Kampanj? Vad är det? Moderaterna ägnar sig alltid åt opinionsbildning. Ibland gör vi det i form av kampanjer. I Nationalencyklopedin definieras kampanj som en intensiv verksamhet under viss tid i avsikt att påverka. Det är en bred definition som täcker in både tid och rum. Tid i den meningen att när moderaterna kampanjar kan det handla om punktinsatser på tydligt definierade platser, tydligt avgränsat i tid och med endast en viss typ av kampanjmaterial eller kanal. Det kan också handla om det omvända, att moderaterna under lång tid kampanjar och opinionsbildar inom en eller flera politiska frågor med ett antal olika kanaler. Att driva kampanj är ingen vetenskap. Det finns sällan rätt eller fel och det är du själv och dina partivänner som avgör ambitionsnivån. Som vi brukar säga hellre en liten kampanj än ingen kampanj alls. Kampanj varför? En kampanj kan ha olika syften. Ibland överlappar syftena också varandra. Profilering av moderaterna eller företrädare. Sakfrågor till exempel sjunkande arbetslöshet eller bättre tillgänglighet i vården. Väcka opinion i någon viktig fråga. Förklara och resonera kring beslut eller förslag. Kampanj olika typer Det finns en stor mängd sätt att bedriva kampanj. Insändare, debattartiklar, pressmeddelanden och torgmöten är vanliga sätt att bedriva kampanj inom politiken. Ett par exempel på kampanjtyper är: Kontaktkampanjer Synlighetskampanjer Gerillakampanjer Digitala kampanjer Kontaktkampanjer Exempel på kontaktkampanjer är telemarketing, flygblad, knacka dörr och valstuga. Synlighetskampanjer Exempel på denna typ av kampanj kan vara stortavlor, radio-/tv-/bioreklam. Gerillakampanjer Ett sätt att använda sig av okonventionella och oväntade kommunikationsuttryck och kanaler för att på sätt att skapa uppmärksamhet. Kostnadseffektivt eftersom det ofta skapar en mun till mun-effekt. Digitala kampanjer Mejlkampanjer, blogg, banners och webbfilmer är exempel på digitala kampanjer.
Så lyckas du med din debattartikel (text hämtad från Westanders PR-handbok) För det förbund, förening eller företrädare hos moderaterna som vill vara en aktiv samhällsaktör är debattartikeln en bra plattform för att etablera sig som den part eller expert som media kontaktar på eget initiativ. Följ debatten Håll er uppdaterade om vad som diskuteras genom att kontinuerligt läsa tidningarnas debattsidor. Använd en elektronisk mediebevakning av era viktiga frågor. Eniro har en nyhetsbevakningstjänst som är gratis: www.eniro.se/nyhetssok/. Ta initiativet Vänta inte på att er fråga ska uppmärksammas se till att det sker! Koppla ert budskap till ett ämne som är aktuellt men inte uttjatat. Valet begränsas naturligt av det huvudbudskap ni vill sända, men de möjliga infallsvinklarna är oftast fler än man anar. Utnyttja dagsaktualitet En bra debattartikel börjar ofta med orden I dag. Artikeln kan knyta an till en utredning som presenteras, en debatt i riksdagen, landstings- eller kommunfullmäktige. En årsdag är också en ingång som kan fungera. Genom att klippa och klistra från en ny rapport eller ett aktuellt remissvar har ni grunden till en debattartikel. Presentera en nyhet För avsändaren är den egna åsikten det viktigaste, men debattredaktören vill gärna ha nyheter som gör att tidningen nämns i andra media. Presentera en ny undersökning eller tidigare opublicerad statistik som belyser den fråga ni vill lyfta fram. Betona allmänintresset Argumentera utifrån ett allmänintresse, utan att dölja egenintresset. Redogör gärna konkret med exempel för hur frågan berör många. Sök allianser Genom att underteckna debattartikeln gemensamt med andra kan allmänintresset framhävas. Lyckas ni dessutom hitta oväntade konstellationer är detta intressant i sig. Detta innefattar inte bara allianser med andra politiska partier, utan även allianser med lokala föreningar och organisationer. Fördelarna ska dock vägas mot att er egen roll tunnas ut samt att ni kan tvingas kompromissa om innehållet. Belys motsättningar Tydliggör olika ståndpunkter och ställ gärna någon politisk motpart till svars i debattartikeln. Debattredaktörer brukar uppskatta skarpa replikskiften och den person som inleder debatten får i normalfallet också avsluta med en slutreplik. Rubricera tydligt Ofta skriver redaktören en egen rubrik, men ett bra förslag skadar inte. Rubriken ska tydliggöra budskapet, vara kort och intresseväckande. Använd gärna fyndiga ordlekar, laddade ord eller en oväntad ståndpunkt.
