Verksamhetsberättelse 2016 Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Kommunövergripande Godkänd av kommunstyrelsen den 10 mars 2017

2 Innehållsförteckning Härryda kommun... 3 Kommunövergripande... 3 Politisk organisation... 3 Målstyrning och måluppfyllelse... 6 Förvaltningens organisation och utvecklingsområden Ekonomi i korthet Mål för god ekonomisk hushållning Effektiv resursanvändning Personal Finansförvaltningen Sektorsövergripande Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) Bilaga indikatorer Sektorsövergripande... 32

3 Härryda kommun Kommunövergripande Politisk organisation Den politiska organisationens uppgifter Kommunfullmäktiges uppgifter framgår av kommunallagen. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för kommunen, såsom mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt, årsredovisning och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige ska också vara ett forum för idéer, debatt och information och ge allmänheten möjlighet till insikt i besluten. I fullmäktige finns tre fasta beredningar och vid behov finns tillfälliga beredningar. För närvarande har en tillfällig demokratiberedning tillsats. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska vidare ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund. Styrelsen ska också bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen och verkställa fullmäktiges beslut. Såsom nämnd svarar kommunstyrelsen för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen har ett ekonomiutskott. Revisorerna ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på den kommunala revisionen, och bedriva verksamheten i enlighet med Kommunal revision vägledande principer. Valnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet samt vid folkomröstningar med mera. Miljö- och bygglovsnämnden ska fullgöra de lagstadgade uppgifter som bland annat föreskrivs i plan- och bygglagen, miljöbalken samt livsmedelslagen. Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på överförmyndarnämnd. Den sociala myndighetsnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på socialnämnd. Verksamhetsberättelse 3

4 Informationsmått Kommunfullmäktige Antal sammanträden, per år Antal ledamöter Antal ersättare Kommunstyrelsen Antal beslutssammansträden, per år Antal informationssammanträden, per år Antal sammanträden med genomgång av kommunens verksamhetsberättelse, per år Antal ledamöter Antal ersättare Valnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Miljö- och bygglovsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Överförmyndarnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Social myndighetsnämnd Antal ledamöter Antal ersättare Revisorer Antal ledamöter Antal ersättare Plan 2014 Ekonomi Politisk organisation, tkr Budget Avvikelse Budget 2017 Intäkt Kostnad Netto Verksamhetsberättelse 4

5 Varav, tkr Budget Avvikelse Budget 2017 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Valnämnd Miljö- och bygglovsnämnd Överförmyndarnämnd Social myndighetsnämnd Revisorer Fasta beredningar Nettokostnad Budgetavvikelser Den politiska organisationen visar ett underskott om 0,4 mkr jämfört med budget. Det beror i huvudsak på ökade omkostnader för politisk verksamhet. Kostnaderna för arvoden ligger i nivå med budget. I budget 2017 finns inlagt en utökning med 300 tkr. Jämförelse med föregående år Kostnaderna är något högre. Verksamhetsberättelse 5

6 Målstyrning och måluppfyllelse Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Enligt kommunallagen ska det för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Härrydamodellen bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns ett antal indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de kommit. Indikatorerna ger dock inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. Målen följs upp tre gånger per år. Målen redovisas under respektive sektor. Energipolitiska inriktningsmål, mål för miljö, folkhälsa samt mål för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel redovisas för hela kommunen. Verksamhetsberättelse 6

7 Verksamhetsmål Antal mål Uppfyllt (i %) Delvis uppfyllt (i %) Ej uppfyllt (i %) Har ej kunnat bedömas (i %) Personal Miljö Energipolitiska inriktningsmål Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Effektiv resursanvändning Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Totalt (andel anges i genomsnitt) Sammanfattning av måluppfyllelse Bedömningen symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. Det är verksamhetsmålet som bedöms. Symbolisering av pilar används även för bedömning av de finansiella målen. Mål för god ekonomisk hushållning De finansiella målen överträffar målsättningarna med god marginal och har gjort så under de senaste fyra åren. Både resultat och soliditet har utvecklats starkt. Av fyra verksamhetsmål bedöms ett uppfyllas medan tre uppfylls delvis. Måluppfyllelse för kommunstyrelsens verksamhetsmål Måluppfyllelsen bedöms bli god då 95 procent av kommunstyrelsens 165 verksamhetsmål beräknas bli uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av verksamhetsmålen är 123 uppfyllda, 33 är delvis uppfyllda, 7 är ej uppfyllda och 2 har inte kunnat bedömas. Personal Sjukfrånvaron för var 7,3 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron, dag 1-14, ökade med 0,1 procentenheter och den längre sjukfrånvaron, mer än 14 dagar, ökade med 0,2 procentenheter jämfört med. Vi ser att det till viss del beror på den förskjutning i hur länge sjukskrivningar tillåts inom ramen för sjukförsäkringen men även att fler personer blir sjukskrivna längre perioder. Miljö Tre av kommunens miljömål har inte uppfyllts. Målet "Inom kommunens befintliga fastighetsbestånd minskar det totala energibehovet med minst 20 procent till 2020, räknar från 2009" nås inte. Energianvändningen har ökat aningen senaste året och nivån kwh/m2 är i princip oförändrad jämfört med Målet beräknas inte kunna nås utan kraftfulla åtgärder. Målet "Minst 60 procent av de anställda tar sig Verksamhetsberättelse 7

