Bergtekniskt utlåtande för Nordstaden 28:7 (Kronhusgatan 2D)

1(25) Bergtekniskt utlåtande för Nordstaden 28:7 (Kronhusgatan 2D) Uppdragsnummer: 227872 Uppdragsansvarig: David Hersvik Interngranskning: Thomas Janson

2(25) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Befintligt underlag... 3 4 Bergteknisk förbesiktning av bergväggen vid norra sidan av Nordstaden 28:7... 5 4.1 Geologi... 5 4.2 Tektonik... 5 4.3 Stabiliteten... 5 4.4 Befintlig förstärkning... 6 4.5 Bedömning, åtgärder... 6 5 Tunnlarnas och skyddsrummens lägen i förhållande till Nordstaden 28:7... 7 5.1 Götatunneln... 7 5.2 Arbetstunnel Kvarnberget... 8 5.3 Skyddsrum Kvarnberget... 8 5.4 Skyddsrum Solrosen... 8 6 Tunnlarnas geologi och förstärkning... 9 6.1 Götatunneln, norra röret... 9 6.2 Arbetstunnel Kvarnberget... 10 6.3 Förstärkning... 12 7 Fjärrvärmeledning genom Nordstaden 28:7... 13 8 Restriktioner... 14 9 Slutsatser... 15 Bilaga 1. Geologisk kartering över Götatunneln, norra röret, i undersökt intervall... 16 Bilaga 2. Geologisk kartering över arbetstunneln Kvarnberget i intervallet kring sprickzonen. 17 Bilaga 3. del ur Tillägg till detaljplaner för Götatunneln, Dnr 1087/93 Plankarta... 18 Bilaga 4. Fjärrvärmeledning under Nordstaden 28:7... 19 Bilaga 5. Foton från besiktning av bergväggen bakom fastigheten Nordstaden 28:7... 20

3(25) 1 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har inlett ett arbete med att upprätta ny detaljplan för fastighet Nordstaden 28:7. Detaljplanens syfte är att möjliggöra om -och tillbyggnad av befintlig byggnad. Den befintliga fasadbyggnaden samt sidobyggnaderna uppfördes 1917, gårdsbyggnaden senare. Dessa inrymmer idag kontor och verksamheter. Planen ska utreda om det finns möjligheter att etablera handel i bottenvåningen samt bostäder och kontor i övriga våningsplan. Tak och takkupor på befintlig byggnad mot Kronhusgatan planeras byggas om samt rivning av befintliga gårdsbyggnader och tillbyggnad av flervåningshus på gårdssidan planeras för att möjliggöra för fler bostäder. I fastighetsgränsen mot norr finns en hög bergvägg. Bottenvåning och gårdsbyggnaderna går idag ända fram till bergväggen. Den planerade byggnaden kommer att hamna nära bergväggen. Det är oklart exakt var fastighetsgränsen går i berget. 2 Syfte Syftet med Tyréns uppdrag är att inför upprättandet av en ny detaljplan för rubricerad fastighet, klarlägga eventuella begränsningar avseende intilliggande bergrum och bergskärningar eller andra objekt. De intilligande bergrummen utgörs av Götatunneln och arbetstunnel Kvarnberget, skyddsrum Kvarnberget samt skyddsrum Solrosen. Intilligande bergskärning utgörs av bergskärning på norr sidan av fastigheten. 3 Befintligt underlag Underlag som tillhandahållits av fastighetsägaren, Björn Dierks: Stadsbyggnadskontorets skrivelse - "Behov av bergteknisk utredning i samband med planarbete för Nordstaden 28:7", daterad 2009-06-10, diarienr: 0587/08. Skisser på planerad byggnation Underlag som tillhandahållits av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad: Bergtekniskt utlåtande för Nordstaden 28:6, Tyréns 2009-04-21 Servitutsakter för Götatunneln (1998F190) och arbetstunnel Kvarnberget (1998F84) Detaljplan för Götatunneln (1997-03-27, Dnr 1087/93). Inmätning av bergvägg vid Nordstaden 28:7 (dwg-fil) Preliminär grundkarta för Nordstaden 28:7 (dwg-fil) Samlingskarta 08-0587 Kronhusparken (dwg-fil)

