Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen



Relevanta dokument
PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Underlag för psykiatrisk bedömning

Psykopatologi & Psykiskt status

Att arbeta med suicidnära patienter

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Journalmall för psykiatrikursen

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Journalmall för psykiatrikursen

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Självmordsriskbedömning

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

INFORMATION OM INVEGA

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

Centralstimulantiapåverkan

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Läs journalen! Bra psykiatri tar TID!

Demensutredning; Anhörigintervju

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Information om förvärvad hjärnskada

Din boj i psykiatribukten.

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Information om de vanligaste drogerna

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

PSYKIATRI SAMMANSTÄLLNING AV UNDERVISNING VT18

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid)

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

När någon i familjen fått cancer

Primärvårdsanpassad rutin för

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

När någon i familjen fått cancer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

MADRS-S (MADRS självskattning)


Unga asylsökande och suicid

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Rösthallucinos hos barn och ungdomar

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Handlingsplan vid suicidrisk

Transkript:

Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1

Psykiskt status innebär att man observerar uttryck för en patients hjärnfunktioner. Dessa kan översiktligt indelas i fyra områden: Motorik (rörelseförmåga) Kognition (tänkande) Emotion (känslor) Perception (sinnesförnimmelser) 2

Ett bra psykiskt status bedömer dessa funktioner, men gör det på ett sätt som är anpassat för psykiatrisk diagnostik. Undersökningen innebär att man observerar hur patienten ser ut, rör sig, upplever, känner och tänker under intervjun. 3

Viktig del av psykiatrisk diagnostik Svårt bygger på subjektiva bedömningar Finns olika system med olika antal underrubriker 4

1. Yttre kännetecknen 2. Kognitivt status 3. Kontaktförmåga 4. Stämningsläge 5. Psykomotorik 6. Perception 7. Tankarnas form 8. Tankeinnehåll 9. Suicidalitet 10. Insikt 5

1.Yttre kännetecknen Adekvat klädsel Hållning Kroppsvård Ovårdad, trasiga kläder Extravagant klädd med glasögon och stora smycken 6

Vakenhet 1. Vaken 2. Kognitivt status 2. Somnolent somna lätt utan stiumuli 3. Stupor medvetslös men reagerar 4. Coma kan ej väckas Orientering 1. Tid vet datum, månad, år 2. Rum, plats, adress osv 3. Situation förstår situationen Minne 7

Akut avvikelse i kognitivt status: akut hjärnsvikt Beror vanligen på någon akut neurologisk eller medicinsk sjukdom t.ex. stroke, förgiftning, infektioner, hjärtsvikt. Akut medicinsk utredning! Långsamt progredierande kognitiv svikt Kan bero på demens eller t.ex. underfunktion av sköldkörtel, hjärntumör mm. Demensutredning. 8

3. Kontaktförmåga Formell kontakt Om patienten ger adekvata svar eller om den är inadekvat, t.ex. vaghet, förbisvar, meningslösa svar, hemlighetsfull. Emotionell kontakt Den känslomässiga attityden. Normal: förtroendefull, vänlig, öppen. Avvikande: tex fientlig, irritabel, spänd, avvaktande 9

4. Stämningsläge Grundstämning Stämningens neutralläge neutral, förhöjd eller sänkt Affekter Är stämningsläget ihållande stabilt? Kan det avledas? Instabilt? Känslans kvalitet Nedstämdhet, upprymdhet, irritabilitet, ilska, rädsla, oro osv. 10

5. Psykomotorik Förlångsammad motorisk hämning Ökad rörlighet motorisk agitation Katatoni immobilitet, mutism, stupor, sterotypier, ekolali, negativism mm. Stereotypier rörelsen som upprepas Tics plötsliga ryck, ljud eller ord 11

Övning 1 Beskriv: Kontakt Stämningsläge Psykomotorik 12

6. Perception Illusioner Feltolkningar av verkliga stimuli Hallucinationer Sinnesupplevelser utan externa stimuli 1. Syn 2. Hörsel 3. Lukt 4. Känsel ( taktila ) 5. Smak 13

Hastighet 1. Normal hastighet 2. Långsamma, tröga 3. Snabba, rusande Process 1. Logisk 7. Tankarnas form 2. Tankeflykt hoppar från ämne till ämne men på ett begripligt sätt 3. Associationsrubbning ologiska associationer som är svåra att förstå 4. Splittring själva meningsbyggnaden är störd 14

8. Tankarnas innehåll Vad patienten tänker på en sorts rubrik på det som upptar och präglar patientens tankar Depressivt tankeinnehåll om misslyckanden, oro för framtid, ekonomisk ruin Storhetsidéer om egna fantastiska egenskaper, framgångar Aggressivt tankeinnehåll t.ex. hämndplaner Övervakning - förföljelse Kan övergå i vanföreställningar 1. Föreställningar som är uppenbart felaktiga 2. behålls trots bevis för motsatsen 3. inte är förståeliga utifrån patientens kulturella eller religiösa bakgrund 15

9. Suicidalitet Tankeinnehåll kring självmord bryts ut som särskild punkt. Exempel på frågor: Hur är det med livslusten? eller Har du haft tankar på att du vill dö? Suicidstegen: 1. Livsleda utan suicidtankar 2. Tankar om att suicidera 3. Planer att suicidera 4. Föreberedelser för suicid Ökande allvarlighetsgrad 16

Basal suicidriskbedömning A. Tidigare suicidförsök? B. Pågående psykiatrisk problematik? Depression, missbruk, psykos, personlighetsstörning, akuta sociala problem C. Suicidstegen 1. Livsleda utan suicidtankar 2. Tankar om att suicidera 3. Planer att suicidera 4. Föreberdelser för suicid 17

10. Insikt Sjukdomsinsikt Förståelse för behov av behandling Stabilitet i insikten 18

1. Yttre kännetecknen 2. Kognitivt status Övning 2 3. Kontaktförmåga 4. Stämningsläge 5. Psykomotorik 6. Perception 7. Tankarnas form 8. Tankeinnehåll 9. Suicidalitet 10. Insikt