8 till jobbet på annat sätt än ensam i bil 2018" nås inte. 46 procent tar sig till jobbet på annat sätt än ensamma i bil, därefter ej undersökt. Målet "Antalet körda kilometer med bil i tjänsten minskar med 15 procent till räknat från 2009" nås inte. Körda mil i tjänsten har senaste åren legat runt 90 mil/anställd och vi ser ingen tydligen minskning. Dock körs mindre med privat bil och mer med tjänstefordon. Verksamhetsmål inom sektorn för utbildning och kultur Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 19 som uppfyllda och 7 som delvis uppfyllda. Grundskolans utmaningen är att behålla och förbättra de goda resultaten men motverka tendensen till ökade skillnader mellan skolor och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. En viss ökning av andelen nyanlända elever utgör också en utmaning. Hulebäcksgymnasiet har fortsatt goda resultat och håller sin position som en attraktiv gymnasieskola i regionen. Elevenkäten visar på mycket hög trivsel och trygghet. Elever som upplever psykisk ohälsa och stress är ett identifierat utvecklingsområde som kan bidra till att öka genomströmningen. Ett annat utvecklingsområde är metoderna att arbeta med nyanlända elever för att ge dem en så bra inkludering som möjligt. Verksamhetsmål inom sektorn för socialtjänst Av 32 verksamhetsmål gör sektorn bedömningen att 28 stycken är uppfyllda, tre delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt. Utmaningar som verksamheten vård och omsorg står inför är bland annat personalförsörjning och att kunna bibehålla de grundkrav på kompetens som förutsätt idag. Utmaningar som verksamheten för hälsa och bistånd står inför är bland annat ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal, en statlig utredning kring LSS-insatser, förskjutningar i rättstillämpning inom personlig assistans, ny betalansvarslag och överenskommelse inom ramen för vårdsamverkan samt regionens omstrukturering av vården i viktiga händelser. Utmaningen är att definiera det kommunala ansvaret och kommunicera det med medborgare och medarbetare. Inom individ- och familjeomsorg samt funktionshinder bedöms ett mål vara ej uppfyllt. Målet som inte bedöms vara uppfyllt är "Färre vuxna är långtidsberoende av försörjningsstöd". Det är totalt färre antal personer som uppbär försörjningsstöd, men de som är kvar har ett långvarigt behov. Inför 2017 kommer särskilt fokus att riktas på dessa vuxna genom insatser i GR-projekt. Utmaningar som verksamheten individoch familjeomsorg samt funktionshinder står inför är möjligheten att rekrytera och behålla erfarna medarbetare. Verksamhetsmål inom sektorn för samhällsbyggnad Sektorn uppnår huvuddelen av sina mål. Av 39 verksamhetsmål anses 30 uppfyllda, sex delvis och tre ej uppfyllda. Inom mark och bostad är ett verksamhetsmål ej uppfyllt. På grund av lagändring är det inte längre möjligt att ställa högre energikrav genom avtal än vad BBR anger, varför målet "I upprättade exploateringsavtal ställs krav på låg energiförbrukning utöver ställda krav i BBR (Boverkets byggregler)" ej är uppfyllt. Av näringslivs sju mål bedöms ett mål inte uppfyllt. I Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat hamnar kommunen på plats 24, vilket är 14 placeringar sämre än målet. Vattenverksamheten har nio verksamhetsmål, varav ett mål bedöms ej vara uppfyllt. Ej uppfyllt avser färre klagomål gällande dricksvattenkvaliteten. Verksamhetsmål inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd Måluppfyllelsen visar generellt på ett gott resultat. Av sektorns 29 mål bedöms 22 vara uppfyllda och 7 delvis uppfyllda. Exempelvis har målet med att tillgänglighetsinventera kommunens fastigheter uppnåtts, resultaten finns publicerade i den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Målet om god och vällagad mat anpassad efter varje åldersgrupps behov bedöms vara uppfyllt. Samtliga måltider näringsberäknas och arbetet Verksamhetsberättelse 8

9 med måltidspedagogik ses som ett komplement i det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillgången till träningstider i framför allt idrottshallar svarar inte mot den efterfrågan som föreningslivet har. Projektering av nya idrottshallar har påbörjats. Verksamhetsmål inom sektorn för administrativt stöd Fem av sektorns sex verksamhetsmål bedöms uppfyllda och ett mål delvis uppfyllt. Målet att kommunen ska ha en korrekt och aktuell redovisning anses vara delvis uppfyllt då avsteg från vissa rekommendationer gjorts. Verksamhetsberättelse 9