För resonemanget framåt Bygg dispositionen på en tankegång per stycke. Huvudbudskapet bör löpa som en röd tråd genom hela texten. Bädda för fortsättning Artikelns avslutning bör sammanfatta budskapet, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars. Det kan vara bra att avsluta med en konkret fråga till en namngiven politisk företrädare från något annat parti eller organisation. Välj debattredaktion Valet av debattforum bör göras med tanke på avsändare, budskap och målgrupp. Genom att följa debatten vet man var olika frågor brukar diskuteras. Ring på förhand Ring debattredaktören och fråga om intresse finns för er artikel. Understryk eventuellt nyhetsvärde. Be om snabb respons på överskickad artikel, i synnerhet om den har ett bäst-före-datum. Följ upp med pressmeddelande Öka genomslaget genom att följa upp artikeln med ett pressmeddelande, som sänds ut så snart artikeln publicerats. Vinkla regionalt/lokalt Omforma om möjligt artikeln till flera olika med regional eller lokal anknytning. Med länets eller kommunens namn i rubriken ökar chansen till publicering. Var beredda att svara Förbered ett frågor & svar-dokument att ha till hands om journalister ringer. Svara snabbt på repliker. De är en inbjudan till att förtydliga budskapet och föra debatten vidare. Vill ni replikera, kontakta redaktören inom ett dygn. Se upp för fallgroparna! För lång text Om texten är för lång minskar dess läsvärde och chans till publicering. Överskrid aldrig det antal tecken debattredaktören anger. Skriv gärna artikeln i både en lång och en kort version. Artikeln börjar med bakgrund En artikel som börjar med bakgrunden riskerar att tappa läsare på vägen. En bra inledning innehåller huvudbudskapet och sammanfattar artikeln i några meningar. Debattredaktören skriver ofta en egen ingress. Krångligt fackspråk En artikel med fackspråk och utfyllnadsord blir tungläst. Språket ska vara lätt att förstå, med korta meningar och tydliga resonemang. Bildspråk och praktiska exempel är användbara verktyg. För många budskap Om artikeln tar upp många frågor försvagas huvudbudskapet och läsbarheten försämras. Då ökar också risken för att artikeln refuseras. Budskapet ska vara enbart ett och tydligt formulerat.
Fel tonläge Använd inte en nedlåtande ton när ni angriper motståndares argument eller skriver repliker. Det minskar er trovärdighet. Ironi missuppfattas ofta och personangrepp tyder på att argumenten tryter. (text hämtad från Westanders PR-handbok)
20 tips inför intervjun med journalisten (text hämtad från Westanders PR-handbok) Det är framför allt via det personliga samtalet ni kan etablera relationer till journalister som är intresserade av era ämnesområden. Tacka därför bara i undantagsfall nej till en intervjuförfrågan. Tveka inte heller att själv ringa upp en journalist och föreslå att träffas media ger utrymme åt de aktörer som är bra på att presentera sig och journalisterna är tacksamma om de får hjälp att presentera ett begripligt budskap. På så sätt blir ni en part, som kontaktas av media. När journalisten ringer Anteckna direkt Ta reda på journalistens namn, varifrån hon eller han ringer och vilka frågor journalisten vill ha svar på. Är du rätt person? Fundera över vem som är bäst lämpad att svara utifrån sammanhanget. En expert eller facknämndsordförande kan bli fackidioten som inte uttrycker sig tillräckligt enkelt för allmänmedia. En krets- eller regionordförande kanske saknar den detaljkunskap som fackmedia kräver. Har du en kollega i nämnden som kan frågan bättre? Be att få återkomma Om du känner dig osäker bör du be att få återkomma inom kort. Det ger dig tid att samla tankarna, diskutera saken med någon kollega och kanske ta fram bakgrundsfakta. Var noga med att alltid ringa tillbaka inom utlovad tid. Ring gärna moderaternas presstjänst (073-682 80 00) och stäm av om du är osäker inför en intervju eller vill ha hjälp att bolla svar. Inför en bokad intervju Tänk efter vem du vill nå Vem vill du nå? Det är inte journalisten som är den du vill nu utan den som lyssnar eller läser det du säger. Bestäm vad du vill säga Skriv gärna upp stolpar över vad du vill få sagt. Vilka är dina huvudbudskap? Hur formuleras de på ett slagkraftigt sätt, som inte kan misstolkas? Du bör ha maximalt tre budskap. Fokusera mer på vad du själv vill säga än vad du tror att journalisten kommer att fråga efter. Gör en testintervju Låt en kollega eller bekant genomföra en låtsasintervju. Välj någon som kan och vågar ställa de svåra frågorna, så att du är väl förberedd när det är dags. Välj en lämplig plats Att vara ute i verkligheten ger ofta en bättre bild än att träffas i en tråkig kontorsmiljö. Vi ska synas ute bland väljarna inte i sammanträdes- eller kontorsrum. Föreslå att ni träffas så att det finns en bra bakgrund för bilder om en fotograf kommer.
Under intervjun Ha med en observatör Överväg gärna att ha med någon, som i stort sett sitter tyst, vid intervjun. Efteråt kan personen ge dig återkoppling om vad du gjorde bra och vad som kan göras ännu bättre till nästa gång. Detta är givetvis en bedömningsfråga om du känner dig bekväm med det eller inte. Bli inte ett intervjuoffer Fokusera på vad du vill få sagt och bli inte för styrd av frågorna. Missar journalisten att fråga om något väsentligt berätta det. Berätta gärna för journalisten redan under kallpratet om dina viktigaste budskap. Överskatta inte journalistens förkunskaper Du kan nästan alltid mer om ämnet än vad journalisten kan, särskilt i mer komplicerade frågor. Därför bör du för säkerhets skull förklara resonemang som kan misstolkas och kontrollera att hon eller han hänger med. Du kan också innan intervjun tala med journalisten om förutsättningarna och bakgrunden till det du ska intervjuas om. Formulera dig nyhetsmässigt Börja alltid med huvudbudskapet. Krydda ett enkelt och begripligt språk med konkreta exempel. Undvik att säga Inga kommentarer Frasen inga kommentarer är tråkig och kan verka som om du döljer något. Förklara i stället varför du inte kan svara, eller be att få återkomma. Kanske finns det någon annan som kan svara om du inte kan det? Prata inte off the record Räkna med att allt du säger till en journalist ska kunna publiceras. Säg bara saker som du verkligen kan stå för. Håll dig till sanningen spekulera inte En lögn upptäcks ofta, liksom en felaktig spekulation. Prata bara om det du känner till och är säker på. Var inte rädd att svara jag vet inte eller att det måste jag ta reda på och återkomma om. Ta om i bandad intervju Be att få göra en ny tagning om du är missnöjd med ett svar du gett i en bandad intervju för radio eller tv. Detta önskemål brukar respekteras. Efter intervjun Slappna inte av för tidigt Intervjun är inte över förrän du och journalisten skiljs åt, även om bandspelaren är avstängd. Diskutera uppföljning direkt Börja sälja in nästa nyhetstips innan ni skiljs åt, till exempel genom att berätta för journalisten att ni snart presenterar en ny rapport eller har en annan ny aktivitet på gång.
