lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015



Relevanta dokument
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Antagen av kommunfullmäktige

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

tror. påverka mer än du Du kan Till dig som går i gymnasieskolan eller på komvux.

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

2. Övergripande mål och riktlinjer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Statens skolverks författningssamling

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan 2010/2011

Vuxenutbildning Nacka kommun

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Hälsoplan för Tegnérskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Innehå llsfö rteckning

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Lokal arbetsplan 2010/2011

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Lära för livet. Skolplan Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Kronbergsskolans rektorsområde

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Skolplan för. Naturbruksgymnasierna. i VÄSTRA GÖTALANDS regionen

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Likabehandlingsplan för läsåret

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola

ARBETSPLAN 2015/2016

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Regelbunden tillsyn av skolenhet

SKOLPLAN. för förskola, grundskola och gymnasieskola. Teckningen är ritad av Linus Larsson, Lillhaga Förskola

Saltåskolans arbetsplan Läsåret 2012/2013

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Inriktning för förskolan och skolan

Teamplan Ugglums skola F /2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

G Ö T E B O R G

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Till dig. arbetar. medarbetarpolicy

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Hökarängsskolan Skönstaholmsskolan. Vår värdegrund 1 (5) Vår värdegrund. hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.

Lokal arbetsplan Läsåret

Läroplan för förskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Hälsoplan för Årjängs kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Transkript:

Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

utbildningsplan för lustfyllt livslångt lärande 2012-2015 upplaga 1:0 foto: Anna rex grafisk formgivning: linda lignell jämtlands gymnasieförbund

Inledning Jämtlands Gymnasieförbunds utbildningsplan visar hur gymnasiesärskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning ska formas och utvecklas för att uppnå de nationella målen i bland annat läroplanen. Den är till för elever, föräldrar, personal och samhället i övrigt. Utbildningsplanen ligger till grund för verksamhetsplan med konkreta resultatsmål och prioriterade åtgärder. Utbildningsplanen och verksamhetsplanen ska få genomslag i skolutvecklingen genom tydliga aktiviteter i lokala arbetsplaner. Dessa planer är aktiva styrdokument som regelbundet följs upp och utvärderas. Jämtlands Gymnasieförbund ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen med inriktningen att de nationella målen uppfylls. utbildningsplan för lustfyllt livslångt lärande 2012-2015 3

Utbildningarnas uppbyggnad och styrdokument I skollagen anges skolans grundläggande uppdrag och de övergripande målen för skolans verksamhet. Läroplanen anger skolans värdegrund, grundläggande riktlinjer och mål. Examensmål, ämnesplaner och kunskapsmålen anger kraven i undervisningen. Förbundet skall fastställa en arbetsmiljöplan. Samverkan med branscherna syftar till att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv, Skolkonferensens syfte är att öka inflytandet för eleverna. Förutom dessa lagar och regler beskriver gymnasieförordningen hur skollagen ska tillämpas. Lustfyllt livslångt lärande Viljan och lusten att lära sig nya saker finns naturligt hos alla människor. Utbildningen ska ge förutsättningar och ta tillvara elevernas drivkrafter till att lära och utvecklas samt stärka självkänslan och tron på den egna förmågan. I förbundsordningen för Jämtlands Gymnasieförbund finns följande strategiska mål: Utbildningen motsvarar ungdomarnas behov och efterfrågan samt står i samklang med regionens förutsättningar. Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningen har så hög kvalitet att den även attraherar studeranden från övriga landet. Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser. 4 utbildningsplan för lustfyllt livslångt lärande 2012-2015

kunskap. Utbildningen ska ta tillvara och bygga vidare på kunskaper och erfarenheter som eleverna har och som finns i samhället. Utbildningens inriktning är att alla ska nå sina individuella mål i de ämnen och kurser som de studerar. Fler ska förberedas och motiveras till vidare utbildning. Färdighet och förståelse Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt arbetsliv. Kunskap är fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Tillsammans ger lärare och ämnen elever goda förutsättningar att se en helhet och ett sammanhang i sitt lärande. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Alla elever har rätt till kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Jämtlands Gymnasium har en viktig roll att stimulera elevernas intresse för vidare studier och otraditionella yrkesval i länet, landet och utomlands. Betyg och bedömning Varje elev känner till betygskriterierna och får goda förutsättningar att uppnå minst betyget E. Varje elev ska ha en individuell studieplan. Kunskapsmål och ämnesplanens innehåll ska vara väl kända av elever och lärare under hela kursen. Skolans specialpedagoger och annan personal arbetar för att underlätta elevens lärandemiljö. Om eleven riskerar att inte uppnå kriterierna för betyget E ska åtgärder erbjudas. Varje lärare ska utgå från att eleverna vill och kan ta ansvar för sina studier och sin skolsituation. Samarbete med andra Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället genom konkreta samarbeten. För att förbereda elever för arbetslivet och fortsatta studier ska förbundet utveckla samarbeten med företag och organisationer, universitetet och högskolor, föreningslivet, politiska och fackliga organisationer. Dessa samarbeten är särskilt prioriterade för att utveckla kvalitén i utbildningen. Det ska vara en naturlig del av förbundets verksamhet att skapa delaktighet och förståelse hos eleverna för arbetslivets villkor och främja entreprenörskap. Kvalitet och uppföljning Utbildningens lärmiljö är modern, flexibel, framtidsinriktad och har hög kvalitet. I kvalitetsredovisningar ska årligen mål, resultat och åtgärder för förbättringar redovisas. Utvärderingarna ska vara öppna och offentliga. En välutbildad och motiverad personal är grunden för god kvalitet i undervisningen. För ökad kvalitet ska anpassade arbetssätt användas efter elevens egna förutsättningar. utbildningsplan för lustfyllt livslångt lärande 2012-2015 5