10 Förvaltningens organisation och utvecklingsområden Kommunens ledningsgrupp består av sektorscheferna samt kansli-, ekonomi- och personalchef. Kommundirektören leder gruppen. Ledningsgruppen verkställer politiska beslut och stödjer den politiska organisationen. Ett viktigt uppdrag är att samordna hela förvaltningens arbete i gemensamma processer som budget, lokalresurser, ärendehantering, arbetsmiljö, personalfrågor, kvalitetsfrågor med mera. I samband med budgetbeslutet inför år 2017 antog kommunfullmäktige ett antal uppdrag som ledningsgruppen kommer att följa och ansvara för hanteringen av. Grundläggande för ledningsgruppens arbete är att det gemensamma är överordnat delarna, vilket innebär att uppdraget är kommunens bästa. För att nå detta, arbetar ledningsgruppen med att skapa en helhetssyn i alla delar av förvaltningen. Ledningsgruppens gemensamma arbete under kommande år har fortsatt fokus på två områden: kvalitet effektivitet samt tillgänglighet bemötande. Förvaltningen har utvecklat ett gemensamt kontaktcenter för ökad tillgänglighet. Bemötandefrågor tas upp i olika sammanhang, bland annat för alla nyanställda i samband med I allmänhetens tjänst, en halvdag som syftar till att ge alla nyanställda en grundläggande kommunkunskap och kunskap om det kommunala uppdraget. En längre utbildning service och kommunikation har skapats, där ett antal medarbetare med kontakt med näringslivet, hittills deltagit. Utbildningen kommer fortsätta att erbjudas medarbetare även inom andra områden. Ett ständigt förbättringsarbete sker inom alla sektorer för att öka tillgängligheten för medborgarna. Kvalitetsarbete är ständigt pågående inom alla sektorer. Som ett gemensamt uppföljningsinstrument används Kommunens Kvalitet i Korthet, en mätning som genomförs i ett stort antal kommuner genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom deltar kommunen i den medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Båda dessa mätningar möjliggör jämförelser av kommunens resultat och visar på möjliga förbättringsområden. Det gemensamma kvalitetsledningssystem syftar till att underlätta analys och förbättring av resultat inom olika verksamheter samt skapa god rapportering till kommunstyrelse för att ge bra underlag för beslut. Verksamhetsberättelse 10

11 Under perioden intensifieras kommunens deltagande i planering av Götalandsbanan och i att beakta de konsekvenser olika beslut ger, för kommunens utveckling. En av de större gemensamma utmaningarna under planperioden är att öka bostadsbyggandet samt att planera för utvecklingen i Mölnlycke centrum och Landvetter södra. En annan stor utmaning för kommunen är att skapa goda förutsättningar för en lyckad integration av de flyktingar som vi tagit emot och kommer ta emot under de närmaste åren. Verksamhetsberättelse 11

12 Ekonomi i korthet Driftredovisning Driftredovisning Drift per sektor, tkr Verksamhetskostnader Budget Avvikelse Budget 2017 Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (exklusive skatteintäkter och finansnetto) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och finansnetto Resultat Nettokostnaderna har i genomsnitt stigit med 3,4 procentenheter medan skatteintäkter och utjämning har stigit med 4,0 procentenheter under perioden Resultatet för blev 118 mkr, vilket innebar en budgetavvikelse på 47 mkr. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på 20 mkr. Sektorernas sammanlagda budgetavvikelse redovisade ett överskott på 27 mkr. Finansförvaltningens överskott beror huvudsakligen på budgetavvikelser för finansiella nettokostnader och att inte KS-reserven har utnyttjats. Sektorernas överskott beror till stor del på överskottet om 24,5 mkr inom utbildning och kultur. Överskottet beror framförallt på färre barn/elever i verksamheterna än planerat, lågstadiesatsningen och sålda platser inom gymnasieverksamheten. Verksamhetsberättelse 12

13 Specificering av nettobudgetens förändring Belopp i tkr Verksamhetskostnader KF Budget Ombudgetering av löneökningar enligt delegationsbeslut Summa reviderad budget Politisk organisation Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa sektorer Finansförvaltningen (exklusive skatteintäkter och finansnetto) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter o finansnetto Resultat Jämfört med den budget som kommunfullmäktige fastställde i november har justeringar mellan anslagsbildningsnivåerna skett med anledning av lönerevision. Investeringsredovisning Investering per sektor, tkr Budget Avvikelse Budget 2017 Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa nettoutgifter Nettoutgifterna för blev 333,7 mkr, vilket innebär en avvikelse på 198,7 mkr. Avvikelsen beror främst på överskott från sektorn samhällsbyggnad och teknik och förvaltningsstöd. Samhällsbyggnads totala utgifter för investeringar uppgår till 67,3 mkr. Det innebär att 123 mkr av budgeterade 190 mkr inte förbrukats under året. Detta beror till stor på tidsförskjutningar och fördröjningar av projekt till följd av överklagande och ytterligare utredningar. En stor efterfrågan på utförande verksamheter innebär också att upphandling av entreprenad tar längre tid. Den största avvikelsen finns inom vatten- och avloppsverksamheten där bland annat överföringsledningen Hällingsjö-Rävlanda på 26 mkr flyttas till Även om det gjorts vissa investeringar i nya ledningar utanför exploateringsverksamheten skjuts även dessa till viss del på framtiden. 37,8 mkr i pågående exploateringsprojekt lämnas outnyttjade under. Under året har två projekt på Vatten behandlats politiskt för överskridande av budget: Nytt VA-verk i Västra Nedsjön och befintliga ledningar. Verksamhetsberättelse 13

