KUNSKAP OCH ATTITYDER OM BLODSMITTA HOS SJUKVÅRDSPERSONAL

Hälsa och samhälle KUNSKAP OCH ATTITYDER OM BLODSMITTA HOS SJUKVÅRDSPERSONAL EN LITTERATURSTUDIE SELMA ABRAHAMSSON BAHAREH MOHAMMADI Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö 0

KUNSKAP OCH ATTITYDER OM BLODSMITTA HOS SJUKVÅRDSPERSONAL EN LITTERATURSTUDIE SELMA ABRAHAMSSON BAHAREH MOHAMMADI Abrahamsson, S & Mohammadi, B. Kunskap och attityder om blodsmitta hos sjukvårdspersonal. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner. Litteraturstudien har visat att kunskap förändrar sjukvårdspersonalens attityder, minskar rädsla och viljan att vårda blodsmittade patienter förbättras. Resultaten har visat att undervisning kring blodsmitta och basala hygienrutiner ökar kunskap och leder till en trygghet för sjukvårdspersonalen att ge omvårdnad på bästa möjliga sätt. Nyckelord: attityder, blodsmitta, kunskap, omvårdnad, sjukvårdspersonal 1

HEALTH CARE WORKERS KNOWLEDGE AND ATTITUDES TOWARDS BLOOD-BORNE INFECTION A LITERATURE REVIEW SELMA ABRAHAMSSON BAHAREH MOHAMMADI Abrahamsson, S & Mohammadi, B. Health care workers knowledge and attitudes towards blood-borne infections. A Literature review. Degree project, 15 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing 2010. HIV, Hepatitis B and C exist around the world. Globally there are approximately 40 million people infected with HIV, 350 million are living with chronic Hepatitis B and 170 million are infected with Hepatitis C. The purpose of this literature review is to investigate if knowledge affects health care workers attitudes towards patients with chronic blood-borne infection. This review is based on 10 scientific articles of quantitative and qualitative design. The result of the selected articles lead to four themes: knowledge and attitude, knowledge and fear, knowledge and the willingness to care and knowledge and standard precautions. This literature review proves that knowledge does change health care workers attitudes, reduces fear and improves the willingness to care. The results show that education on blood-borne infections and standard precautions increases the knowledge and creates a safety for health care workers to provide the best possible nursing care. Key words: attitudes, blood-borne infection, knowledge, nursing, health care workers 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Definitioner 4 Epidemiologi 5 Symtom 5 Riskfaktorer 5 Behandling 6 Smittskyddslagen 6 Hygienrutiner och förebyggande åtgärder 6 Sjuksköterskans omvårdnad och bemötande 6 Omvårdnaden om mellanmänskliga aspekter 7 Attityder 7 Kunskapens inverkan på attityder 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8 METOD 9 Inklusions- och exklusionskriterier 9 Databassökning 9 Granskning av inhämtat material 10 RESULTAT 12 Kunskap och attityder 12 Kunskap och rädsla 13 Kunskap och viljan att vårda 14 Kunskap och basala hygienrutiner 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 18 Kunskap och attityder 18 Kunskap och rädsla 19 Kunskap och viljan att vårda 19 Kunskap och basala hygienrutiner 20 SLUTSATS 20 REFERENSER 22 BILAGOR 25 3

