ANVÄND DIN RÖST - VÄLJ FOLKHÖGSKOLA 2014 IDÉHANDBOK VALÅRET Tips på hur folkhögskolorna kan arbeta med valet ur ett marknadsföringsperspektiv

Transkript

1 ANVÄND DIN RÖST - VÄLJ FOLKHÖGSKOLA 2014 IDÉHANDBOK VALÅRET 2014 Tips på hur folkhögskolorna kan arbeta med valet ur ett marknadsföringsperspektiv

2 VALÅRET är det supervalår, både val till EU-parlamentet och riksdagsval. Skolfrågorna ligger högt på agendan detta år och det finns många tillfällen att sprida information om folkhögskolan som skolform. Använd er av det faktum att det är valår och passa på att berätta om varför folkhögskolan är så viktig. VIKTIGA DAGAR 2014 Folkhögskolans dag 29 mars Folkhögskolans dag firas i år för femte gången. Det blir en härlig dag då landet sprudlar av folkhögskoleaktiviteter på skolor, gator och torg. Använd Folkhögskolans dag för att få ut ert budskap! Kombinera en valdebatt med folkhögskolans dag. Eller uppvakta politiker på fredagen och ha folkhögskolans dag på lördagen. Eller gå ut på stan och fråga folk vad de vet om folkhögskolan, gör en sammanställning av svaren och använd den i er kontakt med politiker Bara fantasin sätter gränser! Val till EU-parlamentet 25 maj Riksdagsvalet 14 september ANVÄND DIN RÖST - VÄLJ FOLKHÖGSKOLA BERÄTTELSER FRÅN 150 FOLKHÖGSKOLOR UNDER 150 DAGAR Med start på Folkhögskolans dag 29 mars påbörjar FIN tillsammans med RIO- och SKLfolkhögskolorna nu en kampanj för att lyfta folkhögskolorna. Under 150 dagar publicerar vi 150 berättelser som sprids till allmänhet och politiker. Genom berättelserna visar vi folkhögskolan, det unika i skolformen och vilken skillnad folkhögskolan gör, både på individ- och samhällsnivå. Berättelserna kan komma från deltagare, före detta deltagare eller personal på folkhögskolor. Startdatum för kampanjen blir Folkhögskolans dag 29 mars och pågår i 150 dagar fram till valet i september. Kampanjen har två spår: FIN ansvarar för berättelserna och en arbetsgrupp för RIO/OFI driver folkhögskolefrågor gentemot politiker. BUDSKAP Berätta för politiker och allmänhet varför folkhögskolan är viktig. Vad har folkhögskolan betytt för dig? HUR KAN DU/NI BIDRA? Skicka in minst en berättelse, eller så många ni vill från er folkhögskola. Ett förslag är att göra det som en uppgift på en lektion, kanske kan olika klasser utmana varandra?

3 Filma dig eller någon kurskamrat med mobilkamera, max 30 sekunder, där hen berättar om sin upplevelse av att gå på folkhögskola. Det är jättebra om berättelserna även har bild, namn och skolans namn. Dock inte nödvändigt om man inte vill visa upp det. VAR LÄMNAR MAN SINA BERÄTTELSER OCH FILMER? Skriv, filma eller ring in din berättelse. Välj det sätt som passar dig bäst! Gör ett inlägg på vår Facebooksida: Maila din berättelse eller film till Ring in din berättelse på Tryck 3 för att komma till berättelselådan. Sms:a din berättelse till Agneta Wallin, Folkhögskolornas informationstjänst, HUR LÅNGT? Gör det så kort eller långt du vill, men en riktlinje är cirka 400 tecken, dvs cirka 60 ord. Så lång är en facebookstatus. Vill du skriva längre, så redigerar vi så att det passar formatet. SPRID INFORMATIONEN Målet är att alla folkhögskolor ska bidra med minst en berättelse per skola men gärna fler om man så önskar. Vi önskar att ni för detta vidare till övrig personal på skolan och ombesörjer att minst en men gärna fler berättelser når oss så snart som möjligt. Berättelserna får gärna belysa folkhögskolans mångfald och därmed inkludera SMF, allmän kurs, särskild kurs, samverkanskurser, korta kurser, yrkesutbildningar, SFI, kurser för olika målgrupper mm. KONTAKT Kontakta oss gärna med frågor och förslag! Tony Lorenzi, Västerås folkhögskola (Arbetsgruppen för valkampanjen) , tony.lorenzi@vfhsk.se Lina Remnert, kommunikatör FIN (Valkampanjen) , lina.remnert@folkhogskola.nu Fredrik Olén, kommunikatör FIN (Folkhögskolans dag) , Fredrik.olen@folkhogskola.nu CHECKLISTA Vilka berättelser kan vi få in från vår folkhögskola? Hur får vi in dem? Grupparbete, enskilt arbete, projekt... Skrivande, film eller tal, vad passar bäst? Vem ansvarar för att berättelserna kommer in från skolan? Hur kan vi sprida berättelserna vidare och använda dem i vårt eget arbete?