14 Trafik lämnar totalt 43,3 mkr outnyttjade under. Överskottet uppstår till stor del på grund av försenade projekt till följd av förlängt planarbete. Några projekt planeras att färdigställas under 2017, till exempel Upprustning av Råda torg, Parkering Skolvägen, Stenbrottet (Korsningar Benareby-Djupedalsvägen och Rondell Platå-Boråsvägen). De flesta övriga projekt avvaktar plan och detaljarbete. Teknik och förvaltningsstöds investeringsutgifter uppgår till 248,5 mkr, vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse med 62,1 mkr. Större delen av överskottet, 55,8 mkr, är inom fastighet. Den huvudsakliga förklaringen är tidsförskjutningar för projekt inom framför allt fastighet men även för mark och anläggningar. Exempel på sådana projekt är sporthallen i Mölnlycke fabriker, Västergärdets förskola, upprustning av ventilationsanläggningar samt träningslägenheter. Specificering av nettobudgetens förändring Investering per sektor, tkr KF Budget Ombudgeterin g bokslut enligt KF Ombudgetering för konstnärlig utsmyckning Summa reviderad budget Utbildning och kultur Socialtjänst Samhällsbyggnad varav affärsdrivande verksamhet Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd Summa nettoutgifter Informationsmått Antal invånare per 31/ Area per invånare, m² (Kommunens totala area 292 km²) Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor Årets resultat per invånare, kronor Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Pensionsskuld per invånare (inkl löneskatt 24,26 %), kronor (exkl. kortfristig skuld/avgiftsbestämd del) Plan Långfristiga skulder per invånare, kronor Skattesats 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kr Verksamhetsberättelse 14

15 Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Sammanfattning av god ekonomisk hushållning De finansiella målen överträffar målsättningarna med god marginal och har gjort så under de senaste fyra åren. Både resultat och soliditet har utvecklats starkt. Av fyra verksamhetsmål bedöms ett uppfyllas medan tre uppfylls delvis. Trots bedömningen att tre verksamhetsmål inte är helt uppfyllda uppnås goda resultat. Bostadsbyggandet är tyvärr lägre än vad som i allmänhet krävs för en befolkningsökning på 1,5 procent, men byggandet har ökat något från föregående år och befolkningsökningen är 1,2 procent. Resultaten inom grundskolan och gymnasiet är lägre än vad som är önskvärt, samtidigt som det jämfört med resten av riket är mycket goda resultat. Detta i kombination med en ungdomsarbetslöshet som endast uppgår till 3,3 procent måste anses väldigt bra. Avseende boende för äldre och funktionsnedsatta har de allra flesta fått sina boendebehov tillgodosedda inom tre månader, men för ett mindre antal medborgare har det inte varit möjligt. Sammantaget bedöms Härryda kommun uppnå en god ekonomisk hushållning, trots att inte samtliga mål är tillfullo uppfyllda. Finansiella mål Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 6,5 6,5 7,5 3,2 Måluppfyllelsen mäts och analyseras i rullande fyraårsperioder. Kommunfullmäktiges finansiella mål syftar bland annat till att klara av framtida pensionsutbetalningar utan att urholka kommunens likviditet på sikt. Kostnaden enligt fullfondering är 26 mkr lägre än kostnaden enligt blandmodellen. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås med god marginal. Härryda kommun redovisar ett överskott på 118 mkr för år, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 47 mkr. Resultatet motsvarar 6,5 procent av verksamhetens nettokostnad. För uppgår soliditeten till 28 procent, vilket är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen beror framförallt på ett positivt resultat. Låneskulden vid årsskiftet var 666 mkr varav 550 mkr avser banklån och resterande 116 mkr avser huvudsakligen en bokförd skuld till va-kollektivet för anläggningsavgifter för vatten och avlopp. Den långfristiga skulden är 222 mkr högre än föregående år. Soliditeten har de senaste fyra åren ökat med 11 procentenheter, vilket måste anses som tillfredsställande. Även resultaten mätta under en fyraårsperiod uppnår de nya finansiella målen Verksamhetsberättelse 15

16 Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med förvaltningens bedömda måluppfyllelse. Verksamhetsmål Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägandeoch upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres- och funktionsnedsattas bedömda behov. Indikator Befolkningstillväxt, andel (%). 1,2 1 1,5 1,4 Antal färdigställda lägenheter Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna, %. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ). Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel elever med examen inom fyra år, inklusive IM-programmen, %. Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, år (% av befolkningen i Härryda kommun). Arbetslöshet, inkl personer i program med aktivitetsstöd, år (% av befolkningen i Länet). Antal ej verkställda beslut inom tre månader avseende särskilt boende ,2 92,1 95,1 93,8 75,2 77,2 80,7 81,6 3,3 4,7 6,4 7,5 6 6,7 8 9, Behov av särskilt boende, personer Antal platser särskilt boende Behov av BGT-lägenheter, personer Antal BGT-lägenheter Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer Antal lägenheter för funktionsnedsatta Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. År färdigställdes 140 bostäder, vilket är färre än planerat. Största avvikelsen i antalet påbörjade lägenheter är Mölnlycke fabriker, kvarteret 2 i Landvetter centrum samt Roskullen. För att nå en befolkningsökning på 1,5 % behövs en årlig produktion om cirka 200 bostäder. Befolkningstillväxten under är 1,2 % varför målet anses delvis uppfyllt. För de kommande fem åren planeras byggstarter med 300 bostäder per år varför befolkningsmålet över tid ändå uppnås. Antalet byggstarter under år har varit färre än önskvärt och för år 2017 kommer inte tillräckligt med bostäder att bli färdigställda för att ge en befolkningstillväxt på minst 1,5 %. Av tre större exploateringsområden avviker Grönsångarvägen i Landvetter genom att enbart friliggande villor med äganderätt byggs. Verksamhetsberättelse 16

