Trafikutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun

1(11) Trafikutredning för detaljplan för del av Hamnen 2:2 mfl i Ystad, Ystads kommun Uppdragsnummer: 226394 Markerat planområde i Ystad hamn

2(11) Trafik Redovisningen är baserad på underlag som tagits fram för olika utredningar framför allt med anledning av Ystad hamns planerade expansion och Dragonsgatans framtida placering och utformning. Trafik idag I samband med framtagandet av förslag till fördjupad översiktsplan för Ystad hamn 2005 (planen antogs aldrig) gjordes en sammanställning av fartygstrafiken till/från Ystad hamn och de biltrafikflöden denna gav upphov till. Även en bedömning av övrig biltrafik till/från hamnområdet gjordes, där bl a trafikräkningar (2003) på gatunätet inom och i anslutning till hamnområdet Bornholmsgatan, Ekenäsgatan, Södra Dragongatan, Österleden och Dragongatan vidare norrut utgjorde ett viktigt underlag. I samband med framtagandet av fördjupningsstudien för Dragongatan 2009 uppdaterades bedömningen av trafiken till/från hamnområdet, bl a baserat på nyare trafikräkningar (2007) och nytt underlag från hamnen avseende dagens trafikvolymer (2007) och trafikvolymer efter full utbyggnad av hamnen. Av de 5800 fordon per dygn som 2007 anslöt till Österleden (väg 9) från hamnområdet var knappt 1500 trafik som körde på och av färjorna. Ungefär lika många fordon till bedömdes vara trafik som är en följd av hamnverksamheten t ex till egen arbetsplats (Tull, gränspolis, serviceföretag mm) samt trafik till terminal Revhusen för att köpa biljetter, hämta och lämna resenärer mm. Resterande ca 3000 fordon per dygn kom från befintliga verksamheter mm inom eller i anslutning till hamnområdet, t ex bensinstationen, pizzerian, idrottsplatsen, stranden, boende i Sandskogen, industrierna längs Södra Dragongatan, Ekenäsgatan och vid Revhuskajen samt lokalt boende i Revhusen.

3(11) Räknade trafikflöden, årsmedeldygnet 2007, källa Ystad kommun. Ystad hamn Ystad hamn är en av de största färjehamnarna i landet och härifrån kan man ta färjor till Bornholm och Polen. Hamnen ligger centralt i Ystad tätort, intill järnvägen som går mellan Malmö och Simrishamn. Ystads kommun korsas av fyra riksvägar, E65 samt riksväg 9, 13 och 19. E65 från Köpenhamn och Malmö går via hamnen i Ystad och vidare mot Polen och södra Europa. Vägen har relativt hög standard i Ystads kommun, med undantag av Dragongatan S. Dragongatan samt av korsningen med Rv9 och järnvägen, det s.k. Finakorset. Rv13 är särskilt angelägen för den internationella godstrafiken mellan Skandinavien och Centraleuropa via Ystad hamn. Cirka 65 % av lastbilstrafiken till och från Ystads hamn väljer idag Rv13 i stället för E65 eftersom sträckan är ca 8 mil kortare om man skall norrut i Sverige. De utbyggda kopplingarna via vägarna 13 och 19 till E4 har stärkt Ystads roll som en viktig länk till Centraleuropa och som knutpunkt i leden mellan Östersjön och Medelhavet. Fartygstrafik Hamnen har sex färjelägen varav ett med spår för järnvägsvagnar och ett snabbfärjeläge. Färjelägena angörs dagligen av båtar från Polen och Bornholm. Till Polen transporteras störst andel gods och till Bornholm utgörs största delen av persontransporter. Till Polen transporteras även en del gods med tåg.

