Verksamhetsberättelse Härryda kommun Finansförvaltning Politisk organisation Fastställd av kommunstyrelsen 2012-03-16
INNEHÅLL HÄRRYDA KOMMUN... 2 DRIFTSREDOVISNING, KOMMUNEN TOTALT... 3 INVESTERINGSREDOVISNING, KOMMUNEN TOTALT... 4 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...5 FINANSFÖRVALTNINGEN... 13 POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN... 17 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 1 -
HÄRRYDA KOMMUN FÖRVALTNINGENS UPPDRAG OCH ORGANISATION Sektorn för teknik- och försörjningsstöd, TOF Fastighet IT Måltidsservice Städservice Säkerhet Upphandling Administration Kommundirektör, KD Sektorn för administrativt stöd, ADM Kansli/stöd till politiska beredningar Ekonomi Personal Miljö- och hälsoskydd Sektorn för utbildning och kultur, UTK Kommunal förskola Kommunal grundskola Externa utbildningsanordnare/planering Gymnasium Vuxenutbildning Kultur Fritid Administration Sektorn för socialtjänst, SOC Funktionshinder Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Administration Sektorn för samhällsbyggnad, SHB Anläggning och underhåll Mark och bostad Plan och bygglov Trafik Vatten och avfall Administration I Härryda kommun är samtliga verksamheter organiserade i en förvaltning med indelning i olika sektorer. Sektorn för teknik och försörjningsstöd (TOF) och sektorn för administrativt stöd (ADM) är i huvudsak stöd- och servicefunktion för de övriga tre sektorerna; sektorn för utbildning och kultur (UTK), sektorn för socialtjänst (SOC) samt sektorn för samhällsbyggnad (SHB). Kommundirektören är kommunens ledande tjänsteman och varje sektor leds av en sektorschef. Kommundirektören leder kommunens ledningsgrupp där sektorscheferna, samt ekonomichef, kanslichef och personalchef ingår. Kommunens finansförvaltning handläggs av ekonomifunktionen inom sektorn för administrativt stöd. Kommunstyrelsen är politisk nämnd för hela förvaltningen. Informationsmått 2009 Antal invånare per 31/12 34 854 34 463 34 007 34 843 Area per invånare, m 2 (Kommunens totala area 290 km 2 ) 8 321 8 416 8 529 8 323 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor 44 546 41 612 41 145 44 558 Årets resultat per invånare, kronor -466 2 752 645 318 Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor 43 031 40 544 36 997 43 518 Eget kapital per invånare, kronor 8 168 8 733 6 062 8 957 Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor 21 602 19 763 20 500 20 877 Långfristiga skulder per invånare, kronor 10 203 7 266 7 838 13 489 Skattesats, % 21,05 21,05 21,05 21,05 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kronor 43 241 42 003 41 737 43 022 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 2 -
DRIFTSREDOVISNING, KOMMUNEN TOTALT 2012 Belopp i mkr Sektor för utbildning och kultur -921,6-914,0-7,6-897,7-940,0 Sektor för socialtjänst -479,5-477,0-2,5-449,8-483,1 Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierat -117,0-113,2-3,8-81,4-101,4 -Avfallsverksamhet 2,1 0,0 2,1 2,3 0,0 -Vattenverksamhet -2,6 0,0-2,6-0,5 0,0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -8,8-4,8-4,0-14,7-10,7 Sektor för administrativt stöd -45,3-45,7 0,4-42,2-47,2 Politisk organisation -9,4-8,9-0,5-8,4-8,9 Verksamhetskostnader finansförvaltningen 64,8 55,6 9,2 55,7 16,6 Pensioner exkl finasiell kostnad -35,4 0,1-35,5 2,3-5,0 Verksamhetens nettokostnad -1 552,7-1 507,9-44,8-1 434,4-1 579,7 Skatter, utjämningar mm 1 605,6 1 563,6 42,0 1 542,2 1 636,1 Finansiella intäkter och kostnader -7,8-17,5 9,7-5,4-17,5 Finansiell kostnad pensioner -61,3-27,1-34,2-7,6-21,9 Resultat -16,2 11,1-27,3 94,8 17,0 Härryda kommun redovisade ett negativt resultat på 16,2 mkr, vilket är 27,3 mkr sämre än budgeterat. I resultatet ingår en engångskostnad med totalt 55 mkr som är kopplat till pensionsskulden. Engångseffekten av sänkt diskonteringsränta för beräkningen av pensionsskulden återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (ca 40-50 år). Sektorerna exkl. politisk organisation redovisar en budgetavvikelse på -18,0 mkr. Av det totala underskottet är 14,2 mkr hänförbart till kommunfullmäktiges beslut under året om extra satsningar till föreningslivet och grundskolan. Resultatet motsvarar ungefär en procent av kommunens omsättning, som uppgår till cirka 1,9 miljarder kronor. Det är främst tre större avvikande poster som redovisas: Diskonteringsränta som används, för att beräkna framtida pensionsåtaganden sänks med 0,75 procentenheter avseende kommunens pensionsskuld, vilket medför en engångskostnad på 54,8 mkr för. Denna post klassificeras en jämförelsestörande. Den totala negativa budgetavvikelse för pensionsskulden uppgick vid årsskiftet till 69,7 mkr. Under året har kommunfullmäktige beslutat om extra satsningar motsvarande 14,2 mkr till föreningslivet och grundskolan. Fotbollsföreningarna i Landvetter har erhållit bidrag för att själva bygga omklädningsrum och klubbstuga. Inom grundskolan fortsätter förtätningen av informations och kommunikationsteknik, IKT samt att verksamheten inte behöver minska lokalytor i den omfattning som krävs för att hålla budget. Ökade skatteintäkter om 42 mkr. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 3 -