17 Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med det uppdrag som beskrivs i verksamhetsberättelsen. Vårdnadshavare erbjuds att välja mellan förskola och familjedaghem. Kommunen har full behovstäckning och alla har kunnat få sitt förstahandsval beträffande verksamhetsform. För de vårdnadshavare som tidigare valt vårdnadsbidrag kvarstår detta tills barnet fyller tre år. Målet bedöms som uppfyllt. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Behörigheten till gymnasiet har ökat något. Samtidigt ökade andelen elever med betyg i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet ökade också något på grundskolan. Andelen elever som tar studentexamen inom fyra år är hög i förhållande till andra kommuner men har sjunkit något. När det gäller elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, är indikatorn ändrad för bokslut 2014 och gäller för alla elever, inklusive IM, folkbokförda i Härryda kommun. Ungdomsarbetslösheten är på en mycket låg nivå. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres- och funktionsnedsattas bedömda behov. Av de äldre personer som beviljats plats på särskilt boende har alla utom fyra erbjudits plats inom tre månader. Av de som väntar på BGT-lägenhet har nästan alla fått erbjudande men av olika anledningar tackat nej. För personer med funktionsnedsättning har nio personer ej kunnat få sitt boendebeslut verkställt inom ramen för tre månader men även här har flertalet erhållit ett erbjudande. I förvaltningens lokalresursplanering arbetas med att planera för fler bostäder och alternativa lösningar för att täcka behovet av framför allt servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. På grund av förseningar ser förvaltningen dock fortsatta utmaningar i att tillgodose behovet. För några barn/ungdomar med särskilda behov köps plats av annan vårdgivare. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Verksamhetsberättelse 17

18 Effektiv resursanvändning Alla verksamheter ska använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och kostnad per enhet och prestation. Förvaltningen analyserar och jämför kontinuerligt kostnader och resultat med andra kommuner för att ge politiska beslutsunderlag för en eventuell omfördelning mellan verksamheter. Analyser sker både i olika nätverk och som egna projekt. Analysen Effektiv resursanvändning innehåller mått som ska ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. De flesta måtten är hämtade från den kommungemensamma databasen Kolada. Måtten innehåller bland annat den nettokostnadsavvikelse, som är den kostnad en kommun förväntas ha enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa. Diagrammet visar att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är väsentligt lägre än förväntat. Individoch familjeomsorg har högre kostnader än förväntat och får bära bokförda kostnader för förebyggande åtgärder som tillhör verksamheten. Resultatet av diagrammet redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Tolkning av resultaten ska ske med stor försiktighet. Bland annat finns det stora regionala skillnader. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. På nästa sida redovisas nettokostnadsavvikelse för respektive verksamhet. För att relatera kostnaden till utfallet redovisas även indikatorer som syftar till att mäta verklig eller upplevd kvalitet. Måtten är hämtade från databasen Kolada. Samtliga mått, utom nettokostnadsavvikelse, är indexerade och relaterade till övriga kommuner. Ett genomsnittligt värde är indexerat till 100. Det redovisade måttet nöjd medborgarindex Förskola är 109,9, vilket alltså innebär att medborgarna är 9,9 procent mer nöjda än genomsnittet i Sveriges kommuner. Som framgår av måtten i tabellen finns det inget självklart samband mellan kostnadsnivån och hur verksamheten upplevs av medborgarna, eller vilka resultat som kan uppmätas. Verksamhetsberättelse 18

19 Utbildning och kultur Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) 2,3 2,8 0,6 Kostnad förskola, kr/inv 1-5 år 100,7 102,1 102,4 Nöjd Medborgar-Index - Förskolan 105,7 109,9 109,9 Nettokostnadsavvikelse grundskola inkl. förskoleklass, (%) 8,4 6,8 8,2 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 107, ,1 Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/elev 85,2 87,3 85,9 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) 10,6 15,5 13,6 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 105, ,9 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 79,1 77,6 76,8 Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 97,9 99,8 116,3 Nöjd Medborgar-Index - Kultur 185,7 110,7 178,9 Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr/inv ,7 Måtten i tabellen indikerar tydligt att kostnaderna för grundskola och gymnasieskola är låga samtidigt som resultaten är goda. Förskoleverksamheten är marginellt dyrare än genomsnittet samtidigt som medborgarna har ett högre nöjdhetsvärde än genomsnittet. Nettokostnaderna för gymnasial vuxenutbildning har sjunkit i kommunen och det slår igenom på jämförelsen med andra kommuner, där differensen minskat kraftigt. Kostnaden för förskola kan komma att öka beroende på bland annat högre lokalkostnader och medel för att minska barngrupperna. För vuxenutbildningen finns en fortsatt kostnadsminskning. För boendedelen inom funktionshinderverksamheten finns en fortsatt minskning av platskostnaden genom att anslagen för boende och daglig verksamhet minskas. Kostnaderna kommer dock troligen att vara kvar på en hög nivå. Socialtjänst Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) 5,1 4,1 1,5 Kostnad boende enligt LSS kr/brukare 128,2 126,2 120,5 Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare 153, ,5 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 8,1 0,4 0,1 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare ,6 91,8 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 95,4 102,4 100,1 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 91,6 88,1 85,7 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 97,9 99,2 102,5 Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) 0,9 9,9 10,9 Nöjd Medborgar-Index - Stöd för utsatta personer 226,1 112,7 232,9 Inom socialtjänsten tyder nettokostnadsavvikelsen på att verksamheterna inom funktionshinder är höga utan att visa en högre kvalitet eller nöjdhet än genomsnittet, vilket inte mäts nationellt. Inom vård och omsorg förefaller kostnaderna minska i förhållande till övriga kommuner, samtidigt som nöjdheten bland brukarna ökar. Medborgarna har en mycket positiv bild av stödet till utsatta personer, samtidigt som individ- och familjeomsorg har högre kostnader än vad utjämningssystemet beräknar. Verksamhetsberättelse 19

