KOM igång DIREKT. DET HÄR är VÄRLDSKOLL. TANKE och METOD

Relevanta dokument
EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Multimediasuccén från Storbritannien är här!

I den här övningen undersöker vi förändring över tid med hjälp av excel.

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Jobba i motorbranschen?

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Att använda svenska 4

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

NOKflex. Smartare matematikundervisning

"Siri och ishavspiraterna"

Tema: Underhållning Teknikspanarna

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

en lektion från Lärarrumet för lättläst reflektion, diskussion och skrivövning.

RAM FÖR LEKTIONSPLAN RESULTAT OCH BEDÖMNING LÄRARENS FÖRBEREDELSER. ÖVERBLICK: Lektionsplan 4

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

Reflektion och eftertanke

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

VILL NI VARA MED OCH SKAPA

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Du, jag och klimatfrågan

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

Kom igång med Flexibelt digitalt verktyg som motiverar eleverna och förenklar för läraren

Att använda svenska 1

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Ekvationen.

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Att använda svenska 2

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

Att presentera ett land med hjälp av Gapminder

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

The power of pictures

MAKE A DIFFERENCE - LÄRARHANDLEDNING SKOLA- OMVÄRLD SAMVERKAN. Om Make a difference. Hur går det till att jobba med Make a difference?

Hur man använder webbplatsen

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Att använda svenska 3

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Sammanställning av kursvärdering

Handledning för studiecirkel

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Introduktion av Gap minder i en klass

Mellan dig och mig Mårten Melin

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

FÖR DINA RÄTTIG HETER

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Synliggör ditt eget och elevernas arbete Digital kompetensdag 28 oktober 2014 AV-Media Kronoberg Elisabeth Jönsson

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

När jag inte längre är med

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Arbetsområde: Jag får spel

Vad är internet egentligen?

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Max18skolan Gymnasiet. Stöd och skydd

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Vi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa!

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Transkript:

Lärarhandledning

DET HÄR är VÄRLDSKOLL KOM igång DIREKT TANKE och METOD Undersökningar och rapporter som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling som skett utan tror att läget i världen är sämre än det faktiskt är. Svenska FN-förbundet har startat informationsprojektet Världskoll för att förändra och nyansera den bilden och samtidigt visa på alla framsteg som sker världen över. Projektet och webbplatsen världskoll.se är särskilt framtagen för och med hjälp av ungdomar mellan 16-25 år. Genom att tillgängliggöra fakta och statistik på ett nytt och visuellt sätt och blanda det med exempel och berättelser om vad som händer och hur det händer tror vi att vi kommer ett steg på vägen. Gå in på världskoll.se och bekanta dig med sidan. Startsidan ger dig en bra överblick över allt som finns och du kan klicka dig vidare från de olika avsnitten eller menyn högst upp på sidan. Under fliken Jag i världen hittar du visualiserad statistik uppdelad i kapitel. Allt finns på samma sida så det är bara att scrolla. Länderna visas bredvid varandra så att du lätt kan jämföra och så fort du hittar siffror som ser spännande ut är det bara att klicka på dem för mer information och en länk till källan. Under Index har vi samlat alla artiklar, bilder och videoklipp så att du enkelt ska kunna hitta det du vill ha och behöver. Sortera på vilket typ av material eller land du är intresserad av så hittar du ännu lättare. Tanken är att du ska kunna hitta något oavsett vilket ämne eller tema du jobbar med för tillfället. Vår ambition med det här materialet är att det ska vara så enkelt och flexibelt som möjligt att använda. Vi har gjort sammanlagt nio övningar fördelade på tre olika pedagogiska nivåer och tidsintervall. Alla ska gå att använda som en del av en lektion eller ligga till grund för ett längre projekt. Det ska vara enkelt att anpassa övningarna till ditt arbete, oavsett vilket eller vilka ämnen du arbetar med. Gör precis som det står eller använd dem som inspiration. Samtliga övningar i materialet utgår från en grundläggande pedagogisk tanke där alla elever, oavsett lärstil och förutsättningar, ska kunna delta och utvecklas. De bygger i hög grad på delaktighet och medskapande även om alla övningar också kräver introduktion och vägledning av dig som lärare. Övningarna bygger på en arbetsform där användande av digitala läromedel och klassrumsundervisning går hand i hand med och förstärker varandra. Ytterligare ett pedagogiskt grepp som präglar övningarna är jämförelser där det bekanta blir en ingång mot det nya och tvärtom. Materialet är framtaget för att passa in i läroplanen för gymnasieskolan, GY11, och de värden och arbetssätt som förekommer där. Handledningen så väl som världskoll.se strävar efter att i enlighet med GY11 vara ett verktyg och en komponent för att stimulera elevernas kunskapsutveckling. Genom både handledningen och världskoll.se vill vi erbjuda ett nytt sätt att ge överblick och synliggöra komplexa samband som uppmuntrar diskussioner och samtal om den egna och andras verklighet.