4(25) Ritning: Fjärrvärme serviceledning till sjöbefälsskolan, CD-24-1 CD-24-5, IDnummer: 5-42725, 1970-03-10 Ritningar över Götatunneln norra tunnelröret och arbetstunnel Kvarnberget i plan och profil har hämtats från Tyréns arkiv. Dessa omfattar såväl ritningar tillhörande bygghandlingen och relationsritningar från byggnationen. Relationsritningarna visar tunnlarnas läge, bergklassificering, förstärkningsklass och injektering. Även ritning över lägen för selektiv bultning har inhämtats för Götatunneln. Beskrivning av geologin har hämtats från bygghandlingen. Alla höjdangivelser är enligt Göteborgs lokala koordinatsystem. Utöver befintlig information har en okulär bergteknisk besiktning utförts av bergväggen bakom norra sidan av fastigheten med avseende på bergstabiliteten och eventuella nödvändiga åtgärder. Besiktningen utfördes 2011-01-12 av ingenjörsgeolog David Hersvik. Dock kunde inte en detaljerad bedömning av lokal blockstabilitet, skick på befintlig bergförstärkning (bultar) och skyddsnät samt förslag på eventuella åtgärder såsom bergrensning (skrotning) och kompletterande förstärkning utföras. Detta eftersom vissa delar av bergväggen i dagsläget inte är åtkomlig samt att det heller inte är möjligt att använda lift på plats. Den nu utförda besiktningen får ses som en slags förbesiktning för bedömning av bergväggens storstabilitet i dagsläget (se kap. 4). En detaljerad besiktning bör därför utföras efter planerad rivning av gårdsoch sidobyggnader då bergväggen bakom hela fastigheten kan besiktigas samt att lift kan användas för att komma åt hela bergväggen.

5(25) 4 Bergteknisk förbesiktning av bergväggen vid norra sidan av Nordstaden 28:7 4.1 Geologi Bergväggen utgörs av medel- till grovkornig, rödgrå, lokalt ådrad, gnejs med granitisk till granodioritisk sammansättning. Gångar/ådror av pegmatit förekommer lokalt. 4.2 Tektonik Gnejsens foliation (förskiffring) tillika den primära sprickgruppen stryker ca N40º-50ºE och stupar ca 30º-50º NW. Två andra på bergväggen synliga sprickgrupper är: Strykning N60º-70ºW, stupning vertikalt eller brantstående åt S. Strykning N-S, stupning ca 70º-75ºE Ovanstående sprickgrupper ger berget en storblockig, ställvis skivig karaktär. På de nedersta delarna av skärningen tilltar skivigheten och blockstorleken minskar. Troligtvis är detta i den breda sprickzonen som man har träffat på i Götatunnels båda tunnelrör samt arbetstunneln Kvarnberget (se vidare 6.2). Sprickzonen stryker enligt Götatunnels relationshandlingar i N30º-50ºE och stupar 30º-40º NW, vilket är i enlighet med bergets förskiffring (se fotobilaga). 4.3 Stabiliteten Den gynnsamma innåtstupande huvudsprickrikningen gör att bergväggen ställvis har ett skivigt utseende men i kombination med de två övriga vertikala/brant stupande sprickgrupperna fås en storblockig karaktär (blockstorlek > 0,6 m). Vidare förekommer ställvisa partier med medelblockigt berg (blockstorlek ca 0,2 0,6 m), framförallt högre upp på bergväggen. Den här kombinationen av spricksystem har tillsynes gett upphov till en hel del utfall, troligtvis i samband med schaktarbetena för skärningen samt senare underhållsarbeten. Bergväggen bakom östra sidobyggnaden samt bakom nedre delen av västra sidobyggnaden karakteriseras av kraftig skivighet. Bergväggen bedöms generellt ha en bra stortstabilitet. Under besiktningen utfördes också bomknackning med skrotspett på en väldigt begränsad del av bergväggen. 3 st små partier samt 1 st skiva, ca 1 m, utan bottenstöd noterades vara bomma. Dessa markerades med röd markeringsfärg på bergytan (se fotobilaga). Bomt berg innebär att det sitter löst. Ingen akut risk för nedfall av dessa bedöms föreligga, dock bör dessa rensas ned innan om- och nybyggnaden.