4(11) Det åker flest passagerare mellan Ystad och Bornholm under sommarmånaderna majaugusti. Godsmängderna är nästan konstanta under året men är något större under vinterhalvåret, medan passagerarantalen minskar. Mellan Polen och Ystad transporteras stora mängder gods. Precis som för Bornholmstrafiken är godsmängderna något lägre under sommarmånaderna majaugusti då passagerarantalet ökar. Färjetrafik Dagligen trafikerar Bornholmstrafiken rutten YstadRönne med en katamaran och två färjor. Under högsäsongen juni till augusti avgår 68 turer per dag på vardagar och 8 turer per dag på helgerna till Rönne. Under mellansäsongen ankommer och avgår det cirka 45 färjor i vardera riktningen. Vid lågsäsong är motsvarande siffra 34. Två olika rederier trafikerar dagligen rutten YstadSwinoujscie med fem avgående och fem ankommande färjor per dag, varav två tar passagerare. Lastfartygstrafik Förutom färjetrafiken angör även konventionella lastfartyg för t ex majs, socker, kol, träflis mm Ystad hamn. Godstrafiken till lastfartygen kan angöra hamnen via både järnväg och landsväg. Handelshamnen, terminalområdena för godstrafiken och de industriella verksamheter som är knutna till hamnen ligger dels i innerhamnen söder om Spanienfararegatan och dels söderut vid ytterhamnen på den s.k. Revhuskajen. Statistik Ystad Hamn januaridecember 2010 Jmf. 2009 TOTALT inkl. konv. gods Godsmängd, ton 2.769.499 17,8% Järnvägsvagnar, antal 16.102 4,5% Lastbilar/trailers, antal 161.495 14,3% Personbilar, antal 425.876 0,4% Passagerare, antal 1.622.775 4,2% Källa: www.port.ystad.se Färjelägenas logistik Det finns två färjelägen för Bornholmstrafiken, ett för katamaranen och ett för den vanliga färjan. Färjorna som går till Polen har tre färjelägen av vilka ett är anslutet till järnvägsspår. Det finns två färjeterminaler inom hamnens område. Katamaranens färjeläge ligger vid den nybyggda färjeterminalen Fyrkajen strax söder om järnvägsstationen. Vid tullen ligger färjeterminalen Revhusen.

5(11) Infarten till hamnen sker idag via Södra Dragongatan och Ekenäsgatan. För lastbilstrafiken finns ett vänteläge vid Bornholmsgatan för de lastbilar som ankommer långt innan färjans avgång. Sedan sker incheckning som efterföljs av passkontroll och säkerhetskontroll. Därefter blir lastbilar och personbilar placerade i ett magasin där de får vänta tills det är tid att köra ombord. Vid ankomsten till Ystad med färja fördelas personbilarna och lastbilarna i magasin där de får vänta för att passera passkontrollen. Efter passkontrollen passeras tullen innan fordonen kör ut från hamnområdet via Bornholmsgatan och Södra Dragongatan till Österleden. Järnvägstrafik Järnvägen mellan Ystad och Malmö elektrifierades 1996 och har sedan dess haft en mycket positiv utveckling av persontrafiken. Däremot har utvecklingen av godstrafiken varit svagare. Ystads bangård är belägen vid hamnen och består av järnvägsstation och godsbangård. På bangården finns spår för uppställning av godsvagnar samt utdragsspår till färjeläget, dessutom finns ett spår för godstrafik längs Bornholmsgatan ut till lastfartygen längs Revhuskajen. År 2005 trafikerades Ystadbanan av 4 godståg per dygn och enligt Trafikverket (dåvarande Banverket) förväntade man sig ingen ökning av antalet tåg fram till år 2010. DSB trafikerar sträckan KöpenhamnYstad med tre turer per dag i vardera riktningen. Fordonstrafik Södra Dragongatan via Ekenäsgatan och Bornholmsgatan, är den enda vägen som leder biltrafiken till och från färjorna. Vägen är en del av E65 som kommer från Köpenhamn och Malmö och som fortsätter vidare mot Polen och södra Europa via hamnen i Ystad. E65 har relativt hög standard i Ystads kommun, med undantag av delen Dragongatan Rv9 Södra Dragongatan och korsningen med järnvägen, det sk Finakorset. Trafik hänförbar till övriga verksamheter inom hamnområdet belastar till del Ekenäsgatan och Bornholmsgatan, men framför allt Södra Dragongatan.

6(11) Trafik i framtiden Ystad hamn Prognoserna för den framtida hamntrafiken är baserade på uppgifter som erhållits under framtagandet av fördjupningstudien för Dragongatan under 2009. För gods med lastfartyg och järnvägsgods är uppgifterna äldre. Följande uppgifter avseende färjetrafikens utveckling till följd av den planerade utbyggnaden av hamnen har erhållits från Ystad hamn. Trafikvolymer 2007 Färja Kopernik Jan Sniadecki Polonia Piast Ny (Silja Festival) Wawel Mikolaj Kopernik Bornholmstrafikken Anlöp årligen Lastbilar per år 15810 54822 36422 11330 3867 Personbilar per år 61 65635 69970 124 274536 Trafikvolymer vid full utbyggnad Färja Kopernik Jan Sniadecki Polonia Piast Ny (Silja Festival) Wawel Mikolaj Kopernik Hammer Odde Due Odde Povl Anker Villum Clausen Anlöp årligen 125 130 232 1136 Lastbilar per år 11200 14000 61600 89600 33600 41440 3920 7600 7904 5568 0 Personbilar per år 0 0 112000 140000 168000 16800 0 25000 26000 25984 390784 Summa 122251 410323 276432 904568 Källa: Ystad hamn Utöver detta förekommer övrigt gods på lastfartyg. Mängden övrigt gods på lastfartyg uppgick till 258 000 ton under 2004. En del av denna godsmängd, ca 50 000 ton/år är hänförbar till Lantmännens anläggning i Västra hamnen. Godsvolymerna med lastfartyg har antagits öka med 100%. Antalet lastfartyg som anlöper Ystad hamn efter full utbyggnad beräknas därmed uppgå till närmare 200 stycken per år. Med samma genomsnittliga godsmängd per lastbil som för färjegodset fördubblas även antalet lastbilar till/från lastfartygen, från ca 12 000 per år till ca 24 000 28 000 per år. Mängden järnvägsgods låg på ca 400 000 ton per år under perioden 19992003. Enligt Banverket förväntades antalet godståg på Ystadbanan inte öka fram till år 2010, 4 tåg/dygn. Med full utbyggnad av hamnen har antagits att antalet godståg på Ystadbanan ökar till 6 tåg per dygn där hela ökningen har antagits vara hänförbar till utvecklingen i Ystad hamn.