Be att få läsa citat Du har möjlighet att få läsa de citat som en skrivande journalist tänker använda. Utnyttja den möjligheten om det känns befogat, men formulera det som ett erbjudande snarare än som ett krav. Ge gärna positiv återkoppling Om artikeln/reportaget blev bra: Skicka ett e-post och berätta vad du tycker. Passa samtidigt på att tipsa om uppföljningsmöjligheter. Undvik negativ återkoppling Om artikeln innehöll sakfel eller vinklades till er nackdel: Låt någon utomstående bedöma om det är värt att påtala detta för journalisten. Oftast är skadan mindre än vi själva bedömer. (text hämtad från Westanders PR-handbok)
Så lyckas du med nyheten vi har hela listan! (text hämtad från Westanders PR-handbok) Media vill gärna berätta en bra historia för sina läsare, tittare och lyssnare. Om er nyhet ger stoff till dramaturgin är det en fördel. Liten mot stor Det är lätt att få publicitet som uppstickaren som hotar monopol, karteller eller andra jättar. Rollen är tacksam, eftersom man är på samma sida som journalisterna. Exempel: Bolåneföretaget SBAB har fått publicitet genom att bygga om reklampelare framför bankpalatsen till SBABkontor och köra ut bolån med flakmoped. Det dagsaktuella Det är lättare att få publicitet kring en fråga om ni knyter an till en aktuell händelse. Exempel: Amnesty utnyttjade Göran Perssons uttalande om betydelsen av Kinas politiska stabilitet för att lyfta fram Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Avslöjanden Media tycker om avslöjanden av något som makten vill dölja. Då ställer ni er på journalisternas sida och hjälper dem att göra sitt jobb. Exempel: Svenska Freds avslöjade ett stort antal vapenexportaffärer. Om Bofors själva redovisat affärerna, hade den mediala uppmärksamheten inte blivit lika stor. Närhetsprincipen Media är beroende av sin publik och serverar därför nyheter som antas ligga den nära. Nyckelord är exempelvis ort för ort. Exempel: Folksams Jämställdhetsindex mäter företagens könsfördelning i styrelse, ledningsgrupp och bland anställda. Indexet presenteras med lokala pressmeddelanden till media i respektive kommun. Det oväntade Media rapporterar gärna om det oväntade, som får mottagaren att haja till. Det kan vara statistik som slår hål på myter, oväntade uttalanden eller ombytta roller. Exempel: När Naturskyddsföreningen och Motormännen gemensamt krävde att man skulle ta krafttag mot växthuseffekten, ledde själva samarbetet till uppmärksamhet. Jämförelser Media älskar jämförelser och hela listan är ett populärt uttryck. Exempel: Alkoholkommittén jämförde tio större kommuner i en undersökning om ungdomars alkoholvanor och attityder till olaglig alkoholhandel. Konfrontation Konfrontation är mer intressant än samförstånd och konfrontativt lagda personer får mycket publicitet. Exempel: Greenpeace har, tack vare sina aktioner, ofta fått mer medieutrymme än Världsnaturfonden, trots att den senare är en större organisation. Brott och straff
gäller också när företag bryter mot egna regler eller vad som är allmänt accepterat, vilket Skandiaprocesserna visar. Exempel: Coop utnyttjade rättegången mot reklamen för Änglamark till att öka medvetandet om ekologiska produkter. Löftesbrott och lögner Media tänder när ett löfte sviks eller politiker ljuger. En debattartikel som inleds med orden Ministern ljuger publiceras med stor sannolikhet. Exempel: Det mest ihågkomna yttrandet av USA:s förre president Bill Clinton är lögnen i direktsänd tv: I did not have sexual relations with that woman, Miss Lewinsky. Det upprörande Media uppmärksammar missförhållanden och orättvisor. Men också mer näraliggande orättvisor och uppenbart orimliga förhållanden intresserar media. Exempel: Läkare Utan Gränser granskade hur det humanitära biståndet fördelas och fann inget samband mellan omfattningen av lidande och andelen bistånd. Det fyndiga Rubriksättare spetsar gärna till rubriker, leker med ord och gör rubrikerna dubbeltydiga. Gör jobbet åt dem och öka chansen för att er nyhet ska uppmärksammas. Exempel: Svenska Freds vapenexportforskare Henrik Westander sökte vid flera tillfällen tjänsten som krigsmaterielinspektör. Och föreningen utsåg dåvarande försvarsminister Anders Björck till bästa medlemsvärvare. Hemliga handlingar Journalister ogillar hemligstämplar och sympatiserar med dem som begär ut hemliga handlingar. Exempel: De Handikappades Riksförbund (DHR Stockholm) fick publicitet för att färdtjänsten i Stockholm inte ville lämna ut uppgifter om kostnaderna för resor med färdtjänstbuss (medan berörda taxibolag lämnade ut motsvarande siffror). Det spektakulära Det