Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
|
|
- Christoffer Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE LS (6) Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Ärendet Landstingsstyrelsen har för yttrande remitterat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Rekommendationerna är avsedda att vara ett stöd både för landstingens och för kommunernas beroendevård i konsekvens med SoS förslag till terminologi. Remisstiden i detta ärende har varit mycket kort varför synpunkter på remissens innehåll inhämtats från sakkunniga underhand. Riktlinjerna är mycket omfattande och sammanfattning saknas och dessutom finns ett än mer omfattande faktaunderlag. Till detta ärende bifogas remissens kapitel två som innehåller själva riktlinjerna. Hela dokumentet återfinns på www. socialstyrelsen.se/amnesord/missbruk/riktlinjer/index.htm. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att yttra sig till Socialstyrelsen i enlighet med förvaltningens synpunkter i detta tjänsteutlåtande samt att förklara beslutet omedelbart justerat Förvaltningens synpunkter Bakgrund Detta är första gången som Socialstyrelsen ger ut riktlinjer som riktar sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I flera avseenden skiljer de sig från tidigare riktlinjer för hälso- och sjukvården, inte minst därför att socialtjänstens lagstiftning är av annan karaktär än hälso- och sjukvårdens. De aktuella riktlinjerna innehåller förslag till gemensamma termer och begrepp för beroendevården att användas inom såväl socialtjänsten som hälsooch sjukvården. Rekommendationerna avser både alkohol och narkotika och är indelade i följande huvudområden: Bedömningsinstrument och dokumentation. Upptäckt och rådgivning Behandling av personer med narkotikaproblem Behandling av personer med alkoholproblem Bilagor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Remissupplaga, kapitel 2 Vägledning
2 2 (6) Åtgärder som inte ska utföras som behandling av personer med missbruk och beroende Missbruk och beroende under graviditet Samsjuklighet För varje rekommendation redovisas effekt, evidens och ekonomisk bedömning. Som grund för bedömning av hur angeläget det är att rekommendationen följs har i första hand evidensgrad och kostnadseffektivitet vägts in, men även t ex organisatoriska möjligheter eller hinder har inverkat. Detta kan få till följd att en intervention som har hög evidensgrad och kostnadseffektivitet bedöms problematisk ur organisatorisk, lagstiftningsmässig eller etisk synvinkel och därför hamnar lägre i angelägenhetsgrad. Det stora flertalet av rekommendationerna har dock hög angelägenhet. Övergripande synpunkter Ett omfattande arbete ligger bakom de presenterade riktlinjerna. Flera medarbetare från beroendevården i Stockholms län har varit involverade i arbetet. Riktlinjerna som helhet håller enligt landstingets mening en hög kvalitet och är tydliga, vetenskapliga och välskrivna. Särskilt bra är att man poängterar en gemensam terminologi, sätter fokus på specialiseringen och pekar på det angelägna med en bred gemensam kunskapsbas när det gäller beroendelära inom olika yrkesgrupper (sjuksköterskor, läkare och socionomer), Det är också värdefullt att ekonomiska aspekter som kostnadseffektivitet för olika insatser redovisas. I konsekvens med Socialstyrelsens egna förslag beträffande gemensam terminologi (se nedan) borde slutversionen av riktlinjerna ges titeln Natione l- la riktlinjer för beroendevård inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Dessutom borde i texten redan från början beroendevård och personer med missbruksproblem konsekvent ersätta de mer negativt laddade missbruksvård/missbrukarvård och missbrukare. Liksom Socialstyrelsen anser Stockholms läns landsting det önskvärt att utveckla en för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården gemensam terminologi. De termer Socialstyrelsen föreslår och som används i riktlinjerna är väl definierade och motiverade i kapitel 1 i de fall de rör personer med missbruks- eller beroendeproblem som är i behandling. Även för personer som är eller kan bli aktuella för preventiva insatser behöver en gemensam och väl definierad terminologi utvecklas. I kapitlen 1, 3 och 4 beskrivs dessa personer och deras alkohol- och drogvanor med en rad olika begrepp som dessutom sällan är väl definierade. Dessutom kommenteras inte vad som avses med hög alkoholkonsumtion eller överkonsumtion av alkohol.
