Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre
|
|
- Ingvar Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre Michael Holmér Spec. geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län Jan Gustafsson Leg. Apotekare Läkemedelscentrum Region Örebro Län Expertgrupp Äldre och läkemedel och demensläkemedel Behandlingsrekommendation mest sjuka äldre (sjuklövern)
2 Befolkningsutveckling 65 år och äldre År % > 65 år > 75 år år Den åldrande populationen
3 Aktuella kännetecken i den åldrande populationen - Äldreparadoxen Bättre kontroll av kroniska sjukdomar. Ökad överlevnad även bland sjuka personer. Ökning av multisjuka äldre Förbättrad hälsa bland nya kohorter av äldre.
4 H70studien H70 är Sveriges äldsta populationsstudie och den genomförs i Göteborg (fr 1971) Prof Ingemar Skoog SAHLGRENSKA AKADEMIN CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP Varje kohort (vart 10é år) skiljer sig avseende sjukdomar och beteende, tendens till förbättrad hälsa. 75 åringar ADLberoende % %
5 Biologiskt åldrande Stor individuell variation Ökande funktionella skillnader. Kronologisk ålder ofta vilseledande. Arv Miljö Sjukdomar
6 Åldersgrupp = Heterogen kohort!
7 Faktorer som påverkar äldres hälsa Ålder Sjuklighet (inklusive aktivitets- och funktionsförmåga) Kognition (minne, språk mm) Läkemedel M>J
8 Vinster med läkemedelsbehandling
9 Vinster med läkemedelsbehandling En del nya läkemedel verkar riktigt bra! Bot Livskvalitet Livslängd Minskat lidande Minskad sjuklighet
10 Läkemedelsförskrivning > 75 år (7% av befolkningen) 25 % av förskrivna läkemedel Äldreboende: Snittålder 86 år och 2/3 har > 10 olika läkemedel VARFÖR? Multisjuklighet (ökar med stigande ålder) Polyfarmaci (drivs av multisjukligheten) Fler sjukdomstillstånd är behandlingsbara..ett antal oönskade faktorer bidrar. J>M
11 DDD = def dygnsdos = förmodad genomsnittlig dygnsdos, fastställs av WHO Topp år Sorterat efter DDD 1. ASA 2. Furosemid 3. Cyanokobalamin 4. Paracetamol 5. Omeprazol 6. Enalapril 7. Isosorbidmononitrat 8. Simvastatin 9. Amlodipin 10. Zopiklon
12 Varför läkemedelsbiverkningar? Förändrad läkemedelsomsättning Ökad känslighet för läkemedel Polyfarmaci (pga multisjuklighet) ~10 %* av slutenvårdspat har en läkemedelrelaterad ohälsa undvikbart! * äldre per år 60 % går att förebygga* * SoSrapport 2015 M>J
13 Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre Läkemedelsbiverkningar identifieras många gånger inte som orsak Vissa biverkningar är allvarliga eller kan få allvarliga konsekvenser, blödning, hjärtrytmrubbning, fallolycka till följd av yrsel. Mindre allvarliga biverkningar kan pågå under lång tid och ha stark påverkan på livskvalitet och funktion Socialstyrelsen 2014
14 Symtom som leder till inläggning Lågt BT / Fall Blödningar Arytmier Elektrolytrubbningar / Dehydrering Konfusion / Medvetandepåverkan Hjärtsvikt Hypoglykemi SoS dec 2014
15 Läkemedel som orsakar sjukhusinläggning för hjärt- och kärlsjukdom Blodförtunnande läkemedel.. som påverkar hjärnan Antibiotika Cellgifter Anti-inflammatoriska läkemedel Diabetesläkemedel
16 Vanligaste enskilda läkemedel 79,3 9,3 4,2 2,6 2,4 2,2 Warfarin Enalapril Acetylsalicylsyra Metoprolol Digoxin Övriga J>M
17 Felaktig läkemedelsanvändning - orsaker Överdosering Underbehandling Olämpliga läkemedelskombinationer Onödig medicinering Olämpliga läkemedel
18 Gerontologi Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem. Trögare reglersystem Mindre marginaler Fysiologiska förändringar påverkar farmakodynamik och farmakokinetik Hjärna Njurar Blodtrycksreglering Mage - tarm Ökad andel kroppsfett Vissa leverenzymer får lägre kapacitet Ökad känslighet för flera olika typer av läkemedel och därmed större risk för biverkningar