spektakulära och dramatiska intresserar media, därav tårt- och stenkastarnas orimligt stora genomslag i media. Exempel: Coop illustrerade fördelarna med att köpa ägg från frigående höns genom att placera ut ett antal burar med människor i, vilket gav stor medial uppmärksamhet. Kändisar Igenkänningsfaktorn är viktig för media. Därför har en redan känd person lättare att slå igenom. Exempel: Advokaten Leif Silbersky är expert inom sitt område, men också en kändis som anlitas flitigt av media som tyckare. Framgångssagan Media älskar Askungen och alla andra framgångssagor. Berätta för media när alltfler tycker som ni, köper era produkter eller blir medlemmar i er organisation. Exempel: I varje valrörelse ägnar media extra stort utrymme åt det parti som går bäst i opinionsundersökningarna ofta med resultatet att partiets stöd ökar än mer. (text hämtad från Westanders PR-handbok)
Pressmeddelandet din teaser till journalisterna (text hämtad från Westanders PR-handbok) Gör så här Fundera på om pressmeddelande är rätt Pressmeddelande är inte alltid rätt. Moderaterna skickar ofta för många press meddelanden. Ofta kan en direktkontakt med media vara mycket effektivare. Kolla upp intresset med redaktionerna kanske kan de följa med och göra ett reportage eller ta några kommentarer via telefon istället. Skippa gnället! Var inte för negativ i pressmeddelanden. Vi ska vara offensiva och tydliga. Vårt fokus ligger på vår politik inte på att gnälla på andra. Datera tydligt Pressmeddelanden är färskvaror och därför är det viktigt med en tydlig datummärkning. Datera under logotypen, förslagsvis enligt modellen Pressmeddelande den 14 november 2007. Slagkraftig rubrik En bra rubrik är slagkraftig och anger huvudbudskapet. Den bör rymmas på en rad. Tänk nyhetsmässigt och inspireras av medias ofta fyndiga och intresseväckande formuleringar. Sammanfatta först Skriv en ingress i fet stil som på 2-4 rader sammanfattar hela nyheten. Rubrik och ingress ska kunna kopieras direkt av den tidning som vill göra en notis. Skriv nyhetsmässigt Skriv det viktigaste först, eftersom redaktionell text kortas nedifrån. Skriv ett par korta kommentarer i citatform. Ange namn och titel efter första citatet och bara namn efter det andra. Länka till bilder Ange webbadressen till ett bildarkiv med talespersoner och relevanta miljöer. Bra bilder för fri publicering ökar chansen för att den lilla notisen i stället blir en illustrerad artikel. Ange kontaktuppgifter Infoga kontaktuppgifter till talespersonen och eventuellt andra personer som kan ge ytterligare information. Telefonnummer, e-post och webbadress bör finnas med. Tänk på att vidtala den som är kontaktperson så att personen verkligen har mobiltelefon påslagen och läser e-post regelbundet. Erbjud exklusivitet Det kan ofta vara klokt att först erbjuda er nyhet exklusivt till en utvald reporter eller nyhetsredaktion. Om det lyckas kan ett eventuellt pressmeddelande sändas ut till övriga media direkt efter publicering eller så skriver ni en debattartikel med en intressant vinkel.
Använd e-post Sänd pressmeddelandet via e-post. Klistra in texten direkt i mejlet och bifoga eventuellt som pdf. Ha uppdaterade sändlistor och tänk på mindre redaktioner, nyhetsbrev, lokalradio, bloggare etc. Publicera på webben Lägg ut pressmeddelandet på er webbplats samtidigt som det sänds ut. Var tillgängliga Se till att kontaktpersonerna vet om att och när pressmeddelandet går ut. Personerna bör vara tillgängliga vid denna tidpunkt. Den som ändå missar ett samtal bör prioritera att snabbt ringa tillbaka till journalisten. Förbered frågor och svar Sammanfatta det egna budskapet i några punkter och gör gärna en sammanställning över de frågor som en journalist kan tänkas ställa och skriv ned kortfattade och tydliga svar på dessa frågor. Varje svar ska kunna förstås av en läsare även om denne inte har läst frågan. Läs mer om förberedelser för journalistsamtal under 20 tips för journalistsamtal. Några fallgropar Ingen avhandling Skriv inte mer än en A4-sida. Ju längre text desto större risk att redaktionen slänger pressmeddelandet. Ingen nyhetskompott Presentera inte flera olika nyheter i ett och samma pressmeddelande. Det gör huvudbudskapet otydligt. Två nyheter redovisas i två olika pressmeddelanden. Ingen reklamtext Använd inte förskönande adjektiv, superlativ och utropstecken. Reklamtext ratas direkt av redaktionerna. En text som inte behöver skrivas om helt och hållet blir lättare publicerad. Inget fikonspråk Undvik intern jargong och använd inte fackuttryck och förkortningar. Var aldrig ensam om att korrekturläsa texten och testa gärna läsbarheten på någon utomstående. Tänk på att alla inte vet att KSO är kommunstyrelsens ordförande eller att AU betyder arbetsutskott. Inga sena utskick Skicka inte pressmeddelandet på eftermiddagen då är de flesta reportrar upptagna. Om ni inte hinner skicka det på morgonen eller tidig förmiddag är det bättre att vänta en dag, om det låter sig göras. Inget krängande Ring inte mottagaren och fråga om pressmeddelandet har kommit fram. Ring hellre redaktionen i förväg och fråga om det finns ett intresse för nyheten. Då kanske inte ens ett pressmeddelande behövs. (text hämtad från Westanders PR-handbok)
