KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-11-18

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-11-18 102. Laga ordning 103. Medborgarförslag från Erik Hansson, Tanumshede, om kombinerad mountainbikeled/vandringsled runt Tanumshede samt säljbar karta över leden 104. Kommunal utdebitering för år 2014 105. Förslag till driftbudget för år 2014 106. Förslag till investeringsbudget för 2014 och investeringsplan för 2015 2016 107. Förslag till budget för år 2014 108. Förslag till ekonomisk plan för åren 2015-2016 109. Fastställande av borgensram för lån upptagna av Tanums Hamnar AB 110. Fastställande av borgensram för lån upptagna av Tanums Bostäder AB 111. Renovering av Tanums bostäder ABs lägenheter på Bergsvägen 112. Ändring i renhållningstaxan från 1 jan 2014 Ändring av taxa för renhållningstjänst - Hämtning/insamling av latrin 113. Val av ny ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden samt som ordinarie ledamot i Arne Joelssons minnesfond efter Magnus A Roessner (S) 114. Anmälningsärende enligt socialtjänstlagen

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Plats och tid Tanumskolan, Tanumshede, måndagen den 18 november klockan 18.30-21.20. Ajournering 20.40-20.50 Beslutande Enligt bifogad närvaroförteckning Övriga deltagande Ida Aronsson Hammar, kanslichef Sofia Reimbert, sekreterare Utses att justera Alf Jonasson, Rolf Hermansson Justeringens tid och plats Kommunkontoret, Tanumshede, den 25 november 2013, klockan 15.30 Underskrifter Sekreterare... 102-114 / Sofia Reimbert/ Ordförande... / Anders Johansson Fogelmark / Justeringsman...... / Alf Jonasson / / Rolf Hermansson / BEVIS OM ANSLAG Kommunfullmäktiges protokoll har justerats och anslagits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdag 2013-11-18 Anslaget uppsatt 2013-11-25 Anslaget nedtages 2013-12-17 Protokollet förvaras på kommunkansliet, Tanumshede Underskrift Marie-Louise Svensson Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 2(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 102 Laga ordning Kommunfullmäktige vitsordar sig vara i laga ordning sammankallade. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 3(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 103 2013/0541-351 Ks Medborgarförslag från Erik Hansson, Tanumshede, om kombinerad mountainbikeled/vandringsled runt Tanumshede samt säljbar karta över leden Erik Hansson, Tanumshede, skickade den 24 oktober 2013 in ett medborgarförslag angående kombinerad mountainbikeled/vandringsled runt Tanumshede samt säljbar karta över leden. Medborgarförslaget, bilaga. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslaget bereds och beslutas av tekniska nämnden. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet Förslagställaren, Erik Hansson, yttrar sig. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att översända medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning och beslut. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 4(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 104 2013/0517-923 Ks Kommunal utdebitering för år 2014 Kommunens utdebitering uppgick i 2013 års budget till 21,56 kronor per skattekrona. Budgetförslaget för 2014 baseras på oförändrad utdebitering, 21,56 kronor per skattekrona. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 oktober 2013, 264 Kommunfullmäktiges behandling av ärendet Paul Carlsson (FP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att fastställa utdebiteringen för år 2014 till 21,56 kronor per skattekrona. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 5(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 105 2013/0008-923 Ks Förslag till driftbudget för år 2014 Budgetberedningen har upprättat förslag till driftbudget för år 2014. I driftbudgeten anvisas budgetanslag per nämnd. Budgetanslaget är ett nettoanslag och nämnderna väljer själva hur de ska arbeta för att nå verksamhetsmål inom tilldelat budgetanslag. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Ärendet har behandlats i Kommunala samverkansgruppen den 28 oktober 2013. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Kommunstyrelsens verksamhetsram Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 44 300 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller beredningsförslaget. Kommunstyrelsen föreslår således att kommunstyrelsens verksamhetsram fastställs till 44 600 tkr Tekniska nämndens verksamhetsram Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 27 245 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att kommunstyrelsens bifaller beredningsförslaget. Kommunstyrelsen föreslår således att tekniska nämndens verksamhetsram fastställs till 25 220 tkr Miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsram Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 5 894 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att kommunstyrelsens bifaller beredningsförslaget. Forts. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 6(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 105 2013/0008-923 Ks Kommunstyrelsen föreslår således att miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsram fastställs till 5 094 tkr Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsram Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 271 876 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att kommunstyrelsens bifaller beredningsförslaget. Kommunstyrelsen föreslår således att barn- och utbildningsnämndens verksamhetsram fastställs till 272 576 tkr Omsorgsnämndens verksamhetsram Niklas Berglund (S) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 255 034 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Niklas Berglunds förslag och finner att kommunstyrelsens bifaller beredningsförslaget. Kommunstyrelsen föreslår således att omsorgsnämndens verksamhetsram fastställs till 254 034 tkr. Kommunrevisionens verksamhetsram Kommunstyrelsen föreslår att kommunrevisionens verksamhetsram verksamhetsram fastställs till 828 tkr. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 oktober 2013, 265 Kommunfullmäktiges behandling av ärendet Kommunstyrelsens verksamhetsram Clas-Åke Sörkvist (C), Paul Carlsson (FP), Lennart Larson (M), Roger Wallentin (C), Gerd Melin (S) och Alf Jonasson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 44 300 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att komunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige verksamhetsram fastställs till 44 600 tkr. Forts. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 7(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 105 2013/0008-923 Ks Tekniska nämndens verksamhetsram Clas-Åke Sörkvist (C), Paul Carlsson (FP), Lennart Larson (M), Roger Wallentin (C), föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 27 245 tkr. Gerd Melin (S) och Alf Jonasson (S) yrkar på att verksamhetsramen fastställs till 25 420 tkr. Ordföranden ställer fråga på kommunstyrelsens förslag mot Gerd Melins och Alf Jonassons samt Siv Bergströms förslag och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Tekniska nämndens verksamhetsram fastställs till 25 220 tkr Miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsram Clas-Åke Sörkvist (C), Paul Carlsson (FP), Lennart Larson (M), Roger Wallentin (C), Gerd Melin (S) och Alf Jonasson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 5 894 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsram fastställs till 5 094 tkr. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsram Clas-Åke Sörkvist (C), Paul Carlsson (FP), Lennart Larson (M), Roger Wallentin (C), Gerd Melin (S) och Alf Jonasson (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Siv Bergström (MVT) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 271 876 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Siv Bergströms förslag och finner att kommunfullmäktige antar kommunstyrelsens förslag. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsram fastställs till 272 576 tkr. Forts. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 8(21) Kommunfullmäktige 2013-11-18 Kf 105 2013/0008-923 Ks Omsorgsnämndens verksamhetsram Clas-Åke Sörkvist (C), Paul Carlsson (FP), Lennart Larson (M), Roger Wallentin (C) och Siv Bergström (MVT) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Gerd Melin (S) och Alf Jonasson (S) föreslår att verksamhetsramen fastställs till 255 034 tkr. Ordföranden ställer fråga på beredningsförslaget mot Gerd Melin och Alf Jonassons förslag och finner att kommunfullmäktige antar beredningsförslaget. Omsorgsnämndens verksamhetsram fastställs till 254 034 tkr. Kommunrevisionens verksamhetsram Kommunfullmäktige beslutar att kommunrevisionens verksamhetsram verksamhetsram fastställs till 828 tkr. Mikael Halvarsson (MVT), Louise Thunström (MVT) och Ronny Larsson (S) yttrar sig. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa förslag till driftbudget för år 2014. Reservationer Miljö-och vänstern i Tanum (MVT) reserverar sig genom Siv Bergström till förmån för eget förslag, bilaga. Socialdemokraterna (S) reserverar sig genom Gerd Melin till förmån för eget förslag, bilaga. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Tanums kommun Budget 2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 8 NYCKELTAL OCH KVALITET... 10 OMVÄRLD... 12 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 14 REDOVISNINGSPRINCIPER... 16 RESULTATBUDGET... 17 FINANSIERINGSBUDGET... 17 BALANSBUDGET... 18 EKONOMISK ANALYS... 21 EKONOMISK PLAN.26 RISKANALYS... 27 KÄNSLIGHETSANALYS... 29 DRIFTBUDGET... 30 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG... 31 NÄMNDSREDOVISNING... 32 Kommunstyrelsen... 32 Tekniska nämnden... 40 Miljö- och byggnadsnämnden... 49 Barn- och utbildningsnämnden... 55 Omsorgsnämnden... 61 Kommunrevisionen... 68 INVESTERINGSBUDGET 2014 SAMT PLAN FÖR 2015-2016... 69 BESKRIVNING AV INVESTERINGSPROJEKT... 71 KOMMUNALA BOLAG... 73 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER... 74 PERSONAL... 77 FOLKHÄLSA... 79 MILJÖ... 80 TILLGÄNGLIGHET... 81 BEGREPPSFÖRKLARING... 82 Bilaga - STYRMODELL... 83 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN... 85 2