4 NÅ POLITIKER Det finns många sätt att nå politiker. Här är några. Bjud in till paneldebatt på skolan. Bjud in politiker från alla partier och fråga dem hur de ser på folkhögskolan. Ett förslag från deltagarna på Informationskonferensen förra året var: Gör en politisk uppvaktning - dela ut blommor till era lokala politiker med ett budskap. Stå utanför kommunhuset och dela ut blommor till alla politiker. Tack för att ni bjuder in oss till debatter Tack för att ni stödjer folkhögskolan... Folkhögskolan kan... Skicka berättelser från er skola till era lokala politiker och visa hur viktig folkhögskolan är för just ert område. Låt de studerande jobba med valet genom att ringa eller kontakta de lokala politikerna och ställa frågor om folkhögskolan, som ett projektarbete. NÅGRA FÖRSLAG PÅ FRÅGOR ATT STÄLLA TILL POLITIKER Här är några frågor som ni kan ställa till era lokala politiker: Hur ser du på folkhögskolornas roll i samhället? Hur ställer du dig till folkhögskolornas frihet att själv forma sina kurser och utbildningar? Hur ställer du dig till att folkhögskolorna ger behörigheter till högre studier och ett studieomdöme och inte betyg? Dessa kan kompletteras med mer preciserade frågor såsom: Hur ser du/ni på folkhögskolan som en drivkraft i regional utveckling? Hur ställer du/ni er till omfattningen av folkbildningens statliga stöd? Hur ser du/ni på att ge folkhögskolorna andra uppdrag som skulle vara lämpliga för folkhögskolan t ex förrehabilitering för långtidssjukskrivna? Hur ställer du/ni er till att individer skall kunna gå på folkhögskola med ersättning från a-kassa, försäkringskassa? Hur ser du/ni på att ge folkhögskolorna andra uppdrag som skulle vara lämpliga för folkhögskolan t ex ett valalternativ för ungdomar yngre än 18 år? CHECKLISTA Vilka ingångar har vi till våra lokala politiker? Kontakter, nätverk... Vilka är de viktigaste lokala skolpolitiska frågorna just nu, där folkhögskolan är viktig att lyfta? Ska vi bjuda in politiker till skolan eller kontakta dem på annat sätt? Vad gör vi? När gör vi det? Hur?