3 3 (6) I slutversionen av riktlinjerna borde redan inledningsvis finnas förklaringar till alla de förkortningar som används. Nu förekommer att förklaringen kommer först efter flera sidor eller i ett senare kapitel. Likaså bör också vissa begrepp förklaras, t ex kohort, och skillnaden mellan olika behandlingsformer, t ex KBT, psykodynamisk terapi m m beskrivas. Barnperspektivet saknas till stor del. Vilka riktlinjer ska t ex gälla för sjukvården och socialtjänsten ur ett barnkonventionsperspektiv? Då det gäller narkotika men av någon anledning inte alkohol berörs epidemiologin, dock endast med en hänvisning till CANs (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) undersökningar. På nationell nivå finns ju i båda dessa fall data från bland annat Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkäter. Om epidemiologin ska tas upp borde det väl också hänvisas till att det torde finnas regionala och lokala data i de flesta kommuner och landsting. Kapitel 2 Vägledning I de tabeller där rekommendationerna sammanfattas (tabellerna 1-4 och 6-7) anges i några fall under Kommentar att insatsen har låg eller måttlig angelägenhet. Visserligen framgår av texten på sidan 26 att bedömningen i alla andra fall är att insatsen har hög angelägenhet men detta bör nog för tydlighets skull upprepas i anslutning till varje tabell. I rubriken i tabell 6 talas om missbruk eller beroende under graviditet samtidigt som det i tabellen talas om att ge information om att vara alkoholfri under graviditeten som en (underförstått men inte klart angivet) insats riktad till alla gravida kvinnor. I slutversionen av riktlinjerna borde denna tabells rubrik ha en mer relevant lydelse. Minst lika relevanta som rekommendationerna om vad som bör göras är rekommendationerna om åtgärder och insatser som inte ska utföras som behandling av personer med missbruk och beroende (tabell 5). Många av de förslag om hur kommuner och landsting kan implementera riktlinjerna i beroendevården är antingen redan genomförda eller håller på att genomföras i Stockholms län. När det gäller organisation finns gemensamt driva lokala mottagningar i så gott som samtliga kommuner/stadsdelar i Stockholm. Samarbete bedrivs mellan vårdgivare för personer med samsjuklighet och med självhjälpsorganisationer. Den pågående revideringen av den gemensamma samverkanspolicyn mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner, uppdateringen av det regionala vårdprogrammet om alkohol och det planerade vårdprogrammet om narkotika ger alla möjlighet att stödja implementeringen av riktlinjerna.
4 4 (6) Utvecklingsarbete pågår för att öka tillämpningen av den av Socialstyrelsen som rutinåtgärd rekommenderade korta rådgivningen för personer med riskabla alkoholvanor som identifieras inom hälso- och sjukvården. Insatserna riktas tills vidare i huvudsak mot primärvården och genomförs i samarbete mellan olika landstingsverksamheter. Även när det gäller den kompetensutveckling som redan bedrivs i grundutbildningarna men också som fortbildning och specifika utbildningsinsatser ges möjlighet att föra ut riktlinjerna. När det slutligen gäller ekonomi och kostnadseffektivitet pågår redan utvecklingsarbete som bland annat rör avtal, dokumentations- och ersättningssystem samt utvärdering av behandlingsinsatser. När det gäller läkemedelsbehandling (Akamprosat och Naltrexon) av alkoholmissbruk/beroende har genomförda studier i USA visat att även läkemedelsbehandling utan psykosocial behandling ger effekt. Det vore kanske angeläget om detta kommenterades, då man ju gärna vill nå första linjens sjukvård, d v s distriktsläkarna. Kapitel 3 Upptäckt och förebyggande verksamhet Stockholms läns landsting instämmer i att tydliga strategier för tidig upptäckt av och kort rådgivning för personer med alkohol- och narkotikaproblem inom i första hand primärvården, på akutmottagningar och inom företagshälsovården behöver utvecklas. Det är landstingets uppfattning att ytterligare försöksverksamheter behöver genomföras inom psykiatrin och mödrahälsovården, något som även Socialstyrelsen tar upp men endast i faktaunderlaget till riktlinjerna. Vidare instämmer Stockholms läns landsting i att det är en komplicerad fr å- ga om och hur screening kan inarbetas i sjukvårdens reguljära rutiner. Socialstyrelsen redovisar den diskussion som förs bland både forskare och praktiker om rådgivning till patienter ska baseras på allmän screening eller klinisk bedömning från fall till fall. Landstinget delar den slutsats Socialstyrelsen drar i faktaunderlaget men inte återger i riktlinjerna, nämligen att det är helt nödvändigt att kort rådgivning utgår från de värderingar som styr praktiken i olika delar sjukvården. Stockholms läns landsting delar den uppfattning Socialstyrelsen tydligast redovisar i faktaunderlaget till riktlinjerna, att allmän screening inte är genomförbar. Landstinget delar också Socialstyrelsens bedömning i riktlinjerna att det i vissa sammanhang är rimligt att genomföra screening, exempelvis vid hälsokontroller och vid vissa diagnoser där alkohol är en allmänt accepterad riskfaktor. Det är även rimligt att i det senare fallet använda sig av det som Socialstyrelsen benämner riktade undersökningar och som inte betraktas som screening. I båda fallen leder ju insatsen till att frågan om alkoholens roll för det aktuella tillståndet tas upp och därmed ökar sannolik-
