Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
|
|
- Per Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1
2 Vad händer vid normalt åldrande?? Vad händer normalt vid åldrande Sänkt njurfunktion, 80 år kan vara halverad Utgå från att alla äldre har nedsatt njurfunktion! Minskad utsöndringshastighet -> högre koncentrationer av vissa läkemedel och/eller dess nedbrytningsprodukter Sämre tubuli funktion, ökad risk för intorkning Låg muskelmassa, lätt överskatta njurfunktion, alltid egfr (längd, vikt) Kroppsfett ökar, fettlösliga läkemedel ligger kvar längre Psykofarmaka som sömnmedel och lugnande medel kan få förlängd & förstärkt effekt Minskad andel kroppsvatten Läkemedel som löser sig i vatten får ökad koncentration 2
3 Vissa leverenzymer som metaboliserar läkemedel får en lägre kapacitet Stora skillnader mellan individer ärftliga variationen, generellt svårt veta hur dosjustera.. Ökad känslighet för vissa centralt verkande medel -Sömnmedel, lugnande medel samt centralt verkande analgetika -Ökad neuroleptika känslighet och känslighet för läkemedel med antikolinerg egenskap -Flera läkemedel framkallar alltifrån lättare kognitiv påverkan till konfusion -Regleringen av blodtrycket påverkas, baroreceptorer får minskad känslighet och därmed utlöses lättare en ortostatisk reaktion, blodtryck ska därför alltid tas i liggande/sittande och stående på äldre patienter 3
4 bara gammal gerontologi Långsam process Kommer inifrån Är universell drabbar alla Är irreversibel går ej att påverka (med dagens kunskap) Minskar funktion-förmåga och leder slutligen till döden även sjuk geriatrik Selektiva tillstånd som angriper olika organ och olika individer Orsakas av både yttre och inre faktorer Kan vara självläkande, behandlingsbart Går att påverka 4
5 Läkemedelsrelaterade problem hos äldre Ökad ålder kroppen åldras/ villkoren för hur kroppen hanterar läkemedlen förändras. Funktionsnedsättning /ökad känslighet/ njurfunktion, allmäntillstånd Sjukdom Nutrition/ Vikt 36 kg eller 156 kg Compliance Vilka lm tar man? Hur tar man läkemedel/inhalatorer- säker hantering? Lägg till inställning till behandling/ motivation.. Polyfarmaci Även om behovet av varje läkemedel i sig har en välgrundad indikation kan den totala läkemedelsbördan leda till något ogynnsamt.. Nu blir det svårt.. Medicin Geriatrik Hälsocentral Neurologi Psykiatri Kommunal vård Kirurgi Ortopedi Primärvård Hemsjukvård 5
6 nu blir det svårt på riktigt. Individualiserad vård och behandling! Lite äldre 55? 65? 75? 85? 95? 105?? 6
7 Viktigaste frågan: Överväger nyttan med läkemedlet risken för biverkan? Många diagnoser Många läkemedel Biverkningar Njurfunktion Leverkapacitet Nytta med läkemedlet Öppna jämförelser
8 Öppna jämförelser Socialstyrelsen samarbete SKL, 2018 enb SoS Jmfr kommuner & län, underlag följa upp och utveckla Stora skillnader mellan kommuner, ordinärt & särskilt boende Under senaste 25-åren förskrivning av lm till personer >75 år ökat med 60% Äldre i särskilt boende + multisjuka äldre i eget boende 7-12 läkemedel/dag 1/10 akuta inläggningar på sjukhus beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar, (3/10, 50% undvikbara ) Andel äldre med olämpliga läkemedel Öppna jämförelser Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket Särskilt boende V-norrland ,9 % 10,7 % 9,4 % 6,7 % ,1 % 9,2 % 8,8 % 7,2 % ,6 % 9,1 % 8,3 % 6,9 % ,5 % 9,1 % 8,7 % 7,9 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 8
9 Öppna jämförelser Andel äldre med > 10 läkemedel Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket ,4 % 18,0 % 23,3 % 20,0 % Särskilt boende V-norrland ,3 % 19,3 % 26,0 % 23,8 % ,2 % 22,3 % 31,9 % 28,7 % ,9 % 23,1 % 30,3 % 29,1 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Ökar Andel äldre med 3 eller fler psykofarmaka Öppna jämförelser Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket ,7 % 4,7 % 16,9 % 12,5 % ,8 % 4,9 % 17,3 % 13,8 % ,0 % 5,3 % 17,8 % 12,8 % ,9 % 4,9 % 16,9 % 12,6 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Särskilt boende V-norrland 9
10 Andel äldre med antipsykotiska läkemedel Öppna jämförelser Hemtjänst Riket Hemtjänst V-norrland Särskilt boende Riket Särskilt boende V-norrland ,0 % 3,0 % 13,6 % 10,9 % ,0 % 2,3 % 14,0 % 11,5 % ,0 % 2,6 % 14,7 % 11,7 % ,3 % 3,1 % 14,3 % 13,0 % Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Ökar Indikatorer för utvärdering av läkemedelsanvändningen hos äldre Utarbetades av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen Första versionen publicerades 2004, reviderad juni :a revidering dvs 3:e upplagan, juni
11 1. Läkemedelsspecifika indikatorer 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation ofta saknas eller är oklar 1.3 Olämplig regim 1.4 Olämplig dosering 1.5 Polyfarmaci 1.6 Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse 1.7 Läkemedel och njurfunktion 1.8 Läkemedel och vissa symtom 1.9 Psykofarmaka 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid Diazepam (N05BA01), Nitrazepam (N05CD02), Flunitrazepam (N05CD03) Risk för dagtrötthet (hangover), kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörningar och fall Bör inte nyinsättas Bedöm risk för abstinensbesvär vid utsättning 11