Så enkelt är det att kampanja på nätet Att blogga En blogg är ett snabbt och enkelt verktyg att uttrycka sina åsikter, positionera sig och kommentera andras åsikter eftersom man till fullo styr över innehållet. Snabbheten är en av bloggens största fördelar eftersom den text du skriver publiceras i samma ögonblick du trycker på knappen. För att din blogg ska bli framgångsrik, det vill säga läst, krävs lite arbete. Nedan kommer några tips att tänka på. Avsändare Du är avsändare på din egen blogg. Var öppen med vem du är. Relevant innehåll Diskutera, kommentera och skriv om politik och det som just du är intresserad av eller har uppdrag inom. Fler än du tror är intresserad av nämndmöten eller om när du besökte äldrevårdscentralen senast. Ge personliga beskrivningar om vad politik betyder för dig och varför du är engagerad. Uppdatera ofta Uppdatera ofta, helst dagligen. Konkurrensen är hård, det finns många bloggar på nätet, med olika inriktningar. För att vara relevant och intressant bör du därför skriva ofta, läsa vad andra skriver om din blogg, svara och kommentera. En blogg som du aldrig skriver på bör du stänga ner. Var personlig Att vara personlig innebär också att du är trovärdig. Att du är personlig behöver inte innebära att du viker ut ditt privatliv. Men våga ha och formulera dina åsikter på ett personligt sätt. Länka till andra bloggare Majoriteten av dina läsare kommer att hitta dig från andra bloggare. Och vill du att andra ska länka till dig ja, då måste du länka till dem också. Tipsa gärna i bloggposter om läsvärda inlägg på andras bloggar. Så kan du börja blogga Det finns ett antal gratisleverantörer på Internet för den som vill börja blogga. Bland andra så erbjuder ett par av de stora tidningarna i Sverige möjligheter att skapa ett bloggkonto. Skapa ett konto, döp bloggen och följ instruktionerna. Om du vill blogga med en moderat.se-domän, kontakta webmaster/motsvarande i ditt förbund eller förening för information om hur du gör för att komma igång.
Några gratisleverantörer av bloggtjänster Aftonbladet Blogg.se Blogger Expressen Metro Passagen Spray Wordpress blogg.aftonbladet.se/ www.blogg.se www.blogger.com www.expressen.se/blogg www.metrobloggen.se/ blogg.passagen.se/ www.spray.se/hemsida/ www.wordpress.com Debatt- och diskussionsforum på nätet På nätet finns ett stort antal forum att diskutera politik på, från nationell nivå ner till kommunal och lokal nivå. I dessa forum finns möjlighet att gå in och diskutera. TV-kanalers webbplatser och Sveriges Radio. TV4: TV4 driver miljösajten Klimatsmart. Där finns möjlighet att diskutera miljöfrågor. www.tv4.se/klimatsmart/ SVT: På SVT Opinion kan man diskutera politik och aktuella frågor. www.svt.se/opinion Sveriges Radio: P1:s debattforum Diskussionsforum som är öppet vardagar kl 8-22 (fredagar stänger forumet kl 16). Finns möjlighet att både svara på diskussionsinlägg och initiera nya debatter. www.sr.se/cgi-bin/p1/program/forum.asp?programid=1120&forumid=2&taskid=2 Webbforum Debattforum: Alla typer av ämnen och inriktningar. www.debattforum.com/forum/ Passagen: Passagen har många diskussionsämnen, bland annat politik och samhälle. debatt.passagen.se/ Spray: Spray har en ett forum som heter Kultur och samhälle där man kan diskutera politik. forum.spray.se/ Tidningar och media Nedan finns en lista på tidningar där du kan gå in och diskutera och debattera politik. I de flesta fall måste du registrera dig som medlem/användare för att kunna diskutera. Aftonbladet Aftonbladet har ett forum med underrubriken Forum/Nyheter. Där kan du debattera bland annat aktuella händelser, jobb, politik och samhälle. För att skriva krävs medlemskap (gratis, kan lösas direkt). forum.aftonbladet.se/index.jspa Bergslagsposten Lokala diskussioner. www.na.se/bergslagsposten/debatt/forum.asp Blekinge Läns Tidning Här kan du själv starta en ny debatt, svara på inlägg och läsa vad de andra debattdeltagarna tycker. För att delta i debatten måste du registrera dig. blt.se/section_debate/_106-0-0-0 Borås Tidning Likt ett insändarforum. Möjlighet att initiera debatter och att kommentera andras debatter och inlägg. www8.bt.se/bt/ed/ins/