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Stor politisk enighet om budget 2014 Budget för 2014 är beslutad i stor politisk enighet och visar efter fördelning och förstärkning av ramar till nämnder och styrelse på ett resultat om cirka 17 mkr. Satsningarna i budgeten har kunnat göras med en oförändrad skattesats. Den tunga delen av budgetarbetet är att prioritera bland äskade investeringsobjekt. 2014-års investeringsbudget omfattar 90 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor står för olika vatten och avloppsinvesteringar. Genom att vi har ett bra resultat kan investeringarna genomföras utan upplåning. Därmed blir det ingen ytterligare ökning av låneskulden nästa år men heller ingen minskning. Jag hade hoppats på utrymme för amortering, men det kan uppstå när det väl är dags att göra bokslut för 2014. Kommunens låneskuld på cirka 400 mkr, Det gör kommunen sårbar vid räntehöjningar. En förklaring till det goda ekonomiska läget är ändrat utjämningssystem för landets kommuner. Regeringsförslaget innebär att Tanums avgift till systemet minskar med cirka 20 miljoner kronor. Det är något vi verkligen kämpat för. Vi har fått för lite pengar i många år, främst till barnomsorgen. Barn- och utbildningsnämndens budgetram utökas med 1,2 mkr till fortsatt utbyggnad av ITstödet i grundskolans undervisning. Satsningen på "en var", pekdator eller annan dator, började med de yngsta eleverna och avslutas nästa år med högstadieeleverna. Ytterligare 0,75 mkr tillförs för att stärka lärares behörighet och därmed de små skolenheterna i kommunen. Utanför ramen anslås 1,7 mkr till delfinansiering av nytt klubbhus med mera på idrottsplatsen Siljevi i Grebbestad. Omsorgsnämndens ram ökas med 2,0 mkr för att bland annat finansiera nysatsningar, som personalökning i äldreomsorgen och efterlängtade fria arbetskläder till personalen i hemtjänsten. Upp till 1,5 mkr utlovas i kommunalt bidrag till en samlingslokal vid Nestorsgården i Fjällbacka, en utfästelse som krävs för att Fjällbacka Föreningsråd ska kunna söka stöd även från Boverket. Utbyggnaden av rastplatsen Skräddö vid motorvägen genom Tanums världsarv föreslås få ett stöd med 1 mkr. Tidigare har 0,5 mkr har anslagits. Ett kommunalt bidrag är ett starkt önskemål från Trafikverket. Rastplatsen är till fromma för kommunen och världsarvet. Rastplatsen blir också en bra plats för turistinformation. Elva fiberföreningar i kommunen jobbar mycket intensivt med planering och grävning av fiber för bredband/it-kommunikation. Finansiärer, utöver fibermedlemmarnas kontantinsatser, är kommunen, länsstyrelse/stat och region. Totalt satsar Tanum sex mkr kronor under tre år för utbyggnad av bredband i kommunen. Ett mycket glädjande besked från Trafikverket, är att gång- och cykelvägen, Sportshopen Grebbestad kan börja byggas sen vår 2014. En förutsättning för detta är att den så kallade vägplanen inte överklagas. Arbetet med E6:an pågår för fullt och sista motorvägsdelen, Pålen Oppen, kommer om planerna håller, att invigas den 15 juni 2015. Vi ser alla fram mot den dag som hela sträckan av E6 i Sverige, blir motorväg. Det är mycket spännande att följa byggnationen och den pågående etableringen av Tanums shoppingcenter. Inriktningen är att centrat skall öppnas till jul 2014. I Fjällbacka är det för närvarande byggboom, det byggs 53 lägenheter på tre olika byggplatser. Tanum Bostäder AB bygger 14 hyresrätter på tomten till f.d. Kyrkskolan och Håkebackens skola har fått lämna plats för 12 ägarlägenheter. Det kommer att bli inflyttning under våren 2014. Bostadsrättsföreningen Sommarvågen, på f.d. Olofssons fastighet, bygger 28 lägenheter, inflyttning hösten 2014. I Tanums kommun finns cirka 2 200 företag inom olika branscher. Genom tradition har Tanum en mycket företagsam befolkning och varje år startas många nya företag. Att skapa goda förutsättningar för företagen är en av kommunens mest prioriterade uppgifter. Clas-Åke Sörkvist (C) kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd. clas-ake.sorkvist@tanum.se 3