12 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (Bilaga 1) Medel mot inkontinens (Ditropan, Detrusitol, Vesicare, Emselex, Toviaz) Sederande antihistaminer (Theralen, Lergigan, Tavegyl, Postafen) Lugnande medlet hydroxizin (Atarax) TCA (Anafranil, Saroten, Sensaval, Ludiomil) Antipsykotiska läkemedel av högdostyp (Nozinan) Kan framkalla kognitiva störningar, allt från lättare minnesstörningar till konfusion Obstipation, muntorrhet, urinretention 1.1 Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Glibenklamid (A10BB01) Daonil Lång halveringstid och aktiva metaboliter vilket ger risk för lågt blodsocker ffa vid nedsatt njurfunktion Kodein (N02AJ06, N02AJ09, R05DA04) Omvandlas till morfin i kroppen med stor variation mellan personer Vid användning av kombinationspreparat, Citodon finns risk för dubbelanvändning och överdosering av paracetamol 12
13 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation ofta saknas eller är oklar Digoxin (C01AA05) Viktigt att det används på korrekt och säkerställd indikation Korrekt indikation: förmaksflimmer med samtidig måttlig-svår hjärtsvikt Liten terapeutisk bredd Risk för intoxikation vid nedsatt njurfunktion Interaktionsrisk Starkt beroende av njurfunktion kontrollera njurfunktion och s-digoxin regelbundet 1.2 Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation ofta saknas eller är oklar Sömnmedel (N05C) Att utreda och åtgärda bakomliggande faktorer bör göras före läkemedelsbehandling Icke farmakologisk behandling bör prövas i första hand Exempel på bakomliggande faktorer: Smärta, hjärtsvikt, restless legs, sömnapnésyndrom, depression Långvarig nattfasta, Inaktivitet dagtid Läkemedelsbiverkningar 13
14 1.7 Läkemedel och njurfunktion Tio vanligaste läkemedlen/läkemedelsgrupperna hos äldre, vilkas användning och/eller dosering behöver anpassas till njurfunktionen ASA tiazider mirtazapin metformin kalcium ACE-hämmare ARB simvastatin opioider kaliumsparande diuretika Andelen (%) av de personer som använder ett eller flera läkemedel/läkemedelsgrupper, vilkas användning/dosering behöver anpassas till njurfunktionen (bil 3), vars egfr mäts minst en gång per år bör vara hög 3.1 Läkemedel och allvarliga biverkningar Indikatorn baseras på Socialstyrelsens rapport - Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre kartläggning och förslag till åtgärder En huvudslutsats i den var att ett begränsat antal läkemedelsgrupper som ger upphov till ett begränsat antal symtom och tillstånd, ligger bakom merparten av sjukhus-inläggningar av äldre som beror på läkemedelsbiverkningar Syfte att förebygga: två checklistor som stöd Mitt läkemedel 14
15 Checklista symtom som kan vara uttryck för läkemedelsbiverkan äldre inkommer akut och läggs in på sjukhus (tabell 7 +8) 15
16 Nytillkomna symtom äldre patient Försämrad i sin(a) sjukdom(ar)? Nytillkommen sjukdom? Resultat av naturligt åldrande? Läkemedelsbiverkningar?? F F F F De fyra F:en - tänk läkemedel vid: Förändrade fysiologiska värden Förvirring Fall Försämrat allmäntillstånd 16
17 17
18 Vanligaste läkemedelsgrupperna kopplade till biverkningsorsakade sjukhusinläggningar av äldre, enligt granskade studier B01 Antikoagulantia C03 Diuretika (urindrivande medel) N06A Antidepressiva medel J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk A10 Diabetesmedel L01 Cytostatika/cytotoxiska medel M01 Antiinflammatoriska medel (NSAID) N03 Antiepileptika C09 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet C07 Beta-receptorblockerande medel C01A Hjärtglykosider (särskilt digoxin) N02 Analgetika (särskilt opioder - morfinbesläktade smärtstillande medel) God läkemedelsterapi hos äldre Vanliga orsaker till felaktig läkemedelsbehandling hos äldre Överdosering (ej tagit hänsyn till nedsatt funktion i målorganet) Underbehandling (t ex vid Alzheimerdemens, osteoporos) Olämpliga läkemedelskombinationer Onödig medicinering (t ex slentrianmässig iterering av PPI och SSRI) Olämpliga läkemedel 18
19 God läkemedelsterapi hos äldre Noggrann diagnostik inför eventuell läkemedelsbehandling Varje läkemedel god indikation, men totala läkemedelsbördan kan vara ogynnsam Mål med behandling, längd? uppföljning! utvärdering! omprövning! utsättning? När ett nytt läkemedel ordineras, överväg om ett annat kan sättas ut? Överväg alltid icke farmakologisk behandling Ta reda på patientens inställning och motivation till behandling Säker läkemedelshantering? Behov av stöd? Kontroll av serumnivåer av läkemedlet när så är möjligt Mät njurfunktionen (absolut egfr) minst en gång per år, för riskläkemedel var 3:e 6:e månad Utför Läkemedelsgenomgång, enkel eller fördjupad God läkemedelsterapi hos äldre ur läkemedelsboken En och samma läkare som ansvarar för hela läkemedelsbehandlingen Mer tid vid läkarkonsultationer genomgång läkemedelsbehandling Teamarbete flera yrkeskategorier involverade Användning av mätinstrument, kvalitet i behandling och uppföljning Behandlingsplan läggs upp vid start av en ny läkemedelsbehandling Nära samarbete mellan primärvård, slutenvård& kommunal hälso- och sjukvård för att minska riskerna för felmedicinering pga informationsbrister Satsningar i grund- och fortbildning av vårdpersonal i farmakologi för äldre Nationella behandlingsriktlinjer anpassas till multisjuka äldre Större andel äldre som ingår i grundläggande studier av nya läkemedel Läkemedelsgenomgångar där apotekare ingår i team kring äldre patienter 19