5 NÅ UT I MEDIA/PRESSMEDDELANDEN Ni har mycket spännande att berätta på er skola. Fundera över vad ni har att använda i form av berättelser, statistik och politiska debatter. Förslag på ämnen att lyfta: Statistik från er skola. Berätta hur många som är nöjda med sin utbildning, hur många som har gått vidare till högre studier, hur många som blev kära på folkhögskola... Ofta finns väldigt mycket information redan på skolan, som går att återanvända. Ungdomsarbetslösheten. Folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen i det här området har ett väldigt framgångsrikt samarbete som leder till... Gör en Sifoundersökning vad vet politikerna i kommunen/länet om folkhögskolan? Undersökning visar att 4 av 10 politiker inte känner till folkhögskolan. Berätta vad ni gör på Folkhögskolans dag. PRESSMEDDELANDE SOM SKICKADES FÖRRA ÅRET, KANSKE KAN NI ÅTERANVÄNDA IDÉN OCH GÖRA LIKNANDE FRÅN ER SKOLA? (FIN HAR LOKAL STATISTIK FRÅN DÅ OM NI ÖNSKAR) Tre av fyra får bättre självförtroende på folkhögskolorna i landet Mer än var fjärde folkhögskoledeltagare i landet, 28 procent, har blivit kär under studietiden. Och varannan deltagare, 52 procent, har blivit mer intresserad av samhällsfrågor. Dessutom har tre av fyra, 77 procent, fått bättre självförtroende under sin tid på folkhögskolan. Det framgår av en undersökning som presenteras inför Folkhögskolans dag den 20 april Av folkhögskoledeltagarna på landets folkhögskolor anger fyra av fem, 81 procent, att de ser nya möjligheter i sitt liv efter att de gått på folkhögskola. Två av tre folkhögskoledeltagare i landet, 67 procent, har fått en aha-upplevelse och lika många har skrattat så de gråtit under sin tid på folkhögskolan. Att studera som vuxen handlar om mer än formella meriter. Att få en ny vän, skratta och vända på sina fördomar är lika viktiga faktorer för att växa som människa som undervisningen i sig. Folkhögskolan är en unik och personlig skolform där deltagarna blir sedda och utmanade tillsammans med andra, säger Heli Nordberg Lindell, rektor på Fellingsbro folkhögskola. Av folkhögskoledeltagarna anser 88 procent att folkhögskolestudierna varit meningsfulla och tre av fyra att de fått bättre möjligheter att lyckas i arbetslivet eller studera vidare. 90 procent säger att de har fått en ny vän. Kunskap och personlig utveckling går hand i hand. Ett stärkt självförtroende leder både till nya kunskaper och till mod att ta nya steg i livet, säger Agneta Wallin, samordnare på Folkhögskolornas informationstjänst. Nu på lördag, den 20 april visar många av landets folkhögskolor upp sin verksamhet och ordnar olika aktiviteter för allmänheten. På finns information om vad folkhögskolorna runt om i landet har för aktiviteter. För mer information, kontakta Förnamnet efternamnet, telefon, e-post.

6 Fem fakta om folkhögskolan folkhögskolor. Det finns 150 folkhögskolor över hela landet med sammanlagt cirka 2500 kurser. En del har internat så att man kan bo på skolan personer deltar i folkhögskolornas långa kurser varje år. 2. En unik och personlig skolform. Folkhögskolan är en skolform där vuxna lär sig och utvecklas tillsammans. Här förenas teori och praktik. 3. Kurser på olika nivåer. På folkhögskolan kan man både få behörighet till vidare studier och gå en yrkesutbildning eller utveckla ett intresse. 4. Brett utbud. På folkhögskolan finns det kurser om allt från friskvård och båtbyggarkurser till global utveckling och appdesign. 5. Mångfald. På folkhögskolan möts olika människor, kulturer och intressen. Samtalet och det aktiva deltagandet är viktigt Statistik om folkhögskolan Hela landet Studierna på folkhögskolan har varit meningsfulla och bra för mig 88 % Studierna har gett mig bättre självförtroende 77 % Jag ser nu nya möjligheter i mitt liv 81 % Jag har ökat mina möjligheter att studera vidare 74 % Studierna ger mig bättre möjligheter i arbetslivet 75 % Enkäten ovan har besvarats av folkhögskoledeltagare i hela landet under Jag har minst en gång under min tid på folkhögskolan skrattat så jag har gråtit 67 % blivit kär eller förälskad 28 % fått en aha-upplevelse 67 % fått en ny vän 90 % utvecklat mitt engagemang för samhällsfrågor 52 % fått mina fördomar omkullkastade 41 % Folkhögskolan är för mig en plats där man utvecklas 87 % oväntade saker händer 69 % jag möter människor jag annars aldrig hade mött 88 % jag ställs inför nya utmaningar 82 % jag får vara med och påverka 69 % jag växer som människa 85 % Enkäten ovan har besvarats av 530 folkhögskoledeltagare i hela landet under våren 2013.