7(11) Tidigare utredningar för kombiterminalen anger att minst 160190 000 ton gods kan gå som kombitrafik om kombiterminalen i hamnen byggs ut enligt planerna. En utbyggnad av kombiterminalen medför att antalet tåg på Ystadbanan kan förväntas öka med 4 st per dygn och mängden övrigt gods på lastfartyg beräknas öka med 200 000 ton gods. Antalet lastfartyg som anlöper hamnen beräknas öka till knappt 300 stycken. Mängden gods på lastbil med färja minskar med motsvarande, 200 000 ton gods. Antalet lastbilar till/från hamnen blir emellertid i stort sett oförändrade. Övrig trafik hänförbar till hamnverksamheten, t ex till egen arbetsplats (Tull, gränspolis, serviceföretag mm) samt trafik till terminal Revhusen för att köpa biljetter, hämta och lämna resenärer mm, antas inte öka i samma omfattning som trafiken direkt hänförbar till båtarna. Antagandet har gjorts att denna ökar med 50% av den direkta hamntrafikens ökning, dvs drygt 60%. Övriga befintliga verksamheter mm För de övriga befintliga verksamheterna (t ex bensinstationen, pizzerian, idrottsplatsen, stranden, boende i Sandskogen, industrierna längs Södra Dragongatan, Ekenäsgatan och vid Revhuskajen samt lokalt boende i Revhusen) inom Östra hamnen är omfattningen av framtida förändringar svår att bedöma. Därför görs det förenklade antagandet att trafikmängden från befintliga verksamheter är oförändrad, dvs ca 3000 fordon/dygn. Tillkommande verksamheter EWP Den aktuella detaljplanen ger möjlighet till tillkommande verksamheter i form av produktion av vindkrafttorn inom hamnområdet. Nedan beskrivs det transportbehov/trafikalstring som denna verksamhet bedöms ge upphov till. Enercon Windtower Production AB EWP EWP planerar att flytta sin verksamhet från Malmö till detaljplaneområdet. Företagets transportbehov är bedömt utifrån den information som finns idag för den planerade verksamheten. Följande information (i kursiv stil) är hämtad från PM Underlag till MKB DP Ystad, Beskrivning av EWP:s verksamhet, ÅF Consult AB, 110328. Lastbilstransporter Transporterna till och från anläggningen planeras framför allt ske till sjöss och på väg. De inkommande transporterna kommer bestå av råmaterial till produktionen som plåt, flänsämnen, svetselektroder, färg och fästelement. Inkommande stål fraktas på fartyg. Det som går ut från anläggningen är färdiga tornsektioner i stål, stålfundament och avfall. Färdiga tornsektioner transporteras på väg om de skall levereras till norra Tyskland eller södra Sverige. Längre transporter kommer att ske huvudsakligen med fartyg. Avfallet transporteras på väg. Råmaterialet planeras främst att transporteras med fartyg, bil och järnväg. Fördelningen av transportsätt är i dagsläget svårt att exakt uppskatta.

