Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk



Relevanta dokument
Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Att hantera två eller flera språk

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

h ens us.se

3/14/2018 Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Boot-strapping Flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Flerspråkig utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Rektor med vetande 15 mars 2017


När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Pragmatisk och narrativ utveckling

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Språksvårigheter och flerspråkighet

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Om autism information för föräldrar

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Om autism information för föräldrar

Autism en introduktion

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

väskor fyllda med språklust!

När andraspråket dröjer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Neuropsykiatri i förskolan

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Engelska när man inte vill och kan

Hur förklaras språkstörning?

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Barn och ungdomar med adhd

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Remiss - Utredning av språklig förmåga

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Verbal dyspraxi i skolan

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Modell för en fungerande studiesituation

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Hälsobesök 18 månader

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Svenska som andraspråk åk 1

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Barn och elever med språkstörning

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Studiepaket språkstörning moment 2

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Flerspråkighet i förskolan

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Lärplattan som stöd för språkutveckling. (Digital berättarglädje)

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Transkript:

www.sprakenshus.se

Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och motorisk utveckling Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Språklig socialisation

Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska

Metaperspektiv Varför inte double delay? Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form

Bedöma på båda språken Fonologi (uttal) Fonologisk medvetenhet rim känna igen språkljud stavelsemanipulation Grammatik språklig ålder vid bedömning av andraspråket Lexikon över- och underordning ordmobilisering

Pragmatisk förståelse och inferens Slutledning (inferens) Förstå information i grupp Välja och introducera ny och relevant information Bedöma vad den andra personen vet

Pojke 6;9 år, arabiska Inremitterad från fsk-klass av specialpedagog. På fsk sedan 1 åå. Noggrant bedömd på svenska. Relativt god grammatisk förmåga, missar ibland småord. Språkförståelsen relativt god, även om lägre än enspråkiga barns. Berättar enkelt med få beskrivande ord en sekvens. Betydligt bättre på att återberätta en uppläst saga. Skolans bekymmer är att pat trots sin relativt hyfsade språkliga förmåga fortfarande ligger efter enspråkiga barns nivå. Vill gärna vara med i lek och samspel men har svårt att hinna tolka båda verbal och icke-verbal kommunikation. Hänger inte med och blir lämnad av gruppen barn som leker. Uppvisar på LM ett starkt arabiskt språk och får således inte diagnosen språkstörning.

Autismspektrat Pragmatiska problem medför mindre utrymme för samtal med L2-talare Svårigheter att tolka social kontext Ekolali Ord med starkt individualiserad betydelse Stereotyp användning av språket

Flicka, 4;1 år; arabiska Började på fsk vid 1 åå, inga avbrott. 1/1. Mo upplever ofta att pat ej orkar lyssna på henne eller göra som hon blir tillsagd. Gillar inte leksaker, föredrar att pyssla med en i-phone. Fadern uppger att man behövt träna pat på artighetsrutiner som varit svåra för henne att tillägna sig. Mest 1-ordssater på svenska och har också ett bristande ordförråd och nersatt språkförståelse, svårt att förstå instruktioner på fsk, och även hemma på arabiska. Leker en del på fsk, men fladdrar mellan olika kamrater. Sammanlagt bedöms pat ha sådana språkliga svårigheter på svenska att placering på språkavdelning är aktuell Den arabiska bedömningen visar att den grammatiska utvecklingen är något sen, vilket bekräftas av fadern. Övrig utveckling är ua, den lexikala bedömningen får avbrytas av tidsskäl när vi hunnit till och med uppgifterna på barn på 8 år. Pat har alltså alla förutsättningar för att tillägna sig svenska sedan 1 åå, men så har inte skett.

ADHD Problem med språkförståelse och pragmatik Ouppmärksamhet talrika ämnesbyten och att barnet håller inte koncentrationen på samtalet Hyperaktivitet överdrivet talande Impulsivitet svarar innan en fråga är avslutad kommenterar utanför den egna turen lyssnar inte på uppmaningar initierar samtal vid olämpliga tidpunkter avbryter ofta Svag kontroll över associationer oförmåga att kontrollera det fria flödet av idéer

Flicka 8;4 år somali Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Pat började på muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Går i åk 1 nu, hög närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara somali. Enl fa är somali starkast. Koncentrationssvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig förstådd. Har svårt att tillgodoföra sig undervisningen Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Nersatt språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp. Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter. Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner, kyckling. Perserverar även här.

Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken

Barn med stora funktionsnedsättningar Nettelbladt & Salamen 2013 Hänvisade till omgivningens stöd för socialt samspel Begränsade kamratkontakter ofta via vuxna Färre kommunikativa utmaningar På förhand bestämda samtalsämnen Svårigheter att reda ut missförstånd pga svårförståelighet

Att ta bort ett språk Utvecklingen går inte fortare med bara ett språk Språk till syskon Mindre språklig stimulans Barnen klarar att utveckla mer än ett språk

Barn med stora funktionsnedsättningar Nettelbladt & Salamen 2013 Hänvisade till omgivningens stöd för socialt samspel Begränsade kamratkontakter ofta via vuxna Färre kommunikativa utmaningar På förhand bestämda samtalsämnen Svårigheter att reda ut missförstånd pga svårförståelighet

Att tänka på vid samtal med föräldrar Ritzén 2005 Varje kultur/religion är outsinlig, man väljer tolkning Blanda inte ihop ideal och vardag Svensk expertsyn innebär att funktionsnedsättningar kan förbättras genom träning eller hjälpmedel Denna möjlighet att ändra ett förutstakat öde fordrar samtal med föräldrar