7 TRYCK UPP EGNA VALSEDLAR OCH DELA UT Gör en egen flyer på skolan och utforma den som en valsedel. Lägg in en massa punkter som karaktäriserar er skola. Dela ut på stan med uppmaningen: Vilket är ditt val 2014? Välj folkhögskola! VAL 2014 Folkhögskola Samtalet i fokus En väg till högre studier En social och personlig utbildningsform En andra chans Nya perspektiv Mångfald Individen i kollektivet Börja om - starta nytt - väx! Fri skola för fria människor Kunskap som är lätt att bära Utmana dig själv Möten som bygger människor Fred på jorden VAL 2014 Folkhögskola Nytta på individ- och samhällsnivå En väg till högre studier Specialkunskap Väx som människa Nya vänner Alla passar in En mångfald av människor, idéer & intressen En nytt steg i livet Vi lär oss tillsammans Få redskap att forma ditt liv Hela människan i fokus Kärlek och respekt Ett utbildningsalternativ för vuxna Källa: Folkhögskolornas informationstjänsts valkrets Källa: Folkhögskolornas informationstjänsts valkrets VAL 2014 Folkhögskola Deltagarstyrd undervisning En biljett till jobb och vidare studier En social och personlig utbildningsform Kunskap och minnen för livet Utveckla dina idéer och intressen Boende ingår Individen i kollektivet Börja om - starta nytt - väx! Fri skola för fria människor Kunskap som är lätt att bära Utmana dig själv Möten som bygger människor Fred på jorden VAL 2014 Folkhögskola Ett utbildningsalternativ för vuxna Plugga och bo tillsammans med andra Yrkesutbildningar Behörighet till högre studier Väx som människa Alla möts i samtalet Du bestämmer En mångfald av människor, idéer & intressen En nytt steg i livet Engagerade människor Få redskap att forma ditt liv Hela människan i fokus Kärlek och respekt Källa: Folkhögskolornas informationstjänsts valkrets Källa: Folkhögskolornas informationstjänsts valkrets

8 10 LOBBYINGTIPS INFÖR VALET (Lånat från Westanders PR-handbok Går att ladda ner eller beställa gratis på westander.se) En valrörelse avgör inte bara vem som får regeringsmakten. Partiernas vallöften påverkar politiken under hela den kommande mandatperioden. 1. SMID I TID De politiska partierna förbereder sig allt tidigare inför valen. Ju tidigare ni får in er fråga i processen, desto större möjligheter till politiskt genomslag. 2. GENOMFÖR VALENKÄTER Genomför en valenkät till alla riksdags-kandidater på valbar plats. Komplettera med en enkät till partierna och opinionsfrågor till allmänheten. Redovisa svaren i länsvisa pressmeddelanden och debattartiklar. Följ upp efter valet. 3. SATSA PÅ DE MINDRE PARTIERNA Det kan vara svårt att påverka de två stora partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna. Försök få ett eller flera av de mindre partierna att prioritera just er fråga. Miljöpartiet kan få ett stort inflytande efter valet. 4. FÅ MED SAMARBETSPARTIERNA Förhandlingar mellan partierna kommer att pågå fram till valdagen, i arbetsgrupper och på partiledarnivå. Stötta det parti som driver er fråga och föreslå dem gemensamma överenskommelser och utspel. 5. ANVÄND OPINIONSMÄTNINGAR Genomför opinionsmätningar som kan bekräfta att er fråga har ett brett folkligt stöd eller åtminstone stöd i viktiga väljargrupper. Visa på så sätt att frågan kan hjälpa partiet till valframgångar. 6. VISA PÅ PR-POTENTIAL Visa hur er fråga kan ge publicitet åt partiet och kanske bli en valfråga. Erbjud nyhets-ingångar, exempelvis färsk statistik, debatt-artiklar och andra utspel. 7. FOKUSERA PÅ PARTIERNA Spill inte för mycket krut på riksdagens beslutsprocesser under mandatperiodens sista år. Under ett valår är det viktigt att fokusera på de politiska partiernas interna processer och förhandlingar. 8. SKAPA TRYCK UNDERIFRÅN Det är väsentligt mer effektivt om tio kommunpolitiker från det parti ni önskar påverka undertecknar en gemensam debattartikel, än om samma debattartikel undertecknas av tio direktörer i näringslivet. 9. BYGG OVÄNTADE ALLIANSER Bygg oväntade allianser som motiverar ert förslag från olika utgångspunkter. Det skapar stor trovärdighet när exempelvis tung industri och miljörörelse drar åt samma håll. 10. FINN ALTERNATIVA ARENOR Ett valår är åsiktsutrymmet extra trångt under politikerveckan i Almedalen. Betydligt enklare är det att göra sin röst hörd på partiernas kommundagar, kvinnoförbundens årsmöten eller ungdomsförbundens valupptakter. Åk gärna till Visby i juli, men prioritera kontaktskapandet.