INLEDNING De vanligaste blodsmittorna i Sverige är Hepatit B, C och HIV. Personerna som är smittade har olika bakomliggande orsaker, upplevelser, erfarenheter och vårdas pga. olika anledningar inom sjukvården. Som sjuksköterska innebär det att en risk att bli smittad av patienter med dessa tillstånd. Denna risk är ständigt närvarande oavsett om personal och/eller patient känner till smittan eller inte. Intresset för detta ämne uppstod under den verksamhetsförlagda utbildningen där sjuksköterskestudenter inte rekommenderas att ta blodprover eller ge injektioner till patienter med känd blodsmitta. Regeln finns troligtvis därför risken, att bli smittad, är som störst vid blodprov eller injektioner. Samtidigt påverkar regeln attityden att omvårdnad av människor med känd blodsmitta är annorlunda än mot patienter som inte är smittade. Valet av HIV, Hepatit B och C är att de ingår i benämningen blodsmitta enligt Nationalencyklopedin (2010a). BAKGRUND Majoriteten av människor som smittas av Hepatit B tillfrisknar inom tre månader medan ungefär fyra procent blir kroniska smittbärare. Denna form av Hepatit är 50-100 gånger mer smittsamt än HIV och utgör därför en stor risk för sjukvårdspersonal i omvårdnaden av Hepatit B patienter (Wahren & Wahren, 2007). Enligt Ericson & Ericson (2007) finns profylax tillgänglig i form av vaccin, där upprepade doser behövs för ett fullgott skydd. Sjukvårdspersonal med stor risk att smittas som; kirurger och gynekologer rekommenderas vaccinet som profylax mot Hepatit B. Hepatit C är en smittsam gulsot där 50% blir kroniska smittbärare. Hälften av de som har en obehandlad HIV infektion har efter 10 år utvecklat AIDS. Både HIV och Hepatit C räknas till kroniska sjukdomar och inga vacciner mot dessa smittor finns i dagsläget. Definitioner Attityder förhållningssätt, visa sin inställning till något (Nationalencyklopedin, 2010b). Blodsmitta sammanfattande benämning på infektioner av sådana smittämnen som överförs via blod, blodprodukter eller andra blodblandade kroppsvätskor eller vävnadsprover. Viktiga exempel är de virus som orsakar vissa leverinflammationer Hepatit B och C samt HIV-infektion (Nationalencyklopedin, 2010a). Kunskap att ha kännedom om något, vetande som bl. a. inhämtas genom studier (SAOB, 2010). 4

Kronisk inom medicinen; stadigvarande, ihållande eller obotlig (Nationalencyklopedin, 2010c). Epidemiologi Enligt WHO (2008) är ungefär två miljarder människor smittade av Hepatit B och cirka 350 miljoner lever med den kroniska infektionen. Det är vanligast förekommande i Kina, södra och östra delarna av Central Europa. I Mellanöstern är mellan två till fem procent av populationen bärare av den kroniska varianten medan mindre än en procent är kroniskt sjuka i Nordamerika och Västeuropa. Enligt Wahrén & Wahrén (2007) är Hepatit C epidemin större än HIV spridningen. Förekomsten av Hepatit C smittade personer i Sverige är 40 000. Enligt Sy & Jamal (2006) finns det ungefär 170 miljoner Hepatit C bärare i världen. Enligt Ericson & Ericson (2007) smittas omkring fyra till fem miljoner i världen av HIV varje år och cirka 40 miljoner lever med smittan. HIV är mest förekommande i utvecklingsländer där det finns brister i kunskapsnivån gällande användning och tillgång av kondomer och hälsosjukvård som i bl.a. Södra Afrika och Sydostasien där Kambodja är värst drabbade med 2,7% smittbärare. I USA var prevalensen 2001 av HIV 0,61% medan den i Sverige är 0, 07%. Mellan 1985-2001 har det i Sverige totalt 5645 anmälts som bärare av HIV. Under samma period har 1796 personer utvecklat AIDS (a a). Symtom En fjärdedel av de som smittas av Hepatit B blir gulfärgade, då leverfärgämnen kommer ut i blodet vid infektionen (Wahren & Wahren, 2007). Symtomen för akut Hepatit C är ofta milda och märks inte, dock löper personer med Hepatit C större risk att utveckla kronisk sjukdom. Personer med kronisk Hepatit C känner av trötthet och en obehagskänsla från levern. Efter 20-30 år kan den smittade utveckla levercirros och senare levercancer (a a). Enligt Gislén et al (2009/2010) är de vanligaste symtomen vid en primär HIV infektion feber, faryngit, lymfkörtelförstorning och utslag. Det brukar inträffa omkring ca två till tre veckor efter smittotillfället och drabbar mer än 50 % av de smittade. Dessa symtom brukar klinga av inom en till två veckor. Därefter utvecklar sig HIV-infektionen utan eller med ringa symtom under flera års tid hos obehandlade personer, tills immunförsvaret är så lågt att opportunistiska infektioner och tumörer debuterar. Nuförtiden är det ovanligt att AIDS utvecklas hos patienter med känd HIV infektion då behandling sätts in innan immunförsvaret hunnit försämras (a a). Riskfaktorer Hepatit B och C smittas parenteralt där möjliga smittvägar är genom blodtransfusion, och injektion. Viruset kan även överföras via sexuellt umgänge och från moder till foster via placenta under förlossning. Risken att drabbas av kronisk Hepatit B är större ju yngre personen är (Ericson & Ericson, 2007). Risken att smittas av HIV finns bland sexuellt aktiva, homo- som heterosexuella. Intravenösa drogmissbrukare löper även dem en hög risk att drabbas av viruset och så även deras partners. Andra omständigheter som kan leda till HIV smittan är genom icke sterila tatueringsnålar och kontaminerat bläck (a a). Enligt Murray et al (2009) finns det en risk för sjukvårdspersonal att bli smittade av HIV genom att 5