trygghet. En väl fungerande miljö för lärande i utbildningen bygger på att elever och personal tar ansvar för och organiserar sin egen arbetsmiljö så att den blir god, jämlik och trygg. Förbundet ska vara ett föredöme i jämlikhet- och jämställdhetsarbetet. Värdegrundsdiskussionen ska ständigt hållas levande för att stärka demokratin i organisationen och samhället. Respekt Alla känner sig trygga och respekterade. Gemensam och ömsesidig respekt mellan personal och elever ger trygghet. Trygghet är förutsättningen för ett bra lärande. Regler ska utformas av elever och personal. Det ska råda nolltolerans mot mobbning, främlingsfientlighet, kränkande behandling och språkbruk. Varje oacceptabel handling ska anmälas. Personal och elever förväntas ta ett stort ansvar för att främja god arbetsmiljö och själv aktivt deltaga i att förbättra verksamheten. Jämställdhet Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter. Utbildningen ska tillgodose alla elevers olika behov, oavsett kön eller genus. Jämställdhet ska prägla undervisning, studie- och yrkesvägledning, planering och organisation. Ett jämställt samhälle ger varje elev möjlighet att ifrågasätta och lämna invanda könsroller. Genusperspektivet ska alltid användas i all verksamhet. Alla elever ska ha lika goda arbetsvillkor och arbetsmiljöer. Mångfald och jämlikhet Alla är olika, men lika mycket värda. Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter. Alla elever har lika värde, vare sig det handlar om elever med svårigheter, annan språklig eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Undervisning, arbetsmetoder och arbetsformer ska utgå från de olikheter som finns i verksamheter och i gruppen. Alla ungdomar i gymnasiet ska känna sig välkomna precis som de är. Hälsa och friskvård Gymnasiet främjar den fysiska och psykosociala hälsan samt sunda matvanor. Undervisningen om hälsa och friskvård ska omfatta frågor om kost, motion, livskvalitet, kultur, sex och samlevnad, HBT, relationer, stress och behovet av vila. Tillsammans med andra aktörer i samhället ska vi ta ansvar för att förebygga skadligt användande av alkohol, droger eller andra hälsovådliga varor, genom attitydpåverkan och information. Elevskyddsombuden ges förutsättningar för att utveckla en god arbetsmiljö. Elevhälsan, mentorer och övrig personal arbetar aktivt tillsammans i det förebyggande och stödjande arbetet. 6 utbildningsplan för lustfyllt livslångt lärande 2012-2015

utveckling. Det lokala och globala samhället knyts allt närmare varandra. En god demokratisk utveckling är grundläggande för alla människor. Genom internationella utbyten om demokrati och klimat kan vi gemensamt skapa en hållbar utveckling globalt och lokalt. All utveckling måste utgå från att var och en tar sitt ansvar och börjar där vi befinner oss för tillfället. Demokrati Alla har ett verkligt inflytande över verksamheten och främjar demokratiska arbetsmetoder och förhållningssätt. Verksamheten ska praktisera demokratiska arbetsformer som klassråd, elevråd, skolkonferenser, lokala styrelser med mera. Lokala styrelser eller skolkonferenser är bra sätt att tillgodose elevers inflytande och demokratiska fostran. Varje elev ska ha ett konkret inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Deltagande i ungdomsråd, ungdomsting eller liknande ska uppmuntras. Internationalisering Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld. Ett internationellt och historiskt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett europeiskt och globalt sammanhang. Språkfärdigheter och kunskaper om andra kulturer berikar och utvecklar. Klimat och miljö Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö. Miljöperspektiv i undervisningen ska ge elever och personal insikter så att de själva kan medverka till att hindra skadlig klimatpåverkan. I den dagliga verksamheten i Jämtlands Gymnasieförbund förväntas alla göra vad de kan för att vara miljövänliga och energimedvetna. utbildningsplan för lustfyllt livslångt lärande 2012-2015 7

2012