Vad finns var? JAG I VÄRLDEN QUIZ DISKUSSION Få en glimt av hur ditt liv skulle se ut om du bodde i ett annat land. Här hittar du också funktionen Sida vid sida. Testa dig själv eller utmana dina vänner i vem som har bäst världskoll. Prata med alla om allt som finns på sajten. Dela det du hittar som fångar ditt intresse eller bara är förvånande. SIDA VID SIDA INDEX BLI INVOLVERAD Enkel och rolig infografik visar global och nationell utveckling sedan 1990. Bilder, artiklar, berättelser och videoklipp för dig som vill inspireras och lära dig mer. Få genvägar till våra FN-favoriter och projekt.

ÖVERRASKA Det här är korta övningar på 15 minuter vars syfte är just att överraska och utmana vår föreställning om vår och andras vardag. Det sker genom korta fakta, bilder eller tankar om världen. Använd övningarna som introduktion till ett nytt ämne eller för att få in ny energi i gruppen.

VISSTE du ATT? Enkel och snabb övning för att lära sig nya saker och bredda sitt perspektiv med hjälp av världskoll.se och sina klasskamrater.? INDIVIDUELL/GRUPPÖVNING MED DISKUSSIONER 15 MINUTER DATORER TILL ALLA I GRUPPEN Berätta för gruppen vilka länder från världskoll.se de får välja mellan eller ska arbeta med. Uppdraget är att de ska gå in på världskoll.se och välja ut 3 fakta eller intressanta saker de inte kände till tidigare. De har 5 minuter på sig. Avsluta med ett kort samtal med hela gruppen om övningen och de fakta de hittade. Något som stack ut? Förvånande? Positivt? Negativt? När tiden är ute samlas de i mindre grupper och byter information med varandra. Välj ut ett litet antal (1-3) länder som finns på världskoll.se som eleverna ska få välja mellan. Du kan styra uppdraget olika mycket beroende på vad du arbetar med. Låt eleverna välja ut generell fakta eller mer ämnesspecifik information som passar aktuell undervisning. Anordna en tävling! Begränsa uppdraget till att gälla ett land. Ge eleverna 3 poäng för varje fakta/information de är ensamma om. Kan också göras i mindre grupper.

WORLD-in-PROGRESS? Visualiserar global utveckling med hjälp av statistikverktyget Gapminder World och världskoll.se. Ger möjlighet till både överblick och fördjupning i hur utvecklingen sett ut i utvalda länder.? HELKLASS & GRUPPER MED DISKUSSION 15 MINUTER DATOR & PROJEKTOR Ge eleverna den bakgrundsinformation de behöver för att förstå utvecklingskurvan som kommer visas i Gapminder World. Berätta om vilka länder du har valt ut och varför, vad kurvan visar och under vilken period. Titta till exempel på den förväntade livslängden i Sydafrika, Kenya och Zimbabwe som på grund av hiv/aids sjunkit kraftigt under 1990- och 2000-talet. Hur ser det ut i andra länder och hur kan det se ut i framtiden? Ett annat exempel är att titta på länder som t.ex. Nicaragua, Libyen och Ecuador där den förväntade livslängden ökat de senaste decennierna trots att den genomsnittliga inkomsten inte har det. Vad kan det bero på? Det finns mängder med intressanta saker att titta på med Gapminder World och vilka länder och parametrar du vill visa är naturligtvis helt upp till dig. Starta utvecklingskurvan i Gapminder World genom att trycka på play. Man kan behöva spela upp den två gånger för att alla ska se vad som händer. Diskutera i mindre grupper eller i helklass om hur eleverna uppfattar att utvecklingen sett ut. När har förändringar skett? Vad kan de bero på och varför skedde de just då? Hur tror ni utvecklingen ser ut nu och tio år framåt? Vilka av de utvalda länderna tror ni kommer att röra sig mest? Välj därefter ut två av länderna och gå in på världskoll.se/jag-i-varlden och jämför länderna med varandra eller Sverige för att få en mer fördjupad bild av det aktuella ämnet eller länderna. Diskutera skillnader och likheter samt vad de kan bero på. Bekanta dig med gapminder.org/ world och välj ut ett antal länder och en eller flera parametrar du vill visa eleverna. Två av länderna du väljer måste finnas på världskoll.se Förbered de ämnen och frågor du vill diskutera. För att visa gapminder.org/ world för hela gruppen behöver du en uppkopplad dator och en projektor. Både Gapminder World och världskoll.se är enkla att anpassa efter det tema/ämne du arbetar med oavsett om det är ett land, miljöfrågor eller matematik. Det finns massor av parametrar och teman så det är värt att bekanta sig med sidorna.