9 20 PRESSMEDDELANDETIPS (Lånat från Westanders PR-handbok Går att ladda ner eller beställa gratis på westander.se) Pressmeddelandet sammanfattar er nyhet i ett kort och överskådligt format. Ett pressmeddelande är också en bra grund om ni ska erbjuda er nyhet till en utvald redaktion eller lansera den på något annat sätt. Baserat på en enkel mall kan de flesta lära sig att skriva bra pressmeddelanden. Här följer våra bästa tips. GÖR SÅ HÄR 1. ANVÄND LOGGAN Placera er logotyp i dokumentets sidhuvud och längst upp i mejlet. 2. DATERA TYDLIGT Pressmeddelanden är färskvaror. Datera därför väl synligt under er logotyp, förslagsvis enligt modellen Pressmeddelande den 16 november Undvik svårtydd datering med enbart siffror och onödig avsändarort. 3. RUBRICERA SLAGKRAFTIGT En bra rubrik är kort, slagkraftig och redovisar nyheten. Den bör rymmas på en rad. Tänk nyhetsmässigt och låt er inspireras av medias ofta fyndiga och intresseväckande formuleringar. 4. sammanfatta FÖRST Skriv en ingress i fet stil som på 2-4 rader sammanfattar hela nyheten. Rubrik och ingress ska kunna kopieras direkt av den tidning som vill göra en notis. 5. SKRIV NYHETSMÄSSIGT Skriv det viktigaste först, eftersom redaktionell text kortas nedifrån. Ett par kärnfulla uttalanden gör pressmeddelandet mer livfullt och användbart för media. Ange namn och titel efter första citatet och bara namn efter det andra. 6. LÄNKA TILL BILDER Ange webbadressen till ett bildarkiv med talespersoner och relevanta miljöer. Bra bilder för fri publicering ökar chansen att resultatet blir en illustrerad artikel i stället för en liten notis. 7. ANGE KONTAKTUPPGIFTER Infoga kontaktuppgifter till talespersonen och eventuellt andra personer som kan ge ytterligare information. Telefonnummer, mobilnummer och mejladress bör finnas med. 8. PRESENTERA VERKSAMHETEN Presentera er verksamhet på 4-6 rader i malldokumentets sidfot. Använd en mindre teckenstorlek för att inte stjäla upp-märksamhet från nyheten. Glöm inte att ange er webbadress. 9. ERBJUD EXKLUSIVITET Att först erbjuda er nyhet exklusivt till en utvald reporter eller nyhetsredaktion kan ofta vara klokt. Om det lyckas sänder ni pressmeddelandet till övriga media direkt efter publicering. 10. SKICKA MED MEJL Skicka pressmeddelandet via mejl, med rubriken i ämnesraden. Klistra in texten direkt i

10 mejlet. Använd uppdaterade egna sändlistor eller använd en distributionstjänst, till exempel Cisionwire eller Mynewsdesk. Överväg att inkludera opinionsbildare, bloggare och andra intressenter i era sändlistor. 11. PUBLICERA PÅ HEMSIDAN Lägg ut pressmeddelandet på er hemsida samtidigt som det sänds ut. Den som vill kan då verifiera informationen och se era tidigare pressmeddelanden. Länka också till det på Facebook och Twitter. 12. VAR TILLGÄNGLIGA Se till att kontaktpersonerna är tillgängliga när pressmeddelandet går ut. Den som ändå missar ett samtal bör prioritera att snabbt ringa tillbaka till journalisten. 13. FÖRBERED FRÅGOR OCH SVAR Tänk igenom vilka frågor journalisterna kan vilja ha svar på. Skriv ned kortfattade och tydliga svar, så att de är begripliga även för den som saknar specialkunskaper inom ert område. Läs mer om hur ni förbereder er under 20 tips för journalistsamtal. 14. KOM IHÅG REGIONALA OCH LOKALA MEDIER Många företag och organisationer kan anpassa sina pressmeddelanden till regionala och lokala medier med särskilt framtagen statistik. Med länets eller kommunens namn i rubriken och ingressen ökar chansen till publicering väsentligt. NÅGRA FALLGROPAR 15. FÖR LÅNG TEXT Skriv inte mer än en A4-sida. Ju längre text, desto större risk att redaktionen missar nyheten. 16. NYHETSKOMPOTT Fall inte för frestelsen att pressa in olika nyheter i ett och samma pressmeddelande. Det förminskar värdet av varje enskild ny het. Två nyheter redovisas i två olika press meddelanden. 17. REKLAMTEXT Använd inte förskönande adjektiv, superlativ och utropstecken. Företagsreklam ratas direkt av redaktionerna. En text som inte behöver skrivas om för att platsa i tidningen leder lättare till publicitet. 18.FIKONSPRÅK Undvik intern jargong och använd inte fackuttryck och förkortningar. Var aldrig ensam om att korrekturläsa texten och testa gärna läsbarheten på någon utomstående. 19. SENA UTSKICK Skicka inte pressmeddelandet på eftermiddagen då är de flesta reportrar upptagna. Om ni inte hinner skicka det på morgonen eller tidig förmiddag är det bättre att vänta till nästa dag, om det är möjligt. 20. KRÄNGANDE Ring inte mottagaren och fråga om pressmeddelandet har kommit fram. Ring hellre redaktionen i förväg och fråga om det finns ett intresse för nyheten.