sticka sig själv med en använd kanyl. Enligt Andreassen et al (2002) är det inte bara kanyler som är en riskfaktor för sjukvårdspersonalen att drabbas av blodsmitta utan även kontakt med öppna sår, hudsprickor, pleuravätska, vaginalsekret, fostervatten och modersmjölk. Behandling Kronisk Hepatit B behandlas med interferon-alfa i kombination med lamivudin (Ericson & Ericson, 2007). Även Hepatit C behandlas med interferon-alfa injektioner under lång tid. Behandling av HIV inriktas på att bromsa sjukdomens förlopp och symtom. Behandlingsprogrammet benämns enligt Ericson & Ericson (a a) som hög aktiv anti-retroviral kombinationsterapi. Genom olika läkemedels kombinationer undviks resistensbildning mot ett specifikt läkemedel. Smittskyddslagen Hepatit B, C och HIV är allmänfarliga sjukdomar, vilket betyder att sjukdomarna kan leda till svårt sjukdomstillstånd och andra allvarliga konsekvenser och därför ingår dessa sjukdomar i Smittskyddslagen (2004:168). Denna lag ska förebygga spridning av smittsamma sjukdomar genom smittspårning. Detta innebär att infekterade personer har skyldighet att meddela sjukvården vem personen har haft sexuella kontakter med eller delat kanyler med. Dessa personer ska kontaktas och testas för viruset. Vid positivt resultat har läkaren som utfört undersökningen en skyldighet att anmäla till länets smittskyddsläkare. Detta innebär att namn, personnummer, sannolik smittkälla och smittväg registreras samt vilka åtgärder läkaren tagit för att förhindra smittspridning (a a). Hygienrutiner och förebyggande åtgärder För att förebygga smittspridning och däribland blodsmitta ska enligt Socialstyrelsen (2006) basala hygienrutiner tillämpas. I definitionen ingår handtvätt, handdesinfektion, handskar, arbetsdräkt med korta ärmar och engångs plastförkläden. Enligt Cutter & Gammon (2007) är syftet med basala hygienrutiner att behandla alla patienter som tänkbara bärare av blodsmitta och personalen bör därför använda sig av handhygien, handskar och skyddskläder vid alla kontakt tillfällen där de kan tänkas komma i kontakt med blod eller andra kroppsvätskor. Cutter & Gammon (a a) har genomfört en litteraturstudie för att se vilka faktorer som har betydelse för hur följsamma personalen var till basala hygienrutiner. Orsakerna till att riktlinjerna inte följdes var; svårt för personalen att ändra sina rutiner, tron om att smittrisken är låg och brist på kunskap. Risken att smittas av HIV vid stickskador där huden genomträngts är en procent. Vid slemhinnekontakt och HIV smittat blod är risken ännu mindre. Enligt WHO (2010) ska postexpositionsprofylax (PEP) användas när en människa utsatts för risken att bli smittad; genom exempelvis stickskador, samlag m.m. Profylaxen består av antiretroviral behandling som ska påbörjas meddetsamma efter exposition av smittat blod och den ska minska risken för HIV infektion. PEP profylaxen är till för att skydda sjukvårdspersonal som blivit exponerade. Personen ska efter behandling följas upp med antikroppstest (a a). Sjuksköterskans omvårdnad och bemötande 6