SPECIFICERING AV NETTOBUDGETENS FÖRÄNDRING KF 101115 KF 110426 Omf. pga mindre organisationsförändringar Beslut 110502 löneökning Reviderad Belopp i mkr Sektor för utbildning och kultur -907,5 1,9-8,4-914,0 Sektor för socialtjänst -472,0-0,2-4,8-477,0 Sektor för sammhällsbyggnad -Skattefinansierat -112,9 0,0-0,3-113,2 -Avfallsverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 -Vattenverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Sektor för teknik och försörjningsstöd -3,3 0,0-1,5-4,8 Sektor för administrativt stöd -43,5-1,7-0,5-45,7 Politisk organisation -8,9 0,0 0,0-8,9 Finansförvaltningen 40,1 0,0 15,5 55,6 Pensioner exkl finasiell kostnad 0,1 0,0 0,0 0,1 Verksamhetens nettokostnad -1 507,9 0,0 0,0-1 507,9 Skatter, utjämningar mm 1 563,6 0,0 0,0 1 563,6 Finansiella intäkter och kostnader -17,5 0,0 0,0-17,5 Finansiell kostnad pensioner -27,1 0,0 0,0-27,1 Resultat 11,1 0,0 0,0 11,1 INVESTERINGSREDOVISNING, KOMMUNEN TOTALT 2012 Belopp i mkr Sektor för utbildning och kultur 25,4 29,5 4,1 11,9 26,3 Sektor för socialtjänst 8,7 9,4 0,7 2,5 2,1 Sektor för sammhällsbyggnad -Skattefinansierat 33,2 44,2 11,0 31,0 30,3 -Vattenverksamhet 25,1 35,7 10,6 28,5 38,4 -Avfallsverksamhet 3,0 5,3 2,3 4,9 2,4 Sektor för teknik och försörjningsstöd 113,0 127,4 14,4 130,1 88,0 Sektor för administrativt stöd 0,1 4,1 4,0 0,4 44,1 Nettoutgift 208,5 255,6 47,1 209,3 231,6 Årets investeringsbudget uppgår till 255,6 mkr varav 95 mkr avser ombudgetering från bokslut. Investeringsnivån är 47,1 mkr lägre än vad som är budgeterat och innebär en avvikelse på 18 procent. Orsaken är försenade bygg- och projektstarter men också fördelaktiga upphandlingar. Investeringar har i huvudsak gjorts i skolor och förskolor, äldreboenden, gator samt vattenledningar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 4 -
MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. FINANSIELLA MÅL Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Det egna kapitalet värdesäkras enligt omsorgsprisindex (OPI). Uppfyllt Sedan år 2008 har OPI ökat med 13,6 %. Under samma period har det egna kapitalet ökat med 73 %. Soliditetsnivån är lägst på den nivå som gällde vid periodens början. Uppfyllt Soliditetsnivån har under perioden ökat från 13 % till 16 % För att säkerställa de finansiella målen är det redovisade resultatet minst 1,5 % av verksamhetens nettokostnader. Uppfyllt Det genomsnittliga resultatet under fyraårsperioden 2008- är ca 2 % Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse 2009 2008 2007 Eget kapital inkl pensionsskuld intjänad före 1998, mkr 284,7 301,0 206,1 184,2 164,2 Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, utjämning m.m. % 101,0 93,8 98,5 98,6 102,0 Soliditet inkl pensionsskuld intjänad före 1998, % 16 18 13 13 13 Resultat, mkr -16,2 94,8 21,9 20,0-27,0 Ovanstående analys grundar sig på utfall inklusive jämförelsestörande poster. Om dessa poster exkluderats respektive år, skulle utfallet blivit bättre. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 5 -
VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på ca 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Uppfyllt Antalet färdigställda lägenheter följer bostadsförsörjningsprogrammet. Mindre avvikelser över tiden förekommer. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Antal lägenheter som krävs för att klara ca 1,5 % befolkningsökning över tiden 136* 175 39 175* Bostadsförsörjningsprogram -2014, antal påbörjade lägenheter 288 193 95 143 Befolkningstillväxt (%) 1,1 1,3 0,2 1,2 * Avser antal färdigställda lägenheter. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Uppfyllt Förskolan har klarat lagkravet att erbjuda plats till alla familjer som önskar och är berättigade till plats inom fyra månader. Föräldrarnas möjlighet att få rätt verksamhetsform har ökat tack vare utbyggnaden av fler platser i förskolan. Målet bedöms därför uppfyllt. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform. 99 % 99 % 0 98 % Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) 0 0 0 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 6 -
Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Delvis uppfyllt Slutbetyg på gymnasiet innebär, enligt forskning, tillträde till arbetsmarknaden och till fortsatta studier. De elever som får slutbetyg på Hulebäcksgymnasiet har högre snitt än såväl riket som GR. För de elever som avslutar gymnasiet utan slutbetyg eller gör avhopp från gymnasiet har kommunen ett informationsansvar (fd. uppföljningsansvar). Sektorn arbetar aktivt tillsammans med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten inom sektorn för socialtjänst med individuella lösningar för dessa elever att komma in på arbetsmarknaden. Grunden för att lyckas med sina studier läggs tidigt i elevernas utbildning såväl inom förskola som grundskola. Andelen elever som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan efter genomgången grundskola har minskat under, i jämförelse med riket ligger kommunen resultat betydligt över rikssnittet. Elevernas samlade meritvärde i grundskolan visar att fler elever når högre betyg än Godkänt. Även meritvärdet ligger högt i relation till riket vilket ökar möjligheten för eleverna att komma in på sitt förstahandsval på gymnasiet. Exempel på samverkan mellan grundskolans enheter och Hulebäcksgymnasiet är t.ex. Teknikskolan för flickor, Leda Jämnt som är en gymnasiekurs i jämställdhetsarbete, och därutöver nätverk och erfarenhetslärande. Så länge andelen elever med slutbetyg inte når 100 % eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast delvis uppfyllt. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 94,4 96 1,6 96,6 Andel elever från härryda kommun med slutbetyg efter 4 år exklusive IV-programmet, % med Hulebäcksgymnasiet/Härryda kommun som huvudman 91 91 0 91 Andel elever från Härryda kommun med slutbetyg efter 4 år exkl. IV-programmet, % annan huvudman än Härryda kommun 81 Andel förvärvsarbetande elever i hela riket, %* 60 56 Andel förvärvsarbetande elever från Hulebäcksgymnasiet, %* 60 68 8 55* Andel som påbörjat högskolestudier hela riket, %** 44 43 Andel som påbörjat högskolestudier Hulebäcksgymnasiets elever, %** 54 48 6 44** *Elever i förvärvsarbete som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/2007 till 2008/2009 (SCB-statistik) **Elever som slutförde läsåret 2007/2008 samt påbörjat högskolestudier t.o.m. / (SCB-statistik) VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 7 -
Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Uppfyllt Målet att tillgodose alla med beslut om lägenhet på äldreboende inom rimlig tid har kunnat uppfyllas efter april månad då det nya boendet Hönekulla gård öppnades. Utifrån rådande behovsberäkning beslutades samtidigt att 15 lägenheter skulle läggas i malpåse. Mot slutet av har situationen förändrats och antalet personer som väntar på lägenhet på ett äldreboende har ökat kraftigt. Samtliga personer som ansökt om bostad med särskild service, LSS 9:9 har erbjudits lägenhet. Kommunen har i Socialstyrelsens kontroll av väntetider inte erhållit några skadestånd på grund av dröjsmål i verkställighet. Under året har flera lägenheter inom BGT Mölnlycke växlats över från Funktionshinder till Vård och omsorgs regi. För barn som trots stödinsatser till föräldrar inte kan bo kvar i föräldrahemmet köper kommunen boendeplatser av annan utförare. Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Antal ej verkställda beslut inom 3 månader avseende särskilt boende (mätdag 31/12) 11 0 11 12 Behov av särskilt boende (mätdag 31/12) 269 258 11 260 Antal platser särskilt boende (mätdag 31/12) 268 268 0 228 Antal BGT-lägenheter (mätdag 31/12) 55 55 0 55 Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år 82 97 15 106 Antal lägenheter för funktionsnedsatta 83 93 10 84 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 8 -
KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens prioriterade mål för medarbetare: - Härryda kommun skall vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Samtliga arbetsplatser har under arbetat med fokusområdet det goda mötet i syfte att arbeta med att alltid ge kommuninvånare, brukare et. c ett gott bemötande. Kommunen har under året fastställt en likabehandlingsplan, vilken syftar till att nå målet att alla anställda har lika rättigheter och möjligheter. I planen betonas att alla har ansvar för att bidra till ett öppet och tillåtande klimat. För att utbilda samtliga anställda i vad rollen som en anställning inom kommunal verksamhet innebär samt att ge alla anställda en gemensam grund har utbildningen I allmänhetens tjänst hållits. Under året genomfördes den vid mer än 50 tillfällen. Såväl nyanställda som personal med lång anställningsbakgrund har genomgått denna halvdagsutbildning. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnades en halvdags central introduktion med buss för att möjliggöra studiebesök inom några av kommunens arbetsplatser. Denna introduktion anordnades vid två tillfällen under. Genom introduktionen fick medarbetarna inblick i kommunens verksamheter och geografi. Kommundirektören, sektorscheferna samt ett par funktionschefer medverkade. Utöver den centrala introduktionen genomgick de nyanställda en introduktion på respektive enhet. Hälsa (Hälsofrämjande arbete) Det hälsofrämjande arbetet i Härryda kommun syftar till att främja hälsa hos de anställda som på sikt leder till minskad sjukfrånvaro. Ett program med många aktiviteter genomförs under hela året. Samverkan sker med flera parter, bland annat med folkhälsoplaneraren och Härryda kultur- och idrottsförening (Hkif). Hkif har för närvarande ca 1 400 medlemmar. Alla delar av programmet presenteras, vår och höst, i en särskild broschyr som distribueras till samtliga arbetsplatser. Syftet med de olika aktiviteterna är att de, utöver att främja god hälsa, också ska bidra till trivsel och gemenskap. Hälsoinspiratörerna, ca 120 medarbetare på olika arbetsplatser, har en viktig roll att inspirera till hälsotänkande. Hälsoinspiratörerna samlades under året vid två tillfällen för att få egen utbildning och inspiration i frågor som rör hälsa, kost, motion och livsstil som de kan förmedla till arbetskamraterna. Under hösten genomgick 25 medarbetare grundutbildning för hälsoinspiratörer. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 9 -
Föreläsningar i samarbete med folkhälsorådet arrangerades två gånger under med sammanlagt ca 400 deltagare. Under våren arrangerades även en kostnadsfri kvällsföreläsning för alla medarbetare, Lust och motivation med sammanlagt 230 deltagare. Under hösten arrangerades en stegtävling för alla medarbetare och i den deltog 570 personer i 71 lag. I Cykelutmaningen deltog 162 personer (21 lag). Härryda kommuns konstförening utgör också ett viktigt inslag för att främja trivsel och gemenskap. Föreningen har årligen en välbesökt utlottning med konstverk som under året visas i kommunhuset. Oasen förebygger och utvecklar För att förebygga ohälsa och utveckla verksamheterna finns den personalvårdsstödjande enheten Oasen. Oasen arbetar med arbetslagsutveckling, samtalsstöd till enskilda medarbetare, handledningsuppdrag, stresshantering och massage. Oasen har under året genomfört 436 massagetillfällen och grupputvecklingsinsatser vid 238 tillfällen. Stresshanteringskurser har gått i olika omgångar och totalt innefattat 34 tillfällen. Öppen avspänning har förekommit vid fem tillfällen och där har 15 personer deltagit. 16 personer har vid nio tillfällen tagit del av annan riktad gruppverksamhet. Det finns anställda som tagit del av flera olika insatser för att på bästa sätt främja individen och därigenom nå en förändring. Exempelvis förekommer enskilda samtal parallellt med gruppinsats eller massage parallellt med enskilda samtal. Utöver detta sker det kontinuerligt samtal via telefon och i viss mån rådgivning. Företagshälsovård och personalstöd Då Härryda Kommun satsar omfattande resurser på förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Team Hälso- och friskvård hade under året uppdraget att sköta kommunens företagshälsovård. Under året köpte kommunen tjänster för ca 950 tkr. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och hälsa har erbjudits personalstöd i form av kostnadsfri telefonrådgivning hos S:t Lukasstiftelsen. Arbete med minskad sjukfrånvaro Frånvaro vid sjukdom, procentuell andel Härryda kommun, totalt 5,6 4,0 1,6 5,3 Fördelat per sektor: Sektorn för utbildning och kultur 5,0 4,0 1,0 4,7 Sektorn för socialtjänst 6,4 4,0 2,4 6,8 Sektorn för samhällsbyggnad 3,9 4,0 0,1 3,3 Sektorn för teknik och försörjningsstöd 7,0 4,0 3,0 5,7 Sektorn för administrativt stöd 3,0 4,0 1,0 1,0 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 10 -
