Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna



Relevanta dokument
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Inledning

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Till Verksamhetschefer inom psykiatrin och närsjukvård i Landstinget Dalarna samt socialchefer och IFO chefer i Dalarnas kommuner.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Folkhälsoplan för 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

PRIO. Regeringens plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Genomlysning av elevhälsan i Linköpings kommun

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Bedömning om egenvård

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(7)

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Sollefteå kommun KVALITETSPLAN

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Förskolan Västanvind

SAMORDNAT ARBETE I FAMILJER MED ALKOHOL-/DROGPROBLEM. Anneli Ben Or ärendehandledare FAM Karin Swensån Retzman, verksamhetsutvecklare VUX

ANSÖKAN OM FOU-STÖD FÖR LOKALT UTVECKLINGSARBETE 2012

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning november 2017

Kris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap

Regional samverkanskurs 2014

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

Svar på motionen Bekämpa ungdomsbrottsligheten genom tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

Processbeskrivning ITIL Change Management

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

YH och internationalisering

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan romsk inkludering. I Gävle kommun

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

Samordnad individuell plan

AVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

4.9. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 8

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige

1 (2) Landstingets revisorer Dnr REV/31/06

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Organisation i Stockholm. VUB-teamet. VUB-teamet. Medicinering. VUB - förutsättningar

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

Avsiktsförklaring gällande Terminologitjänst

Minnesanteckningar för möte med SUF-gruppen

Gemensam programbeskrivning

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

Växtverk & Framtidstro!

Maj Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Aktuellt från BIG-gruppen den 7 september 2018

Handbok Samordnad Individuell Plan 2016

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

FHN Barn och unga som anhöriga i Örebro län En kartläggning med fokusområde missbruk och psykisk ohälsa

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Beredningen Psykiatri Minnesanteckningar

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Transkript:

Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18 1(8)

Inledning En arbetsgrupp med representanter från kmmunerna, vuxenpsykiatrin ch primärvården har fått uppdrag att utveckla ett förslag på samarbetsdkument sm kan reglera övergripande samarbetsfrmer kring missbruks- ch berendevården i Dalarna. Dkumentet bygger på de natinella riktlinjerna (scialstyrelsen, 2007) ch förtydligar hur scialtjänsten ch häls- ch sjukvården i Dalarna kan samarbeta ch avgränsa sitt arbete kring målgruppen. Riktlinjerna sammanfattas under samma rubriker sm de natinella riktlinjerna har upprättat: preventin ch tidiga insatser bedömning ch dkumentatin, psyksciala behandlingen ch läkemedelsbehandling gravida kvinnr med missbruks- ch berendeprblem samsjuklighet Förslaget på riktlinjer har under nvember månad varit ute på en remissrunda inm berörda förvaltningar ch det slutgiltiga förslaget har färdigställts med hänsyn tagit till dessa kmmentarer. Utgångspunkt för samarbete Persner sm ökar sitt intag av alkhl, drger eller berendeframkallande läkemedel kmmer att öka risken för att utveckla missbruks- ch berendeprblem. Detta kan i sin tur medföra att dessa persner utvecklar lika psyksciala, psykiatriska ch smatiska besvär. Omvänt har patientgruppen med psykiatriska tillstånd en större risk än den övriga beflkningen att utveckla missbruks- ch berendeprblem. Detta är viktiga samband, vilket förtydligar att vård ch behandlingen för persner med missbruks- ch berendeprblem utgör ett gemensamt ansvar ch uppdrag för både kmmunernas scialtjänst ch landstingets häls- ch sjukvård. Vård ch behandling skall ske i samarbete ch i förekmmande fall tillsammans med arbetsgivare. Preventin ch tidiga insatser Uppdraget att ge tidiga insatser ch förebygga missbruks- ch berendeprblem har många verksamheter inm det ffentliga mrådet, t.ex. primärvården, akutmttagningar, mödravården, BVC, psykiatriska mttagningar, företagshälsvården, ungdmsmttagningen ch kmmunens scialtjänst m.fl. Sm hjälp för att identifiera riskfylld alkhlknsumtin skall den persnal sm ansvarar för att möta patienter / klienter ha kmpetens för att 2(8)