Bland vårdpersonal kan det finnas mycket osäkerhet och rädsla gentemot blodsmittade personer. Enligt Andreassen et al (2002) bottnar detta i smitträdsla, men även sjuksköterskans egna fördomar utgör en grund för motståndet. Fördomarna kan förhindra sjuksköterskan att utöva omvårdnad baserad på individens behov. Sjuksköterskan förhållningssätt och kunskap sätts på prov när det gäller omvårdnaden av denna patientgrupp. Mötet med blodsmittade personer ska ske på ett professionellt sätt vilket innebär att sjuksköterskan måste analysera fördomar och rädsla hos sig själv för att sedan kunna utöva ett professionellt förhållningssätt. Detta är ett svårt fenomen som kräver erfarenhet och kunskap. Enligt en studie av Butt (2008) kan sjukvårdspersonalens rädslor och fördomar bero på en stigmatisering dvs. känslan av vi mot dem. Att få diagnosen eller att ständigt behöva berätta om sin blodsjukdom följs av en förändring i hur dessa personer ser sig själva och även hur andra människor ser dem. Avslöjandet är så betydelsefullt att många med blodsjukdomar lär sig att vara diskreta för att undvika att negativa attityder riktas mot dem. För att undvika negativt bemötande gentemot bl.a. blodsmittade patienter har sjuksköterksan enligt svensk sjuksköterskeförening (2007) ett moraliskt ansvar och omvårdnad får inte begränsas av patientens kön, ålder, sexuella läggning, nationalitet osv. Det är viktigt att respektera patienten oavsett bakgrund och sjukdomar. Omvårdnad ska alltid ges på lika villkor. Omvårdnaden om mellanmänskliga aspekter Enligt Joyce Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt för sjuksköterskan att se individen bakom sjukdomen. För att förstå vad omvårdnad innebär måste, enligt Travelbees omvårdnadsteori interaktionen mellan sjuksköterska och patient uppstå och förstås. Även vilken konsekvens denna interaktion har för patienten och dennes tillstånd. När det gäller sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se bortom patientens diagnos och koncentrera sig på hur patienten själv upplever sitt tillstånd. Detta kan endast uppnås genom kommunikation med patienten. För att uppnå en mellanmänsklig relation menar Travelbee att sjuksköterskan under det första mötet med patienten tänker på att stereotypa uppfattningar utgör ett hinder att se den unika individen. Ytterligare faser i den mellanmänskliga relationen är empati och sympati, där empati uppstår av och till och kan endast förekomma när sjuksköterskan och patienten har liknande erfarenheter. På så sätt blir det orealistiskt för sjuksköterskan att känna empati för alla patienter. Sympati är en attityd som innebär äkta medkänsla för patientens lidande samt att vilja lindra dennes lidande (Kirkevold, 2000). Attityder Inom den socialpsykologiska forskningen innehåller attitydbegreppet tre komponenter; tanke och kunskaps-, känslo- och handlingskomponent (Angelöw & Jonsson, 2000). Tanke- och kunskapskomponenten innebär de föreställningar vi har om en människa eller situation. Känslokomponenten innehåller de känslor vi har mot ett objekt och handlingskomponenten avser sättet som en människa handlar på gentemot den aktuella personen eller situationen (a a). Röndahl et al (2003) undersökte sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter, undersköterskor och undersköterskestudenters attityder gentemot patienter med HIV på en infektionsavdelning i Sverige. De fick frågan skulle de avstå att vårda 7

patienter med HIV var det cirka en tredjedel av deltagarna som svarade ja. De som svarade nej yrkade på vikten av lika vård för alla är en viktig del av vårdyrket och varje människa ska behandlas med respekt oavsett sjukdom. De med fördömande attityder hade ingen empati för homosexuella HIV positiva patienter, då sjukdomen anses vara självförvållad, och var därför inte villiga till att vårda dem (a a). I en annan studie av Li et al (2007) beskrevs sjukvårdspersonalens skillnader i attityder gentemot patienter med HIV jämfört med de som hade Hepatit B. Resultatet visade att deltagarna generellt hade mer fördomar gentemot patienter med HIV än de som var smittade av Hepatit B. Exempelvis ansågs det att människor med HIV var mer ansvariga för sin smitta och förtjänade vad som hänt dem. Deltagarna var även mindre villiga att ha social kontakt med HIV smittade personer. Kunskapens inverkan på attityder För att undersöka vilka faktorer som influerar sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med HIV/AIDS sammanställde Pickles et al (2009) en rapport som beskriver den aktuella forskningen kring ämnet. Det mest förekommande temat som påverkar attityder var utbildning och kunskap om HIV/AIDS. Studien visade att den största orsaken till rädsla, negativa attityder och ovilja att vårda dessa patienter var brist på kunskap. Efter en specialiserad kurs i ämnet HIV/AIDS visades mindre negativa attityder gentemot blodsmittade patienter. I en review artikel av Twitchell (2003) framkommer att sjukvårdspersonal befinner sig ständigt i riskzonen att smittas av olika blodsmittor. Det råder kunskapsbrist om smittrisk och tillgängligheten av Postexpositionsprofylax på avdelningen. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om hur kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta och vad beträffar basala hygienrutiner. Vidare mynnar syftet ut i följande frågeställningar: Vilka attityder finns kring patienter med kronisk blodsmitta? Hur påverkar kunskap sjukvårdspersonalens attityd gentemot patienter med kronisk blodsmitta? Påverkar kunskap viljan att vårda patienter med kronisk blodsmitta? Påverkar kunskap de basala hygienrutinerna? 8