Efter att ha minskat varje år sedan 2004 har nu skett ett trendbrott. Sjukfrånvaron har gått upp från 5,3 procent till 5,6 procent. Orsaken till ökningen kommer att utredas av förvaltningen. En stor andel av sjukfrånvaron, 25 procent, utgörs av deltidsfrånvaro. Det innebär att medarbetare till någon del finns i arbete och därmed också håller kontakt med arbetet. Nöjd medarbetare För att få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarundersökning. I enkäten finns 16 frågor om hur medarbetarna upplever sin nuvarande arbetssituation. Medelvärdet av dessa frågeställningar visade ett oförändrat resultat jämfört med 2009 och 2007. I syfte att möjliggöra jämförelser med andra kommuner beräknas även ett Nöjd MedarbetarIndex (NMI). NMI är en sammanvägning av tre påståenden, fastställda av Statistiska centralbyrån. års resultat gav 55 i NMI, vilket var en nedgång med fyra enheter jämfört med 2009. Resultaten av medarbetarundersökningen ska analyseras i verksamheterna. En handlingsplan med åtgärdsförslag ska upprättas inom de enheter där det finns kritiska faktorer. Heltid och flexibel arbetstid Sedan våren 2007 prövas en modell för att öka antalet heltidsanställda. Deltidsanställda inom äldreomsorg och lokalvård har erbjudits heltidstjänster. När projektet startades 2007 hade 69 procent av kommunens tillsvidareanställda heltidstjänster. Motsvarade siffra i december är 81 procent. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Strategisk kompetensförsörjning Som ett led i att möta framtida krav på kompetent arbetskraft har kommunen i samverkan med de fackliga organisationerna tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. Planen anger vilka grupper kommunen anser svårrekryterade i framtiden. Insatser har genomförts för att attrahera vissa svårrekryterade yrkeskategorier. Under har löneökningar utöver ordinarie avtal genomförts för ingenjörer, rektorer/förskolechefer, förskolelärare, fritidspedagoger, socionomer inom IFO, personalspecialister, ekonomer och miljöinspektörer. Under året har kommunen deltagit i GR:s traineeprogram. Detta är ett led i att marknadsföra kommunerna som attraktiva arbetsgivare och att attrahera målgruppen unga akademiker. Härryda Kommun deltar även i ett GR-projekt som syftar till att gemensamt marknadsföra kommunerna gentemot universitet och högskolor. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 11 -
Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Som ett led i att stärka cheferna i sitt uppdrag kallas samt ge en tydlig, gemensam plattforma anordnas två obligatoriska ledarskapsdagar årligen. Detta forum ger möjlighet att ta del av information från kommunledningen samt att utbyta erfarenheter över sektorsgränserna. Innehållet speglar de fokusområden kommunen arbetar med, under året var det bemötande samt likabehandling. Utbildning för nya chefer Den gemensamma utbildningen för nya chefer i kommunen syftar bland annat till att tydliggöra det personalpolitiska programmet. I utbildningen ingår även strategisk ledarutbildning via GR och personlig ledarutveckling. Utbildningen pågår under 1,5 år. Såväl interna som externa föreläsare medverkar under utbildningen, som startar varje höst. Från och med hösten deltar 19 chefer. Kommunikation och samverkan Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Härryda kommuns samverkansavtal reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar samt personalens möjlighet till delaktighet via enhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp. Under året har den särskilda satsningen på en samverkansutbildning för chefer och fackliga representanter inom alla sektorer avslutats. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 12 -
FINANSFÖRVALTNINGEN FINANSFÖRVALTNINGEN BESKRIVNING Under Finansförvaltningen budgeteras, redovisas och följs kommungemensamma kostnader och intäkter upp. Administrationen sköts av ekonomifunktionen. Finansförvaltningen är indelad i fyra verksamheter; Verksamhetskostnader, Kommunstyrelsens reserv, Skatter och generella statsbidrag samt Finansiella kostnader och intäkter. Inom Verksamhetskostnader redovisas avsättningar till pensionsskulden enligt fullfondering. Utbetalning av pensioner redovisas som amortering på pensionsskulden. Finansiella kostnader för pensionsskulden redovisas inom Finansiella kostnader och intäkter. Inom Verksamhetskostnader redovisas även lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar, vilka finansieras via interndebitering av kalkylerat personalomkostnadspålägg. Denna interndebitering finansierar även årets intjänade del av pensionsskulden. Från sektorn för teknik och försörjningsstöd överförs skillnaden mellan intäkter för intern uthyrning av lokaler och verklig kapitaltjänstkostnad för uthyrda fastigheter. Från budgeteras kalkylerad personalkostnadsökning centralt på finansförvaltningen. Nyttjande av Kommunstyrelsens reserv sker enligt kommunstyrelsens beslut. Varken budgetering eller bokföring har skett under år. Under rubriken Skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift budgeteras och redovisas skatteintäkter samt kostnader och intäkter enligt kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av Inkomstutjämning, Kostnadsutjämning, LSS-utjämning