11 20 DEBATTARTIKELTIPS (Lånat från Westanders PR-handbok Går att ladda ner eller beställa gratis på www. westander.se) För den som vill vara en aktiv samhällsaktör är debattartikeln en bra plattform för att etablera sig som den part eller expert som media kontaktar på eget initiativ nästa gång frågan aktualiseras. GÖR SÅ HÄR 1. FÖLJ DEBATTEN Håll er uppdaterade om vad som diskuteras genom att kontinuerligt följa debatt-sidor och debattprogram. Använd en webbtjänst för bevakning av era viktiga frågor. 2. TA INITIATIVET Se själva till att ert specialområde uppmärksammas genom att koppla ert budskap till ett ämne som är aktuellt men inte uttjatat. Valet begränsas naturligt av det huvudbudskap ni vill sända, men de möjliga infallsvinklarna är oftast fler än man anar. 3. UTNYTTJA DAGSAKTUALITET En bra debattartikel börjar ofta med orden I dag. Artikeln kan knyta an till en utredning som presenteras, en riksdagsdebatt eller en årsdag. Genom att klippa och klistra från en ny rapport eller ett aktuellt remissvar har ni grunden till en debattartikel. 4. PRESENTERA EN NYHET För avsändaren är den egna åsikten det viktigaste, men debattredaktören vill gärna ha nyheter som gör att tidningen nämns i andra media. Ett sätt kan vara att presentera en ny undersökning eller tidigare opublicerad statistik som belyser frågan. 5. BETONA ALLMÄNINTRESSET Argumentera utifrån ett allmänintresse, utan att dölja egenintresset. Redogör för hur frågan berör många, gärna med konkreta exempel. Undvik egenreklam; sådan minskar sannolikheten för publicering. 6. SÖK ALLIANSER Genom att underteckna debattartikeln tillsammans med andra kan allmänintresset framhävas. Lyckas ni dessutom hitta oväntade konstellationer är detta intressant i sig. Fördelarna ska dock vägas mot att er egen roll tunnas ut samt att ni kan tvingas till tidsödande kompromisser om innehållet. 7. BELYS MOTSÄTTNINGAR Tydliggör olika ståndpunkter och ställ gärna någon till svars i debattartikeln. Debattredaktörer brukar uppskatta skarpa replikskiften och den person som inleder debatten får i normalfallet också erbjudande om en slutreplik. 8. RUBRICERA TYDLIGT Ofta skriver redaktören en egen rubrik, men ett bra förslag skadar inte. Rubriken ska tydliggöra budskapet, vara kort och intresseväckande. Använd gärna fyndiga formuleringar, laddade ord eller en oväntad ståndpunkt.