19 Dehydrering - uttorkning Den äldre patienten har minskad mängd kroppsvätska sämre marginal. Försämrad njurfunktion (och sämre koncentrationsförmåga) ökar risken för uttorkning Loopdiuretika ökar risken för uttorkning. Överväg uppehåll med vissa läkemedel metformin, ACEinh, ARB, diuretika, NSAID/Cox2inh Hög metforminkoncentrationen i blod ökar kraftigt risken för laktatacidos
20 Hyponatremi (P-Na < 136) Vanligt (15-30%) hos äldre på sjukhus (SIADH) Beakta läkemedel särskilt tiazider och SSRI Betydande mortalitet* om akut ( < 2 dgr) * Na < 115, 20% mortalitet - - hjärnödem LT nummer 17
21 Hjärnan åldras Lägre nivåer dopamin ökad neuroleptikakänslighet Serotonin nivåer sjunker Neuronförlust och färre synapser Minskat cerebralt blodflöde Försämrad BHB Lägre nivåer Acetylcholin - ökad känslighet för läkemedel med anticholinerg effekt - konfusion Ökad känslighet sedativahypnotica och opioider fallrisk, trötthet, andningsdepression
22 Läkemedelsgrupper med starkt samband med kognitiva störningar - Läkemedel med anticholinerga effekter (+) - Bensodiazepiner - Glukokortikoider (i högre doser) - Opioider - Medel vid parkinsonism (dopaminerga) - Antipsykotiska läkemedel - Antiepileptika
23 Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Anticholinerg biverkan kan komma med fördröjning om 2-3 v! Centrala biv. (konfusion) Perifera biverkningar Urininkontinensläkemedel (+) Antipsykotika (neuroleptika) (+ Nozinan) Vissa Parkinsonläkemedel (Akineton) Vissa antidepressiva (TCA) (+) Sedativa, anxiolytika (Atarax, Theralen, Lergigan) Sömnmedel (Propavan) (+)
24 Blodtrycksrubbningar Vanliga hos äldre Hypertoni Hypotoni - Ortostatism
25 Ortostatism 25% av pat > 80 år 1/3 har symtom Försämrad blodtrycksreglering - BT diastole > 10mmHg - BT systole > 20 mmhg Effortil α1+β1stim. Florinef Mineralkortikoid
26 Hypotoni BTsyst<100 Orsaker, exempel; - Läkemedel - Diabetes - Hjärtsvikt - Åderbråck SYMTOM (försämrad CNS genomblödning) legio BTsyst < 80 mmhg yrsel/fallrisk ökad oro hos demenssjuka - trötthet Mest uttalat på morgonen pga nattlig polyuri - kan motverkas; - Minska vätskeintaget till natten nattlig polyuri - Höj huvudändan BT, aktiverar RASsystemet, polyuri - Vätskeintag på morgonen (500 ml) M>J
27 Läkemedel och fallrisk Läkemedel, inte minst polyfarmaci Läkemedel kan öka fallrisken utan att detta är specifikt associerat med ortostatism: Användning av antidepressiva (1/6 av 85+) respektive opiater gav 60 % ökad fallrisk, medan sedativa och hypnotica är förenad med liten riskökning (13%).
28 Läkemedel som kan öka risken för fall Ökad känslighet för läkemedel med BTsänkande effekt* β blockerare Diuretika Ca-antagonister ACEinh, ARB Nitrater α1-receptorblockerare (BPH) Anticholinerga läkemedel Antiepileptika Dopaminerga läkemedel (Parkinsonism)* Psykoaktiva läkemedel Opioider (+) Antipsykotiska läkemedel* Antidepressiva (+) Sömnmedel och lugnande medel * Kopplat till ortostatism J>M
29 Äldre och läkemedel Primum est non nocere Beers criteria The 2015 American Geriatrics Society (AGS) Beers Criteria are presented.they include lists of potentially inappropriate medications to be avoided in older adults. JAGS 63: , 2015
30 Nytillkomna symtom hos den äldre patienten Försämrad i sin(a) sjukdom(ar)? Nytillkommen sjukdom? Resultat av naturligt åldrande? Läkemedelsbiverkningar? (viktig differentialdiagnos!)