20 Samhällsbyggnad Kostnad avfallshantering, kr/inv ,7 134,8 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning 159,3 105,8 158,6 Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv 111,7 109,9 106,8 Nöjd Medborgar-Index - Vatten och avlopp 131,9 104,2 132,9 Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv 145,2 149,2 146,3 Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar 184,6 107,5 199 De avgiftsfinansierade verksamheterna Avfall och VA redovisar höga kostnader per invånare, vilket med största sannolikt beror på bebyggelsestrukturen med många småhus och även en högre nöjdhetsgrad än genomsnittet. Kostnaden för gator, vägar samt parkering är väsentligt högre än genomsnittet, samtidigt som nöjdhetsgraden i senaste mätningen ökat markant. För gator och vägar beräknas kostnaderna öka ytterligare beroende på nya investeringar. Däremot minskas anslaget för vägunderhåll. En genomlysning av orsaker och samband avseende kostnaderna är genomförd under året. Teknik och förvaltningsstöd Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev 98, ,5 Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev 55,8 56,9 54,5 Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev 74,9 73,9 74,7 Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev 80,4 78,8 76,3 Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv 82,4 80,5 80,1 Administrativt stöd Administrativ personal/befolkning, (%) 0,6 0,6 0,6 Verksamhetsberättelse 20

21 Personal Det personalpolitiska programmet (PPP) beskriver de förhållningssätt som ska genomsyra organisationen. PPP är uppbyggt kring tre grundperspektiv; medarbetarskap, ledarskap samt kommunikation och samverkan. Programmet ska vara levande och det är viktigt att alla deltar och engagerar sig i arbetet. Utifrån PPP sker ett löpande utvecklingsarbete inom olika personalpolitiska områden. PPP ska medverka till att Härryda kommun kan uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål för medarbetare: Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Medarbetarskap Alla medarbetare ska utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Man ska vara medveten om det egna ansvaret för utvecklingen av verksamheten och av sig själv. Man ska ha insikt om det egna uppdraget och dess förutsättningar. Introduktion för nyanställda För att ge samtliga medarbetare en grundläggande kunskap om kommunens organisation och uppdrag anordnades det under hösten två halvdagars förvaltningscentral introduktion med buss för att möjliggöra studiebesök i några av kommunens verksamheter. I den centrala introduktionen för nyanställda ingår även utbildningen I allmänhetens tjänst, som bland annat innefattar offentlighets- och sekretesslagstiftning. Genom introduktionen får medarbetarna inblick i kommunens verksamheter och geografi. Kommundirektören, sektorcheferna samt personal- och ekonomichefen medverkar. Utöver central introduktion har alla nyanställda även genomgått en introduktion på respektive arbetsplats. Medarbetarnas hälsa Härryda kommun strävar efter att få så många medarbetare som möjligt att inse vikten av att leva ett hälsosamt liv. Genom hälsofrämjande arbete är målet att på sikt medverka till ett totalt bättre hälsoläge bland medarbetarna, vilket på sikt ska leda till minskad sjukfrånvaro. Oasen är kommunens hälsofrämjande personalenhet och består av fyra personer. Oasen jobbar med hälsoutveckling ur ett fysiskt och psykosocialt perspektiv. Enheten driver och samordnar det hälsofrämjande arbetet i kommunen. Oasen arbetar med arbetslagsutveckling, samtalsstöd till enskilda medarbetare, handledningsuppdrag, stresshantering och massage. Utöver detta genomför Oasen kontinuerligt riktade insatser för enskilda arbetsplatser, skräddarsydda efter behov. Kommunens hälsoutvecklare är en del av Oasen som har kontakt med cirka 100 hälsoinspiratörer runt om på kommunens arbetsplatser samt stödjer arbetsgrupper genom riktade hälsoinsatser. Hälsoinspiratörerna har en viktig roll i att inspirera sina arbetskamrater till hälsotänkande. Härryda kultur- och idrottsförening (Hkif) har arrangerat en mängd olika aktiviteter under året. Syftet med de olika aktiviteterna är att de, utöver att främja god hälsa, också ska bidra till trivsel och gemenskap. Då Härryda kommun satsar omfattande resurser på förebyggande personalvård i egen regi är företagshälsovårdens främsta uppgift att arbeta med pågående rehabiliteringsärenden. Härryda kommuns företagshälsovård är Pe3. Medarbetare som behöver stöd och råd inom områdena ekonomi, juridik, relationer och psykosocial hälsa har erbjudits personalstöd i form av kostnadsfri telefonrådgivning dygnet runt hos Falck. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för var 7,3 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Korttidsfrånvaron, dag 1-14, ökade med 0,1 procentenheter och den längre sjukfrånvaron, mer än 14 dagar, ökade med 0,2 procentenheter jämfört med. Vi ser att det till viss del beror på den förskjutning i hur länge sjukskrivningar tillåts inom ramen för sjukförsäkringen men även att fler personer blir sjukskrivna längre perioder. Sjukfrånvaron bland män var 4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Bland kvinnor var sjukfrånvaron 8 procent, en minskning med 0,4 procentenheter. Verksamhetsberättelse 21