BUDGETEN I SAMMANDRAG Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 21,56 kronor. Resultat Budgeten redovisar ett överskott på 17,2 mkr. Resultatet exklusive realisationsvinster på 3,0 mkr, uppgår således till 14,2 mkr vilket innebär att kommunen når det övergripande ekonomiska målet. Minskad avgift till kostnadsutjämningen Ett nytt system för utjämningen av kommunernas kostnader införs 2014. Det nya systemet innebär att Tanums avgift minskar med cirka 20 mkr jämfört med tidigare system. Satsningar på skola och omsorg Alla nämnder kompenseras fullt ut för beräknade pris- och löneökningar. Ramjusteringar görs också för volymförändringar inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Barn- och utbildningsnämnden tillförs ytterligare 1,2 mkr för att finansiera nämndens satsning på ökat IT-stöd i undervisningen. Denna satsning har läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling som centralt innehåll och går under 2014 in i sin tredje och sista fas. Då får alla högstadieelever varsin digital enhet. Totalt är det en satsning på 3,5 mkr över tre år. Barn- och utbildningsnämndens ram utökades i budget 2013 med 0,75 mkr avsedda att stärka behörigheten på de små skolorna. I budget 2014 utökas nämndens ram med ytterligare 0,75 mkr, vilket avser helårseffekt av denna verksamhetsförändring. Tillskottet ska också ge större möjlighet på de mindre skolenheterna att möta elever i behov av särskilt stöd. Omsorgsnämndens budget utökas med 2,0 mkr i syfte att öka bemanningen inom äldreomsorgen samt skapa möjlighet till fria arbetskläder för personalen inom hemtjänsten. Fortsatta satsningar på miljöinvesteringar i vatten och avlopp Investeringar uppgår till totalt 89,8 mkr i 2014 års budget. Av investeringarna avser 59,8 mkr VAverksamheten. VA-investeringarna ger förutsättning för utbyggnad av nya bostäder men innebär också stora miljöförbättringar. Investeringar i kommunens befintliga fastigheter för bland annat skola och omsorg görs med sammanlagt 9,0 mkr. För fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden avsätts 9,2 mkr i investeringsbudgeten. Höjd Va-taxa För att finansiera de höga VA-investeringarna föreslås taxan för vatten och avlopp att höjas med 8 procent. Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges budget utökas med 100 tkr. Budgeten för överförmyndarverksamheten ökas med 100 tkr beroende på att verksamheten hanterar allt mer komplexa ärenden. Under 2014 är det val till såväl EU-parlamentet som till allmänna val till riksdag, region och kommun. Valnämndens budget utökas därför med 500 tkr. I budget 2014 avsätts 1 000 tkr för medfinansiering av rastplats Skräddö. VM i orientering kommer att arrangeras i Strömstad och Tanum 2016. Kommunstyrelsen har beslutat om att träffa ett sponsoravtal med ett årligt bidrag om 100 tkr. För att digitalisera nämndernas arbete avsätts 400 tkr i budget 2014. 4