I vilken ORDNING? Utmanar bilder vi har om världen genom att sätta länder i relation till varandra inom olika utvecklingsfrågor.? GRUPP/INDIVIDUELL 15 MINUTER DATOR & PROJEKTOR (VALFRITT) Skriv upp de länder du valt någonstans där alla i gruppen kan se dem. Förklara den frågeställning du valt för gruppen och be dem att rangordna länderna efter lämplig ordning utifrån frågan. Några exempel kan vara att rangordna länderna efter vilket land som har flest kvinnor i parlamentet, förbrukar mest el per person, har högst medellivslängd eller är störst till ytan. rätta ordningen eller visar den med hjälp av världskoll.se. Diskutera om något i svaret förvånar dem och varför de tror att det är så. 5 1 2 3 4 # De har bara 2 minuter på sig att bli färdiga. När tiden är ute får några dela med sig av sin ordning och berätta hur de tänkt. Låt det gärna bli ett samtal innan du ger den Välj ut ett mindre antal (3-5) länder från världskoll.se Välj ut en frågeställning som eleverna ska arbeta med och ta reda på vilken ordning som är rätt. Har ni tid kan eleverna själva ta reda på rätt ordning och diskutera i mindre grupper. Anordna en tävling! Grupper om 3-5 personer. Varje grupp får i uppgift att välja ut 3-5 länder på världskoll.se och hitta en frågeställning som de andra grupperna ska rangordna svaret på. Alla grupper förbereder och skriver ner sin fråga med svar. Underlaget lämnas till en utvald person/lärare. Alla frågeställningar och länder presenteras därefter inför alla grupper som gemensamt hjälps åt att ge ett svar på dem. 1 poäng för varje rätt placering och 10 poäng om man lyckas pricka in hela ordningen.

INSPIRERA Dessa övningar tar ungefär 30 minuter att göra men de kan förlängas och byggas på så mycket du vill. De fokuserar på det som rör sig, utveckling, framsteg och innovationer som möjliggörs av människors gemensamma insatser och internationellt samarbete. Berättelser och goda exempel får stort utrymme i de här övningarna då vi tror att det är det bästa sättet att göra svåra saker begripliga och visa att engagemang verkligen förändrar.

VAD ser DU? Gemensam analys av hur vi uppfattar världen utifrån en bild och varför vi tror som vi gör. Analys, diskussion och källkritik.? ÖVNING I HELKLASS ELLER GRUPP 30 MINUTER DATOR & PROJEKTOR Visa bilden du har valt från världskoll.se med hjälp av en projektor, det är viktigt att alla ser bra. Den enda information som finns om bilden är vilket land den är från. Syftet med övningen är inte att ge ett definitivt svar på några frågor utan att uppmärksamma de föreställningar vi har och diskutera varför vi har dem. Låt eleverna skapa en berättelse till bilden genom att berätta vad de ser. Du kan låta de svara på frågor som: Vad ser vi på bilden? Hur tolkar vi den? Vad finns utanför det vi ser? I vilket syfte togs bilden? Skriv ner nyckelord som kommer upp. Diskutera i mindre grupper eller helklass. Vilken blir den sammantagna beskrivningen av bilden? Varför har vi de bilder vi har? Var kommer de ifrån och vad ger oss nya bilder? Vad krävs för att förändra de bilder vi har? Titta på bilden och nyckelorden igen. Fråga eleverna om det är något de vill lägga till eller ta bort. Gå in på världskoll.se/ index#bilder och välj en bild. Förbered frågor som är specifika för bilden du valt. Det här är en övning som kan göras inom ramen från allt från språk till samhällskunskap eller bara som en övning i källkritik och bildanalys. Övningen kan också göras som en individuell skrivuppgift. Alla får i uppgift att på 15 minuter skriva en kort berättelse om bilden utifrån kriterier som plats, år, före, efter etc. Avsluta med gemensam diskussion. Ge mer tid till skrivandet om det sker inom ramen för andra- eller tredjespråk

