ekonomisk balans. Fokusområden för budgeten är utvecklande av områdets dragningskraft, en förmånlig och konkurrenskraftig samhällsstruktur, välfärd bland befolkningen och en god tillgång till basservice. Med tanke på det ekonomiska läget är ekonomisk balans den mest centrala faktorn med tanke på framtiden och för förverkligandet av strategin. Vasa stad finansierar sin verksamhet till stor del med skattefinansiering och verksamhetsinkomster. Skattefinansieringen täcker ungefär 2/3 av inkomsterna och de egentliga verksamhetsinkomsterna 1/3 av inkomsterna. Av skattefinansieringen täcker statsandelarna klart under 20 % och skatteinkomsterna är betydande i förhållande till statsandelarna. Av skatteinkomsterna har samfundsskatteintäkterna varit en betydande faktor i stadens inkomstbildning, men på grund av den dåliga samhällsekonomin håller samfundsskattens andel av stadens skatteinkomster på att minska klart. Fastän kommunalskatteintäkterna har ökat i jämn takt, och de även enligt uppskattning kommer att öka jämnt också i framtiden, så föranleder minskningen i statsandelar och samfundsskatter ett betydande anpassningsbehov på stadens utgiftssida. Stadsfullmäktige godkände ramen för år Budgeten år 2015 är stadens tredje budget som koncentreras på anpassande av verksamheten och ekonomin på grund av det försämrade ekonomiska läget nationellt. Utvecklandet av Vasas egen serviceproduktion har under de gångna åren kunnat genomföras i stor omfattning beroende på de mycket gynnsamma intäkterna från samfundsskatten. Då Finland redan sedan år 2008 nästan oavbrutet har haft en nedåtgående konjunktur, har det här inverkningar också på Vasa stads ekonomi. Stadens service har enligt jämförelser producerats med i genomsnitt högre kostnader och stadens driftsekonomi är i nuläget svag. De överskott som influtit under tidigare räkenskapsperioder skulle utan de ekonomiska anpassningsåtgärderna vara använda redan vid utgången av år Staden skulle sålunda enligt 65 i kommunallagen vara skyldig att utarbeta en balanseringsplan för ekonomin för att täcka underskottet. Anpassningsåtgärderna har dock inte varit tillräckliga. Staden hotas fortfarande av ett underskottsläge och måste uppgöra ett separat balanseringsprogram för att få till stånd bestående besparingar. Vid bakgrundsutredningsarbetet för programmet för balansering av ekonomin har man som ett särdrag för Vasa konstaterat ett större utgiftsunderlag än andra städer och för att balansera ekonomin måste staden minska servicenätet och servicenivån. Därtill måste de prövningsbaserade och frivilliga uppgifterna gallras. Personalkostnaderna ska enligt tidigare beslut ännu minska med ca 100 årsverken årligen under hela ekonomiplaneperioden. Då staden dessutom under de senaste åren har investerat kraftigt i sin framtid i förhållande till sin inkomstfinansieringsförmåga, så hotas staden också av en för kraftig ökning av lånebeloppet. Av den här orsaken ska investeringarna sättas i prioritetsordning och staden ta i bruk alternativa finansierings- och genomföringssätt genom partnerskap. Nationella strukturreformsprojekt Kommunstrukturreformen har inte framskridit enligt målen i regeringsprogrammet. Fastän det ursprungligen var meningen att kommunstrukturreformen skulle utgöra en grund för totalreformen av kommunallagen och statsandelssystemet, så kommer dessa två reformer i kraft trots det år Både kommunallagsrevideringen och statsandelssystemsreformen medför ändringsbehov i stadens verksamhet. Speciellt i förnyandet av statsandelssystemet ingår förändringar som inverkar på ett betydande sätt på stadens ekonomi. Statsandelen för basservicen sjunker, beroende på sjuklighetskriteriet vid statsandelsberäkningen. Utöver en frisk befolkning är Vasa stads befolkningsstruktur gynnsam beroende på andelen befolkning i arbetsför ålder i förhållande till andra åldersgrupper. Fastän staden med tanke på förhållanden har förutsättningar till en

