Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet



Relevanta dokument
Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Hälsokonvent Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

>60 medicinska?llstånd

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Studenter och alkohol

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Samtalsteman om alkohol

X (?) Seminarium på Drogfokus Motiv och möjliga åtgärder - alkohol i arbetslivet. Ulric Hermansson, tfn

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Vad är nationella riktlinjer?

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Att kritiskt granska forskningsresultat

Inledning

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger

Screening for alkohol och droger

Sveriges Kommuner och Landsting

Välkomna till dagens seminarium

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund


RISKBRUK i Västerbotten

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Tidiga interventioner

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

motiverande samtal (MI)

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Regeringsuppdrag till FHI

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Transkript:

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar

Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Skadligt bruk 300 000 Riskbruk 450 000 Aktuella inom Beroendevården Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004)

Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Vit Skadligt fläck bruk på 300 kartan 000 Riskbruk 450 000 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004)

Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Skadligt? bruk 300 000 Riskbruk 450 000 Aktuella inom Beroendevården Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Takker et al. 2004)

Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Skadligt bruk 300 000 Riskbruk 450 000 Aktuella inom Beroendevården Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Takker et al. 2004)

Hur når och attraherar vi enskilda (anställda) Screening Kort intervention Hälsa Fysisk Psykisk FHV

Screening och rådgivning Livsstilsundersökning Screening Formulär Blodprov Rådgivning öka

Översiktsartiklar (metaanalyser) Hester & Miller (1995) 23 studier från 1977 1992 Författarnas slutsats: Starkare stöd för god effekt av kort intervention än någon annan behandlingsform Kahan et al. (1995) 11 studier Författarnas slutsats: Stöd för att minimal intervention har effekt. Wilk et al. (1997) 12 studier Författarnas slutsats: Dubbelt så stor sannolikhet att storkonsumenter minskar till måttligt drickande jmf med kontrollgruppen. SBU (2001) 25 studier (n=9000 patienter) Författarnas slutsats: Signifikant effekt på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattande behandlingsinsatser ger inte större behandlingsvinst. Kaner et al. (2007) 28 studier (n=7000 personer) Författarnas slutsats: Enkel kort rådgivning (5-15 min) leder till en minskad konsumtion (41 gram i medel) per vecka för män.

Alkoholproblem i Sverige Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Skadligt bruk 300 000 Riskbruk 450 000 Aktuella inom Beroendevården Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Takker et al. 2004)

Sammanfattning motiv för arbetslivet - Ohälsa - Säkerhet - Frånvaro - Arbetsutförande - Förhindra beroende

ALCOHOL, WORK AND PRODUCTIVITY Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011) Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? 80% europeiska befolkningen är heltidsarbetande Globalt alkohol största riskfaktorer för ohälsa och för tidig död för gruppen 25-59 år Episodisk intensivkonsumtion - sämre utbildningsnivå Alkoholrelaterad död är högst bland medelålders personer i arbetskarriären

ALCOHOL, WORK AND PRODUCTIVITY Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011) Frågeställning: Kan alkohol försämra produktivitet? Andra frågeställningar Hög alkoholkonsumtion fem gånger ökad risk för arbetslöshet jmf med låg konsumtion Hög alkoholkonsumtion tre gånger ökad risk för sjuknärvaro Hög konsumtion inverkar på medarbetare (minskad produktivitet, extra arbete, ökad sjukfrånvaro, etc.) Arbetsplatsen i sig kan inverka på konsumtionen (acceptans, nätverkets konsumtion och strukturella faktorer)

Alkoholberoende: folksjukdom utan effektiv vård De har få andra synliga sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De är många och har troligtvis blivit fler de senaste åren De söker inte reguljär beroendevård Varför? (Berglund et al., 2006)

Synen på alkoholproblem och vård (Fokusgruppsintervjuer med beroende) Accepterar inte vårdens begreppsapparat Missbruk känns väldigt avlägset och även beroende skrämmer detta är ord som gruppen har svårt att relatera till. Om någon skulle prata om missbruk eller beroende med mig skulle jag stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt drickande ibland. Vårdapparaten upplevs hotfull Oro för att hamna i ett byråkratiskt träsk av remisser och journaler. Man befarar att bli styrd och ställd med.

Vilken typ av hjälp vill man ha Internet: självhjälp och verktyg Att internet skulle vara en del av en lösning känns naturligt även för den äldre gruppen Sjukvården Många anser, särskilt de något äldre, att läkarmottagningar, vårdcentraler och företagshälsovården är instanser som kan utnyttjas bättre Läkare och vårdpersonal behöver hjälp och kunskap för att kunna hantera dessa frågor på ett mer målgruppsanpassat sätt.

Metoder finns!

Evidensen Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende Farmakologisk behandling effektiv och underutnyttjad

EB - metoder - möjligheter och begränsningar för FHV? Psykosocial behandling Kort intervention (BI) Återfallsprevention (ÅFP) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) 12-stegsbehandling Community Reinforcement Approach (CRA) Farmakologisk behandling Akamprosat (Aotal) Naltrexon (Naltrexon) Disulfiram (Antabus)

Begränsad behandling effektiv Provtagning med feedback och rådgivning 3-4 samtal (20 min) med motivationsinriktning Farmakologisk behandling Självhjälp/Biblioterapi: Behandlingseffekt likvärdig eller större än omfattande behandling För patienter med måttlig problemtyngd

15-metoden Över 15 poäng på AUDIT (Behandling genom ca 15 min/besök)

15-metoden 1: Screening Kort intervention 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: a) Farmakologisk behandling b) Samtalsbehandling Guide till bättre alkoholvanor

R E S U R S PV/FHV PV/FHV PV/FHV Specialist Behandling: Specialistbehandling: Farmakologisk och/eller Motivationsbehandling Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) KBT 12-steg, mm Bedömning/behandling

PV 15-metoden Utbildning Handledning Workshops FHV