Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning Leif Gillving Karin Ström Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45), hösttermin 2010, vid avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola.
SAMMANFATTNING I Sverige beräknas årligen att 100 000 människor drabbas av en vårdskada som går att förebygga. Verksamheten på en akutmottagning bedrivs vanligen i snabbt skiftande arbetssituationer, hög beläggning/belastning, teknik och kunskaps krävande. För att misstag och missförstånd skall undvikas är patientsäkerheten viktig. Som en del i det förebyggande arbetet är det värdefullt att belysa medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet, för att personalens inställning återspeglas i verksamhetens säkerhetsklimat. Syftet med studien är att på en akutmottagning beskriva patientsäkerhetskulturen. Och kartlägga överensstämmelsen mellan chefernas uppfattning av personalens åsikt i några enskilda frågor av vårdenhetens patientsäkerhetskultur och vad personalen faktiskt anger. Studien genomfördes som en enkät- och intervjuundersökning. Socialstyrelsens enkät Hur arbetar vi med patientsäkerhetskulturen besvarades av 38 % av enhetens 40 sjuksköterskor, 31 undersköterskor samt 23 medicinska sekreterare. Frågorna besvaras med en femgradig skala. Enkätfrågorna sammanställs i dimensioner bestående av frågor inom samma område. Studien påvisar styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen. Personalen tycker att det finns ett bra samarbete, öppenhet i kommunikationen, bra återkoppling på skrivna avvikelser, ett gott stöd från närmaste chef, samt att man lär av misstag. Personalen har en låg benägenhet att rapportera händelser, de saknar stöd från sjukhusledningen i patientsäkerhetsarbetet, arbetsbelastningen är för hög i förhållande till personaltätheten samt att samarbetet och kommunikationen mellan vårdenheter är svagt. Tio enkätfrågor ställdes till samtliga fem chefer. De ombads att svara så som han/hon tror att majoriteten av personalen kommer att svara utifrån enkätens svarsalternativ. Chefernas uppfattning om vad personalen svarat överensstämmer väl när det gäller sjukhusledningens bristande stöd till patientsäkerhetsarbetet. Cheferna underskattar personalens positiva inställning till chefernas information, stöd och återkoppling till personal vid negativ händelse. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 2
INTRODUKTION I Sverige beräknas årligen att 100 000 människor drabbas av en vårdskada som går att förebygga. Av dessa får 10 000 patienter bestående men och 3000 dör till följd av vårdskada. Frågor som kan relateras till patientsäkerhet i vården uppmärksammas allt oftare nationellt och internationellt. Studier visar att problemen är omfattande. Tjugoen barnakutmottagningar i USA deltog i en patientsäkerhetsstudie. All personal ingick i studien, totalt 1747 stycken. Personal intervjuades angående vilken syn de har de på avdelningens patientsäkerhet. Knappt hälften besvarade enkäten. Respondenternas svar på om de arbetade på en avdelning som har ett positivt säkerhetsklimat gav en bred spridning. Mellan 28 % - 82 % angav ett positivt arbetsklimat. Läkare hade generellt en högre skattning av säkerhetsklimatet på sin arbetsplats än motsvarande sjuksköterska. Sjuksköterskor med < 3 års erfarenhet skattade i allmänhet en högre patientsäkerhet på avdelningen än sjuksköterskor med längre erfarenhet (Shaw, et al 2010). Verksamheten på en akutmottagning bedrivs vanligen i snabbt skiftande arbetssituationer med hög beläggning/belastning. Vården är teknik och kunskaps krävande och arbete i team och samarbete med andra instanser på sjukhuset eller samhället av stor vikt för säkert omhändertagande (Ekwall, et al 2010). Teamarbete är en riskfaktor när högkvalitativ vård skall utföras och alla deltagare i teamet skall kommunicera med varandra. 70 % av alla misstag beror på missförstånd när personal kommunicerar med varandra. Ytterligare parametrar som påverkar gruppen är den tid som deltagarna har arbetat tillsammans, om medlemmarna kan hantera hierarkin (som varierar med deltagarna), och den konkurrens som finns mellan deltagarna (Simmons, Sherwood, 2010). Kompetens är en viktig faktor för en god patientsäkerhet. Samband har påvisats mellan grad av kompetens hos sjuksköterskor och patienters möjlighet till välbefinnande och överlevnad (Aiken et al 2003). Hur kan en akutmottagning agera för att stödja och främja en god patientsäkerhetskultur? Enligt M Hohenhaus, se till att alla problem identifieras innan beslut tas walk the walk. De som berörs av beslut skall alltid involveras. De som genomför förändringen skall vara med vid initiering, planering och beslut. En nyckelfaktor till en bra implementering beror på chefer och andra ledares agerande. Personal ser snabbt på ledares agerande hur viktigt förändringen är och om den har stöd från avdelningens chefer. Man kan aldrig nå alla vid en förändring, men se till att de ansvariga och majoriteten är med vid en förändring (Hohenhaus, 2009). Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 3
Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 som träde i kraft den 1 januari 2011 syftar till att främja hög patientsäkerhet och minska antalet vårdskador oavsett om bristerna beror på systemfel eller på vårdpersonalens misstag. Vårdgivaren har skyldighet att förebygga vårdskador, utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Syfte Vi arbetar på två kunskapsintensiva enheter på ett sjukhus i södra Sverige, där ett stort flöde av svårt sjuka och skadade patienter vårdas, undersöks och behandlas. I denna studie är utgångspunkten det viktiga preventiva patientsäkerhetsarbetet. Som en del i det förebyggande arbetet är det värdefullt att belysa medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Denna inställning återspeglas i verksamhetens säkerhetsklimat. Vanligen möts både personal och patienter av positivt laddade ord som talar om hur effektiv, bra och säkert en verksamhet fungerar. Men, sker kvalitetssäkring och återkoppling regelbundet? Skrivs avvikelser, görs riskbedömningar och vilka styrkor eller svagheter finns i patientsäkerheten? Hur uppfattar cheferna personalens inställning till patientsäkerhet? Har cheferna koll på läget? Syftet med studien är att på en akutmottagning i södra Sverige beskriva patientsäkerhetskulturen kartlägga överensstämmelsen mellan chefernas uppfattning av personalens åsikt i några enskilda frågor av vårdenhetens patientsäkerhetskultur och vad personalen faktiskt tycker METOD För att på bästa sätt besvara syftet genomfördes studien som en enkät- och intervjuundersökning. Enkäten Hur arbetar vi med patientsäkerhetskulturen. är utarbetad och validerad av Socialstyrelsen i samarbete med Landstinget i Blekinge, Sörmland, Värmland, Västmanland, Östergötland samt Stockholms Läns Landsting (Socialstyrelsen, 2009). Den pappersbaserade enkäten består av slutna frågor med möjlighet att skriva egna kommentarer. Intervjuer utfördes med fem ledningsansvariga chefer med frågor från ovanstående enkät. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 4
Litteratursökning gjordes på Pub Med, sökord; Attitude of Health Personnel [MeSH Major Topic] AND Safety Management [MeSH] AND Emergency Service, Hospital [MeSH]. Artikelurvalet begränsades till att omfatta artiklar skrivna på svenska, norska, danska och engelska samt som publicerats från 2005 2010. Förekommande centrala begrepp definieras såsom; Hälso- och sjukvård inbegriper den verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Patientsäkerhet avser skydd mot vårdskada. Med vårdgivare avses statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Vårdskada innebär lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Genomförande Målgrupp för denna studie är tjänstgörande fast anställd personal på en akutmottagning i södra Sverige. Vikarier, timanställd, nyanställda och tjänstledig personal har exkluderats, då dessa inte har kännedom alternativt har aktuell kunskap om frågorna. Totalt har 96 medarbetare ingått i studien. Klinisk personal, såsom 40 sjuksköterskor, 31 undersköterskor samt administrativ personal vilka utgörs av 23 medicinska sekreterare. Alla yrkesgrupper tjänstgör och roterar på samma enhet. Enkäterna var inte kodade vid utlämnandet. Information om studien har meddelats till respondenterna vid två avdelningsmöten av avdelningschef och vid ett tillfälle verksamhetschef samt via personligt e-post av författarna, (bilaga 1). Enkäterna delades ut till respondenternas postfack. Påminnelse skickades ut via e-post till respondenterna vid två tillfällen (bilaga 2). Av 96 som haft möjlighet har 36 svarat vilket motsvarar 38 %. Uppdelat per yrkeskategori har 38 % sjuksköterskor, 35 % undersköterskor och 43 % sekreterare svarat. Externbortfall är totalt 62 %. Uppdelat per yrkeskategori är externbortfallet för sjuksköterskor 62 %, undersköterskor 65 % och sekreterare 57 %. Internbortfall för hela enkäten är totalt 7 %. Internbortfall för de separata dimensionerna varierar från 3 20 %. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 5