använda ch analysera resultatet av bedömningsinstrumentet AUDIT (frågr m alkhlvanr). Frågefrmuläret skall användas på nya patienter / klienter ch kan med fördel användas i samband med andra screeningsinstrument sm mfattar andra flkhälsprblem sm t.ex. rökning, mtin, matvanr, sömn. Bedömning ch dkumentatin Det är viktigt att persnalen inm scialtjänsten ch häls- ch sjukvården sm arbetar med missbruks- ch berendevård kan kmmunicera ch samarbeta på ett prfessinellt sätt. En förutsättning är att man använder samma terminlgi, definitiner ch skattnings- ch bedömningsinstrument för att underlätta kmmunikatinen mellan verksamhetsmrådena. I Dalarna skall persnal inm scialtjänsten ch häls- ch sjukvården kunna använda: Bedömnings- ch screeningsinstrument: AUDIT, Screening av alkhlvanr ch identifiering av skadlig knsumtin. DUDIT, Screening av narktikabruk ch identifiering av narktikaknsumtin. ASI, Bedömning av prblemtyngd ch hjälpbehv av missbruk ch berendeprblem, samt uppföljning av insatser. ADAD, Bedömning av behv, prblemtyngd, samt uppföljning av insatser för ungdmar med alkhlprblem. Gemensam klassifikatin ch definitiner: ICD 10, Diagnstik ch klassifikatin av sjukdmar, kapitel V, psykiska störningar ch beteendestörningar rsakade av psykaktiv substans. Gemensamma begrepp: Avgiftning skall benämnas, abstinensbehandling Missbrukare skall benämnas persner med missbruks- ch berendeprblem Riskbruk är ett bruk av alkhl sm är eller kan bli skadligt, men där missbruk eller berende inte föreligger Dubbeldiagns skall benämnas samsjuklighet dvs. patienter med missbruks- ch berendeprblem ch samtidig psykiatrisk eller smatisk sjukdm Övriga termer ch begrepp skall definieras enligt scialstyrelsens termbank 3(8)

Psykscial behandling ch läkemedelsbehandling Persner med ett identifierat missbruks- ch berendeprblem skall i första hand få sin behandling inm scialtjänsten, primärvården eller psykiatrin där persnen br. Det är den lkala ledningen för häls- ch sjukvården ch ledningen för kmmunens scialtjänst sm tillsammans skall planera hur vård ch behandlingen skall rganiseras. Verksamheten skall lkalt samrdnas mellan scialtjänstens persnal inm missbruksverksamheten ch med yrkeskmpetens från primärvården ch psykiatrin inm mrådet, t.ex. läkare ch sjuksköterskr. Förebyggande ch tidiga insatser: Om det vid ett besök inm kmmunens scialtjänst, primärvård eller psykiatrin framkmmer (t.ex. via analys av AUDIT) att patienten / klienten har ett riskbruk av alkhl eller missbruks- ch berendeprblem, skall krt rådgivning initieras. Krt rådgivning skall bygga på metden mtiverande samtal, en patientcentrerad metd där patienten utan påtryckning får hjälp att för sig själv klargöra mtiven för eller emt ett visst beteende. Vid diagnstiserat missbruk eller berende Behandling av persner med missbruks ch berendeprblem skall initieras vid de verksamheter sm kmmunen ch landstingets häls- ch sjukvård gemensamt har utvecklat ch rganiserat inm kmmunen. Hur patienten / klienten kmmer till behandling för sitt missbruk ch berendeprblem kan schematiskt beskrivas (bilaga 1). Barn till föräldrar sm har missbruks ch berendeprblem Barn till föräldrar med missbruks ch berendeprblem skall särskilt uppmärksammas. Abstinensbehandling Abstinensbehandling skall erbjudas i öppna vårdfrmer inm landstingets primärvård eller psykiatrins öppenvård. För mer svåra ch kmplexa tillstånd finns abstinensbehandling inm psykiatrins slutenvård, på den länsövergripande berendeenheten i Falun (avdelning 65). Vid abstinensbehandlingens initiala skede bör gemensam vårdplanering initieras mellan landstingets ch kmmunens missbruks- ch berendeverksamheter ch i förekmmande fall med arbetsgivaren. Läkemedelassisterad underhållsbehandling vid piatberende Läkemedelassisterad behandling för piatmissbruk ges på berendemttagningen i Falun (avdelning 65) enligt fastslagna riktlinjer. 4(8)

