Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre



Relevanta dokument
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Varför ville vi genomföra projektet?

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Den geriatriska patienten vem är det?

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Närvård i västra Sörmland

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015 Uppföljning Mona A

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

RESULTTAVLA KVALITETSREGISTER SÖDRA ÄLVSBORG BASERAD PÅ TILLGÄNGLIG DATA Elisabeth Jonsson Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Projekt Hälsostaden Ängelholm Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev UPPFÖLJNING

Inga onödiga sjukhusvistelser

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Tema äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Läkemedelsförskrivning till äldre

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev

Vårdplaneringsprocessen i. Link VÄLKOMNA! Folkhälsa och sjukvård

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal

KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Mobila Geriatriska Teamet

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Läkemedelsgenomgångar

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Resultattavlor. Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Västra Götalandsregionen

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering

Geriatriska kliniken. Josefin Törn Mariette Gustafsson Patricia Herkel

Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015

RESULTATTAVLA KVALITETSREGISTER NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG BASERAD PÅ TILLGÄNGLIG DATA

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Elize Leto och Mattias Taflin.

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Mobila Geriatriska Teamet

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Befolkningen i Kalmar län

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Minnesanteckningar från Superkontaktombudsträff

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Den multisjuka äldre och läkemedel

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Trygg och effektiv utskrivning

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Trygg hemgång och effektiv samverkan

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Att få med läkarna på tåget

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Ju fler kockar, desto bättre soppa? Piller, protein och palliation

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Gotland: Kommun och landsting ett och samma sedan länge, men:

Transkript:

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra vården för de mest sjuka äldre i Bromma Västerort och på Ekerö

Trygg, tillgänglig och säker vård (TTS) TTS genomsyrar hela verksamheten från det att patienten kommer in, till utskrivning och vid överlämning till annan vårdgivare. Vårt mål är att ta ett större ansvar för den geriatriska patienten och för hela flödet från inskrivning till utskrivning samt även efter utskrivning. Bedömningsteamets uppdrag är att minska återinläggningar inom 30 dagar.

Brommageriatrikens riskbedömning 19 % av patienter vårdade på Brommageriatriken återkommer inom 30 dagar. Geriatriken behöver ta ett större ansvar och göra mer långsiktiga bedömningar och insatser. Arbetet med riskbedömning (BRB) startade våren 2013, pilot genomfördes och patientvägledare anställdes i november 2013. Skarpt läge från årsskiftet 2013/2014.

BRB, frågor 1. Hjärtsvikt: Har patienten diagnosen hjärtsvikt? Oavsett svårighetsgrad och nuvarande status 2. KOL: Har patienten diagnosen KOL? Oavsett svårighetsgrad och nuvarande status 3. Smärta: Har smärta varit en del av problematiken vid aktuellt vårdtillfälle? 4. Fall: Har patienten fallrisk enligt bedömning av ssk? (hittas i vårdplanen) 5. > 2 vårdtillfällen sista året 6. Ångest/depression: Har ångest/depression varit en del av problematiken vid aktuellt vårdtillfälle? 7. >15 läkemedel Inklusive vb läkemedel. 8. Riskläkemedel, Med riskläkemedel avses: Neuroleptika: ex risperdal, haldol Antiepileptika: heminevrin Blodförtunnande: Waran, Fragmin, NOAK Antikolinergika: Nozinan, atarax, detrusitol, vesicare, saroten Långverkande bensodiazepiner: diazepam, nitrazepam, flunitrazepam Följande läkemedel endast vid nyinsättning/doshöjning: Morfinpreparat, Insomningstablett (zopiklone, zolpidem) 9. Kognitiv svikt: Upplevs patienten som kognitivt sviktande under vårdtiden alt har pat en demensdiagnos? 10. Annat: Finns det andra faktorer som bedöms påverka patientens risk för oplanerad återinläggning inom 30 dagar?

Rehabrond inför utskrivning Patientens BRB fylls i Patient med specifikt behov av uppföljning > 4 p Remiss till patientvägledare 0-3 p Telefonsamtal från avdelningssk efter hemgång Telefonuppföljning patientvägledare Bedömning Hembesök av läk/ssk bedömningsteamet SÄBO Akuten Vårdcentral /DSK Åtgärder på plats Hemtjänst Biståndshandläggare ASIH Återinläggning Brommageriatriken Anhöriga Primärvårdsrehab Ambulans

Resultat efter ett år Över 6000 patienter bedömda enligt BRB Ju högre poäng på BRB desto större risk för återinläggning inom 30 dagar Bedömningsteamet har gjort 332 hembesök sedan starten september 2014. 10% av hembesöken har lett till planerad inläggning på Brommageriatriken

Bedömningsteamet, Brommageriatriken Vanliga problem vid hembesök efter utskrivning: Smärta Kognitiv svikt eller demens Ångest eller depression Social svikt/hemsituation Läkemedelsgenomgångar: Ca 60% av patienter utskrivna från slutenvården följer inte läkemedelsordinationen Studier visar att upp till ca 30% av akuta sjukhusinläggningar av äldre är läkemedelsorsakade ARBETSMATERIAL 7

Läkemedelsproblematik Informationen kring patientens läkemedel har inte nått rätt person Gamla läkemedelslistor används Läkemedel saknas i hemmen Vid behovs läkemedel fungerar ej Upp- och nedtrappningar kan missas Patienten fortsätter ta utsatta läkemedel Förväxlingar sker Läkemedel som inte är dispenserade i påsar missas Patienten har på eget bevåg avslutat ordinationer

Positiva effekter av arbetet med bedömningsteamet Ökad trygghet för patient och anhörig Samordning och samarbete Snabb uppföljning Ökad säkerhet kring läkemedel Planerade återinläggningar Förhindrade inläggningar och akutbesök på sjukhus ARBETSMATERIAL 9

Återinläggningar utifrån kriterier Kriterier Procent 1. > 2 vårdtillfällen 14% 2. KOL 11% 3. > 15 läkemedel 10% 4. Smärta Fall Riskläkemedel 8,4% 8,4% 8,4% 5. Hjärtsvikt 8% 6. Kognitiv svikt 6,7%

Vilka kriterier får patienterna poäng på? Kriterier Procent 1. Fall/fallrisk 44% 2. Smärta 36% 3. Kognitiv svikt 30% 4. Hjärtsvikt 27% 5. Riskläkemedel 27% 6. KOL 21% 7. > 2 vårdtillfällen 19% 8. Ångest/depression 16% 9. > 15 läkemedel 12%