6(25) 4.4 Befintlig förstärkning Lokala stabilitetsmässigt kritiska partier och block är sedan tidigare förstärkta med bergbult av typ ingjuten kamjärn, några tillsynes ingjutna med Perfo teknik. Antalet synliga bergbult uppskattas till ca 30 st. Utöver detta sitter skyddsnät utspänt tvärs bergväggen på ca 5 meters höjd från taket på befintlig gårdsbyggnad. Syftet med nätet är att det skall fånga upp eventuellt nedrasande småblock. Vid besiktningstillfället kunde inget nedrasat bergmaterial observeras i nätet (se fotobilaga). 4.5 Bedömning, åtgärder Bergväggens storstabilitet är som nämnts tillfredställande med avseende på den gynnsamma dominerande sprickgruppen. Dock bör, som också nämnts, en detaljerad besiktning utföras efter utförd planerad rivning av gårds- och sidobyggnader då bergväggen bakom hela fastigheten kan besiktigas samt lift kan användas för att komma åt hela bergväggen. En grov åtgärdsbedömning i dagsläget är att en generell bergrensning av eventuellt förekommande lösa block behöver utföras, troligtvis behöver kompletterande bultning av enstaka block, skivor och överhäng utföras samt att de kraftigt skiviga och de småblockigare partierna eventuellt kan behöva skyddas med nät. Detta kan bäst avgöras först efter en utförd detaljerad besiktning då man kan komma tätt inpå hela bergväggen. Under den detaljerade besiktningen skall man också ha i åtanke: att den planerade byggnaden eventuellt kan påverka bergväggen, om eventuellt kompletterande bergschakt för byggnaden skall göras mm. Den detaljerade besiktningen bör innefatta: Bomknackning/nedrensning av lösa block av hela bergväggen. Utförs manuellt med två samverkande skrotspett, med hjälp av lift med korg. Okulär inspektion av befintlig bergförstärkning och bedömning av eventuellt nödvändig kompletterande bergförstärkning, här skall man ha i åtanke den planerade byggnaden. Vidare skall man vid utsättning av bergbult beakta fjärrvärmeledningen som går igenom Nordstaden 28:7 och in i berget och upp mot Sjöbefälsskolan. Enligt tillhandahållen ritning har den en lutning på ca 10º från vertikalplanet, går in i berget via kammaren CD-24-2 på nivå ca +15,0m och når kammaren CD-24-3 på nivå ca + 28,5m, ca 3m in i berget. Läget för ledningen skall innan besiktningen vara utmarkerad på bergväggen bergbultar får inte sättas där ledningen går

7(25) 5 Tunnlarnas och skyddsrummens lägen i förhållande till Nordstaden 28:7 5.1 Götatunneln Nordstaden 28:7 är belägen ovanpå Götatunnelns norra rör (bild 1 och 2). Den befintliga byggnadens källargolv ligger enligt relationsritning för Götatunneln, norra röret, på +13.00 m (bild 3). Tunneltaket för norra röret under fastigheten ligger på nivå mellan -9,5 m vid LM 21/398 (fastighetens södra hörn) och -8 m vid LM 21/423,5 (fastighetens norra hörn). Tunneltaket för södra röret inom skyddsområdet ligger på nivå mellan -9 m vid LM 2/419 och - 8,5 m vid LM 2/440. Bergtäckningen varierar mellan ca 15 22 m ovanför norra röret och mellan ca 16-19 m ovanför södra röret. Bild 1. Nordstaden 28:7 (svartstreckat) läge i förhållande till Götatunneln (grönstreckad), arbetstunneln Kvarnberget (orangestreckad) och skyddsrum Solrosen (blåtreckad kontur med ljusblå text). Pil anger riktning mot norr. Sammanställd ur ritningar från bygghandlingen för Götatunneln.