samt Regleringspost. Kostnadsutjämning och LSS-utjämning finansieras helt mellan kommunerna. Inkomstutjämningen får däremot tilläggsfinansiering från staten. Undereller överskott från den statliga finansieringen läggs under Regleringsposten. Från år 2008 infördes Kommunal fastighetsavgift, en intäkt för kommunerna. Förändringen finansierades via minskning av Regleringsposten med ett á-pris per invånare. Fastighetsavgiften fastställs i november efterföljande år, vilket innebär en avräkning mellan åren i likhet med skatteintäkter. Fastighetsavgiften räknas upp årligen enligt inkomstbasbelopp. Inom Finansiella kostnader och intäkter budgeteras räntekostnader för kommunens lån samt ränteintäkter för kommunens likvida medel. Investeringstakten ökar markant under perioden, vilket leder till ökat finansieringsbehov. Från verksamheterna redovisas intäkter för kalkylerad internränta för investeringar. Här redovisas även finansiell kostnad för pensionsskulden. Informationsmått 2009 Sammanlagd pensionsskuld inkl ansvarsförbindelsen, mkr (inkl löneskatt 24,26 %) 752,9 681,0 697,0 727,4 - varav ansvarsförbindelse intjänad före 1998 662,0 600,4 624,8 657,9 Skattesats, % 21,05 21,05 21,05 21,05 Skatteintäkt per invånare inkl inkomstutjämning, kronor 43 241 42 003 41 737 43 022 Skattekraft jämfört med riket (riket = 100) 110 108 109 110 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 13 -
FINANSFÖRVALTNINGEN EKONOMI avvikelser 2012 Finansförvaltningen, tkr Intäkt 1 672 594 1 608 487 64 107 1 617 933 1 664 548 Kostnad 106 798 33 785-73 013 30 712 56 195 Netto -1 565 796-1 574 702-8 906-1 587 221-1 608 353 Finansförvaltningen redovisar totalt en budgetavvikelse på -8,9 mkr. Resultatet har belastats med en engångskostnad på totalt 54,8 mkr som är kopplad till pensionsskulden. Pensionsskulden redovisas efter RIPS 07 (riktlinjerna för beräkning av pensionsskuld). Diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldsberäkningen. Indikatorn är ett rullande femårsgenomsnitt av den tioåriga statsobligationsräntan. Diskonteringsräntan ska endast ändras när indikatorn hamnar utanför intervallet. RIPS-kommittén beslutade i september att sänka diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen. Engångseffekten av sänkt diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande (ca 40 50 år). Bortser man från denna engångskostnad, så är budgetavvikelsen positiv med 45,9 mkr som huvudsakligen beror på högre skatteintäkter än budgeterat. Verksamhetsområde, tkr Pensioner enligt fullfondering, exkl finansiell kostnad 2012 35 428-111 -35 539-2 332 4 968 Övriga verksamhetskostnader -25 749-14 954 10 795-20 308-3 807 Intern kapitalkostnadsränta -38 968-39 818-850 -35 317-44 041 Verksamhetskostnader KS-reserv och kalkylerad löneökning 0-847 -847 0 31 238 Skatteintäkter, utjämning mm -1 605 628-1 563 625 42 003-1 542 233-1 636 129 Finansiella intäkter och kostnader, inkl 69 121 44 653-24 468 12 969 39 418 finansiell kostnad för pensioner Nettokostnad -1 565 796-1 574 702-8 906-1 587 221-1 608 353 Verksamhetskostnaderna inklusive pensionskostnad har en budgetavvikelse på -26,4 mkr bestående av både positiva och negativa avvikelser. Kostnaderna för pensioner exklusive finansiella kostnader redovisar en avvikelse på -35,5 mkr. I avvikelsen ingår löneskatt för engångseffekten av sänkt diskonteringsränta med -10,7 mkr. Resterande avvikelse på -24,8 mkr beror huvudsakligen på effekten av den s.k. bromsen. en baseras på genomsnittet av äldre pensionsprognoser där effekten av bromsen inte var så stor. Bromsen är en mekanism som är till för att skapa balans mellan tillgångar och skulder i pensionssystemet. AFA styrelse beslutade även i år att sänka premierna för med totalt 0,5 %. Detta medförde en minskad kostnad med 3,9 mkr. Utöver denna post redovisas ett överskott på 2,4 mkr för arbetsgivaravgifterna (inklusive arbetsmarknads- och grupplivsförsäkring). Förmedling av el inom kommunen redovisar ett överskott på 2,9 mkr. I övrigt för blocket verksamhetskostnader redovisas -0,1 mkr. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 14 -