16 14 förmånligare serviceproduktion än andra städer så är den verkliga situationen den motsatta. Det här tvingar för sin del staden att förbättra effektiviteten och produktiviteten i serviceproduktionen. Även en sänkning av servicenivån kan vara nödvändig. Ur kommunstrukturperspektiv är Vasa stads mål fortsättningsvis en kommun som omfattar pendlingsområdet. Med en kommun som omfattar pendlingsområdet säkerställs områdets konkurrensförmåga, främjas invånarnas välfärd och tillgången till service samt effektiveras planeringen av markanvändning, boende och trafik. I Vasa har redan som en del av det s.k. KSSR-projektet utretts fördelar och nackdelar med kommunsammanslagning. Utifrån kommunsammanslagningsutredningen beslutade endast Vasa stad och Lillkyro kommun om en sammanslagning medan de andra kommunerna blev utanför sammanslagningen. Vasa stad har i olika sammanhang fört fram behovet av en kommun som omfattar pendlingsområdet samt behovet av en granskning av regionens kommuner som en helhet vid utredning av kommunstrukturer. Utredarna som tillsatts av finansministeriet ger en rapport om regionens kommunstruktur före utgången av år Om kommunstrukturen fattas beslut under år 2015 och den nya strukturen kunde träda i kraft från början av år Strukturreformen inom social- och hälsovården har framskridit till utlåtandeskedet om den nya lagstiftningen. Enligt förslaget överförs ansvaret för ordnande av social- och hälsovården till fem s.k. social- och hälsovårdsområden, som med ett separat beslut om ordnande beslutar om områdets serviceproduktion. Strukturreformen gäller ungefär hälften av stadens nuvarande budget. Stadens åtgärder för balansering av ekonomin Staden har enligt sin strategi förbundit sig till att upprätthålla regionens livs- och konkurrenskraft. Ett centralt mål är att öka stadens folkmängd med minst 1 %-enhet årligen. På grund av det här håller investeringar i nya bostadsområden och basservice fortsättningsvis stadens investeringar på en exceptionellt hög nivå. Först i slutet av ekonomiplaneperioden sjunker investeringsnivån, om inga beslut fattas om nya investeringar. Då tillväxtutsikterna för samhällsekonomin under de närmaste åren fortsättningsvis är svaga och staten på sitt håll har beslutat om omfattande nedskärningar i kommunernas statsandelar, framhävs nödvändigheten av egna ekonomiska anpassningsåtgärder i staden för att trygga stadens tillväxt och konkurrenskraft och service på längre sikt. Stadens ekonomi är i balans om följande faktorer genomförs: Dimensioneringen i driftsekonomin är sådan att den finansiella ställningen på lång sikt hålls på en god nivå; ökningar i driftsekonomiutgifter från investeringar har beaktats som en del av dimensioneringen av driftsekonomin. Investeringsförmågan hålls på en bra nivå på lång sikt. Skuldbeloppet och utvecklingen för de långvariga ansvaren är på en rimlig nivå. Beskattningsnivån är rimlig. I nuläget uppfyller staden endast i förhållande till beskattningen kriterierna för en balanserad ekonomi. Stadsfullmäktige har beslutat om sparåtgärder både i budgeterna år 2013 och år 2014 men stadens ekonomi är inte ännu heller i balans. Med det föreslagna balanseringsprogrammet för ekonomin täcker man stadens hållbarhetsunderskott och svarar på de allt kraftigare framkommande utmaningarna från verksamhetsmiljön. Med hjälp av programmet nås kostnadsbesparingar, ökas produktiviteten, gallras uppgifter utanför kärnuppgifterna, ökas de externa inkomsterna och granskas servicenätet och -nivån. Med balanseringsprogrammet svarar man på de stora utmaningar som kommunsektorn står inför bl.a. ändringen i befolkningsstrukturen,

17 15 ökningen i folkmängden och genom den servicemängden och den knappa ekonomiska tillväxten, vilka fortsätter över innevarande fullmäktigeperiod. I stadens verksamhet ska utöver balanseringsprogrammet produktiviteten föras fram som en del av den dagliga verksamheten och alla processer, varvid man i framtiden med mindre skapar mera. Stadens problem är inte tillräcklig intern finansiering, utan höga utgifter. Om Vasas service skulle produceras på den genomsnittliga kostnadsnivån i Fastlandsfinland ( /inv.), skulle man få till stånd årliga besparingar på 36 miljoner euro! Staden har sålunda goda utgångspunkter för uppgörandet av ett balanseringsprogram för ekonomin. Problemet uppstår närmast, på hela stadens nivå, av att utgifterna på samma sätt som inkomsterna är högre än genomsnittet. Ur det här allmänna perspektivet räcker det att