Eskilstuna Kuriren Debattform med många ämnen. Möjlighet både att besvara inlägg och initiera debatter. Medlemskap krävs för att skriva. Medlemskapet är gratis och löses på sajten. www.eskilstunakuriren.se/debatt/debatt.php Expressen: Expressen saknar i dag ett sammanhållet diskussionsforum men har många Tyck till -forum i anslutning till olika artiklar. Ett forum handlar om politik och nås via länken nedan. www.expressen.se/debatt/1.617753 Gotlands Allehanda: Kräver registrering. Löses gratis i anslutning till diskussionsforumet. www.helagotland.se/debatt Helsingborgs Dagblad: Många ämnen att diskutera varav ett antal skånska städer och politik är några. Möjlighet att både besvara inlägg och initiera debatter. Medlemskap krävs, vilket ordnas på sajten, för att få skriva inlägg. hd.se/diskutera/ Karlskoga Kuriren: Möjlighet att initiera och delta i debatter. www.karlskoga-kuriren.se/opinion/debatt/ Lerums Tidning: Kan jämställas med ett digitalt insändarforum. www.lerumstidning.com/lerumsventilen.asp Nerikes Allehanda: Hoppa in i en pågående debatt eller initiera en egen. Du måste registrera dig innan du kan börja debattera. Ordnas på sajten. www.na.se/debatt/ Norra Västerbotten: Politik är ett av de mest populära ämnena att debattera. Registrering krävs för att du ska få debattera. Gratis och ordnas på sajten. www.norran.se/sektion_f.php?avdelning_1=161 Norrköpings Tidningar: Debattforum med några olika ämnen. www.nt.se/debatt/?nav=debatt Nya Ludvika Tidning m fl : Via nedanstående länk nås diskussionsforum till fem tidningar Dalarna (gemensam sajt). www.dalarnastidningar.se/opinion/tyck_till/ Sundsvalls Tidning: Du kan hoppa in i en pågående debatt och skriva egna inlägg. Men du kan också starta en egen debatt. www.st.nu/ordetfritt/ Sörmlands Nyheter: Debatter och artikelkommentarer samlade på ett samma ställe. www.sn.se/parser.php?sect1=131§2=373 Upsala Nya Tidning: Fritt forum med ett antal olika ämnesrubriker. www2.unt.se/avd/1,1786,mc=28,00.html Vimmerby Tidning: Ett antal diskussionsforum ligger ute i navigeringen till vänster, på den länkade debattsidan. www.vimmerbytidning.se/debatt Västerbottens Kuriren: Du kan initiera en egen debatt inom vilket ämne du vill eller hoppa in och tycka något i någon annans debatt. www.vk.se/forum/ Östgöta Correspondenten: Forum med många och fria ämnen. www.corren.se/asikter/forum/
Hett just nu Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities där det finns möjlighet att bedriva kampanj på olika sätt. Tänk på att inte skriva saker eller lägga upp bilder som du inte kan stå för. Allt du gör på nätet kan sparas för all framtid. Facebook Facebook är en så kallad community. Det innebär att du registrerar dig som användare och skapar ett användarkonto för att kunna kommunicera med andra medlemmar. För att kunna registrera dig måste du ange för- och efternamn, e-post, födelsedatum och ett lösenord. När du är registrerad finns möjlighet att knyta kontakt med personer som du redan känner, personer som du inte känner alls eller personer som du kanske har gemensamma intressen med. Exempelvis moderata värderingar. Ur kampanjperspektiv finns möjlighet att gå med någon de befintliga grupper och nätverk eller att starta egna för att väcka och driva opinion i olika frågor. Det finns möjlighet att lägga upp bilder och filmer i många av grupperna och nätverken. Ett par exempel på nätverk är Alliansen is the shit och Störta alliansen. Nästan alla politiska organisationer finns i dag på Facebook. Registrera dig på www.facebook.com. Youtube Youtube är en sajt där du kan ladda upp filmer och filmklipp. Precis som hos Facebook så skapar du dig ett konto, vilket gör det möjligt att ladda upp filmer. Det finns också möjlighet att kommentera publicerade filmklipp. Ur kampanjperspektiv finns exempelvis möjligheten att göra en dokumentär om det man upplever som fel i sin hemkommun eller att lägga ut en kampanjfilm med det egna kommunalrådet. Socialdemokraterna har skapat ett eget konto på Youtube.com där de lägger ut kommentarer från exempelvis Mona Sahlin och andra socialdemokratiska företrädare. Gå in på www.youtube.com och registrera ett konto om du vill ladda upp dina filmer. Bubblare Bubblare är en svensk variant av Youtube. Du skapar ett konto, vilket ger dig möjlighet att lägga ut egna filmer och filmklipp. Under valrörelsen 2006 publicerade moderaterna tre kampanjfilmer på Bubblare.