8(25) 5.2 Arbetstunnel Kvarnberget Arbetstunnel Kvarnberget är belägen strax nordost om Nordstaden 28:7 (bild 1). Avståndet i plan från befintlig fastighet till arbetstunneln varierar mellan ca 9 m och 25 m. Avståndet till tunneln är närmast i byggnadens nordöstra hörn och längst i byggnadens nordvästra hörn. Tunneltakets nivå vid ca 0/074 där tunneln är närmast fastigheten ligger på ca + 11 m. Arbetstunneln bedöms ej påverkas av fastigheten vid eventuella bergschaktningsarbeten, dock skall vibrationerna mätas. 5.3 Skyddsrum Kvarnberget Skyddsrum Kvarnberget (bild 1) är beläget i anslutning till arbetstunnel Kvarnbergets mynning. Tvärtunnlarna sträcker sig norrut från skyddsrummets och arbetstunnelns gemensamma tunnelsträckning. Skyddsrummet ligger som närmast 24 m från befintlig byggnad och ligger ca mellan nivå +11 och +15m. Skyddsrummet bedöms ej påverkas av fastigheten vid eventuella bergschaktningsarbeten, dock skall vibrationerna mätas. 5.4 Skyddsrum Solrosen Avståndet mellan skyddsrum Solrosen (bild 1) och Nordstaden 28:7 är som minst ca 4 m vid fastighetens nordvästra hörn (bild 1). Skyddsrummet ligger mellan nivå ca + 15m (botten) och + 19m (tak). Trots närheten bedöms skyddsrummet ej påverkas av fastigheten vid eventuella enklare bergschaktningsarbeten, såsom bortschaktning av mindre bergsklackar / överhäng från bergväggen bakom fastigheten. Dock skall eventuella sprängningsarbeten utföras som försiktig sprängning med svaga laddningar (exempelvis minihålsmetoden eller motsvarande) och med kontinuerlig kontroll av vibrationerna.

9(25) 6 Tunnlarnas geologi och förstärkning 6.1 Götatunneln, norra röret Befintlig byggnad ligger rakt ovanpå Götatunnelns norra rör i längdintervallet ca 21/405 m - 21/421,5 m (bild 2). Berggrunden utgörs av medel- till grovkornig, röd och grå granitgnejs med granitisk till granodioritisk sammansättning. Gångar av finkornig amfibolit och grovkornig pegmatit förekommer i liten omfattning. Gnejsen är förskiffrad i strykning/stupning, 200-230 /30-50. Bergmassan karaktäriseras av ett antal sprickgrupper som kan indelas i strykning och stupning enligt följande: 1) sprickor i riktning 200-230 /30-50 (N20-50 E / 30-50 NW), längs förskiffringen, 2) öst-västliga sprickor i 290 /90 och 3) nordsydliga sprickor i 0 /60 E som stupar nära vinkelrätt mot förskiffringen. Klorit och kalcit är vanligt förekommande som sprickmineral. Tunnelkarteringen presenteras i bilaga 1. Bild 2. Profil längs Götatunnelns norra rör med tillhörande bergklassificering och förstärkningsklass. Sprickzonen (blåstreckad) är modellerad i planet utgående från tunnelkarteringarna. Fastigheten Kronhusgatan 2D är inritad. De horisontella linjerna ligger med 5 m intervall. Detalj ur relationsritning - geologisk kartering och bergklassificering, Götatunneln, norra röret.