31 !! Vart och ett har läkemedel ofta en välgrundad indikation, men den totala läkemedelsbördan kan ändå vara ogynnsam.
32 God läkemedelsterapi hos äldre Föreligger INDIKATION för behandling? Noggrann DIAGNOSTIK! SJUKDOM / SYMTOM ska förbättras av behandlingen Start low go slow! Behandlingen ska ge så FÅ BIVERKNINGAR som möjligt
33 God läkemedelsterapi hos äldre Undersök när ett nytt läkemedel ska ordineras om något annat kan tas bort. Prioritera! Överväg ICKEFARMAKOLOGISK behandling. Pat inställning och motivation till behandling. Säker LÄKEMEDELSHANTERING
34 God läkemedelsterapi hos äldre Kontrollera serumnivåer av läkemedel där så är möjligt. EKG Mät njurfunktionen (abs. egfr) minst en gång per år (riskläkemedel var 3-6 mån) Utförlig LÄKEMEDELSANAMNES LÄKEMEDELSGENOMGÅNG (enkel/fördjupad) M>J
35 God läkemedelsterapi hos äldre DOKUMENTATION!!! Indikation Mål Längd på behandlingen Tidpunkt för uppföljning utvärdera -ompröva Ge patienten AKTUELL LÄKEMEDELSLISTA
36 Läkemedel som bör undvikas SoS 2010 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre * Revision Läkemedel med anticholinerga effekter* NSAID, COX-2-hämmare Långverkande bensodiazepiner* Tramadol* och kodein* Propiomazin* (propavan) och zolpidem (stilnoct) Glibenklamid* (Daonil) (lång T ½)
37 DDD/1000 inv och dag Olämpliga läkemedel till äldre = röda sidan på äldrekortet Definierade dygnsdoser (DDD) per 1000 invånare och dag, till personer 75 år och äldre Riket 50 Örebro län Uthämtade läkemedel på apotek Läkemedelskommittén Läkemedelscentrum Hösten 2018
38
39 >2mg
40 Läkemedel som kräver särskild eftertanke Paracetamol 3 g (VOBO 50 % anv. Parac.) AK-beh, NOAK-beh (Beakta interaktioner) ASA (75mgx1, ind = 2ndärprevention, sällan sköra äldre) Statiner (ind = 2ndärprevention, sällan sköra äldre) Allopurinol (Njurfunktion? Risk hudbiverkningar) Antiepileptika Glukokortioider (systemiskt bruk)
41 30 mg.
42 M>J
43 Polyfarmaci Def 5 läkemedel Ökar risken för biverkningar - antalet läkemedel är den enskilt största riskfaktorn för läkemedelsbiverkningar Risken för ogynnsamma lm-effekter ökar exponentiellt med antalet läkemedel Ökar risken för interaktioner ökad/minskad/utebliven effekt
44 Polyfarmaci innebär Ökad läkemedelsrelaterad morbiditet och mortalitet Svårigheter att förutse och relatera effekter /biverkningar av läkemedelsbehandlingen till enskilt preparat Risk för behandling av biverkningar - kaskadförskrivning Bristande compliance All multimedicinering är dock inte negativ för pat.
45 Ogynnsamma effekter av polyfarmaci Risk för förvirring Förstärkt kognitiv dysfunktion Blodtrycksfall och Yrsel Fallolyckor Hjärt- och njursvikt Trötthet Magtarmbiverkningar och sämre aptit
46 Orsaker till polyfarmaci Patientrelaterade Förskrivarrelaterade Vårdorganisationsrelaterade Läkemedelsrelaterade
47 Hur undvika skadlig polyfarmaci? Klar diagnos och indikation Funktion hos målorganet? Alternativ till läkemedel? Välj preparat med få biverkningar Läs alltid FASStexten! Dokumentera Följ upp och ompröva J>M
48 Utsättning Diskutera redan vid insättning om framtida utsättning. Utsättning/omprövning kan vara svår och tidsödande Sätta ut direkt? Trappas ned? Rebound? Abstinens?