VÄRLDENS bästa IDÉ Gruppövning med fokus på lokala idéer som lösning på globala problem. Lyfter fram exempel och berättelser om innovationer och idéer som möjligheter för utveckling.? GRUPPÖVNING 30 MINUTER EN DATOR PER GRUPP Ge grupperna i uppgift att med hjälp av världskoll.se/index och andra sidor hitta en riktigt bra idé. Det kan vara nästan vad som helst, som en pryl, samarbetsform eller teknisk lösning, som kan göra skillnad för världen så väl som för enskilda individer. Varje grupp ska titta närmare på en idé och sätta ihop en så kallad hisspitch som kort och kärnfullt sammanfattar det som är styrkan med utvald idé, vilket lokalt och, eller globalt problem den kan lösa samt vad som behövs för att nå dit. Ge gruppen en väl avgränsad tid för uppgiften, 20 minuter för att välja ut en idé och förbereda presentationen, alternativt 5 minuter för att välja idé och sedan 15 minuter för research och presentation. Hisspitch är en presentationsteknik som bygger på tanken om att man under en hissfärd med en okänd människa ska hinna presentera det man vill säga. Styrkan med hisspitcher är att man får öva sig på att få fram kärnan i det man vill kommunicera. Den starkt begränsade tiden gör också att presentationsmomentet har en tendens att avdramatiseras och bli mer lustbetonat än i vanliga presentationer. Varje grupp presenterar idé och argument på 1-2 minuter. Det är viktigt att alla får lika lång tid på sig och att tiden markeras tydligt, gärna med ett hissljud, ringklocka eller annan signal. Avsluta övningen med en diskussion om de olika idéerna. Vad krävs för att de ska förverkligas eller nå en större del av jordens befolkning? Något att markera tid med som en ringklocka, mobil eller något annat som kan väsnas. Om du vill ge eleverna mer tid att förbereda övningen kan du välja ut idéer som de får välja mellan och göra research på inför lektionen. Ett annat alternativ kan vara att ge dem i uppgift att i grupper hitta en idé de vill jobba vidare med. Idéer finns bland annat i artiklar och videoklipp på världskoll.se/index. Fokusera på olika saker beroende på ämne. Använd övningen som ren presentationsträning eller som uppgift inom retorik eller argumentation. Styr valet av idéer utifrån ämnesområden som miljö och hållbarhet, teknik eller från ett specifikt land eller historia. Gör övningen längre. Låt grupperna välja/hitta en idé och sedan arbeta med den under ett eller flera tillfällen för att vidareutveckla den. Låt dem göra en budget i företagsekonomin eller informationsfilm i media om den. Anordna en tävling! Avsluta övningen med att alla grupper får rösta på den bästa hisspitchen. Finns det tid kan man utse tre investerare som man ger en summa pengar och uppdraget att investera i de bästa idéerna för framtiden. Grupperna kör sina hisspitcher för investerarna och tävlar om att få mest pengar att förverkliga sin idé.

ETT år SENARE Rollspelsövning där deltagaren får leva sig in i en annan människas vardag samtidigt som man övar på att göra snabb research och på intervjuteknik. Huvudsyftet med övningen är att erbjuda en möjlighet att byta perspektiv och genom det få ökad kunskap och förståelse för olika människor så väl som för världen.? GRUPPÖVNING 30 MINUTER DATORER TILL ALLA ELEVER. EV. DATOR & PROJEKTOR Visa utvalt videoklipp eller läs det reportage du förberett för gruppen. Samtala kort om hur eleverna uppfattar berättelsen. Dela gruppen i två och ge den ena gruppen rollen som huvudpersonen, den andra gruppen rollen som reporter i berättelsen eller reportaget de precis sett. Sätt ihop eleverna i par med en reporter och en huvudperson. Berätta att reportaget gjordes för ett år sedan och att de båda snart ska träffas igen. Uppgiften är att på runt 10 minuter förbereda sig inför detta återseende. Reportern ska förbereda frågor om året som har gått och huvudpersonen ska tänka igenom vad som har hänt sedan sist han eller hon träffade reportern och vad han eller hon vill berätta. De båda rollerna träffas i parkonstellationer och genomför intervjun under ca 10 minuter. Samla eleverna i större grupper med både huvudpersoner och reportrar för att diskutera hur övningen kändes och hur de olika perspektiven skiljer sig åt. Välj ut en berättelse i form av ett reportage eller filmklipp. Det finns många bra på världskoll.se/ index och sida.se/svenska/bistand- -utveckling/bistandets-resultat/ Manniskan-i-centrum/ Förbered diskussionsfrågor att ta upp efter övningen. Beroende på ämne kan du välja att ge eleverna andra roller än huvudperson och reporter. Kanske passar det bättre att en är forskare, ekonom eller jurist? Ett annat alternativ är att arbeta på samma sätt med längre utvecklings- eller biståndsprojekt och då titta på vad de har resulterat i. För en sådan övning krävs mer tid för både förberedelser, intervju och inte minst diskussionerna efteråt men det är ett väldigt bra sätt att närma sig komplexiteten i den typen av projekt.

NYANSERA Alla övningarna under Nyansera tar ungefär 60 minuter att genomföra och lämpar sig även utmärkt för att vidareutveckla till projekt både inom och över ämnesgränserna. Målet med Nyansera är uppmuntra till analys genom att titta på samband, ställa frågor och reflektera över sakernas tillstånd och vår uppfattning om desamma.

VAD är ETT LAND? Övning i reflektion och källkritik utifrån nyhetsrapportering och världskoll.se.? KAN GÖRAS ENSKILT ELLER I GRUPPER OM MAX 5 PERSONER 60 MINUTER DATORER TILL ALLA ELEVER Skriv upp utvalt land på tavlan. Fråga gruppen vad de tänker på när de hör landets namn och skriv upp nyckelord som sägs. Presentera därefter landet övergripande med hjälp av korta fakta som var landet ligger och vad huvudstaden heter. Syftet är att alla i gruppen ska få en gemensam förförståelse innan de börjar arbeta självständigt. Första uppgiften för eleverna blir att undersöka och kort sammanfatta landet enligt de utvalda nyhetssajterna under den avgränsade tidsperioden. Ett förslag kan vara tre stora dagstidningar som exempelvis dn.se, guardian.co.uk och washingtonpost.com. Låt eleverna svara på följande frågor: Hur ofta har landet förekommit på respektive sajt de senaste tre månaderna? Vilken typ av reportage och artiklar? Vad handlade de om? Ge eleverna en tidsram att rätta sig efter, t.ex. 20 minuter, så att de kan disponera tiden mellan de olika sajterna. Gör en gemensam reflektion över det material eleverna hittat. Vilka nyheter hittade de? Vad handlade de om? Har deras bild av landet förändrats? Lägg till nya nyckelord på tavlan. Nästa uppgift blir att undersöka landet på världskoll.se och/eller globalis.se under några minuter. Hur ser bilden av landet ut här? Samla därefter ihop alla för en gemensam diskussion. Hur upplever de landet nu? Skiljer bilderna sig åt mellan första och andra uppgiften? På vilket sätt? Vilka är källorna och vilka ligger bakom? Vilka källor upplever vi som trovärdiga och vad beror det på? Hur påverkar det oss? Välj ut ett land på världskoll.se som du vill arbeta med, förbered en enkel presentation av landet. Välj ut tre nyhetssajter som du vill att eleverna ska arbeta med. Bestäm tidsperiod som eleverna ska arbeta med. Den här övningen behöver inte handla om ett land utan går lika bra att göra på ett tema genom att undersöka t.ex. hur klimatförändringar skildras i olika medier. En ytterligare twist kan vara att titta på var exempelvis den forskning vi nås av via traditionell media kommer ifrån. Vilka länder? Påverkar det oss? På vilket sätt?