Intervju med samtliga fem ledningsansvariga chefer såsom verksamhetschef, avdelningschef, biträdande avdelningschef och enhetschef. Cheferna fick information om studien via e-post (bilaga 3). Tid för intervjuerna bokades på förhand. Enkäten är indelad i åtta avsnitt (A H). Tio enkätfrågor ställdes till samtliga chefer. Antal valda frågor per avsnitt motsvarar avsnittets omfattning. Två till tre frågor valdes ut från avsnitt A - G. Frågor som direkt eller indirekt verkar/påverkar mellan personal och chefer valdes. Varje intervju gjordes enskilt, mellan en intervjuare och en respondent. Den intervjuade informerades tydligt att han/hon förväntades svara så som han/hon tror att majoriteten av personalen kommer att svara. Intervjuaren ställde muntligen vald fråga, men respondenten hade också möjlighet att själv läsa enkätfrågan och se svarsalternativen medan intervjun pågick. Respondenten valde ett av fem svarsalternativ från samma enkät som personalen besvarar. Respondenten fick i lugn och ro fundera över varje fråga innan hon/han valde att svara. Intervjun med varje chef tog cirka 15-20 minuter. Bearbetning av enkäterna Beräkning och sammanställning av enkäterna har genomförts enligt Handbok för patientsäkerhetsarbete (Socialstyrelsen, 2009). Enkäten består av nio avsnitt och innehåller totalt 75 frågor varav några utgör bakgrund variabler. Frågorna har en femgradig skala med svarsalternativ som, Stämmer mycket dåligt, Stämmer ganska dåligt, Varken eller, Stämmer ganska bra eller Stämmer mycket bra. Några frågor besvaras med Aldrig, Sällan, Ibland Oftast eller Alltid. Frågor som berör samma aspekt av verksamheten sammanställs i 17 frågeområden. I resultatredovisningen benämns frågeområden som dimension. Beräkning har gjorts på alla besvarade enkäter, i yrkesgrupper samt chefer. RESULTAT Enkätfrågor som berör samma aspekt av verksamheten sammanställs i 17 dimensioner (tabell 1). Andel i procent som svarat de två mest positiva svarsalternativen redovisas i varje dimension (figur 1). Av de svarande anger 20 % att de oftast eller alltid rapporterar negativa händelser D1. Man hinner aldrig skriva avvikelserna. Den sammantagna säkerhetsmedvetenheten såsom att patientsäkerhet är prioriterad och att rutiner förhindrar fel är 28 % D2. Enligt 16 % D3 är den allmänna bedömningen att patientsäkerheten är mycket bra eller utmärkt. Utav de svarande tycker 64 % D5 att närmaste chefen uppmärksammar när personalen arbetar efter fastställda rutiner och tar hänsyn till Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 6
förbättringsförslag. 48 % D6 menar att personalen på enheten arbetar förebyggande, tar lärdom av misstag och inför förbättringar. Enligt 73 % D7 stöttar och hjälper personalen varandra samt behandlar varandra med respekt. 65 % D8 tycker att personalen påtalar när något påverkar vården negativt, och vågar ifrågasätta beslut. Diskussioner förs för att undvika framtida fel och personalen får information och återkoppling enligt 67 % D9. Misstag belastar inte personalen, problemet uppmärksammas istället för att någon enskild personal blir utpekad, anser 37 % D10. Arbetsbelastningen är i förhållande till personaltätheten tillräcklig bedömer 27 % D11. Min uppfattning är att med en kraftigt höjd bemanning på vår enhet skulle patientsäkerheten lyftas från en låg till en hög nivå då befintliga rutiner hade kunnat efterlevas. Av de svarande menar 24 % D12 att sjukhusledningen prioriterar patientsäkerhet samt främjar ett patientsäkert arbetsklimat. 24 % D13 tycker att det finns ett gott samarbete mellan samverkande vårdenheter. Informationsöverföring vid överrapporteringar eller passbyten samt andra problem vid överflyttningar av patienter fungerar bra enligt 36 % D14. Av de svarande anser 32 % D16 att patienter får information, ursäkt, stöd samt information om att söka ersättning vid negativ händelse. 41 % D17 menar att personal som är berörd av negativ händelse får information om vidtagna åtgärder och hjälp att bearbeta det inträffade. Dimension D1 Benägenhet att rapportera händelser D2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet D3 Självskattad patientsäkerhetsnivå D5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet D6 Lärandeorganisation D7 Samarbete inom vårdenheten D8 Öppenhet i kommunikationen D9 Återföring och kommunikation kring avvikelser D10 En icke straff- och skuldbeläggande kultur då misstag görs D11 Arbetsbelastning och personaltäthet D12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete D13 Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information mellan vårdenheter och mellan D14 arbetspass D16 Information och stöd till patient/närstående vid negativ händelse D17 Information och stöd till personal vid negativ händelse Tabell 1 Dimensioner vilka inkluderar flera frågor från enkäten Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 7
