Ju fler kockar, desto bättre soppa? Piller, protein och palliation
|
|
- Per-Erik Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ju fler kockar, desto bättre soppa? Piller, protein och palliation Teambaserad vård av läkare, sjuksköterska, apotekare, dietist och logoped vid Äldrevårdsenheten Region Uppsala
2 Hembesök av mobilt närvårdsteam med läkare och sjuksköterska för undersökning och behandling efter kontakt via: Kommunsjuksköterska 1177 Vårdcentral SÄBO Ambulans / larmcentral Patient + 65 år (även yngre inom LSS)
3 Dagny, 85 år Ensamboende, änka sen något år. Få sociala kontakter. Barnen bosatta långt borta. Arbetat som servitris på Café 7:an och på sjukhus Städhjälp, larm Legat på sjukhus flera gånger sista åren pga lunginflammationer och fallolyckor Diagnoser: osteoporos, förmaksflimmer, minor stroke, hypotyreos, diabetes, KOL Aktuellt: Larm pga fall, även oro och andningsbesvär Åtg av MNT: Sårskada som sutureras. Inhalation i PariBoy.
4 Kommunens sjuksköterska Dagny larmar via trygghetslarm Behov av akutläkarbedömning, tillkallar Mobilt närvårdsteam Upptäcker fortsatt vårdbehov Hemtjänstinsatser ordnas Kontakt med biståndshandläggare för vårdplanering Ingen fast husläkare, svårt ta sig till vårdcentralen => Remiss till Äldrevårdsenheten
5 Remiss till Äldrevårdsenheten Aktuellt tillstånd Behov av insatser från hemtjänst/närstående, omfattning Svårigheter att ta sig till vårdcentralen? Orsak Namn på ansvarig sjuksköterska i hemsjukvården Namn på ansvarig husläkare
6
7
8 Äldrevårdsenheten Remiss från distriktsläkare eller kommunens sjuksköterska (flest remisser från sjuksköterska) Kriterier: Multisjuka patienter, stort samordningsbehov Svårt att ta sig till vårdcentral => listas om till enheten 65 år och äldre (yngre med särskilda behov) Ordinarie verksamhet sedan 2006 i Uppsala F.n. ca 250 patienter inskrivna (ca 500 patienter hanteras under ett år)
9 Läkare på Äldrevårdsenheten Geriatriker / allmänläkare Husläkaruppdrag, primärvårdsnivå. Patienten listas om från VC, anslagsfinansierad vård. Remissbedömning gemensamt i läkargruppen, fördelning utifrån område/utförare Inskrivningsbesök hos nya patienter tillsammans med kommunens sjuksköterska och ev anhöriga. Medicinsk undersökning, vårdplanering och läkemedelsgenomgång görs då.
10 Dagnys läkemedelslista Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Furix 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
11 Läkemedelsgenomgång Dagny, 85 år Följsamhet - Vilka läkemedel får hon i sig? Praktiska möjligheter; Sväljsvårigheter? Öppna burkar? Blisterkartor? Inhalatorer? Sköter mediciner själv, klarar hon det? Finns aktuella recept? Behov av stöd/dosdispensering? PHASE-20 Indikationer Över- och underanvändning av läkemedel Njurfunktion Interaktioner Olämpliga läkemedel Tar hon något hon inte får från doktorn?
12 Dagnys läkemedelslista - förmaksflimmer Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Furix 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
13 Dagnys läkemedelslista - diabetes Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Furix 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
14 Dagnys läkemedelslista - osteoporos Digoxin 0,13 mg, 1x1 Metoprolol 100 mg, 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Impugan 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
15 Dagnys läkemedelslista - KOL Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Furix 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
16 Dagnys läkemedelslista - hypotyreos Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Impugan 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
17 Dagnys läkemedelslista - övrigt Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g x4 Furix 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Malvitona 30 ml dagl Inolaxol vid behov Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl fallrisk
18 Rubriker: Vad bör behandlas? Icke farmakologisk behandling Vilka läkemedel bör användas? Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas eller särskilt beaktas? När/hur avsluta läkemedelsbehandling? Nytt 2017: Epilepsi, vitaminer, nutrition
19 Dietist bedömning innan besöket Senior Alert: 52 kg, BMI 18, minskat > 3 kg de 3 senaste mån Information från Dagnys journal: Minskat 6 kg på ½ år Ensamboende (änka) KOL Diabetes Fall Många läkemedel Lunginflammationer, minor stroke (sväljningssvårigheter?)
20 Logoped - bedömning innan besöket Tidigare stroke: - lätta ät- och sväljsvårigheter - inte träffat en logoped sedan dess Dagny är multisjuk: - KOL - hjärtsvikt och njursvikt - undernäring (viktnedgång) Lunginflammation (sväljningssvårigheter?)
21 Kylskåpet hemma hos Dagny
22 Dagnys kostanamnes Frukost: Kaffe, en mjuk smörgås med lättmargarin med 1 skiva ost Lunch: Lättfil/yoghurt med Cornflakes, 1 glas osötad saft, ½ banan Middag: ½ matlåda från butik, vatten Kväll: Te och en skorpa Övrigt: Kaffe och vatten under dagen Intag : 900 kcal och 35 g protein Behov : 1600 kcal och 78 g protein
23 Vägning i rullstolsvåg
24 Bedömning av logoped Anamnes från samtal med Dagny: Undviker helt kött och svårtuggad mat Hostar när hon dricker Har ingen matlust Tycker att det är jobbigt att äta och svälja Tuggar de stora tabletterna Protesen i överkäken sitter inte bra, glappar när hon äter
25 Sväljbedömning av logoped Börjar med att titta i Dagnys mun! Oral motorisk bedömning Sväljbedömning
26
27 Åtgärder med fokus på att minska riskerna för felsväljning och undernäring: Lättuggad kost med en sammanhållen konsistens (grovpatékost) Extra sås till maten Mat kan doppas i dryck Tunnflytande dryck går bra men inte i samband med måltider Tjockflytande dryck till maten "Sväljningsmanöver"
28 Rekommendationer om läkemedel: Små tabletter kan tas med tjockflytande konsistenser eller kräm. Stora tabletter behöver ersättas med annat läkemedel om möjligt. (Krossas? Annan form?)
29 Dagnys kostordination Frukost: kaffe, 1 smörgås m matfett (80 % fett) och 2 skivor ost som doppas, ½ dl proteinrik näringsdryck Lunch: filmjölk, 3 % fett + 2 skopor proteinpulver, Cornflakes, ½ banan Mellanmål: kräm/fruktcocktail m grädde Middag: matlåda (grovpaté) mycket sås, 1 ½ dl osötad nyponsoppa Kvällsmål: te och 1 smörgås med matfett och ost (2 skivor) som doppas, ½ dl proteinrik näringsdryck Intag: 1570 kcal: 74 g protein
30 Dagnys läkemedelslista krossa/dela Digoxin 0,13 mg 1x1 Metoprolol 100 mg 1x1 Trombyl 75 mg 1x1 Metformin 500 mg 1x3 Glibenklamid 3,5 mg 1x1 Levaxin 50 µg /100 µg v.a.d Alvedon forte 1g 1x4 Furix 20 mg 1x1 Detrusitol depot 4 mg 1x1 Kalcipos-D 500 mg/400 IE 1x2 Alendronate 70 mg 1/vecka Zopiklon 7,5 mg tn Bricanyl 1-2 inhal vb Acetylcystein 200 mg 1 vb Inolaxol vid behov Malvitona 30 ml dagl Nitromex 0,5 mg vb Xyloproct supp vb Propyless dagl
31 Vad innebär inskrivning i ÄVE för Dagny? Mycket mer information när hela teamet bedömt Viktnedgång och medicinproblem kan ge misstanke om ex depression, kognitiva besvär utredning! Bättre nutrition: välreglerad diabetes, vikt Sväljningsproblem åtgärdats Lm: KOL välbeh, färre fall. Får dosdisp. Behov av hemtjänst åtgärdat - mindre ensamhet och oro Kontinuitet - via fast läkare och sjuksköterska
32 Efter inskrivning i Äldrevårdsenheten SSK är länken mellan patient och ÄVE-läkare och de övriga i teamet Ansvar för att ordinerade åtgärder och instruktioner av logoped och dietist följs samt ändras vid behov. Inför rond och årskontroller ha aktuella uppgifter om patienten Om nya besvär uppstår tas telefonkontakt med ÄVE-läkaren (för prover / hembesök) Akut: MNT / Primärvårdens beredskapsjour Mer tid hemma, färre sjukhusinläggningar Trygghet och ökad livskvalitet för Dagny!
33 Ett gott slut Långsiktig planering för att kunna ge vård hemma till livets slut Brytpunktssamtal Palliativa läkemedel: Mall i Cosmic för att underlätta ordination
34 Länktips Äldrevårdsenheten Mobilt närvårdsteam Dagny / Owe T Senior Alert PHASE 20 Rek läkemedel för sköra äldre Extra energi Näring för god vård och omsorg SoS Måltider i äldreomsorgen LV
Tema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet
Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt
Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Nutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med
Timbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Lättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO
Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO Ingen evidens Inte gällande överallt Tabun? Strutspolitik? Strutsgeriatrik? Provokation? Sanning? Överdrift? Min sanning i 2år. Vems
Nutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Nutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Inga onödiga sjukhusvistelser
Inga onödiga sjukhusvistelser Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Uppsala kommun, Äldrevårdsenheten - samarbetsrutiner för vård av patienter i ordinärt boende
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-04-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa- och habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Fältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Äldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh
Många vinster med att förebygga undernäring Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh Ställ gärna frågor!! Vad ska vi prata om idag? Rätt åtgärder gör skillnad: Matens betydelse för hälsan Välkänt inom friskvården
Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se
Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till
Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1
Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt
Geriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Elize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin
Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Tidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Bättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Kostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Varför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).
Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA). Bild från UNT 11 mars 2018 Befolkningsutveckling. Sängplatser per 1000 invånare (2014). Hur det hela började. Mobila äldreakuten projektform 2011.
Läkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Teori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se
Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:
1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig
Äldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Särskilda boenden i Uppsala län, samarbete mellan läkare och sjuksköterskor, blanketter
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-10-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvården, Hälsa och habilitering Fastställt
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Kostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
ENKLA RECEPT FÖR PATIENTER MED TUGG- OCH SVÄLJSVÅRIGHETER
ENKLA RECEPT FÖR PATIENTER MED TUGG- OCH SVÄLJSVÅRIGHETER Många patienter med tugg- och sväljsvårigheter lider av näringsbrist. I denna receptsamling presenteras enkla recept för dig som arbetar inom sjukvården
SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan
SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens
Geriatriska kliniken. Josefin Törn Mariette Gustafsson Patricia Herkel
Geriatriska kliniken Josefin Törn Mariette Gustafsson Patricia Herkel Dagens program 20170509 Mobilt Geriatriskt Team (MGT) Personcentrerad vård Läkemedel Fikapaus Demenssjukdomar Beteendemässiga och psykiska
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Lev livet med Liva Energi
Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många
Målgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS
Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...
Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Mikael Rizell Trosa Vårdcentral.
Mikael Rizell Trosa Vårdcentral SvenMikael.Rizell@regionsormland.se Hur vi sköter den multisjuka patienten idag FIGUR 5. Symtom och besvär hos de multisjuka äldre. Andel (%) av de multisjuka äldre med
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling
Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling Ulrika Gillespie ulrika.gillespie@farmbio.uu.se leg. apotekare och doktorand Akademos, Akademiska sjukhuset Avd. för farmakokinetik och läkemedelsterapi,
Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?
Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus
Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Rationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,