Miljö- och byggnadsnämnden Förändrad förvaltningsorganisation för miljöoch byggnadsnämnden och tekniska nämnden innebär att miljö- och byggnadsnämndens ram utökas med 650 tkr samtidigt som tekniska nämndens ram utökas med 175 tkr. Miljö- och byggnadsnämndens budgetram utökas också med 500 tkr för att bland annat stärka tillsyn och rådgivning inom nämndens verksamhetsområden. Tekniska nämnden Under 2014 tillförs tekniska nämnden 500 tkr för arbete i bebyggelsegrupper med kostnadseffektiva och miljöanpassade VA-lösningar. Barn- och utbildningsnämnden Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen totalt sett är relativt oförändrat, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Även antalet elever i grundskola minskar under 2014. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med 4 451 tkr. Satsningen på IT-stöd i undervisningen fortsätter. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 1 170 tkr. Totalt uppgår satsningen till 3 500 tkr under tre år. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 750 tkr avseende kompetenshöjande åtgärder inom grundskolan. Barn- och utbildningsnämndens tillförs också 1 700 tkr under 2014 för delfinansiering av nytt klubbhus mm på Siljevi. Fjällbacka föreningsråd beviljas bidrag med högst 1 500 tkr för utveckling av Nestorsgården. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens budget utökas med 2 000 tkr i syfte att öka bemanningen inom äldreomsorgen samt skapa möjlighet till fria arbetskläder för personalen inom hemtjänsten. Kommunrevisionen Kommunrevisionens budgetram utökas med 150 tkr avseende av ökade kostnader för köp av revisionstjänster. Nämndernas budget 2014 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 44,6 mkr 25,2 mkr 5,1 mkr 272,6 mkr 254,0 mkr 0,8 mkr Långfristig skuld Den ökade investeringsvolymen de senaste åren har gjort att låneskulden ökat. 2014 års budget innebär dock en oförändrad låneskuld på 395,0 mkr jämfört med budget 2013. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2014 beräknas dock räntenettot öka med 0,4 mkr och uppgår därmed till -13,4 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2014 innebär en soliditet på 9,5 procent, vilken innebär i stort sett en oförändrad soliditet jämfört med 2013 års budget. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 35,5 procent. 5

VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i historien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. Tanums kommuns vision är att kommunen ska växa till 13 000 invånare. Visionen symboliserar den positiva utveckling som ska karaktärisera Tanums kommun. Utvecklingsområden En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom satsningar på utvecklingsområdena; boende, infrastruktur och näringsliv. BOENDE Målsättning I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2014 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har påbörjat detaljplanearbete för cirka 50 detaljplaner. Planer för att fram fler bostäder prioriteras samtidigt som ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. Tanums Bostäder AB, kommunens helägda bostadsföretag, färdigställer 26 nya lägenheter i Fjällbacka under 2014. Bolaget arbetar med ett flera detaljplaner som ger möjlighet att bygga ytterligare cirka 450 lägenheter. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2014 Tanums kommun arbetar aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Utbyggnaden av E6an till motorvägsstandard fortsätter. Under 2015 beräknas utbyggnaden av motorväg genom Bohuslän vara klar då den sista etappen genom Tanum invigs. I budgeten för 2014 avsätts två mkr för att påskynda utbyggnaden av bredband i kommunen. NÄRINGSLIV Målsättning Tanums kommun ska upplevas som en av Sveriges mest utvecklingsorienterade kommuner. Kommunens näringslivsinsatser sker med syftet att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2014 En särskild handläggningsplan har antagit för att förbättra service, information etc. till näringslivet. I handlingsplanen prioriteras tre områden tillgänglighet, inrättande av företagslots samt bemötande och service Vidare arbetar kommunen för skapa ett bra näringslivsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar. I arbetet med att ta fram nya detaljplaner prioriteras planer som skapar ny verksamhetsmark i anslutning till kommunens större orter. Ökade ekonomiska och personella resurser har avsatts för att påskynda planarbetet tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat göra fler företagsbesök. 6