Figur 1 Andel i procent som svarat de två mest positiva svarsalternativen inom dimensionen. Antal rapporterade avvikelser och risker Personal som svarat på enkäten uppger att 47 % har rapporterat upp till två avvikelser, 27 % har rapporterat upp till fem avvikelser och 27 % inte rapporterat någon avvikelse de senaste 12 månaderna. 57 % har inte rapporterat någon risk, 28 % har rapporterat upp till två risker och 14 % har rapporterat upp till fem risker de senaste 12 månaderna. Ingen har rapporterat mer än fem avvikelser eller risker. Olika yrkesgruppers svar Dimensionerna för varje yrkeskategori redovisas i procent av de två mest positiva svarsalternativen inom dimensionen (figur 2). Det finns samstämmighet i styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen i flertalet av dimensionerna mellan de olika yrkesgrupperna. I dimensionerna D1, D5, D7, D8, D10, D12, D13, D16, och D17 finns en skillnad på mer än 10 % mellan två yrkeskategorier. Figur 2 Andel i procent per yrkeskategori som svarat de två mest positiva svarsalternativen inom dimensionen. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 8
Resultat från intervjuer Tio utvalda enkätfrågor beskriver olika aspekter som fem chefer fick besvara vid intervju (tabell 2). Fråga A6 ingår i dimensionen Samarbete inom vården, A8 Lärandeorganisation, A20 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet, B2 Närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet, C5 Återföring och kommunikation kring avvikelser, D3 Benägenhet att rapportera händelser, F1, F9 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet, G4 Information och stöd till patient/ närstående vid negativ händelse, G7 Information och stöd till personal vid negativ händelse. Fråga A6 Inom den här vårdenheten behandlar personalen varandra med respekt A8 Vi arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten A20 Våra rutiner och system är bra på att förhindra att fel inträffar B2 Min närmaste chef beaktar på allvar personalens förslag till förbättringar av patientsäkerheten C5 På den här vårdenheten diskuterar vi hur vi ska undvika att fel inträffar igen När ett misstag inträffat som hade kunnat skada patienten, men inte gjorde det, hur ofta D3 rapporteras det? Sjukhusledningen eller motsvarande har skapat ett arbetsklimat som främjar F1 patientsäkerheten Sjukhusledningen eller motsvarande verkar endast intressera sig för patientsäkerheten när F9 en negativ händelse har inträffat På vår vårdenhet får patienter/närstående som varit berörda av en negativ händelse information om vad som hänt, dess konsekvens, samt vad som görs för att förhindra att liknande händelse inträffar igen. G4 På vår vårdenhet får personal som varit berörda av en negativ händelse information om vad G7 som görs för att hindra att liknande händelse inträffar igen Tabell 2 Utvalda frågor från enkäten För de tio valda enkätfrågorna som chefer fick besvara, fick cheferna ange svarsalternativet de tror att majoriteten av medarbetarna skulle svara. Redovisning av medarbetares svar på motsvarande fråga från enkät jämförs i ett stapeldiagram (figur 3). Siffror för chef och medarbetare redovisas i procent. Den största överensstämmelsen (1 % skillnad) mellan chefer och medarbetare finns inom området högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet (F1, F9) där båda grupperna redovisar att det finns ett svagt stöd. Den minsta samstämmigheten finns inom området återföring och kommunikation kring avvikelser (23 % skillnad) (C5) och information och stöd till personal vid negativ händelse (19 % skillnad) (G7) där underskattar cheferna medarbetarnas inställning till kommunikation, återkoppling samt stöd till medarbetarna i samband med negativ händelse. I frågorna A6, A8, A20, B2, D3 och G4 är skillnaden 5 12 % mellan medarbetare och chefer. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 9