stadens serviceverksamhet anpassas så att den blir nära den nationella nivån, varvid Vasas kostnadsnivå ändå fortsättningsvis är över jämförelsestädernas (landskapscentrens) nivå. Balanseringsprogrammet för ekonomin består av följande element: En stram utgiftsdisciplin och hållbara kostnadsbesparingar Ökande av driftsinkomsterna Inkomstunderlag och skattenivå Justering av servicenivån speciellt ur servicenätsperspektiv Förbättrande av produktiviteten: o ordnande av service o personal och ledarskap o effektivering av lokalanvändningen o effektivering av planeringen av markanvändningen och dess lönsamhet o koncernsamfunden Investeringar Balanseringsprogrammet är uppbyggt resultatområdesvis, varvid åtgärderna och ansvaret för genomförande av och rapporteringen om dem har fastställts klart. Med balansering av ekonomin och produktivitet eftersträvas för åren en ekonomisk nytta på totalt ungefär 30 miljoner euro. Genomförandet av programmet förutsätter ett starkt förändringsledarskap och dialog på alla organisationsnivåer samt över sektorgränserna. För programmet skapas styrnings- och uppföljningsförfaranden, med vilka man säkerställer att produktiviteten utvecklas och att beslutsförfarandena som eventuellt ansluter sig till dem fungerar. Stram utgiftsdisciplin och hållbara kostnadsbesparingar Utgiftsutvecklingen dämpas och övervägande används allt starkare i all verksamhet och vid alla upphandlingar. Resurser styrs allt stramare och vid upphandlingar söks alltid det totalekonomiskt förmånligaste sättet. Utvecklande av ledningsprocessen har en avgörande roll och genom effektivering av beställningsprocesser vid köp söks betydande besparingar utan att ge avkall på innehållet. Stadens avtalsförfaranden granskas och oförmånliga avtal sägs upp i mån av möjlighet. Även för varu- och serviceupphandlingar som länge inte varit konkurrensutsatta genomförs konkurrensutsättning effektiverat. Med kostnadsbesparingar eftersträvas hållbara lösningar för att det som en följd av dem inte uppkommer extra kostnader på längre sikt. Den höga kostnadsnivån återspeglas på stadens antal anställda och av den här orsaken har jämförelseobjekt för sparåtgärderna varit minskande av årsverkena med 100 årsverken. Det här målet hålls som tidigare, eftersom man med kostnadsbesparingar inom serviceproduktionen ska få till stånd bestående besparingar på ca 5 miljoner euro i personalkostnaderna. Uppsägningar kan inte genomföras, men bl.a. genom utnyttjande av naturlig avgång kan sparmålet nås.

18 16 Det främsta målet är dock inte att minska personalen med sparåtgärder som gäller personalen, utan besparingarna ska fås till stånd med sådana kostnadsbesparingar, verksamhetsändringar och effektiveringsåtgärder i verksamheten, som har som följd att antalet anställd i slutändan minskar. Enbart med sådana verksamhetsändringar som minskar stadens kostnadsstruktur bestående kan stadens ekonomi fås på en sund botten. Vad gäller köp av service måste man kunna skaffa allt mera sådan service som främjar en minskning av servicebehovet i hela organisationen. Vid upphandlingarna ska inom ramen för upphandlingslagstiftningen säkerställas att avtalsparterna i sin skatteplanering inte verkar på ett lagstridigt sätt utan för sin del stärker inkomstunderlaget. Serviceproduktionsprocesserna ska också förnyas så att elektronisk service och självbetjäning kan utsträckas till hela organisationen vad gäller alla de funktioner där serviceprocessens produktivitet kan ökas genom automatisering. Ökande av driftsinkomsterna Taxe- och avgiftsgrunderna gås igenom och avgifternas nivå jämförs med de stora städernas avgiftsnivå. Taxor och avgifter höjs speciellt inom sådan service där man i och med ändringen i kommunallagen ska använda marknadsprissättning fastän någon egentlig bolagiseringsskyldighet inte föreligger. Granskningarna av avgiftsnivån samt de kommande höjningarna kopplas av den här orsaken i huvudsak till den kostnadsnivå som denna service föranleder staden och kostnadsutvecklingen. Till den del som det inte är fråga om en reglerad avgift, närmar man sig den erbjudna servicens självkostnadspris. Inkomstunderlag och skattenivå Mest centralt med tanke på finansieringen av stadens funktioner