5 5 (6) heten att patienten ges råd och annat stöd för att när så är relevant förändra sina alkoholvanor. Mer tveksamt är förslaget att screening ska genomföras vid nybesök. Stockholms läns landsting instämmer i Socialstyrelsens bedömning att läkare och annan vårdpersonal som ska bedriva rådgivning behöver utbildas i både samtals- och motivationshöjande metodik och att samarbete bör ske med beroendevården så att de personer som behöver det kan hänvisas till mer omfattade behandling. Kapitel 5 Narkotika psykosocial behandling och läkemedelsbehandling I sammanfattningen av avsnittet om läkemedelsbehandling vid opiatmissbruk/opiatberoende anges att Ingen enskild behandlingsmetod som varit föremål för analyser framstår som överlägsen någon annan. Detta måste sakligt sett vara felaktigt då behandling med metadon/buprenorfin har visat sig ha en signifikant effekt på retention, överlevnad och drogfrihet jämfört med placebo, oaktat vilken psykosocial behandling detta jämförs med. Man kan felaktigt bibringas uppfattningen att metadon/buprenorfin har en effekt som är i nivå med psykosocial behandling enbart. Forskningsläget förefaller tvärtom visa att ingen psykosocial behandling vid heroinberoende har någon effekt om den ges utan metadon/buprenorfin. Denna anmärkning är även giltig för slutsatsen på sidan 111, första stycket: Stöd finns för att kombinationsbehandling. Man bör här ange att enbart psykosocial behandling har ytterst begränsad effekt på opiatmissbruk jämfört med metadon/buprenorfin. Tabell 3 (stycket Klienter och patienter med missbruk eller beroende av narkotika ) bör kompletteras i rutan Kommentar med avseende på att de angivna psykosociala metoderna. Där bör tilläggas att effekten av psykosociala interventioner vid opiatberoende förutsätter behandling med metadon/buprenorfin. Under rubriken Utvecklings- och forskningsbehov (s 113) framhålls studier av affektuttryck hos klienten eller patienten, dvs kommunikation med ansiktsuttryck. Det kan ifrågasättas om denna mycket specifika forskningsfråga, med ännu inte helt klar relevans för effekten av missbruksbehandling, förtjänar att lyftas fram framför andra viktiga områden, t ex fortsatta studier av effekt i särskilda populationer av missbrukare, mm. Avsnittet om Långtidsförlopp vid narkotikamissbruk är intressant men präglas av en avsaknad av evidensgradering. Det är oklart på vilket sätt slutsatsen (s 114) att de redovisade studierna gör det möjligt att identifiera vissa principer och förhållningssätt som generellt underlättar rehabilitering och som kan bidra till att förstärka effekten av metoder som visat sig effek-
6 6 (6) tiva kan motiveras. Detsamma gäller slutsatsen (s 113) att Erfarenheter (?) från självläkningsprocesser (natural recovery) bör systematiskt utnyttjas för utvecklingen av den professionella behandlingsverksamheten. Mot bakgrund av de i övrigt evidensgraderade slutsatserna i riktlinjedokumentet bör avsnittet om långtidsförlopp omformuleras och nyanseras. Kapitel 7 Gravida kvinnor Den uppgift som ges om att det saknas svenska uppgifter om alkohol- och drogvanor bland gravida kvinnor och antal barn som föds med skador på grund av mödrarnas alkohol- och drogvanor under graviditeten (sid ) är inte helt korrekt. I en avhandling 2004 redovisades studier från 1999 och 2003 om alkoholvanor bland gravida kvinnor i Stockholms län och därmed om hur många barn som under fostertiden exponerats för riskabla mängder alkohol. Det är mycket angeläget att föra ut kunskapen om att moderns alkoholkonsumtion under graviditeten kan medföra ett bredare spektrum av skador än fetalt alkoholsyndrom. När det gäller att upptäcka för fostret riskabla alkoholvanor bland gravida kvinnor i allmänhet är det särskilt viktigt att lyfta fram de screeninginstrument vars resultat kan användas för att inleda ett samtal om de möjliga riskerna med kvinnans alkoholvanor. Att använda biologiska test torde i huvudsak endast vara relevant för blivande mödrar i specialiserad mödravård. Detta bör klarare framgå i slutversionen av riktlinjerna. Erfarenheter från mödravården i hela landet visar att för de allra flesta gravida kvinnor är användande av de 10 AUDIT-frågorna om alkoholvanor året innan graviditeten en mycket bra inledning på samtal om kvinnans alkoho l- vanor. Förutsättningen är att AUDIT fylls i av alla i väntrummet och att mödravårdens personal har utbildats i hur de kan föra dessa samtal. Dessutom kan de tre första frågorna i AUDIT ställas för tiden sedan graviditetens början och om det kompletteras med Time Line Follow Back fås också en god uppfattning om hur mycket alkohol fostret exponerats för och när detta skett. Sören Olofsson Anna-Stina Nordmark-Nilsson Lars-Bertil Arvidsson
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merÅr 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta
Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merYttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Övergripande vårdfrågor 2009-06-29 LS 0905-0472 Produktionssamordning Handläggare: Britt Arrelöv Eric Paulson Yttrande över Promemorian Insatser
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Remiss från Socialstyrelsen Remisstid 9 juni 2006
PM 2006 RVII (325-1820/2006) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Remiss från Socialstyrelsen Remisstid 9 juni 2006 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merPressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde
1 Omsorgsnämnden 2008-04-23 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:47 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:34 av Inga-Britt Backlund m.fl. (kd) om graviditet och missbruk Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merSamverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Utlåtande Rotel VIII (Dnr KS 2018/1728) Samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse mellan kommuner och regioner i Stockholms län Rekommendation Storsthlm
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merFörslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0538/2011 SID 1 (7) 2011-10-28 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Förslag till kvalitetsgaranti
Läs merFördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merBeskrivning av ärendet och skälen för förslaget
I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merSOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN DNR 105-0626/2007 SID 1 (5) 2007-11-16 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänstnämnden Yttrande över förslag till gemensam policy för att förebygga,