FINANSFÖRVALTNINGEN Skatteintäkter, tkr Skatteintäkter inkl. avräkningar 1 433 901 1 440 957 7 056 Fastighetsavgift inkl. avräkningar 51 684 52 752 1 068 Bidrag För Lss-Utjämning 9 482 8 935-547 Inkomstutjämningsbidrag 65 135 66 119 984 Regleringsbidrag 4 694 35 247 30 553 Kostnadsutjämning -1 271 1 619 2 890 Summa 1 563 625 1 605 629 42 004 Skatter, utjämning och kommunal fastighetsavgift redovisar ett överskott på 42,0 mkr. Redovisat utfall för skatteintäkter och utjämning baseras på SKL cirkulär 11:57, 11:61 och 11:62. Skatteintäkter inklusive avräkningar redovisar en positiv avvikelse på 7,0 mkr. I beloppet ingår bokförd korrigering för slutavräkningen från föregående år med 4,9 mkr och preliminär slutavräkning för innevarande år med 25,0 mkr. Kommunal fastighetsavgift redovisar totalt ett överskott på 1,1 mkr. avvikelsen för LSS-utjämningen blev -0,5 mkr. Inkomstutjämningen redovisar +1,0 mkr. avvikelsen för kostnadsutjämningen redovisar +2,9 mkr. Resterande positiva budgetavvikelsen avser regleringsbidraget där kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer redovisas och tillfälligt tillskott som aviserades i budgetpropositionen hösten med 223 kr per invånare (7,7 mkr för Härryda kommun). Regleringsbidraget innehåller också poster med bl.a. statsbidrag som tidigare gick direkt till verksamheten såsom anhörigstöd som uppgår till 1,1 mkr. Finansiella intäkter och kostnader redovisar totalt -24,5 mkr, varav finansiella kostnader kopplat till pensionsskulden redovisar -34,2 mkr. Engångseffekten av sänkt diskonteringsränta exkl. löneskatt blev -44,1 mkr. Resterande 9,7 mkr för finansiell verksamhet beror på lägre räntekostnad än beräknat. Finansiella intäkter redovisar +0,4 mkr och räntekostnader exklusive finansiella kostnader kopplat till pensionsskulden redovisar ett överskott på 9,3 mkr. Jämförelse med föregående år Verksamhetsområde, tkr jämförelse Pensioner enligt fullfondering, exkl finasiell 35 428-2 332 37 760 kostnad Övriga verksamhetskostnader -25 749-20 308-5 441 Intern kapitalkostnadsränta -38 968-35 317-3 651 KS-reserv och kalkylerad löneökning 0 0 0 Skatteintäkter, utjämning mm -1 605 628-1 542 233-63 395 Finansiella intäkter och kostnader, inkl 69 121 12 969 56 152 finansiell kostnad för pensioner Nettokostnad -1 565 796-1 587 221 21 425 Redovisade nettointäkter i bokslut är 21,4 lägre än i bokslut. Effekten av bromsen har påverkat pensionskostnaderna i bokslut med totalt 21,7 mkr. I bokslut fanns ingen kostnad för denna post. Bromsen byggdes in när det nya pensionssystemet utformades för att det skulle bli följsamt mot den allmänna ekonomin. När AP-fondernas tillgångar understiger pensionsskulden träden den så kallade bromsen i kraft för att säkerställa pensionssystemets långsiktiga stabilitet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 15 -
FINANSFÖRVALTNINGEN Skatteintäkter, utjämning mm, tkr jämförelse Skatteintäker inkl. avräkningar -1 440 956-1 370 025 70 931 Fastighetsavgift inkl. avräkningar -52 752-51 019 1 733 LSS-utjämning -8 935-8 005 930 Övriga skatteintäkter, utjämning m.m. -102 985-113 183-10 198 Nettokostnad -1 605 628-1 542 232 63 396 Skatteintäkterna inkl. utjämning och kommunal fastighetsavgift är 63,4 mkr högre än i bokslut, en ökning med 4 %. Bokförda skatteintäkter inkl. avräkningar är 70,9 mkr högre i år än förra året. Bokfört fastighetsavgift inkl. avräkningar är 1,7 mkr högre än förra året. Bidraget för LSS-utjämningen har ökat från 8,0 mkr till 8,9 mkr. Skatteintäkterna i övrigt är dock 10,2 mkr lägre än förra året. Orsaken beror främst på att kommunen förra året fick ett tillfälligt konjunkturstöd på 33 mkr och att anslaget för kostnadsutjämning är 8 mkr högre i år än förra året. Finansiella intäkter och kostnader, inkl finansiell kostnad för pensioner Engångskostnad på grund av sänkt diskonteringsränta exkl. löneskatt Övrig finansiell kostnad på pensionsskuld jämförelse 44 086 0-44 086 17 248 7 561-9 687 exkl. löneskatt Ränteintäkter -2 903-4 587-1 685 Räntekostnader exkl. pensionsskuld 10 690 9 996-694 Nettokostnad 69 121 12 969-56 152 De finansiella kostnaderna är betydligt högre på grund av engångseffekten av sänkt diskonteringsränta exkl. löneskatt som blev 44,1 mkr i bokslut. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 16 -
POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN Revisorer Kommunfullmäktige (kf) Utbildnings- och kulturberedning Socialberedning Infrastrukturberedning Miljö- och näringslivsberedning Tillfälliga beredningar Valberedning Valnämnd Miljö- och bygglovsnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse (ks) Ekonomiutskott ------------------------------------ Kommunstyrelsen är också krisledningsnämnd Social myndighetsnämnd Gemensam IT-nämnd ------------------------------------------------------------------------------------------------------ Pensionärsråd Rådet för funktionshinderfrågor Ungdomsforum Folkhälsoråd Brottsförebyggande råd BESKRIVNING Kommunfullmäktiges uppgifter framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt, årsredovisning och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige skall också vara ett forum för idéer, debatt och information, ge ledamoten möjlighet till aktiv påverkan på de politiska besluten och ge allmänheten möjlighet till insikt i besluten. I fullmäktige finns fyra fasta beredningar och tillfälliga beredningar vid behov. Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall vidare ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund. Styrelsen skall också bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen och verkställa fullmäktiges beslut. Såsom nämnd svarar kommunstyrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott. Revisorerna skall fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på den kommunala revisionen och bedriva verksamheten i enlighet med Kommunal revision vägledande principer. Valnämnden skall fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar m m. Miljö- och bygglovsnämnden skall fullgöra de lagstadgade uppgifter som bl.a. föreskrivs i PBL, miljöbalken och livsmedelslagen. Överförmyndarnämnden skall fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på överförmyndarnämnd. Den sociala myndighetsnämnden skall fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på socialnämnd. Den gemensamma IT-nämnden är inrättad i samverkan med Bollebygds kommun, med Härryda kommun som värdkommun, och har i uppgift att leverera ändamålsenlig funktion för drift och IT-stöd till kommunernas förvaltningar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 17 -
POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN Informationsmått Kommunfullmäktige (ordf. Anders Halldén): 2009 Antal sammanträden, per år 10 10 10 10 Antal ledamöter 51 49 49 51 Kommunstyrelsen (ordf. Annette Eiserman-Wikström): Antal beslutssammanträden, per år 10 10 10 10 Antal informationssammanträden, per år 9 9 9 9 Antal sammanträden genomgång kommunens verksamhetsberättelse, per år 2 2 2 2 Antal ledamöter 13 13 13 13 Gemensam IT-nämnd (ordf. Christer Johansson): Antal ledamöter 3 3 3 3 Antal sammanträden per år 5 3 3 4 Valnämnd (ordf. Weine Samuelsson): Antal ledamöter 7 5 5 7 Antal ersättare 5 3 3 5 Miljö- och bygglovsnämnd (ordf. Holger Karlsson): Antal ledamöter 7 7 7 7 Antal ersättare 3 3 3 3 Överförmyndarnämnd (ordf. Leif-Ove Bohlin): Antal ledamöter 3 3 3 3 Antal ersättare 1 1 1 1 Social myndighetsnämnd (ordf. Göran Hildén) Antal ledamöter 5 - - 5 Antal ersättare 3 - - 3 Revisorer (ordf. Ingrid Duwe) Antal ledamöter 7 7 7 7 Antal ersättare 0 0 0 0 EKONOMI 2012 Politisk organisation, tkr Intäkt 259 0 259 384 0 Kostnad 9 628 8 891-737 8 755 8 891 Netto 9 369 8 891-478 8 371 8 891 2012 Varav, tkr Kommunfullmäktige 1 585 1 554-31 1 161 1 554 Kommunstyrelsen 2 584 2 466-118 2 454 2 316 Valnämnd 370 0-370 515 0 Miljö- och bygglovsnämnd 332 228-104 246 228 Överförmyndarnämnd 504 412-92 515 412 Social myndighetsnämnd 242 201-41 - 201 Revisorer 969 1 280 311 1 075 1 280 Nettokostnad 6 586 6 141-445 5 965 5 991 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 18 -
POLITISK ORGANISATION FÖR HÄRRYDA KOMMUN avvikelser Den politiska organisationen redovisar ett underskott på 0,5 mkr vilket främst förklaras av ej budgeterade kostnader för valnämnden på grund av omvalet till regionen. Dessutom är kostnaderna högre för överförmyndarnämnden på grund av en kraftig ökning av antalet förvaltarskapsärenden. Kommunstyrelsens kostnader är högre än budgeterat till följd av längre sammanträden. Kostnaderna för miljö- och bygglovsnämnden överstiger också budget vilket förklaras av längre sammanträden samt fortbildning på grund av ny plan- och bygglovslag. Ett underskott redovisas även när det gäller partistöd med anledning av ändrade arvoden. Överskottet på 0,3 mkr för revisorerna förklaras av att utbildningsanslaget inte nyttjats fullt ut samt tidsförskjutningar av beställda rapporter. Resultaträkning 2009 Belopp i tkr Taxor och avgifter 0 0 0 0 Hyror och arrende 0 0 0 0 Bidrag 257 383 373 0 Fsg av verksamhet 0 0 0 0 Övriga intäkter 1 1 1 0 Summa intäkter 259 384 374 0 Personalkostnader 7 042 6 304 6 383 6 160 Köp av verks, bidrag o övr tjänster 1 979 1 977 2 009 2 298 Lokalkostnader 67 80 94 79 Avskrivn, internränta 1 1 1 0 Övriga kostnader 539 393 390 354 Summa kostnader 9 628 8 755 8 876 8 891 Nettokostnader 9 369 8 371 8 502 8 891 ram 8 891 8 341 8 804 8 891-478 -30 302 Jämförelse med föregående år Intäkterna var högre föregående år vilket beror på statsbidrag för års tre val. I år har bidrag inkommit för omvalet. Kostnaderna har ökat med ca 10 procent jämfört med år vilket främst beror på ändrade arvoden och ändrad politisk organisation samt utbildning av nyvalda politiker. VERKSAMHETSBERÄTTELSE - 19 -