Prioriterade verksamhetsområden De verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas med hög kvalitet och på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda med verksamhet och service. Skola samt vård och omsorg är särskilt prioriterade verksamhetsområden SKOLA Målsättning Målsättningen är att nästan 100 procent av eleverna kan läsa i slutet av årskurs tre. Så gott som alla elever går ur årskurs nio med betyg i alla ämnen Planerade åtgärder under 2014 Det som ska känneteckna verksamheten är att alla elevers individuella intressen och förmågor tas tillvara i undervisningen och att varje elev får det stöd som behövs för att utveckla sin egen drivkraft och motivation det entreprenöriella lärandet. Ett led i att öka elevernas måluppfyllelse är kommunens IT-satsning, en var. Denna har läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling som centralt innehåll och går under 2014 in i sin tredje och sista fas. Då får alla högstadieelever varsin digital enhet. VÅRD OCH OMSORG Målsättning Tanums kommun ska ha en god vård och omsorg som är tillgänglig och som tillgodoser högt ställda krav på kvalitet. Planerade åtgärder inför 2014 Införande av ett kvalitetsledningssystem för att säkerställa en god och säker vård och omsorg. Förbättrad tillgänglighet för de brukare och medborgare som har kontakt med kommunen. Förbättrat bemötande och delaktighet. Ökad samverkan med brukarföreträdare Satsning på god och näringsriktig kost för att nå målen i kostpolicyn. 7

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar för att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 8

Avsättning till resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven ska inte överstiga tio procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Disponering av resultatutjämningsreserv Beslut om kommande års reservering fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Disponering får göras när prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I de fall nämnderna uppvisar underskott samtidigt som skatteintäkterna är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren bör disposition ur resultatutjämningsreserven ske endast för den del av ett underskottet som beror på lägre skatteintäkter än genomsnittligt. Balanskravsutredning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. 9

NYCKELTAL OCH KVALITET De senaste åren har Tanums kommun arbetat med att förbättra verksamhetsstyrningen. Verksamhetsmål och kvalitetsgarantier har omarbetats samtidigt som nämnderna har tagit fram kvalitetsmått och nyckeltal för att kunna styra och följa upp verksamhetskvalitén på ett bra sätt. Tanum har deltagit och deltar i flertal olika nätverk som på olika sätt arbetar med kvalitetsfrågor. SKLs kvalitetsnätverk Kvalitet i korthet (KKiK) Det nordbohusländska benchmarkingarbetet och det nationella jämförelseprojektet är några av de nätverk Tanum medverkat i. Nämnderna har tagit fram ett antal nyckeltal och mått som ska vara prioriterade i kvalitetsarbetet. Kommunstyrelsen Det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet kommer främst att inriktas på att förbättra information, tillgänglighet och service. Serviceenheter Svar på e-post inom två arbetsdagar Kontakt via telefon med handläggare Bemötande vid telefonkontakt Kommungemensam verksamhet Kvalitet webbinformation Hur upplever medborgarna Tanums kommun att leva och bo i Hur trygga känner sig medborgarna Medborgarnas upplevda delaktighet Resultat KKiK (Antal deltag. kommuner) 2011 2012 Information på hemsida, procent (198) Kommunen som plats att bo i (153) Hur trygga känner sig medborgarna, procent (151) Medborgarnas delaktighet, procent (158) Näringsliv Företagsklimatet (placering i Svensk Näringslivs ranking) Plac. 2012 83 83 24 61 61 60 71 71 17 54 58 34 Resultat KKiK (Antal deltag. kommuner) 2011 2013 Nöjdhet företagsklimat (Insikt) (189) Plac. 2013 54 59 174 Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) 2011 2012 Tillgänglighet e-post, andel svar inom två dagar (145) Tillgänglighet via telefon, andel kontakt med handläggare (145) Gott bemötande vid telefonkontakt, procent (145) Plac. 2012 87 92 5 66 44 45 81 83 66 10

Tekniska nämnden Nöjd kundgaranti fastighetsavdelningen (minst 3 på en 5-gradig skala vid enkätundersökning) Den enkätundersökning som genomfördes 2012 visade på att målsättningen uppfylls. Energiförbrukning- Gatubelysning Kommunen fortsätter arbetet med att bygga om gatubelysningen. Till och med 2012 har man bytt cirka hälften av kvicksilverlamporna på 125 W mot högtrycksnatrium på 50 W. Under 2013 pågår utbyte av belysningsarmaturer samt upprustning av det kommunala belysningsnätet i Grebbestad. Projektering av motsvarande arbete i Rabbalshede har påbörjats. Miljö- och byggnadsnämnden Andelen enskilda avlopp med godtagbar nivå på rening. Under 2013 har andelen godtagbara avlopp fortsatt at öka inom inventerade områden. Inom Hogarälvens avrinnings-område har andelen godtagbara avlopp ökat från 61 procent vid årsskiftet till 68 procent vid slutet av augusti. Motsvarande för Skärbo är en ökning från 36 till 44 procent för Jore från 20 till 24 procent 50 procent av inkomna bygglovsansökningar ska avgöras inom sex veckor. Uppföljning under första halvåret 2013 visar att målet uppfylls. Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorg och utbildning Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen Andel elever i årskurs 9 som har betyg i samtliga ämnen 2011/2012 2012/2013 Tanum 77,2 84,0 Riket 77,4 77,0 Föräldrars bedömning av verksamheten som helhet inom barnomsorgen Kultur och fritid Besökares bedömning av verksamheten som helhet Arbetsmarknadsenheten Andel av deltagarna från arbetsförmedlingen som går ifrån arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Omsorgsnämnden Under 2014 kommer omsorgsnämnden bland annat att fokusera på kvalitet i vård och omsorg, tillgänglighet samt brukarfokus och gott bemötande. Uppföljning sker bland annat genom kvalitetsmätningar såsom brukarenkäter och servicemätningar. Resultat KKiK (antal deltag. kommuner) 2011 2012 Nöjd brukarindex, särsk. boende, äldreomsorg. procent (179) Väntetid plats, äldreboende, antal dagar (162) Plac. 2012 78 87 32 62 21 24 11

OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi De flesta indikatorer tyder på att den internationella konjunkturen har nått sin botten och nu vänder upp. Det märks bland annat på de finansiella marknaderna där aktiekurserna stigit och där oron på valuta- och obligationsmarknaderna dämpats avsevärt. Euroområdet visade under det andra kvartalet tillväxt och inköps samt chefsindex för tillverkningsindustrin i euroområdet och USA indikerar fortsatt expansion. Fortfarande brottas dock många länder, inte minst i euroområdet, med svag tillväxt eller recession. Världsekonomin förblir därför svag under 2013. Mot slutet av 2013 vänder konjunkturen upp och förstärks sedan under 2014. Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. Bedömningen är att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen här på hemmaplan blir utdragen. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Regeringens skattesänkningar bidrar till att de offentliga finanserna visar underskott. I takt med att den svenska ekonomin återhämtar sig förbättras det offentliga sparandet. Obligationsräntorna blir de kommande åren fortsatt mycket låga. Att obligationsräntorna förblir låga sammanhänger med en fortsatt mycket expansiv penningpolitik i stora delar av världen. Även om centralbankernas stödköp efterhand reduceras kommer ändå korträntorna under överskådlig tid att hållas låga. För svenskt vidkommande bedöms Riksbanken ligger kvar med en styrränta på en procent under återstoden av 2013. Först i juni 2014 beräknas styrräntan höjas till 1,25 procent och sedan höjas med ytterligare en kvartsprocentenhet i slutet av 2014. Höjningarna sker parallellt med att läget på arbetsmarknaden förbättras. Västsverige Konjunkturläget i Västra Götaland är fortsatt svagt. Den nedåtgående utvecklingen har dock avstannat. Svagast är situationen för industriföretagen medan läget för byggföretagen förbättrats något. Gemensamt för de flesta branscher är att sysselsättningen har minskat. Prognoserna pekar dock mot en konjunkturförbättring för hela näringslivet kommande år. Uppgången väntas bli bred och omfatta samtliga branscher. Konjunkturläget i Fyrbodal har försvagats under året. Nedgången var också mer påtaglig här än i övriga delregioner och Fyrbodal har för närvarande den svagaste konjunkturutvecklingen tillsammans med Skaraborg. En måttlig konjunkturförbättring väntas under det kommande året. Pessimismen var mest påtaglig inom den tungt vägande industrin som för närvarande befinner sig på randen till lågkonjunktur. Läget inom byggsektorn är fortfarande svagt trots en försiktig förbättring. Inom handeln är läget något ljusare och handlarna gör bedömningen att man befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Konjunkturen har det senaste året utvecklats starkare i Fyrbodal än i resten av Västra Götaland. I norra Bohuslän är utvecklingen fortsatt positiv, regionens två större näringar, besöksnäring och handel, visar fortsatt stark tillväxt och arbetslösheten i nordbohusländska kommunerna i är låg. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Tillväxten i Tanum och norra Bohuslän är fortsatt stark. Besöksnäring och handel framstår som allt viktigare för kommunerna i norra Bohuslän Arbetslösheten är fortsatt låg. I september 2013 var arbetslösheten i Tanum 4,6 procent vilket är en minskning sedan motsvarande månad föregående år med 0,1 procentenheter. Arbetslösheten i Tanum är lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. 12

Den kommunala sektorn Resultatet i kommunerna blev sammantaget 14,4 miljarder 2012, det högsta någonsin. Till största delen berodde detta på återbetalade premier från AFA Försäkring. Kommuner och landsting har redovisat goda resultat under en rad år. Anledningen är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och att man fått extra tillskott i form av återbetalning av AFA försäkringspremier och konjunkturstöd. Detta har varit positivt samtidigt som det kan ha skapat en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Trots den höga sammanlagda resultatnivån har många kommuner och landsting en ytterligt besvärlig situation. Om den offentliga sektorns saldomål ska hållas de kommande åren blir utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn begränsat. Utan ökade statsbidrag kommer många kommuner och landsting behöva höja skatten för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård till följd av kommande demografiska förändringar. Med återbetalningar från AFA Försäkring på nära åtta miljarder även under 2013 väntas resultaten återigen bli starka för de allra flesta kommuner. Sammantaget beräknas sektorn göra ett resultat på 11,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,5 procent av skatter och bidrag. Med kostnadsökningar som motsvarar ökade behov från demografiska förändringar beräknas kommunsektorn redovisa ett resultat 2014 på sammanlagt 3,6 miljarder, vilket motsvarar 0,8 procent av skatter och bidrag. Senaste gången då resultatet motsvarade så låg andel av skatter och bidrag var år 2004. Detta år redovisade 99 kommuner underskott. Många kommuner kommer att ha små marginaler i budgeten för 2014. Nästa år träder det nya utjämningssystemet i kraft vilket kommer att innebära stora förändringar för många kommuner. 13