Läs merBehovsanalys Ungdom och missbruk med rekommendationer och förslag
Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård HSU 2003-10-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) 2003-09-25 LS 0307-2161 Handläggare: Eva Huslid Behovsanalys Ungdom och missbruk med rekommendationer och
Läs merFÖRSLAG 2017:96 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Patientavgifter för distanskontakter
FÖRSLAG 2017:96 LS 2017-1081 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Patientavgifter för distanskontakter Stockholms läns landsting 28 (86) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-11-14 KL 10:00-10:30
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merFörlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merGapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,
Läs merRevidering av reglemente avseende patientnämnden med anledning av ny lag 4 LS
Revidering av reglemente avseende patientnämnden med anledning av ny lag 4 LS 2017-1185 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-22 LS 2017-1185 Landstingsstyrelsen Revidering av reglemente avseende
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merStockholms låns landsting 1(2)
Stockholms låns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2017-01-18 LS 2016-0265 Landstingsstyrelsen Motion 2016:6 av Anders Nilsson m.fl. (MP) om stödlinje för personer med narkotikaproblem
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merDet nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss
Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss 1 2 Lag förändringar från januari 2018 Jämställs med alkohol
Läs merFörslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att
Läs merBehandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Socialstyrelsens uppdrag Socialstyrelsens har på uppdrag av regeringen
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merKurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2016:6 av Anders Nilsson m.fl. (MP) om stödlinje för personer med narkotikaproblem och deras anhöriga
FÖRSLAG 2017:8 LS 2016-0265 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2016:6 av Anders Nilsson m.fl. (MP) om stödlinje för personer med narkotikaproblem och deras anhöriga 23 Landstingsstyrelsen
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:37 LS 0912-1036 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m.fl. (S) om förebyggande insatser mot prostatacancer Föredragande landstingsråd: Lars Joakim
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik
Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merLS Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m fl (S) om forebyggande insatser mot prostatacancer
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(3) 2011-03-23 LS 0912-1036 Dnr, Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 1-04- 1 2 * 03 1 I Motion 2009:36 av Mariana Buzaglo m fl (S)
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merÄndrat ansvar för gravida hemlösa kvinnor och hemlösa kvinnor med barn aktuella inom socialtjänsten i Stockholms stad (1 bilaga)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund 08-508 25 604 Christina Högblom 08-508 25 606 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-05-03 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN SID 1(5) DNR105-341/2005 Till
Läs merDet nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar
Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar 1 Lag förändringar från januari 2018 Jämställs med alkohol och drogproblem
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:37 av Håkan Jörnhed m fl (v) om det ökade khatmissbruket i Stockholms län och landstingets insatser Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merKunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner
Läs merDet nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss
Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merSvarsmall vårdprocess och hälsoärende
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Remiss Remissvar lämnas i kolumnen och (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen. Du kan även lämna övriga
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merGenomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Läs merNationella Riktlinjer
Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan
Läs merDen gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?
Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län kring personer med missbruk/beroende
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Överenskommelse
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merSOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merÖverenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merEn missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-
Läs merDe nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Läs merYttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merNorska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Läs merErbjudande till Stockholms läns landsting att Stockholm ska vara försökskommun gällande sprututbyte
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0392/2010 SID 1 (8) 2011-01-11 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Yttrande över remiss
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och hälsa
Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 2003-09-30 LS 0307-2144 Handläggare: Hans Hellström Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet (SOU 2003:53) Dentala material och
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merSOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merInsatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet
PM 2009:135 RVII (Dnr 001-1158/2009) Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs mer