12 9. FÖR RESONEMANGET FRAMÅT Bygg dispositionen på en tankegång per stycke. Huvudbudskapet bör löpa som en röd tråd genom hela texten. Komplettera med stödjande delbudskap. 10. BÄDDA FÖR FORTSÄTTNING Artikelns avslutning bör sammanfatta budskapet, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars. Det kan vara bra att avsluta med en konkret fråga till en namngiven person, till exempel en minister. 11. VÄLJ DEBATTREDAKTION Valet av debattforum bör göras med tanke på avsändare, budskap och målgrupp. Genom att följa debatten vet man var och hur olika frågor brukar diskuteras. 12. RING PÅ FÖRHAND Ring debattredaktören och berätta om er färdiga artikel. Understryk eventuellt nyhetsvärde. Be om snabb respons på överskickad artikel, i synnerhet om den har ett bäst-före-datum. 13. FÖLJ UPP MED PRESSMEDDELANDE Öka genomslaget genom att följa upp artikeln med ett pressmeddelande, som sänds ut så snart artikeln publicerats. 14. VINKLA REGIONALT/LOKALT Omforma om möjligt artikeln till flera olika med regional eller lokal anknytning. Med länets eller kommunens namn i rubriken ökar chansen till publicering. 15. VAR BEREDDA ATT SVARA Förbered ett frågor & svar-dokument att ha till hands om journalister ringer. Svara snabbt på repliker. De är en inbjudan till att förtydliga budskapet och föra debatten vidare. Vill ni replikera, kontakta redaktören så snart som möjligt. NÅGRA FALLGROPAR 16. FÖR LÅNG TEXT Om texten är för lång minskar dess läsvärde och chans till publicering. Det är en konst att fånga krångliga sammanhang i en kortfattad text. Överskrid inte det antal tecken debattredaktören anger. Skriv gärna artikeln i både en lång och en kort version. 17. BAKGRUNDEN I BÖRJAN En text som börjar med bakgrunden riskerar att tappa läsare på vägen. En bra inledning innehåller huvudbudskapet och sammanfattar artikeln i några meningar. Debatt-redaktören skriver ofta en egen ingress. 18, KRÅNGLIGT FACKSPRÅK En artikel med fackspråk och utfyllnadsord blir tungläst. Språket ska vara lätt att förstå, med korta meningar och tydliga resonemang. Bildspråk och praktiska exempel är användbara verktyg.

13 19. FÖR MÅNGA BUDSKAP Om artikeln tar upp många frågor för-svagas huvudbudskapet och läsbarheten försämras. Då ökar också risken för att artikeln refuseras. Budskapet ska vara enbart ett och tydligt formulerat. 20. FEL TONLÄGE Använd inte en nedlåtande ton när ni bemöter motståndares argument eller skriver repliker. Det minskar er trovärdighet. Ironi missuppfattas ofta och personangrepp tyder på att argumenten tryter. 10 TIPS PÅ NYHETSVINKLAR (Lånat från Westanders PR-handbok Går att ladda ner eller beställa gratis på www. westander.se) Media letar efter bra historier att berätta för läsare, lyssnare och tittare. Om er nyhet ger stoff till dramaturgin är det en fördel. 1. LITEN MOT STOR Journalister vill gärna hjälpa uppstickare och mindre aktörer som utmanar monopol, myndigheter och andra jättar. Hjälp media att berätta om David och Goliat. 2. DET DAGSAKTUELLA Det är lättare att få publicitet kring en fråga om man knyter an till en dagsaktuell händelse. Exempel: På kanelbullens dag berättade hälsoföretaget Previa om hur många anställda som gärna tar en bulle till kaffet, och gav tips om hur arbetsgivare kan hjälpa anställda till bra kostvanor. 3. AVSLÖJANDEN Media tycker om avslöjanden om sådant som mäktiga personer, myndigheter och företag försöker dölja. Ställ er på journalistens sida och hjälp dem att göra sitt jobb. 4. NÄRHETSPRINCIPEN Människor vill gärna läsa och höra nyheter som ligger dem geografiskt och ämnesmässigt nära. Exempel: Vindkraftföretaget O2 presenterar årligen en rankning av Sveriges kommuner i vindkraftligan. Siffrorna redovisas kommunvis i lokala pressmeddelanden till media i respektive kommun. 5. DET OVÄNTADE Journalister rapporterar gärna om det oväntade, som får mottagaren att haja till. Det kan vara statistik som slår hål på myter, oväntade uttalanden eller ombytta roller. 6. JÄMFÖRELSER Media älskar jämförelser och hela listan är ett populärt uttryck. Exempel: I Statoils miljöbilsrankning jämförs antalet miljöbilar som nyregistrerats i landets kommuner och län, baserat på statistik från Trafikanalys.

14 7. DET UPPRÖRANDE Journalister uppmärksammar gärna orättvisor och uppenbart orimliga förhållanden. Hjälp media att avslöja brister i samhället. 8. DET TRENDIGA Media intresserar sig för trender. Ge nya vinklar och exempel på den utveckling som för tillfället diskuteras i media. 9. DET SPEKTAKULÄRA Det spektakulära och dramatiska intresserar media, därav tårt- och stenkastarnas stora genomslag i media. Exempel: Coop illustrerade fördelarna med att köpa ägg från frigående höns genom att placera ut burar med människor i. 10. KÄNDISAR Igenkänningsfaktorn är viktig för media. Därför har en person som redan är känd lättare att få genomslag.