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning minskade med 50 personer under 2012 och uppgick den 31 december 2012 till 12 270 personer. Efter att ha ökat med 117 personer under 2010 har Tanums befolkning nu minskat två år i rad. Tanums invånarantal har sett över den senaste tioårsperioden legat på stabil nivå kring 12 300 även om invånarantalet enstaka år ökat eller minskat. Förhållandevis stora födelseunderskott har kunnat kompenseras med betydande inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. År 2012 uppgick födelsenettot till 49. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå och uppgick 2012 till 97 personer. Under perioden 2003-2012 har Tanum haft ett negativt födelsenetto på totalt 539 personer. Bortsett från mindre flyttningsunderskott 2005 och 2012 har Tanum haft ett positivt flyttnetto varje år sedan 1997. Under perioden 2003-2012 har Tanum haft ett positivt flyttnetto på totalt 598 personer. Befolkningsutveckling 2003-2012 Totalt årl. förändring 2003 12 288 78 2004 12 317 29 2005 12 252-65 2006 12 253 1 2007 12 246-7 2008 12 271 25 2009 12 253-18 2010 12 370 117 2011 12 320-50 2012 12 270-50 Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2012, medan antalet över 80 år var i stort sett oförändrat. Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 65 år och även antalet över 80 år. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 640 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 255 personer. Befolkningsprognos Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2013 bygger på ett befolkningsantagande på 12 264 den 1 november 2013. Befolkningsantagandet bygger på senast kända befolkningssiffra från den 30 juni 2013. Elevtalsförändringar Antalet heltidsbarn inom barnomsorgen totalt sett är relativt oförändrat, medan antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att minska. Även antalet elever i grundskola minskar under 2014. Volymförändringarna gör att barn och utbildningsnämndens ram minskar med 4 451 tkr. Elevantal Förändr. Prest.ansl. 2013 2014 elevantal 2013 Förskola (heltid) 371 385 14 56 458 Pedagogisk omsorg 113 92-21 42 035 Fritidshem (heltid) 470 482 12 31 854 Kooperativ 72 75 3 56 458 Grundskola 1 183 1 159-24 35 640 Gymnasieskola 412 394-18 113 437 14

Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % 2008 5,5 2009 1,5 2010 2,1 2011 3,1 2012 4,1 2013 3,5 2014 2,9 2015 4,6 2016 5,6 2017 5,0 Efter att ökat kraftigt under början på 2000-talet har tillväxten av skatteunderlaget sedan 2009 bromsats upp bland annat beroende på den globala finansiella krisen. För att kompensera för en svag tillväxt av skatteunderlaget under 2009 och 2010 fick kommunerna ökade statsbidrag i form av ett särskilt konjunkturstöd. Det särskilda konjunkturstödet upphörde 2011. Skatteunderlaget beräknas växa med 2,9 procent under 2014, med 4,6 procent 2015 och med 5,6 procent under 2016. Sammantaget beräknas skatteunderlaget öka med 28,7 procent under åren 2012-2017 vilket innebär en real ökning med cirka två procent per år. Under 2014 begränsas dock utvecklingen av skatteunderlaget på grund av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Skattesatsen, 21,56 kr är oförändrad i budget 2013. Kostnadsutjämning Från och med 2014 förändras utjämningssystemet för de kostnader som beror på strukturella skillnader mellan kommunerna. Enligt det nya systemet blir Tanums avgift 5,2 mkr att jämföra med 28,0 mkr, som skulle ha varit Tanums avgift om de gamla reglerna behållits. Under 2014 kommer alla kommuner att betala en införandeavgift som för Tanums vidkommande uppgår till 3,4 mkr. Införandeavgiften trappas ner årligen och kommer att vara helt borttagen 2017. Netto innebär det 2014 en lägre kostnad på cirka 20 mkr för Tanums kommun. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 3,0 procent från 2013 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 1,3 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 15,8 mkr. Pålägget för nämndernas personalomkostnader uppgår till 38,46 procent. Räntor Överskott i boksluten och förhållandevis låga investeringar gjorde det möjligt att amortera på låneskulden under åren 2003-2007. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För att finansiera genomförda investeringar under 2008-2013 har en ökad upplåning varit nödvändig. En väsentlig del av finansieringen av VAinvesteringar sker genom anslutningsavgifter från nya VA-abonnenter. För 2013 beräknas den långsiktiga låneskulden uppgå till 395,0 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår finansnettot till -13,4 mkr. Räntenetto mkr 2008-6,0 2009-4,7 2010-3,4 2011-4,1 2012-9,0 2013-13,0 2014-13,4 15

REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem, vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 16

Plan Plan Budget Budget Bokslut RESULTATBUDGET 2016 2015 2014 2013 2012 Verksamhetens nettokostnader -573,8-551,4-532,1-516,9-472,4 Avskrivningar -47,5-47,0-45,4-44,4-40,6 Reavinst 3,0 3,0 3,0 3,0 1,5 VA-verksamhet -3,0 Verksamhetsresultat -618,3-595,4-574,5-561,3-511,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag not 1 648,3 624,3 605,0 577,3 558,1 Finansiella intäkter not 2 1,6 1,6 1,6 1,2 2,6 Finansiella kostnader not 3-16,6-15,5-15,0-14,2-11,6 Res efter skatteintäkter och finansnetto 15,0 15,0 17,2 3,0 37,5 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT not 4 15,0 15,0 17,2 3,0 37,5 ÅRETS RESULTAT exkl reavinst 12,0 12,0 14,2 3,0 36,1 Plan Plan Budget Budget Bokslut FINANSIERINGSBUDGET 2016 2015 2014 2013 2012 Löpande verksamhet Årets resultat 15,0 15,0 17,2 6,0 37,5 Årets resultat VA -3,0 Justering för avskrivning 29,4 29,5 28,9 28,9 26,8 Just. för avskrivning VA 18,1 17,5 16,5 15,5 13,8 Justering för rörelsekapitalets förändring -5,5-5,5-5,5-2,8-24,0 Medel från löpande verksamhet 57,0 56,5 57,1 44,6 54,1 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -81,8-79,6-30,0-65,8-57,4 Investeringar VA-verksamhet -50,0-40,0-59,8-40,0-37,0 beslutade - ej utförda inv. -56,0 Återlämnade anslag 8,5 6,0 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 4,6 Investeringsnetto -128,8-116,6-78,3-152,8-89,8 Finansiering Summa nettoupplåning 55,0 50,0 0,0 20,0 60,0 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. 36,1 32,0-23,7 2,2 Långfristig upplåning VA-verksamhet 18,9 18,0 23,7 17,8 Beslutade ej upptagna lån 10,0 Kortfristig upplåning 35,0 Övrig finansiering 6,8 Anslutningsutgifter VA-verksamhet 15,5 7,0 27,6 12,2 17,3 Finansieringsnetto 70,5 57,0 27,6 77,2 84,1 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL -1,3-3,0 6,4-31,0 48,3 17

BALANSBUDGET Plan Plan Plan Budget Bokslut 2016 2015 2014 2013 2012 Anläggningstillgångar not 5 1 109,4 1 025,1 952,5 916,7 808,3 Fordringar mm 72,2 72,2 72,2 72,2 72,2 Likvida medel 15,0 16,3 19,3 12,9 43,9 Summa tillgångar 1 196,6 1 113,6 1 044,0 1 001,7 924,3 Eget kapital 385,2 370,2 353,0 350,0 312,0 Justering 0,6 Årets resultat 15,0 15,0 17,2 3,0 37,5 Summa eget kapital 400,3 385,2 370,2 353,0 350,0 Avsättningar 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 Låneskuld not 6 500,0 445,0 395,0 395,0 365,0 Kortfristig del av låneskuld 35,0 35,0 35,0 35,0 Förutbetalda anslutningsavgifter mm not 7 109,0 96,0 91,5 66,4 56,7 Förutbetalda investeringsbidrag 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Resultatfond VA 0,3 Summa långfristiga skulder 652,9 584,9 530,4 505,3 431,0 Kortfristiga skulder 107,3 107,3 107,3 107,3 107,3 Summa kortfristiga skulder 107,3 107,3 107,3 107,3 107,3 Summa skulder och eget kapital 1 196,6 1 113,6 1 044,0 1 001,7 924,3 18

NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:56 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2013 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2014 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen att vara intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Skatteintäkter 502,4 482,1 464,9 452,9 430,6 Avräkning skatteintäkter -0,9-2,4 5,6 Kostnadsutjämning -5,2-5,2-5,2-25,5-23,6 Kostnadsutjämning för LSS -7,9-7,9-7,9-8,8-9,6 Inkomstutjämningsbidrag 129,7 122,2 120,1 124,8 119,9 Strukturbidrag 1,3 1,3 1,3 Regleringsbidrag -2,1 1,6 2,6 5,6 6,1 Kommunal fastighetsavgift 30,1 30,1 30,1 30,1 27,8 Mellankommunal utjämning 0,6 1,3 Summa 648,3 624,3 605,0 577,3 558,1 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 1,2 mkr under 2014 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Ränteintäkter 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5 Borgensavgift 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Kreditivränta 0,7 0,7 0,7 0,2 1,5 Summa 1,6 1,6 1,6 1,2 2,6 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 15,0 mkr under 2014 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2016 2015 2014 2013 2012 Ränta på lån 15,6 14,7 14,4 13,4 11,1 Ränta på pensionsskuld 1,0 0,8 0,6 0,8 0,3 Övriga räntekostnader 0,2 Summa 16,6 15,5 15,0 14,2 11,6 19