OM IDAG vore IGÅR Skrivuppgift där eleverna utgår från vem de skulle vara i ett annat land, baserat på statistik, för att skriva en berättelse från framtiden om idag.? INDIVIDUELL SKRIVÖVNING 60 MINUTER DATORER FÖR RESEARCH Varje elev ska enskilt välja ett land som finns på världskoll.se och göra Vem skulle jag vara? som finns under fliken Jag i världen. Resultatet hjälper eleverna att föreställa sig vem de skulle vara om de levde i ett annat land. När alla elever valt land och fått fram vem de skulle vara berättar du huvuduppgiften: De ska tänka sig framåt i tiden till år 2030 då de precis fått i uppgift att skriva en kort berättelse om sig och sitt land som det var för 20 år sedan. Hur skulle de se på och beskriva sin tillvaro sett från framtiden? Till sin hjälp för att lösa uppgiften får de ca 15 minuter på sig att ta reda på mer om landet de valt och hur det utvecklats. De får använda de källor de vill och tycker om men världskoll.se, globalis.se och gapminder.org utgör en bra start. Avbryt faktasamlandet när tiden är ute så att de kan komma igång med skrivandet. De bör få 30 minuter på sig att skriva berättelsen. Avsluta med en kort diskussion om hur de upplevde övningen. Gå in på världskoll.se/jag-ivarlden#jag-i-varlden och bekanta dig med funktionen Vem skulle jag vara? Den ligger till grund för den här övningen. Skrivövningen kan göras på första-, andra- eller tredjespråk. Det går också att nischa skrivuppgiften till att handla om något mer specifikt än vardagsliv, exempelvis att eleverna år 2030 får i uppgift att beskriva hur det politiska systemet fungerade 2012 eller hur vi såg på och tänkte lösa klimatfrågan.

VAD är VIKTIGAST? Diskussionsövning där eleverna resonerar sig fram till en gemensam prioritering för vad som är viktigast för att uppnå millenniemålen.? DISKUSSIONSÖVNING I GRUPP 3-5 PERSONER 60 MINUTER PAPPERSLAPPAR, DATOR & PROJEKTOR Börja med att berätta kort om det valda millenniemålet. Gå sedan in på världskoll.se/jag-i-varlden och visa med hjälp av en projektor exempelvis Etiopiens och Tanzanias utvecklingsstatistik. Dela därefter in eleverna i mindre grupper om 3-5 personer och ge varje grupp en uppsättning lappar. Varje grupp får nu rollen som högsta beslutande organ i ett land och deras uppgift är att se till att alla barn har möjligheten att börja skolan. De har 15 minuter på sig och ska diskutera och komma överens om en prioriteringsordning för vilken av de förberedda åtgärderna som är viktigast. Förutom att enas ska gruppen också kunna motivera varför de tror på vald prioritering. Den tomma lappen får de, om de vill, använda för att ta med ytterligare en parameter som de själva identifierar och tror kan vara avgörande för att lyckas med uppdraget. Efter 15 minuter presenterar varje grupp sin prioriteringsordning, argument och eventuell sista parameter inför hela gruppen. Efter att gruppernas presentationer kan du berätta om hur länderna arbetat för att öka antalet barn som går i skolan. I Etiopien så har det de senaste åren byggts många skolor, framförallt på landsbygden, som ökat tillgången till utbildning och bidragit till att fler barn börjar skolan. Gratis skolmat har erbjudits i delar av landet och har också haft positiva effekter. I Tanzania ökade andelen barn som börjar skolan kraftigt när skolavgiften togs bort år 2002. Avsluta med gruppdiskussion om hur de upplevde övningen och vad de reagerat på, tänkt och lärt sig. Välj ut det millenniemål du vill ta upp. Exemplet här handlar om millenniemål 2, att alla barn ska gå i skolan. Titta på hur valda länder arbetat med att uppnå målet. Information, statistik och rapporter om millenniemålen finns på FN:s millenniemålsportal: un.org/millenniumgoals/ Gå in på världskoll.se/jag-i-varlden och välj ut två länder, exempelvis Etiopien och Tanzania. Titta på deras utbildningsstatistik. Förbered fyra lappar till varje grupp. Skriv följande på lapparna: 1. Ingen skolavgift 2. Tillgång till skolbyggnader 3. Gratis skolmat 4. Den fjärde lappen ska vara tom Övningen kan göras med alla länder och millenniemål. Det kan också vara intressant att titta på hur länder i olika världsdelar har arbetat med samma fråga. Du kan också låta smågrupperna arbeta med olika frågeställningar.