22 Sjukfrånvaron ökade inom sektorerna för samhällsbyggnad, socialtjänst samt utbildning och kultur medan den minskade inom sektorerna för administrativt stöd samt teknik och förvaltningsstöd. Trenden i samhället är en ökad sjukfrånvaro men genom ett aktivt arbete med bland annat hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser ska sjukfrånvaron sänkas. Målet är att sjukfrånvaron inom förvaltningen som helhet ska sänkas till 5 procent Attraktiv arbetsgivare Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om kompetent arbetskraft och därmed säkra den framtida personalförsörjningen. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare erbjuds medarbetarna olika förmåner. Bland annat erbjuds alla medarbetare möjlighet att löneväxla för att pensionsspara, hyra miljöbil genom bruttolöneavdrag samt att köpa busskort genom arbetsgivaren. För att få besked om vilka förbättringsområden som finns i verksamheterna genomför kommunen vartannat år en medarbetarenkät. Under hösten 2017 kommer en ny medarbetarenkät att genomföras. Förändringen i medarbetarenkäten som genomfördes var att förvaltningen nu mäter ett nytt mått: Hållbart MedarbetarEngagemang (HME) istället för Nöjd MedarbetarIndex. Förhoppningen är att det på sikt ska öka möjligheten att göra jämförande analyser med andra kommuners verksamheter. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var vid årsskiftet 96,3 procent. Andelen tillsvidareanställda med heltid var 86 procent. I en jämförelse mellan GR-kommunerna för var det endast Göteborg som visar en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad med 97 procent. Kommunen ska fortsätta sträva efter att minimera antalet ofrivilliga deltidsanställningar. Många medarbetare har möjlighet till flexibel arbetstid och kan påverka hur arbetet läggs upp genom kommunens avtal om årsarbetstid. Ledarskap Alla chefer ska vara medvetna om sitt ansvar som förebild och kulturbärare. Som chef ska man utifrån en positiv människosyn visa tillit till sina medarbetare. Som ett led i att stärka cheferna i sitt uppdrag samt ge en tydlig, gemensam plattform anordnas två obligatoriska ledarskapsträffar årligen. Detta forum ger möjlighet att ta del av information från kommunledningen samt att utbyta erfarenheter över sektorsgränserna. Under året samlades kommunens chefer för två sammanhängande halvdagar, lunch till lunch, med föreläsning kring dilemman i ledarskapet samt en heldag med föreläsningar om sjukfrånvaro och rehabilitering. Att utveckla ledare och ledarskap är en strategiskt viktig fråga för Härryda kommun. Inom kommunen finns sedan några år tillbaka en gemensam chefsutbildning för nytillträdda chefer och den genomfördes två gånger under. För dem som varit chefer i Härryda kommun under några år erbjuds en vidareutbildning. Denna utbildning genomfördes under och löpte en bit in på. I syfte att inspirera och utveckla kommunens chefer i hälsofrämjande ledarskap arrangeras årligen fyra chefsfrukostar. Dessa är öppna för alla chefer och där ges en föreläsning kring hälsa och/eller ledarskap. Årets chefsfrukostar handlade om prokrastinering, arbetsglädje och kommunikation, lönesättning vid nyanställning och ur ett strategiskt perspektiv samt konfliktprocesser och konflikthantering. För att stötta och utveckla chefernas ledarskap arbetar Oasen löpande med chefshandledning i olika form. Kommunikation och samverkan Kommunikation och samverkan är de perspektiv som binder samman ledarskapet och medarbetarskapet i organisationen. Härryda kommuns samverkansavtal reglerar bland annat medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar samt personalens möjlighet till delaktighet via enhetsråd, sektorsråd och central samverkansgrupp (CSG). Som ett led i att möta framtida krav på kompetent arbetskraft har kommunen i samverkan med de fackliga organisationerna under våren tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. Planen anger dels vilka grupper kommunen anser svårrekryterade i framtiden och ligger bland annat till grund för framtida lönepolitik och hur vi marknadsför oss som arbetsgivare. Initierat av den centrala samverkansgruppen (CSG) har det genomförts ett arbete med att förbättra information och utbildningsmaterial kring samverkan i dialog mellan fackliga organisationer och Verksamhetsberättelse 22