Figur 3 Andel i procent som svarat de två mest positiva svarsalternativen av frågan ANALYS/DISKUSSION Metoddiskussion Då vi valt att undersöka patientsäkerhetskulturen på en enhet genom instruktionerna i Socialstyrelsens Handbok för patientsäkerhetsarbete har metoden varit given. En låg svarsfrekvens innebär att det är svårt att generalisera resultatet. Men vi anser att det kan ge en antydan om hur personalens synsätt och värderingar på patientsäkerhet ser ut. Korrelationen mellan chefer och personal är ej absolut, utan endast en indikation på chefernas insikt om personalens inställningar och värderingar på patientsäkerheten. I och med att cheferna endast utgörs av fem personer innebär det att beräkningen endast kan anges i 20-tals %. Det medför att beräkningen är grov. Studien skulle få ett större värde och tillförlitlighet om större antal av personalen hade besvarat enkäten. Enligt Hohenhaus 2009 och handbok Att mäta patientsäkerhetskulturen (Socialstyrelsen, 2009) är det viktigt att se till att nyckelpersoner är med på hela resan, från planeringsstadiet, innan och under beslut samt vid genomförandet walk the walk. Det har varit lätt att följa handboken i alla delar förutom när det gäller bearbetning och analys. Där saknas instruktioner för hur resultatet ska tolkas. Vi tycker att det borde finnas riktvärde för de olika dimensionerna. Resultatdiskussion Studien visar på att det finns styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen på den undersökta enheten. Samarbete mellan personalen på enheten och öppenheten i Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 10
kommunikationen när någon negativ händelse har inträffat skattas högt. Detta ser vi som en grundläggande styrka som ger en bra förutsättning för att utveckla och förbättra patientsäkerhetsmedvetandet och patientsäkerhetsarbetet. Personalen ger närmaste chef en relativt hög skattning för hans/hennes agerande på frågor om patientsäkerhetsarbete. Personalens syn på att återföring/återkoppling till negativ händelse sker regelbundet, visar att chefer och personal prioriterar dessa frågor. Vi ser att ovan nämnda attityd till patientsäkerhet ger goda förutsättningar för att förbättra och utveckla patientsäkerhetsabetet på enheten. Ytterligare påvisar studien att personalen anser att arbetsbelastningen inte motsvarar personaltätheten. Detta överensstämmer med den allmänna uppfattningen inom hälso- och sjukvården att organisationer har slimmats, gjorts effektivare och har en större ekonomisk styrning. Detta sammantaget med att en ny Patientsäkerhetslag SFS 2010:659 införs med ett tydligare ansvar på patientsäkerhet medför en konfliktsituation mellan krav och verklighet exempelvis ekonomiska förutsättningar. Personalen har en tydlig misstro och brist på tillit till att Sjukhusledningen skapar ett arbetsklimat som främjar patientsäkerheten. Detta menar vi kan till delar bero på strama ekonomiska förutsättningar och för hög arbetsbelastning i förhållande till personaltäthet, vilket framkommer som kommentarer i enkäten. Av det följer att rapporteringsbenägenheten är låg där tidsbrist anges som en orsak. Kan det också vara så att rapporteringsprocedur, rutin medför att rapport inte skrivs i högre utsträckning? Personalen skattar enhetens patientsäkerhetsnivå mycket lågt. Detta är lägre värde än vad som angavs som lägsta värde när säkerhetsklimatet undersöktes av Shaw, et al 2010. Vi anser att överensstämmelsen mellan personalens svar och chefernas svar är hög. Det har genomgående följt personalens svar. Vi kan således konstatera att cheferna har koll på läget när det gäller dessa frågor. Jämförelse till andra enkätundersökningar Hur arbetar Vi med patientsäkerhet? kan inte göras då referensdata saknas. Möjligtvis finns detta att tillgå via företaget Indikator som mot en kostnad erbjuder bearbetning och analys av patientsäkerhetsenkäten. Genom att belysa enhetens styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen skapas en bra förutsättning för ledning att tillsammans med medarbetarna, vidmakthålla och förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 11
REFERENSER Aiken et al. (2003) Educational levels of hospital nurses an surgical patient mortality. JAMA 2003 sep 24;290(12):1617-23. Ekwall, A. Ström, K. Sturesson, L. Björk, L. (2010) Kompetensbeskrivning Legitimerad Sjuksköterska med specialisering inom akutsjukvård. www.swenurse.se (tillgänglig 2011-01- 15) Judkins, D. (2009). Fifteen tips for success in injury prevention Journal of trauma nursing. Vol. 16, 184-193. McDaniel Hohenhaus, S. (2009). Leading the revolution: Supporting and sustaining a culture of safety in the emergency department. Journal of emergency nursing. Vol. 35, 354 355. Shaw, K N. et al. (2009). Unit characteristics and staff perceptions. Pediatric patient safety in emergency departments. Simmons, D. Sherwood, G. (2010). Neonatal intensive care unit and emergency department nurses Descriptions of working together: Building team Relationships to improve safety. Critical care nursing clinics of North America. Vol. 22, 253 260. SFS 2010:659 Svensk författningssamling Patientsäkerhetslag. Socialstyrelsen, (2009) Att mäta patientsäkerhetskulturen. Handbok för patientsäkerhetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 12
Bilaga 1 2010-11-30 Information inför enkäten; Hur arbetar VI med patientsäkerheten. Till Sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare på akutmottagningen. Mätning av patientsäkerhetskulturen När ansvarssystemet inom hälso- och sjukvården reformeras kommer verksamheterna att få ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård. I samband med detta har ledningsgruppen för Akutcentrum beslutat att mäta patientsäkerhetskulturen, dvs. medarbetarnas uppfattning i frågor som rör patientsäkerheten. Därför kommer du denna vecka (48) få en enkät i ditt postfack. Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat som underlag för åtgärder som kan förbättra patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Kom ihåg att dina svar inte kan ersättas av någon annans. De uppgifter du lämnar hanteras konfidentiellt. Endast utsedd enkätansvarig kontaktperson hanterar de ifyllda enkäterna. Resultaten redovisas i form av tabeller och diagram, där ingen enskild persons svar kan utläsas. Enkäten tar 15-20 minuter att besvara. När du har besvarat enkäten läggs den i Karins postfack i sekretariatet senast den 8 december. I mitten av februari kommer resultatet av undersökningen att redovisas. Undersökningen kommer att genomföras av Karin Ström och Leif Gillving och kommer att vara examensuppgift i Patientsäkerhetskurs TFRF45, på Lunds Universitet. Resultatet i examensuppgiften kommer att redovisas som akutmottagning på sjukhus i södra Sverige. Har du några frågor rörande enkäten eller undersökningen i övrigt, kontakta Karin Ström tfn XXX XX el karin.strom@xxx.se Hälsningar Karin & Leif Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 13
2010-12-08 Bilaga 2 Till dig som ännu inte fyllt i enkäten; Hur arbetar VI med patientsäkerheten! Vill göra dig uppmärksam på att du fortfarande kan fylla i enkäten fram till 13 december. Dina svar inte kan ersättas av någon annans och är viktiga för att få tillförlitligt och användbart resultat för att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten i vården av patienter på Akutmottagningen. Hälsningar Karin Ström & Leif Gillving 2010-12-03 Till dig som har chefsuppdrag på akutmottagningen. Bilaga 3 Har tidigare informerat om att det kommer att göras mätning av patientsäkerhetskulturen på akutmottagningen. Sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare ombeds att svara på en enkät, se bifogad fil. Undersökningen kommer att genomföras av Karin Ström och Leif Gillving och kommer att vara examensuppgift i Patientsäkerhetskurs TFRF45, på Lunds Universitet. Resultatet i examensuppgiften kommer att redovisas som akutmottagning på sjukhus i södra Sverige. Som en del i undersökningen vill Leif ställa några frågor till dig. Frågorna har anknytning till enkäten och det tar max 15 minuter. Medverkan är frivillig men dina svar är viktiga för att få tillförlitliga och användbara resultat som underlag för åtgärder som kan förbättra patientsäkerheten och kvaliteten i vården på akutmottagningen. Dina svar inte kan ersättas av någon annans. Du kommer att bli kontaktad av Leif under vecka 49 för att boka tid för intervjun. De uppgifter du lämnar hanteras konfidentiellt. Endast ansvariga för undersökningen kommer att hantera framkomna uppgifter/synpunkter. I mitten av februari kommer resultatet av undersökningen att redovisas i form av tabeller och diagram, där ingen enskild persons svar kan utläsas. Har du några frågor rörande enkäten eller undersökningen i övrigt, kontakta Karin Ström tfn xxx xx el karin.strom@xxxx.se Hälsningar Karin & Leif Patientsäkerhetskultur på en Akutmottagning i södra Sverige, Gillving, Ström 14