Idétorka? Här är 39 tips på lokala kampanjer! Arbetsplatsbesök tips Några tips att tänka på i samband med arbetsplatsbesök. För att underlätta för goda samtal bör vi inte vara fler moderata besökare på arbetsplatserna än två åt gången. Det är viktigt att vi verkligen träffar medarbetare på arbetsplatserna så att vi inte sätter oss i slutna rum med företagsledningen. Ta gärna med fikabröd att bjuda på och slå er ner i fikarummet. En avslappnad stämning underlättar för goda samtal. Var nyfikna, ställ frågor och var tillgängliga för diskussioner! Träffa gärna fackliga företrädare. När ni går, lämna broschyren eventuellt informationsmaterial ni haft med er och era kontaktuppgifter så kan ni nås för frågor och diskussioner. Återkoppla gärna några veckor efter ert besök kanske har det dykt upp nya frågor eller idéer. 39 lokala idéer Nedan listas 39 idéer som kan vara tillämpliga lokalt. Vissa av dem är mer annorlunda än våra traditionella aktiviteter, andra är mer vanliga. Vissa lämpar sig mer i kommuner och landsting där vi befinner oss i opposition. Förhoppningsvis kan dessa fungera som inspiration i ert kreativa arbete. Balkongräcken som annonspelare Identifiera de mest synliga balkongerna, ring på och fråga om vi får låna räcket för att sätta ett budskap (gratis eller till en billig penning). Vovvar som budbärare Samla alla aktiva som har hundar och sätt på dem tröjor med texten Skyll inte på mig matte röstade moderat. Gå ut med hundarna på stan, i parker och på andra ställen där vi syns. Gärna många ihop. Alternativ till hundar kan vara cyklar som vi använde i valrörelsen 2006. CSI lokalt Gå igenom brottsutredningar och notera på vilka platser våldsbrott har begåtts. Sätt flaggor på ställen och ta bilder. Samla bilderna och gör en utställning för att illustrera våldsbrotten. Sveriges nya arbetarparti på den 1 maj Jobba fram en smart idé om hur vi synas med budskapet Sveriges nya arbetarparti moderaterna även på dagar när vi inte brukar kampanja. Ha dock respekt för socialdemokraterna och andras partier att få ha sina egna arrangemang i fred. Arrangera en gerilladag Arrangera en gerilladag då syftet enbart är att synas. Ta några kvällar under våren och spåna fram roliga idéer om hur vi kan synas där människor finns.
Utnyttja övergångsställen Övergångsställen har en fantastisk potential. Antingen står bilarna stilla eller fotgängarna. Samla fem personer på varje övergångsställe med skyltar. Låt dessa gå fram och tillbaka när det är grönt i rusningstrafiken och vi kommer att vara synliga för väldigt många. Hjälpas åt -basar Arrangera en dag när vi alla hjälps åt för att stödja det civila samhället. Samla in kläder och mat, erbjud äldre hjälp med uppgifter de inte kan utföra själva etc. Visa på värdet av det civila samhället. Lokal alliansutmaning Där vi har fungerande lokala allianser kan vi gemensamt utmana vänsterkartellen på debatt. Arbetsplatsfika Vi tror ofta att vi är helt utestängda att träffa medarbetare på arbetsplatser eftersom vi likt socialdemokraterna inte har något fack som ger oss företrädare. Detta behöver inte alls stämma överallt. Ring upp fackklubben, chefen, personalchefen eller informationschefen på företagen i er region och fråga om vi får komma dit för att diskutera och informera inför valet. Ta med fika och bjud på kaffe och bullar. Om ingen släpper in oss har vi å andra sidan en nyhet för lokal media. Lokala bloggar Starta bloggar med lokala teman. Egna undersökningar Gå runt på stan och be människor svara på enkäter. Samlar vi in tusen svar om lokala frågor i en kommun kommer media säkert att tycka att det är intressant. Dessutom lär vi oss själva och har kontakt med människor. Lokala namninsamlingar Om det finns någon lokal fråga som är relevant för människor (och vi befinner oss i opposition) genomför en namninsamling. Vi skapar fokus på frågan och kan få lokal media. Be om fakta Initiativ kan också tas genom att begära fakta om hur situationen ser ut kring olika samhällsproblem. På så sätt visar vi engagemang och tydliggör vem som bär det politiska ansvaret. Skriv till polisen om hur den lokala brottsutvecklingen ser ut. Fråga vilka insatser som planeras. Skriv till arbetsförmedlingen om utvecklingen på arbetsmarknaden. Fråga vilka insatser som planeras. Testa kunskaperna i kommunens skolor Genomför ett kunskapstest bland elever i kommens olika skolor och visualisera att kommunen misslyckats med sitt kunskapsuppdrag. Fotografera otrygga miljöer Fotografera otrygga miljöer i kommunen. Samla allmänhet och media och diskutera bilderna. Utarbeta förslag till förbättringar. Mörkervandring Ordna en mörkervandring, skriv ner alla synpunkter och skriv sedan en artikel i tidningen.
Transportservice på kvällarna Ordna en transportservice några kvällar för att visa på den otrygghet människor upplever. Bilda ett lokalt nätverk med fackliga moderater Om ni har medlemmar som är medlemmar i facket eller till och med aktiva bilda ett nätverk av dessa och agera med detta som bas. Nätverket kan exempelvis skriva artiklar på temat Sveriges nya arbetarparti. Anordna ett visionsseminarium om er kommun Den politiska debatten i en valrörelse fokuserar ofta på tekniska och kortsiktiga frågor. Detta perspektiv kan vi bryta genom att exempelvis arrangera ett seminarium där vi delger vår vision om hur kommunen kan utvecklas och samtidigt bjuda in andra lokalt kända personer att göra detsamma. Genomför ett seminarium om arbetslösa som resurs Ordna ett seminarium där utgångspunkten är hur vi kan ta vara på kraften hos de som är arbetslösa i kommunen. Delge vår syn och bjud in andra (chefen för arbetsförmedlingen mm) att göra det samma. Besök lokala idrottsföreningar Besök de idrottsföreningarna i kommunen och för samtal om vilken roll de kan spela för att motverka ungdomsarbetslöshet. Visa på ett starkt engagemang i organisationer som väljarna tycker är viktiga. Gör en egen låt Har vi några duktiga musiker i vårt moderata nätverk? Be dem att skriva och producera en låt om varför man ska rösta på moderaterna. Kan enkelt distribueras via nätet och användas vid kampanjsammanhang. Gör en dagstidning och dela ut Gå upp tidigt på morgonen och gör en riktig tidning som innehåller riktiga nyheter som vi kommenterar och dela ut i kollektivtrafiken. Kan göras enkel med en vikt A3. Bjud på kaffe Gå runt på stan, bjud på kaffe och starta samtal. Vänta -aktiviteter Identifiera tillfällen när människor väntar och naturligt söker något att fördriva tiden med, det kan vara på Systembolaget, Posten eller i kön till McDonalds. Dela ut flygblad med både politiskt budskap men också underhållning. Självporträtt Låt ledande företrädare måla sina egna självporträtt. Ställ ut och bjud in allmänhet och media. Ett sätt att sätta fokus på personvalet och det personliga ansvaret. Aktiviteter över generationsgränserna Genomför en turné där äldre kampanjar i skolorna och yngre kampanjer i miljöer med många äldre. Sätt fokus på att alla i samhället behövs och att vi kan lära oss av varandra. Gatuteater om regeringsalternativen Samla tio personer som var en och symboliserar tio procent och visa hur bristfälligt vänsterkartellens regeringsalternativ är.