är kommunal- och samfundsskatteinkomsterna, för vars ökande det är av största vikt att stärka sysselsättningen i staden. Stadens skatteunderlag är fortsättningsvis bra fastän intäkterna från samfundsskatten har sjunkit. Stadens relativa andel av arbetsplatserna fortsätter att öka både regionalt och nationellt. Samtidigt har stadens arbetslöshetsgrad regionalt hållits på en relativt hög nivå. Staten har också satt allt mer omfattande skyldigheter för skötseln av sysselsättningen på kommunerna, varvid man måste svara på situationen med en effektiverad skötsel av sysselsättningen. Med en lyckad närings-, sysselsättnings- och bostadpolitik är det möjligt att ytterligare stärka stadens skatteinkomstunderlag utan att höja kommunalskattesatsen, dvs. kommunalskatten höjs inte som en del av balanseringsprogrammet. Fastighetsskatten justeras redan år Granskning av servicenivån Servicenivån och servicens omfattning bedöms på nytt vid serviceproduktionen. Speciellt servicenätet är föremål för granskning. I verksamheten och vid utvecklandet av den är i framtiden utgångspunkten att kommuninvånarna erbjuds service som är lagstadgad och enligt fullmäktiges strategibeslut. Övriga än lagstadgade uppgifter och deras omfattning är föremål för speciell bedömning. På bedömningen av servicenivån inverkar också statliga åtgärder. Social- och hälsovårdsreformen kommer att inverka avgörande på stadens servicestruktur.

19 17 Produktivitet För att förbättra produktiviteten och kostnadseffekter utvecklas ordnandet av servicen och serviceproduktionsprocesserna fortgående. I serviceproduktionen koncentrerar man sig på stadens kärnuppgifter samt förenklas och förtydligas serviceutbudet. Dessutom tas nya verksamhetssätt i bruk samt elektroniska kommunikations- och servicekanaler. För servicen garanteras en ändamålsenligt kvalitet. Serviceproduktionsprocesserna och deras styrning moderniseras med hjälp av automatisering, elektrifiering och elektroniska arbetsredskap och utvecklandet inriktas på strategiskt viktig, till volymen omfattande service och/eller service med vilken man snabbt får kostnadsnytta. Den grundläggande utgångspunkten är att stadens personal producerar och ordnar stadens service på ett så produktivt och effektivt sätt som möjligt. Det här förutsätter att hela personalen förbinder sig till att förbättra produktiviteten i sitt arbete. Personalens engagemang är fast anslutet till gott ledarskap, vilket utvecklas så att förändringsledarskap stöds och produktiviteten och personalens arbetshälsa förbättras. Stadens lokalanvändning effektiveras och driftskostnaderna för lokalerna minskas. Användningen av verksamhetslokaler effektiveras bl.a. med lokalarrangemang. Mångfunktionell användning, samanvändning och smidighet vid ändringar utvecklas för nya och gamla verksamhetslokaler. Avståendet från lokaler som är gamla och ineffektiva påskyndas. Vid planeringen av markanvändningen prioriteras områden som kan anslutas kostnadseffektivt till det existerande trafik- och servicenätet samt kommunaltekniken. Ett program utarbetas för markanvändningen, utgående från vilket bostadstomter planläggs på av staden ägd mark i närheten av kommunalteknik och goda trafikförbindelser. På planläggningsobjektens ordning inverkar planläggningsekonomin. Målet är att tomtförsäljnings- och avtalsinkomsterna för områdena täcker kostnaderna för genomförandet av kommunaltekniken. Genom att utveckla planeringen av markanvändningens och byggandets processer säkerställs en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarare samhällsstruktur. Målet för bolagen eller de övriga samfunden är att för egen del genomföra Vasa stads strategi och de principer som gäller dem och som är de samma som i stadens egen verksamhet. Med ägandena eftersträvas ett produktivt sätt att genomföra service och av dem förutsätts motsvarande kostnadseffekter som av stadsmodern. Investeringar Stadens investeringar kan indelas enligt sitt användningsändamål i olika grupper och prioriteringarna i investeringsprogrammet baserar sig på fyra olika grupper. 