10(25) Vattenförluster har registrerats vid LM 21/360-21/405, 21/415-21/510 och 21/605-21/610. De flesta vattenförlusterna har registrerats i friskt berg och kan relateras till enstaka sprickor tvärs förskiffringen. Tunnelintervallet 21/400 21/440 uppvisar medelmåttig bergkvalitet och har erhållit Q-index på mellan 3,5 och 11,3 (bild 2). Kontinuerlig förinjektering har utförts vid byggnation av tunneln. Förstärkningssklass för tunnelsektionen är 1 (se avsnitt 6.3). I tunneln uppvisar sprickzonen, som är modellerad mot fastigheten, Q-index på mellan ca 0,4 och 1,8, vilket enligt definitionen betyder mycket dåligt till dåligt berg. 6.2 Arbetstunnel Kvarnberget Arbetstunnel Kvarnberget är belägen norr om Nordstaden 28:7 (bild 1). Avstånd mellan befintlig fastighet och arbetstunnel Kvarnberget varierar mellan ~ 9 m i nordost och ~ 25 m i nordväst (bild 1). Berggrunden vid Kvarnberget utgörs av en grå till rödgrå, medel- till grovkornig, granitgnejs. Lokalt är gnejsen amfibolitisk. Övergången från granitgnejs till amfibolitisk gnejs är ofta gradvis. Gnejsen genomslås också av kvarts- och pegmatitgångar. Dessa följer ofta gnejsens foliationsriktning och uppträder som centimeter- till decimeterbreda band av grovkornig kvarts och fältspat. Berggrundens förskiffring och huvudsprickriktning stryker i 210 och stupar 30-45 mot väst. En ca 10 m bred sprickzon (bild 1, 2 och 3) längs förskiffringen i berget har strykning/stupning 210-230 /30-40 (N30º-50ºE /30º-40º NW) och korsar arbetstunneln mellan LM 0/060-0/100. Sprickzonen består av mindre, ca 0,2-1 m breda, återkommande zoner med sprickfyllnader av glimmer, lera och klorit, samt mellanliggande intaktare berg. Berget är mycket skivigt och söndersprucket längs förskiffringsplanen. Sprickzonen syns i nedre delarna av bergskärningen bakom fastigheterna Nordstaden 28:6 och 28:7. Kontinuerlig förinjektering har utförts vid byggnation av tunneln. Under byggnationen av arbetstunneln har tunnellängd 0/070-0/090 erhållit Q-index på mellan 0.5 och 1, vilket innebär att berget klassats som mycket dåligt till dåligt berg. Intilliggande tunnellängder uppvisar något bättre bergkvalitet väster om längdintervallet, men är lika dåligt strax öster om intervallet.

11(25) Bild 3. Profil längs arbetstunnel Kvarnberget med tillhörande bergklassificering, (övre = prognos Q-index, undre = utfall Q-index) och förstärkningsklass (övre = prognos, undre = utfall), samt injekteringsdata. Projicerat läge för grannfastigheten Kronhusgatan 2E är inritad med text (ligger egentligen framför profilen). Sprickzonen är blåstreckad. De horisontella linjerna ligger med 5 m intervall. Detalj ur relationsritning - geologisk kartering och bergklassificering, entreprenad B3 Arbetstunnel Kvarnberget, Götatunneln.

12(25) 6.3 Förstärkning Förstärkningen av Götatunneln och arbetstunnel Kvarnberget har delats in i tre klasser: Förstärkningsklass 1: Cementingjuten bult: ströbultning Q 4 Stålfiberarmerad sprutbetong: Tak: 30 mm Vägg: 30 mm Förstärkningsklass 2: Cementingjuten bult: 1 bult/ 4 m 2 1 Q 4 Stålfiberarmerad sprutbetong: Tak: 60 mm Vägg: 30 mm Förstärkningsklass 3: Cementingjuten bult: 1 bult/ 2 m 2 Q 1 Stålfiberarmerad sprutbetong: Tak: 90 mm Vägg: 60 mm I normalfall har bultlängderna för permanentförstärkning varit 4 m, med 25 mm. Förstärkningsklasser i berörda tunnelintervall redovisas i tabell 1. Tabell 1. Förstärkningsklasser i berörda tunnellängder. Tunnel Tunnellängd Förstärkningsklass Övrigt (intervall, m) Götatunneln, norra röret 21/400-21/438 1 21/438-21/440 2 5st 3 m bult har lagts tvärs över östra halvan av tunnelröret vid 21/412-21/413 m. Götatunneln, södra röret 2/410-2/450 2 2/450-2/460 1 Arbetstunnel Kvarnberget 0/070-0/090 3