23 arbetsgivaren. Verksamhetsmål Härryda kommun ska vara en bra arbetsgivare. Indikator Hållbart medarbetarengagemang, HME. Härryda kommun Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för utbildning och kultur Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för socialtjänst Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för samhällsbyggnad Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för teknik och förvaltningsstöd Hållbart medarbetarengagemang, HME. Sektor för administrativt stöd Mitt arbete är meningsfullt Härryda kommun Mitt arbete är meningsfullt Sektor för utbildning och kultur Mitt arbete är meningsfullt Sektor för socialtjänst Mitt arbete är meningsfullt Sektor för samhällsbyggnad Mitt arbete är meningsfullt Sektor för teknik och förvaltningsstöd Mitt arbete är meningsfullt Sektor för administrativt stöd Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Härryda kommun Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för utbildning och kultur Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för socialtjänst Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för samhällsbyggnad Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för teknik och förvaltningsstöd Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Sektor för administrativt stöd Plan ,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,3 4,5 4,2 4,2 4,2 4,5 4,5 4,5 4,5 4, , , ,3 4,2 4,2 4, ,3 4,4 4,4 4,3 Sjukfrånvaro, % Härryda kommun 5,6 7,3 6,9 6,3 Sjukfrånvaro, % Sektor för utbildning och kultur 5 6,6 6,3 5,4 Sjukfrånvaro, % Sektor för socialtjänst 6,5 9,3 8,5 8,1 Sjukfrånvaro, % Sektor för samhällsbyggnad Sjukfrånvaro, % Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sjukfrånvaro, % Sektor för administrativt stöd 3 4,1 3,7 2,7 7 7,1 7,3 6,6 2,5 2,5 3,2 2,5 Verksamhetsberättelse 23

24 Hållbart medarbetarengagemang, HME. Vid den senast genomförda medarbetarenkäten genomfördes en mätning utifrån HME, ett nyckeltal som bland annat SKL rekommenderar. Tidigare har Nöjd MedarbetarIndex (NMI) mätts och följts upp. Detta medför att indikatorn inte kan bedömas utifrån budgeterade målsättningar i år. Mitt arbete är meningsfullt Indikatorn skattas på en skala 1-5 och bedöms uppfylld i den senast genomförda medarbetarenkäten för förvaltningen som helhet samt för merparten av sektorerna. Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör Indikatorn bedöms på en skala mellan 1-5. Sektorn för administrativt stöd får ett resultat över prognos. Övriga sektorer och förvaltningen som helhet ligger på eller strax under prognosvärde. Sjukfrånvaro, % Sjukfrånvaron i samhället i stort har ökat under de senaste åren och detta återspeglar sig även i förvaltningen där sjukfrånvaro ökar något under. Den korta sjukfrånvaron (dag1-14) har ökat med 0,1 procentenhet jämfört med och var för helåret 2,9 procent. De längre sjukskrivningarna (mer än 14 dagar) har ökat med 0,2 procentenheter jämfört med och var för helåret 4,4 procent. Förvaltningen arbetar aktivt med återgång i arbete på hel- eller deltid för att stävja utvecklingen mot allt längre sjukskrivningar och högre sjuktal. Flera verksamheter har projekt igång för att stävja utvecklingen med högre sjukfrånvaro och förvaltningen har förändrat rutinerna för upprepad korttidsfrånvaro vilket förhoppningsvis medför att arbetsgivaren kan fånga upp problematiken innan den leder till längre sjukskrivningar. Verksamhetsberättelse 24

25 Finansförvaltningen Beskrivning Finansförvaltningen redovisar verksamhetskostnader, kommunstyrelsens reserv, skatter och generella statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas avsättningar till pensionsskulden enligt fullfondering. Utbetalning av pensioner redovisas som amortering på pensionsskulden. Finansiella kostnader för pensionsskulden redovisas inom finansiella kostnader och intäkter. Inom verksamhetskostnader redovisas även lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar, vilka finansieras via interndebitering av kalkylerat personalomkostnadspålägg från verksamheterna. Denna interndebitering finansierar även årets intjänade del av pensionsskulden. Pott för löneökning budgeteras centralt på finansförvaltningen. Nyttjande av kommunstyrelsens reserv sker enligt kommunstyrelsens beslut. Under verksamheten skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift budgeteras och redovisas kommunens skatteintäkter samt kostnader och intäkter enligt kommunalekonomiska utjämningssystemet. Utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS-utjämning, införandebidrag, strukturbidrag samt regleringspost. Kostnadsutjämning och LSS-utjämning finansieras helt mellan kommunerna. Inkomstutjämningen får däremot tilläggsfinansiering från staten. Fastighetsavgiften fastställs i november efterföljande år, vilket innebär en avräkning mellan åren i likhet med skatteintäkter. Inom verksamheten finansiella kostnader och intäkter budgeteras räntekostnader för kommunens lån samt ränteintäkter för kommunens likvida medel. Från verksamheterna redovisas intäkter för kalkylerad internränta för investeringar. Här redovisas även finansiell kostnad för pensionsskulden. Informationsmått Sammanlagd pensionsskuld inklusive ansvarsförbindelsen, mkr (inklusive löneskatt 24,26 procent %) Plan ,9 770,9 794,4 815,5 varav ansvarsförbindelse intjänad före år ,7 624,5 650,5 683,1 Skattesats, procent 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt per invånare inklusive inkomstutjämning, kronor Skattekraft jämfört med riket (riket = 100) Verksamhetsberättelse 25