1) Investeringar som främjar att strategin, dvs. livskraften och tillväxten förverkligas 2) Investeringar i grundliga renoveringar 3) Basserviceinvesteringar (i vilka ingår separata projekt och andra avtalsprojekt) 4) Frivilliga investeringar. Till den sista gruppen hör mervärdesinvesteringar som betjänar frivillig verksamhet. I det nuvarande ekonomiska läget är det inte motiverat att inleda nya mervärdesprojekt, dvs. nya stora byggprojekt inom fritid, idrott eller kultur med stadens budgetfinansiering, utan ett eventuellt genomförande av dem under ekonomiplaneperioden kräver både privat finansiering och privat ansvar för projekten. Utnyttjande av partnerskap främjar genomförandet av investeringsprojekt. Staden har inte möjlighet att finansiera ens alla basserviceinvesteringar med budgetfinansiering, varvid genomförande av investeringsprojekt på alternativa genomföringssätt ska utredas. Med

20 18 partnerskap förbinds genomförarna till gemensamt överenskomna ramar och tidtabeller. Servicehusprojekt, hälsostationen i centrum och stora idrottsplatsprojekt är de mest betydande partnerskapsprojekten som ska utredas under de närmaste åren. Uppföljning Syftet med uppföljningen av resultatmålen, anslagen och inkomstuppskattningarna samt verksamheten är att ge beslutsfattarna samt dem som ansvarar för ledandet av verksamheten på olika nivåer tillräcklig och aktuell information om uppnåendet av de uppställda målen, anslagens tillräcklighet och inkomstutfallet. Uppföljningen ska ge underlagsuppgifter för utförande av reparerande åtgärder. Budgetförverkligandet följs med av tjänsteinnehavarna, sektorerna, nämnderna, direktionerna, stadsstyrelsen samt fullmäktige. Revisionsnämnden följer upp och utvärderar hur de i kommunallagen förutsatta resultatmålen för verksamheten och ekonomin förverkligas samt verksamhetens ändamålsenlighet. Månadsrapporter Månadsrapporten för ekonomin och verksamheten förs från situationen i slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Av situationerna i slutet av maj och december uppgörs ingen separat rapport till stadsstyrelsen. Månadsrapporten innehåller en prognos och analys av budgetutfallet, utvecklingen av funktioner som väsentligt påverkar det samt eventuella reparerande åtgärder. Personalutgifternas och personalmängdens utveckling samt köp av service och skatteinkomstutfallet uppföljs månatligen. I månadsrapporterna uppföljs också investeringar på stadsnivå och stadens affärsverk. Uppföljningsrapport Till stadsstyrelsen och fullmäktige förs över situationen i slutet av april och augusti en uppföljningsrapport som är mer omfattande än månadsrapporten. Uppföljningsrapporten innehåller en mer omfattande analys av hur resultatmålen samt anslagen och inkomstuppskattningarna förverkligats. I uppföljningsrapporten presenteras utfallet för anslagen och inkomstuppskattningarna på den bindande nivån. I rapporten behandlas de väsentligaste händelserna samt ändringarna i verksamhetsmiljön. I rapporten intas bokslutsprognosen för hela året samt andra utredningar som överenskoms separat.

21 19 Resultaträkning 2015 Staden Affärsverken Totalt Innefattar balanseringsprogrammet Verksamhetsinkomster 2015 Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomster totalt Verksamhetsutgifter Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av service Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifter totalt Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finasiella utgifter och inkomster Ränteinkomster Övriga finansiella inkomster Ersättning för grundkapital från affärsve Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Finasiella utgifter och inkomster tota Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Ändring i avskrivningsdifferens Räkenskapsperiodens över-/underskott

22 20 Finansieringsanalys 2015 Innefattar balanserings- Staden Affärsverken Totalt programmet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrig.poster inom inkomstfin.: Försäljn.vinster av anläggningar Inkomstföring av pensionsansv.av Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsand. för investeringsutg Försäljningsink. av anläggninstillg Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i lånebeståndet Förändring i långfristiga fordringar Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel 1.1 euro Likvida medel euro Lånebelopp Lån euro / invånare