13(25) 7 Fjärrvärmeledning genom Nordstaden 28:7 Enligt tillhandahållet underlag (Ritning: Fjärrvärme serviceledning till Sjöbefälsskolan, CD- 24-1 CD-24-5, ID-nummer: 5-42725, 1970-03-1) går en fjärrvärmeledning från kammaren CD-24-1 på Kronhusgatan igenom fastigheten och in i berget bakom via kammaren CD-24-2. Den går sedan brant uppåt till kammaren CD-24-3 varefter den fortsätter in i Sjöbefälsskolans byggnad (se bilaga 4). Enligt ritningen ligger ledningen på nivå +13,55 vid Kronhusgatan och + 14,55 vid CD-24-2 och är dragen i en betongkulvert under fastigheten. Ritningen är dock från 1970 då den befintliga 1-plans gårdsbyggnaden (för närvarande bibliotek) med största sannolikhet ännu inte var byggd. Troligtvis har sedan ledningen dragits om i samband med byggnationen av gårdsbyggnaden. En utgående ledning från baksidan på gårdsbyggnaden i takhöjd som sedan fortsatte ner in i ett betongfundament, antagligen kammaren CD-24-2, har noterats vid platsbesöket. Ledningen i berget har en lutning på ca 10º från vertikalplanet mellan kamrarna CD-24-2 och CD-24-3. Ledningen går in i berget på nivå ca +15,0 m och når kammaren CD-24-3 på nivå ca + 28,5m, ca 3m in i berget. Enligt tidigare information som Stadsbyggnadskontoret fått från Göteborg Energi, måste ledningen vid planerad byggnation läggas om, eventuellt inomhus i den nya planerade byggnaden. Ledningen läge skall markeras ut på bergväggen innan eventuella bergarbeten på börjas.

14(25) 8 Restriktioner Nordstaden 28:7 belastas av servitut för Götatunneln. Servituten begränsar fastighetens utnyttjande, men tillåter sådana ingrepp i berg som krävs för förankring av pålar och annan grundläggning. Detta skall ske efter samråd med servitutsinnehavaren för att undvika att skador uppstår i tunnlarna. Servitutet för Götatunneln sträcker sig i huvudsak 10 m utanför tunnlarna i plan och 15 m över tunneltak i höjdled (Lantmäterimyndigheten, akt 1998F190). Servitutet för arbetstunnel Kvarnberget sträcker sig 7 m utanför tunneln i plan och 10 m över tunneltak i höjdled (Lantmäterimyndigheten akt 1998F84) Beträffande det närliggande skyddsrummet Solrosen har vi idag ingen tillhandahållen information om det finns servitut eller andra restriktioner som fastigheten belastas av eller inte. Om det framkommer information angående detta framöver får det kompletteras. Tillägget till detaljplanerna för Götatunneln från 1997 (Dnr 1087/93) ökar det största skyddsområdet med ytterligare ca 7-8 m från Götatunnelns servitutsgräns och begränsar det största tillåtna schaktdjupet eller borrdjupet i berg för fastigheten (bilaga 3). För Nordstaden 28:7 gäller för närvarande följande: Gräns för Götatunnelns servitut i höjdled ligger på ca + 5,5 vid fastighetens södra hörn, ca + 7 m vid fastighetens norra hörn och ca + 6 m vid fastighetens västra och östra hörn. Men detaljplantillägget (Dnr 1087/93) gör att skyddsområdet i höjdled ökar till: ca + 13,7 m vid fastighetens södra hörn ca + 14,3 m vid fastighetens västra och östra hörn ca + 15 m vid fastighetens norra hörn ca + 14,6 m vid mitten av norra fastighetsgränsen mot bergväggen Arbetstunnel Kvarnbergets servitut belastar inte Nordstaden 28:7 eftersom närmaste avståndet mellan Nordstaden 28:7 och tunneln är 9 m. Sammanfattningsvis kan konstateras att hela Nordstaden 28:7 omfattas av servitut och plantillägg för Götatunneln. Bergschakt eller borrning på Nordstaden 28:7 är alltså inte tillåten under ovan angivna nivåer.