49
50 Undvik vid utsättning Reboundeffekter (ex. PPI, βblockad) Utsättningsreaktioner (ex SSRI, SNRI) Blandade reaktioner (rebound + utsättningsreaktioner) Upphörd interaktionseffekt (ex. sänker mianserin och karbamazepin PK) Risk för händelse (ex. ny DVT när AK/NOAK uts.) Recidiv av symtom (ex. kogn försämring hos pat med AD vid utsättning av AchEI)
51 INDIVIDUELL VÄRDERING TA HÄNSYN TILL; PATIENTENS BIOLOGISKA ÅLDER & ORGANSFYSIOLOGISKAFÖRUTSÄTTNINGAR
52 TACK! TACK! För uppmärksamheten
Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre
Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos Michael Holmér äldre Jan Gustafsson Överläkare Apotekare Geriatriska Kliniken USÖ Läkemedelscentrum Region Örebro Län Informationsläkare sluten vård Läkemedelscentrum
Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras, så att boten inte blir värre än soten?
Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras, så att boten inte blir värre än soten? Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken USÖ Biologiskt åldrande Äldre och läkemedel Goda råd Demografisk
Rationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Äldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Den multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet
Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom
Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. TG Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedelsrådet Per Johansson Sektionsöverläkare, Med.Dr. Kognitiv Medicin, Skånes
Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Rapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet
KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Tema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås
Håkan Sinclair Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås HIPPOKRATES ED Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietistiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra
What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh
What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara
Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012
Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said
Läkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel n Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker.
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Äldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D
Fallrisk Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Christina Mörk Spec allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten
Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Sten Landahl. m r. r e. ta r
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också
Temanummer Äldre och läkemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 213 MAJ 2018 Temanummer Äldre och läkemedel THINKSTOCK/ISTOCK/RAULUMINATE Du håller första temanumret av Rapport om läkemedel i din hand. Äldre och läkemedel
Läkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Studiebrev Läkemedel och äldre
Studiebrev och äldre Sara Modig 2018 Bild: Annika Andén Innehåll Inledning... 2 Målsättning... 2 Anvisningar... 2 Fallbeskrivningar... 3 Kommentarer... 5 Faktadel... 7 Referenser... 9 För den som vill
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund
Läkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg
Aktuellt om läkemedel Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg Regionens kostnad exkl moms (kr) 700 000 000 Kostnadsutveckling läkemedel i Kronoberg 2000-2017 600 000 000 500 000
Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?
Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest
Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?
Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Behövs alla dessa läkemedell
Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år)
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet
Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom
Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom Maria Gustafsson klinisk apotekare Läkemedelscentrum, VLL Läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd i Västerbotten Slutenvård
Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Äldres läkemedelsanvändning
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET
HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET Anne Ake, farmaceut anne.ake@pharmake.fi www.pharmake.fi 9.4.2014 1 Åldringar och läkemedel 28 % använder opassande läkemedel 19 % utsätts för kliniskt betydande
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan
SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se
SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska
Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre
Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...
FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté
FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel
Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl
Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Sten Landahl 1 Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel 2 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Indikatorer - i vårdens tjänst
1 Indikatorer - i vårdens tjänst Elin Dahlén (Björn Wettermark) Apotekare & doktorand, HSF/SLL Institutionen för medicin, Solna, KI 2 Disposition Vad vet vi om äldres läkemedelsanvändning? vilka läkemedel,
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av
SBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Somatisk comorbiditet vid demens
Somatisk comorbiditet vid demens Svårt att tolka och förmedla 190528 LIVVdag Michael Holmér Specialist geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare, Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län, NÖS
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta
Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...
Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner
Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner Karin Söderberg Löfdal Specialistläkare, Med Dr Avd för Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner
Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Äldres läkemedelsbehandling
Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av
Fältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1
Läkemedel och äldre Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1 Läkemedel behövs men är ofta ett problem Upp till 40% av äldres inläggningar på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal