Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Relevanta dokument
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Flyktingbarnteamet Göteborg

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Trauma! (friskfaktorer)

Flyktingbarnteamet Göteborg

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Bemötande aspekter för nyanlända.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Kris och Trauma hos barn och unga

- hur kan vi alla hjälpa till?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Traumamedveten omsorg

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Flyktingbarnteamet Rapport

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande flyktingbarn

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Flyktingbarnteamet Göteborg

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Trauma och återhämtning

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

layout/illustration: So Produktion:

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Trauma och psykisk sjukdom

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Sverige är väldigt vackert.

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Rätten till en utbildning som utvecklar individens fulla potential?

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Traumamedveten omsorg

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Justitiedepartementet Stockholm

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Om vägledningsdokumentet

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Svar på skrivelse från Vänsterpartiet (V) om vård för sexuellt traumatiserade

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

Trauma och psykisk sjukdom

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november Henry Ascher

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

BEHOV och HINDER - Etableringen i Sverige för en traumatiserad flykting

Transkript:

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar? Hur kan sjukvården (BUP, Flyktingbarnteam) hjälpa dem? Hur kan samhällets andra stödfunktioner hjälpa och stödja ungdomarna? Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Flickor Pojkar Totalt 0-6 år 42 32 74 7-12 år 45 66 111 13-15 år 146 606 752 16-17 år 206 1044 1250 Totalt 439 1748 2187 Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 1

Situationen för nyanlända ensamkommande ungdomar I Europa 60-100 000 ensamkommande Huvudsakligen från Somalia, Afghanistan och Irak 2009 fick 63% PUT Akutboende, familjehem, institution Socialsekreterare, Familjehemssekreterare, God man, Migrationsverket, Advokat Tolk Hälsoundersökning Barnkonvention och andra rättigheter NÄTVERKSARBETE/SAMVERKAN är viktigt Behov av psykisk hälsovård Ensamkommande har stort behov av psykisk hälsovård, men detta uppmärksammas i för liten grad av stöd- och omsorgspersoner (Dittman & Jensen, 2010) Psykisk hälsa och psykiatriska symtom Unga asylsökande har ofta mycket styrka, men har ofta utsatts för extrema trauman (J. Rutter, 2003) 40 % kan ha psykiatriska störningar (PTSD, depression och andra ångeststörningar (Ehntholt,K.A. & Yule, W.,2006) Sorg (lite forskningsunderlag) Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 2

Psykisk hälsa och psykiatriska symtom fortsatt Somatiska besvär, sömn, beteende, social isolering, uppmärksamhetsproblem, generaliserad ångest, rastlöshet, irritabilitet, kamratproblem, enures. Brist på framtidstro, förluster, oro och ansvar för familj och släkt i hemlandet Riskfaktorer och skyddande faktorer Grad av utsatthet Individuella karaktärsdrag Trossystem Familjens roll Socialt stöd Postmigrations-stress Kris- och trauma och andra psykiatriska symtom Ungdomar med krisreaktioner hjälper man bäst med ökad omsorg och hjälp att stå ut med påfrestningar de genomlider Deprimerade ungdomar behöver professionell bedömning (Viktigaste symtom: orkeslöshet, nedstämdhet, brist på glädje eller intresse, suicidtanker/handlingar, känslor av skuld eller värdelöshet) Likaså ungdomar med ångeststörning t.ex. traumareaktioner (återupplevanden, undvikande och förhöjd spänning) Beteendestörningar i samband ovanstående kan vara indikation på att psykiatrisk bedömning behövs Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 3

Hur kan man veta om ungdomen är traumatiserad Traumatiserad är man om man upplevt händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller hot mot egen eller andra fysiska integritet OCH reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Symtom: återupplevanden av händelsen, undvikanden och förhöjd spänning. Ungdomar med psykiatriska symtom Även ungdomar med psykiatriska symtom behöver ökad omsorg om behandling skall bli framgångsrik Vid kris; låt ungdomarna berätta, lyssna, ställ följdfrågor. Din uppgift: att bära ångest För traumatiserade ungdomar ökar ångesten om man uppmanar dem att berätta om sina trauman undvik detta Vad är ökad omsorg Förhåll dig till barnet/ungdomen som om han/hon vore flera år yngre Hjälp till med praktiska (passa tider, läxor, fritidsaktiviteter etc.) Ordna dagen så ungdomen kan lyckas. Lugnande insatser vid sänggåendet och vid nattliga uppvaknanden Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 4

Detta är också omsorg Skaffa sakupplysningar (om asylprocess och andra kontakter med myndigheter och vårdinstanser) Hjälp ungdomen att få kontakt med släktingar Sitt på locket = hög omsorg låg emotionell nivå Använd tolk till allt utöver vid dagliga rutiner i boende Bästa omhändertagandet är hög omsorg med låg emotionell intensitet Vad skall man inte säga: Stackars dig Jag vet hur det känns Du skall vara glad som lever Tiden läker alla sår Tre områden ingår i traumabehandling Stabilisering Traumabearbetning Integration Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 5

Stabilisering Ökad omsorgsnivå anpassad kravnivå Normalisering information psykoedukation Tydlighet Förutsägbarhet Struktur Traumabearbetning Exponering under trygga omständigheter och färdighetsträning Behandlingsmetoder Kognitiv beteendeterapi (målorienterad, tidsbegränsad, färdighetsinlärning, traumafokuserad exponering) Eye Movement and Desensitization and Reprocessing (EMDR) Medicinering (SSRI) Behandling med syfte till förändring kräver social stabilitet (uppehållstillstånd) Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 6

Integration Traumaminnen integreras som en del av mig Flyktingbarnteamet Gamlestaden - Göteborg Flyktingbarnteamet är en resurs på specialistnivå med barnläkare, sjuksköterska, psykolog, socionom och sekreterare. Vi utgör en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens. Vi bedömer och behandlar barn och ungdomar med allvarliga psykiatriska och somatiska symtom. Vi ger konsultation till verksamheter som kommer i kontakt med nyanlända. Vi har också till uppdrag att sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma. Vår verksamhet drivs i samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatri och Barn- och ungdomsmedicin i Gamlestaden. Från januari 2010 tillhör Barnoch ungdomsmedicinmottagningen i Gamlestaden Angereds Närsjukhus. Vi tar emot barn från hela Göteborgs kommun 0-18 år Vi nås på telefon 0736 601758 Var skall nyanlända få hjälp för psykiska- och somatiska hälsoproblem? Nyanlända skall i första hand vända sig till vårdinstans i stadsdelen. FBT hjälper till att hitta rätt instans. Ring för konsultation innan ni skickar remiss! Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 7

Sammanfattning Ensamkommande är förmodligen en riskgrupp med stort behov av psykisk hälsovård Ensamkommande måste erbjudas stöd och behandling i en samordnad ram Stöd och behandlingspersonal måste hålla två perspektiv samtidigt på ungdomarna: de är starka och sårbara Litteratur Ehntholt, A. & Yule, W. (2006) Practioners View: Assessment and Treatment of refugee children and adolescents who have experienced war-related trauma. J Child Psych Psychiatry 47:12 pp 1197-2110 Dittman, I. & Jensen, T.K. (2010) Ensliga mindreåriga flyktingers psykiske helse litteraturstudie. Tidsskrift for Norsk Psykologforening (47) pp 812-17 Hultmann, O. (2008). Ensamkommande barn psykologiska perspektiv. Aetolia. http://www.grkom.se/download/18.617428bd117abc0da4880002233/oles_uppsats.pdf Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Studentlitteratur. Stockholm. Psykolog Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet 8