8(11) Transporter av stålsektioner från anläggningen på väg, sker med specialfordon. Dessa transporter är långsamgående och skall anmälas till polismyndigheten samt ledsagas av följefordon framför och efter transporterna. Transporterna från anläggningen sker vid tidpunkter på dygnet då minsta möjliga störningar till följd av transporterna orsakas. EWP bedömer att transporter av stålsektioner med fartyg kommer att öka i framtiden. En stor utbyggnad av vindkraft förväntas i norra delen av Sverige. Transporter till sjöss är ur detta perspektiv att föredra både kostnadsmässigt och miljömässigt. Förutom råmaterial och ståltorn transporteras även olika avfallsprodukter till olika slutdestinationer. Anläggningen ger också upphov till personaltransporter till och från anläggningen. I nedan tabell beskrivs den aktuella transportsituationen från EWP:s anläggning samt en uppskattning hur den kommer att öka vid den nya lokaliseringen. Tabell: Sammanställning över uppskattade nuvarande och framtida transporter till och från anläggningen. Transporterat Transporter in till material anläggningen Transporter ut från anläggningen (st/dygn) (st/dygn) Nuläge Framtid Nuläge Framtid Väg Råmaterial 3 5 Avfall/skrot 2 4 Stålsektioner 3 3 Fundamentstål 0,6 1 Totalt 3 5 5,6 8 Sjö Råmaterial 1/vecka 1/vecka 700 ton 1000 ton Stålsektioner 2/ vecka 10/vecka Totalt 1/vecka 700 ton 1/vecka 1000 ton 2/ vecka 10/vecka Den framtida lastbilstransporten från EWP:s anläggning kommer uppskattningsvis att bidra med knappt ett 15tal vägtransporter/dygn. EWP har behov av närhet till kaj/hamnanläggning för att ha en så effektiv transport av råmaterial in och färdiga produkter ut från anläggningen. Mellan 4045 000 ton stål bedöms behöva transporteras med fartyg in till anläggningen för lossning vid kaj. Detta innebär cirka ett anlöp fartyg per vecka.

9(11) EWP bedömer att uttransporter av färdiga stålsektioner med fartyg kommer att öka. Det innebär att cirka 1 fartyg varannan vecka anlöper för att lasta stålsektioner. Ett fartyg lastar normalt mellan 1020 sektioner per gång. I framtiden kan transport ske på järnväg, omfattningen av transporterna med järnväg är i dagsläget svår att bedöma. Personbilstrafik Antalet anställda vid anläggning har av EWP uppskattats till ca 250, vilka initialt kommer att arbeta i 2skift, men en utökning till 3skift kan bli aktuell. Enligt Resvanor Syd 2007 görs 63% av resorna i Ystad kommun med bil och 10% av resorna med buss eller tåg. Applicerat på EWPs antal anställda och under antagandet att man är 1,2 personer per bil, så skulle de anställda ge upphov till ca 260 personbilsförflyttningar in+ut per dygn. Trafikflöden i framtiden En utbyggnad av hamnens verksamheter enligt tillståndet kan innebära en fördubbling av den fordonstrafik till och från hamnen som är hänförbar till hamnverksamheten, dvs trafikflödet ökar till ca 5900 fordon/dygn, varav ca 3300 reser med färja. För de befintliga verksamheterna mm är omfattningen av framtida förändringar inom området svår att bedöma. Därför görs det förenklade antagandet att trafikmängden från dessa verksamheter är oförändrad, knappt 3000 fordon/dygn. Utöver befintliga verksamheter tillkommer trafik till/från de verksamheter som tillkommer inom det aktuella detaljplaneområdet, dvs EWP med ca 260 personbilsförflyttningar + 15 lastbilsförflyttningar per dygn. Den övergripande trafiken, som ej är hänförbar till hamnens verksamheter, har räknats upp till prognosåret 2025 i enlighet med Trafikverkets EETprognos för östra Skåne med 1% per år för personbilstrafiken och 2,2% per år för lastbilstrafiken. Utifrån prognostiserade flöden enligt ovan har årsmedeldygnstrafiken på gatunätet inom och i anslutning till Östra hamnen bedömts för prognosåret 2025 för nollalternativet, utan EWPs utbyggnad men med hamnens utbyggnad enligt tillståndet, respektive utredningsalternativet med EWPs utbyggnad enligt planförslaget. I det mest belastade snittet, på Södra Dragongatan direkt söder om Österleden, beräknas trafikflödet uppgå till knappt 8700 fordon under årsmedeldygnet 2025, med en andel tung trafik på ca 17% i nollalternativet och knappt 9000 fordon under årsmedeldygnet 2025 med utbyggnad enligt planförslaget.

10(11) Prognosticerade trafikflöden nollalternativet årsmedeldygnet 2025. Prognosticerade trafikflöden utredningsalternativet årsmedeldygnet 2025. Sedan länge finns tankar och planer på att låta den trafik på Dragongatan norr om Österleden med mål inom hamnområdet passera planskilt med Österleden och järnvägen. Flera alternativ har studerats under de senaste åren. I bilderna nedan redovisas den troligaste lösningen, där Dragongatan antingen ligger kvar i befintlig sträckning eller läggs om i en ny sträckning öster om Ystad.

11(11) En sådan lösning påverkar även trafikföringen inom hamnområdet, då kopplingarna till det befintliga vägnätet förändras och nya länkar kan tillkomma. En fråga som också hänger intimt ihop med denna är, hur den interna logistiken inom hamnens område förändras för att möta expansionen av hamnen. Hur ett framtida vägnät inom hamnområdet, med en planskild anslutning under Österleden och järnvägen kommer att se ut är inte klart.