Gravida kvinnr med missbruks- ch berendeprblem Intag av alkhl, drger eller berendeframkallande läkemedel under graviditet kan ge skadliga effekter på fstret, vilket innebär att gravida kvinnr utgör en särskild riskgrupp sm måste uppmärksammas. Mödravården har vid inskrivning av nya gravida kvinnr ett särskilt ansvar ch uppdrag att utföra screening (AUDIT & DUDIT) av de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk skall krt rådgivning initieras enligt metden mtiverande samtal. Samsjuklighet Med samsjuklighet menas att en klient, patient med missbruk ch berendeprblem samtidigt uppfyller diagnstiska kriterier för ett psykiatriskt ch/eller smatiskt tillstånd. Detta samband är relativt vanligt, persner med missbruks ch berendeprblem har fta psykiatriska symtm ch smatisk hälsa. Sambandet gäller ckså mvänt. Häls- ch sjukvården ch scialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter ch patienter med missbruk ch berende ch samtidig psykiatrisk ch/eller smatisk sjukdm. Om scialtjänsten misstänker att en klient med missbruks ch berendeprblem har psykisk eller smatisk sjukdm skall, med klientens samtycke, medelbar kntakt tas med primärvård eller öppenvårdspsykiatri för en bedömning. Om häls- ch sjukvården misstänker att en patient med psykiatrisk diagns ch/eller smatisk hälsa har missbruks ch berendeprblem skall, med patientens samtycke, medelbart kntakt tas med kmmunens missbruksvård. En samtidig vård ch behandling för båda prblemen är viktig, samrdnad tillsammans av landstingets häls- ch sjukvård ch kmmunens scialtjänst. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emt att använda de metder sm idag är effektiva för missbruk ch berendeprblem respektive psykiatriska prblem. Inm kmmunerna skall det finnas lkala riktlinjer för samarbete ch samrdning att behandla patienter med psykiska prblem ch samtidigt missbruk ch berendeprblem. Alla dessa identifierade patienter / klienter skall ha upprättade vårdplaner (samtycke) sm är gemensamma mellan kmmunens scialtjänst ch psykiatrins öppenvård alternativt primärvården. 5(8)

Handlingsplan för utveckling ch implementering av riktlinjerna För att genmföra riktlinjerna i Dalarna måste lika aktiviteter genmföras tillsammans mellan persnalen inm kmmunernas scialtjänst ch landstingets häls- ch sjukvård. Följande aktiviteter skall genmföras; Att all persnal sm möter nya patienter / klienter skall utbildas i basal missbruks ch berendelära. att all persnal sm möter nya patienter / klienter skall utbildas i att använda ch tlka bedömningsinstrumenten AUDIT ch DUDIT. att särskild utsedd persnal inm varje kmmuns scialtjänst, landstingets primärvård ch psykiatrin skall utbildas i: bedömningsinstrumenten ASI ch ADAD. diagnstiskt instrument ICD 10 att all persnal sm möter nya patienter / klienter ch persnalen sm arbetar med målgruppen inm kmmunens scialtjänst, primärvården ch den psykiatriska öppenvården skall utbildas i MI- baserad rådgivning (mtiverande samtal) att en specialiserad verksamhet för missbruks- ch berendevård rganiseras inm varje kmmun i samarbete mellan kmmunens scialtjänst ch landstingets häls- ch sjukvård. att kmmunernas scialnämnder ch landstingsstyrelsen beslutar att riktlinjerna skall gälla för alla kmmuner ch alla häls- ch sjukvårdsmråden inm Dalarna att effekten av den generella screeningen av alkhlvanr ch tidig rådgivning följs upp på ett systematiskt sätt Att handlingsplanen är genmförd den 1 januari 2009 6(8)

Arbetsgrupp Följande persner har deltagit i arbetet ch utfrmningen av riktlinjerna: Krister Frsström Eva Kjell Maria Söderström Silja Salimaki Eva Jndelius Lars Brännström Astrid Lundberg Ann-Sfie Hlmberg Susanne Nyberg Sören Fgde Birgitta Ljungquist Per Söderberg Kerstin Hedtrp Falu kmmun Brlänge kmmun Avesta kmmun Ludvika kmmun Säters kmmun Leksands kmmun Orsa kmmun Psykiatrin mellersta sektrn Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Närsjukvården Dalarna Närsjukvården Dalarna Psykiatrins Utvecklingsenhet Sekreterare i arbetsgruppen 7(8)

Bilaga 1 Mdell för identifiering, bedömning ch behandling av missbruks- ch berendeprblem 8(8)