20 Hur minska läkemedelsbiverkningar? Nummer ett- rätt från början lätt att fel kopieras Apotekslistan, Pascal och NCS vårdportal vilken lista är sann? Information, utskrivningsmeddelande och läkemedelslista In på akuten med tio läkemedel på listan som man inte tar, vad händer? Gör läkemedelsavstämning + lägg in att enkel läkemedelsgenomgång gjorts i läkemedelslistan Förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar 20
21 Säkerställ patientens tillgång till rätt läkemedel vid utskrivning från sjukhus! Länk till rutinen på LMkommitténs hemsida Utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse Skriftlig information om vårdtillfället vid utskrivning tillsammans med en sammanfattning av de läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden och varför. Läkemedelsberättelse nettoförändringar av patientens läkemedel. 1. Vilka ordinationer som ändrats. 2. Vilka andra åtgärder gällande läkemedelsbehandlingen som vidtagits. 3. Orsaker till vidtagna åtgärder och förändringar. 4. Ge patienten en utskrift av aktuell lm-lista. 21
22 Individualiserad vård och behandling 22
Den multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merVerksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merÄldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merGod läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merKloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merKLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling 1 Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merHåkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås
Håkan Sinclair Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås HIPPOKRATES ED Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietistiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merLäkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Läs merIndikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merLäkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning till äldre Bollebygds kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1. Revisionsfråga...
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merLäkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1
Läkemedel och äldre Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1 Läkemedel behövs men är ofta ett problem Upp till 40% av äldres inläggningar på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merFallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D
Fallrisk Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Christina Mörk Spec allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läs merLäkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén
Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och
Läs merLäkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom
Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom Maria Gustafsson klinisk apotekare Läkemedelscentrum, VLL Läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd i Västerbotten Slutenvård
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merBollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden Bollnäs kommun Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda
Läs merTobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad
Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011
Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Läs merÖversyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.
Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Läs merTrygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93
Läs merGeriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre
Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre 181024 Michael Holmér Spec. geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län Jan Gustafsson Leg. Apotekare
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merLäkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merÄldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden
Revisionsrapport Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden Arvika, Eda, Hammarö, Filipstad, Karlstad, Kristinehamn, Kil, Munkfors och Årjängs kommun Landstinget i
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
Läs merMANUAL för SMA Safe Medication Assessment
MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?
Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel
Läs merOkloka listan NY KORRIGERAD VERSION
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL NY KORRIGERAD VERSION 2011-11-16 Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel.
Läs merLäkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5
Läs merIndikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel
Läs mer2. Åldrandet och läkemedel
2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare
Läs mer