METOD Arbetet är en litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 1997-2009 från åtta olika länder. Materialet har inhämtats genom Goodmans SBU (1993) & Willman et al (2006) riktlinjer men endast de sex första stegen användes. 1. Precisera problemet för utvärderingen 2. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen 4. Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställ bevisen Inklusions- och exklusionskriterier För att undvika artiklar som inte är relevanta och studier med svagt innehåll upprättades en rad inklusions- och exklusionskriterier enligt Goodman SBU (1993). Inklusionskriterierna var patienter med diagnosen HIV, Hepatit B, C samt attityder gentemot denna patientgrupp. Målet var att använda artiklar där majoriteten utgår från forskning om sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, men även övrig sjukvårdspersonal inkluderades i brist på material. Både artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades. Andra inklusionskriterier var studier publicerade på svenska eller engelska under de 10 senaste åren. De artiklar som inte uppnått ovanstående krav exkluderades. Artiklarna granskades enligt Polit & Becks (2006) IMRAD riktlinjer, vilket betyder att en artikel ska innehålla introduktion, metod, resultat och diskussion. Allt material bedömdes utifrån dessa direktiv. Databassökning Databassökningen resulterade i 10 vetenskapliga artiklar och Hälsa och samhälles bibliotek samt deras databaser användes. Litteratursökningen utfördes genom databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO, SWEMED m fl. samt vetenskapliga artiklars referenslistor. Möjliga sökvägar i de olika databaserna skedde med MeSH-termer eller fritextsökning. Förslag på MeSH-termer hittas på Karolinska Institutet (2010). Sökningen omfattade ord som var relevanta för syftet; kunskap, attityder och blodsmitta i olika kombinationer. Slutligen var det följande sökord som gav resultat: knowledge, attitude, nurse, caring, willingness to care, bloodborne infections, hepatitis, HIV/AIDS, nursing students. Sökorden knowledge and avoidance and blood-borne pathogens i PubMed ledde inte till nytt material, dock hittades en artikel Stein et al (2003) i related articles. 9

Limits som användes i alla sökningar utom en var: abstract available, published in last 10 years och English. De artiklar som var av intresse men inte fanns tillgängligt i fulltext, beställdes via Hälsa och samhälles bibliotek. Samtliga sökningar skedde med fritext. Resultat av sökningarna redovisas i tabell 1. Tabell 1 Tabell över databassökning Databas Sökord Limits Träffar Lästa PubMed 100405 PubMed 100407 PubMed 100410 CINAHL 100405 Medline 100410 Medline 100410 Knowledge and willingness to care and hepatitis Nurses knowledge and caring and HIV Knowledge and attitude and nurse and HIV Knowledge and nursing students and HIV Knowledge and attitude and hepatitis Knowledge and nursing and HIV 10 years, English, abstract available 10 years, English, abstract available English, abstract available 10 years, English, abstract available 10 years, English, abstract available 10 years, English, abstract available Lästa Använda abstract artiklar artiklar 15 10 6 3 26 6 2 1 386 36 7 1 286 21 5 2 430 14 3 1 551 6 2 1 Granskning av inhämtat material De artiklar som samlats in genomgick en kvalitetsgranskning där de bedömdes utifrån Willman et al (2006) modifierade kvantitativa och kvalitativa bedömningsprotokoll (Se bilaga 2 och 3). I den kvantitativa bedömningsprotokollet togs följande punkter bort: randomiseringsförfarande beskrivet, likvärdiga grupper vid start, analyserade i den grupp som de randomiserades till samt blindning av patienter, vårdare och forskare. Det kvalitativa bedömningsprotokollet modifierades på så sätt att är kontexten presenterad, strategiskt urval, råder analysmättnad och genereras teori togs bort. De artiklar som innehöll båda metoderna bedömdes utifrån båda protokollen. Granskningen skedde först individuellt enligt investigator triangulation som enligt Polit & Beck (2006) betyder att mer än en person samlar, analyserar och tolkar data. Detta är en styrka för att undvika bias som en ensam läsare kan skapa. Efter de individuella granskningarna diskuterades materialet gemensamt för att komma fram till en enad bedömning. Därefter graderades artiklarna från grad I- III, där artiklar med grad I är av högsta kvalitet, som visas i tabell 2. Tabell 2. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Studier med kvantitativ och kvalitativ metod. Modifierat efter SBU (1999). 10