Lokalt engagemang Om ni har en bra lokal fråga, se till att så många som möjligt mailar ansvariga om detta. Dela ut pris och presenter Om det inte finns, instifta ett pris som årets xx-bo eller dela ut pris som symboliserar problem. 24 timmar för en bättre kommun Genomför en diskussion under ett dygn för en bättre kommun. Bjud in allmänhet att medverka och media att närvara. Presentera resultatet för media. Politisk turistinfo Om ni bor i en ort med mycket turister, gör egen turistinformation med politisk udd och dela ut. Våra bästa sommartips Låt ledande företrädare skriva ner sina bästa sommartips och dela ut på stan. Besök ställen vi aldrig besöker Lista de institutioner vi aldrig besöker. Här kommer du att hitta mycket intressanta besöksmål. Låt människor i olika åldrar beskriva framtiden Be barn, medelålders och äldre beskriva framtiden i ord och bild. Ordna en utställning. Samhällsturnéer Besök skolor, äldreboenden eller andra insitutioner under kort tid och dra slutsatser. Utställning om nedlagda arbetsplatser Gör en fotoutställning med de arbetsplatser som lagts ner i kommunen de senaste åren och beskriv vad vi vill göra för att vända utvecklingen. En politisk kokbok Be de ledande företrädarna dela med sig av sina bästa recept och gör en kokbok med politiska poänger. Bryt ner lokal statistik Ofta finns mycket mer statistik än vad man tror som kan bli till lokala nyheter. Tänk som en journalist. Kolla med länsarbetsförmedlingen, kommunen, polisen eller andra offentliga verksamheter. Går fler eller förre ur skolan? Hur ser det ut med brottsligheten i olika stadsdelar? Var får man flest nystartsjobb? Startas det fler nya företag i grannkommunen?
Sätt igång och låt dig inspireras! Spåna idéer Ett sätt att utveckla nya metoder är att hålla strukturerade spånmöten. Att sätta sig ner och spåna fram idéer är enklare än man tror, men bör också följa några enkla regler. Här följer några tips. Samla några personer som är intresserade av idéer och nya kampanjformer. Utse en person att leda mötet och kör. Att tänka på vid spånmöten Det viktigaste att tänka på när man spånar fram idéer är att skilja på när man spånar fram idéer och när man bedömer om de är bra eller dåliga. När man spånar så finns inga idéer som är dåliga. Dem sorterar man bort när man fattar beslut om vilka man går vidare med. En viktig aspekt när man spånar är att tydligt bestämma vad det är vi söker svaret på. Vad är det för lösning vi ska spåna fram? En kreativ process är egentligen bara ett sätt att ge sig på ett problem som måste lösas. Man provar en okänd väg, istället för att lösa problemet på samma sätt som tidigare. En person utses att leda spånmötet. Denna har till uppgift att redogöra för syfte och mål och se till att processen leds framåt. Viktigt är att denna person vågar komma med de lite galna idéerna så att de andra deltagarna inte sitter inne med idéer som de själva tycker är för galna. Bra hjälpmedel i spånmöten är whiteboard-tavlor och post it-lappar som man använder i processen. Initialt kan man be alla att anonymt skriva ner alla idéer man kommer på, på post it-lappar och sätta upp dem på tavlan. Dessa kan man sedan ha som utgångspunkt för diskussion. Metoder att använda i spånmöten Här följer några metoder man kan använda när man satt sig för att spåna. Allt annat är förbjudet Tänk er att alla de verktyg som vi använder i vår kommunikation i dag inte vore tillåtna. Inga pressmeddelanden, inga insändare, inga torgmöten, inga flygblad och inga bokbord. Vad skulle vi då göra för att nå ut? Börja med resultatet Visualisera resultatet som ni vill uppnå. En stor redaktionell artikel eller att alla på torget på lördag ser ert budskap. Spåna därefter fram hur vi kom dit? Vad ledde till att den lokala tidningen vill skriva artikeln? Hur lyckades vi göra oss synliga på torget? Tänk att vi vore något annat Tänk att vi gjorde något annat, att vi var i en annan bransch. Tänk att vi sålde lägenheter eller hade en djuraffär med ett behov att nå ut med ett budskap hur skulle vi göra?