15(25) 9 Slutsatser 1) Efter planerad rivning av sidobyggnaderna och gårdsbyggnaden bör en detaljerad bergteknisk besiktning utföras av bergväggen bakom fastigheten då man har åtkomst till hela skärningen och det finns möjlighet att använda lift. Under den detaljerade besiktningen skall man också ha i åtanke: att den planerade byggnaden eventuellt kan påverka bergväggen, om eventuellt kompletterande bergschakt för byggnaden skall göras mm. Den detaljerade besiktningen bör innefatta: Bomknackning/nedrensning av lösa block av hela bergväggen. Utförs manuellt med två samverkande skrotspett, med hjälp av lift med korg. Okulär inspektion av befintlig bergförstärkning och bedömning av eventuellt nödvändig kompletterande bergförstärkning, här skall man ha i åtanke den planerade byggnaden. Man skall vid utsättning av bergbult beakta fjärrvärmeledningen som går in i berget och upp mot Sjöbefälsskolan. Läget för ledningen skall vara utmarkerad på bergväggen innan några bergarbeten påbörjas. Bergbultar får inte sättas där ledningen går och eventuell bergrensning skall utföras försiktigt. 2) Bergschakt får endast utföras ned till nivåerna för plantillägget (se kap. 8). Servitutet för Götatunneln begränsar fastighetens utnyttjande, men tillåter sådana ingrepp i berg som krävs för förankring av pålar och annan grundläggning. Detta skall ske efter samråd med servitutsinnehavaren för att undvika att skador uppstår i tunnlarna. Befintliga konstruktioner och anläggningar ingår ej i servitutsområdet. 3) Nödvändigt underhåll så som skrotning och bultning av bergslänt i fastighetens norra del medges ur bergteknisk synpunkt även under nivåerna för plantillägget. Bultlängden på eventuella bergbultar får ej överstiga 5 m. Dylika åtgärder innanför servitutsgränsen skall föregås av samråd med tunnelägaren. 4) Ovanför nivåerna för plantillägget finns inga formella restriktioner, d.v.s. området berörs varken av plantillägg för Götatunneln eller tunnelservitut. Men med avseende på fastighetens närhet till skyddsrummet Solrosen och grannfastigheterna 28:3 och 28:6 skall dock eventuella sprängningsarbeten (exempelvis bortschaktning av mindre bergsklackar / överhäng från bergväggen) utföras som försiktig sprängning med svaga laddningar och med kontinuerlig kontroll av vibrationerna.

16(25) Bilaga 1. Geologisk kartering över Götatunneln, norra röret, i undersökt intervall. Tunnelns lokala längdangivelser är markerade i ljusblått (10 m mellan delstreck). Nordstaden 28:7 ligger ovanför tunnellängd 21/405-21/421,5 m. Röda heldragna linjer utgör sprickor, röda streckade linjer utgör skiffrighet i berget. Cirkel anger riktning mot norr. Detalj ur relationsritning - geologisk kartering och bergklassificering, Götatunneln, norra röret.

17(25) Bilaga 2. Geologisk kartering över arbetstunneln Kvarnberget i intervallet kring sprickzonen. Tunnelns lokala längdangivelser ligger längs centrumlinjen i rött (10 m mellan delstreck). Nordstaden 28:7ligger ungefär sydväst om tunnelsektionen 0/060-0/075 m. Blåmarkerat utgör en sprickzon, gröna linjer sprickor med fyllning och rosa linjer sprickor utan fyllning. Pil anger riktning mot norr. Stereogrammen visar sprickriktningarna schematiskt. Detalj ur relationsritning - geologisk kartering och bergklassificering, entreprenad B3 Arbetstunnel Kvarnberget, Götatunneln.

18(25) Bilaga 3. del ur Tillägg till detaljplaner för Götatunneln, Dnr 1087/93 Plankarta

19(25) Bilaga 4. Fjärrvärmeledning under Nordstaden 28:7

20(25) Bilaga 5. Foton från besiktning av bergväggen bakom fastigheten Nordstaden 28:7

21(25)

22(25)

23(25)

24(25)

25(25)