P K I = hög II = medel Prospektiv studie utan randomisering. Väl definierad frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata statistiska metoder. Studie med kvalitativ metod. Väl definierad frågeställning, relevant urval samt väl beskriven undersökningsgrupp och kontext. Metod och analys väl beskriven och genomförd, resultatet är logiskt och begripligt, god kommunicerbarhet. III = låg - Litet antal patienter, brister i genomförande, tveksamma statistiska metoder. - Dåligt/vagt formulerad frågeställning, undersökningsgrupp för liten/otillräckligt beskriven, metod/analys ej tillräckligt beskriven eller bristfällig resultatredovisning. Enligt Willman et al (2006) ökar möjligheten att jämföra olika studier när procentberäkning används istället för att använda heltal. De båda bedömningsprotokollen hade en maximal poäng på 10, som representerar 100% av uppfyllda krav. Artiklar som graderades till I, dvs hög kvalitet, uppfyllde 80-100% av kraven, grad II uppfyllde 70-79% och grad III, dvs låg kvalitet uppfyllde 60-69%. Efter granskning och exkludering återstod 10 artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna som användes i resultatet hittades i PubMed, Medline och CINAHL (se tabell 1). Då en artikel inte fanns i fulltext beställdes den via Hälsa och Samhälles bibliotek. Efter kvalitetsbedömningen klassificerades tre artiklar att vara av hög kvalitet, sex artiklar av medel och en artikel av låg kvalitet. En mer utförlig beskrivning av artiklarna finns i matrisen (se bilaga 1). Efter kvalitetsbedömningen började bearbetning av materialet där artiklarnas resultat studerades och kategoriserades med hjälp av färgpennor. De kategorier som svarade på litteratursökningens syfte sorterades in under teman. För att bestämma vilka teman som var återkommande i artiklarna granskades de först individuellt och sedan gemensamt. Bearbetningen av materialet ledde fram till fyra teman; Kunskap och attityd Kunskap och rädsla Kunskap och vilja att vårda Kunskap och basala hygienrutiner. Tabell 3. Artiklar som tillhör respektive tema. Kvalitativ/ Kvantitativ artikel Kvalitativ & Kvantitativ Kvantitativ Kvantitativ Artikel Bektas,H A & Kulakac,Ö (2007) Kagan, I et al (2009) Keller, S et al (2005) Kunskap och attityd Kunskap och rädsla X 11 Kunskap och vilja att vårda X X Kunskap och basala hygienrutiner X X

Kvantitativ Lohrmann, C et al (2000) Kvalitativ & Pisal, H et al Kvantitativ (2007) Kvantitativ Richmond, J. A et al (2007) Kvantitativ Snowden, L (1997) Kvantitativ Stein, A. D et al (2003) Kvantitativ Van de Mortel, T. F (2003) Kvantitativ Williams, B et al (2006) X X X X X X X X X X X X X X X X Resultat Resultatet redovisas utifrån de fyra teman som framkom under granskningen av de 10 vetenskapliga artiklarna; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner. Kunskap och attityder Flera studier visar att det generellt finns positiva attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kroniskt blodsmittade patienter (Lohrmann, et al, 2000, Stein et al, 2003, Van de Mortel, 2003 & Williams et al, 2006). I Van de Mortel (2003) studie ansåg 97 % av deltagarna att de inte behandlade personer med Hepatit C annorlunda jämfört med andra patienter. Liknande resultat visar Steins et al. (2003) studie som fann att 70 % av deltagarna var av samma åsikt. När det gäller kontakt med Hepatit C patienter svarade 88% att de inte undvek kontakt med dessa patienter och majoriteten kände sig bekväma att vidröra en patient med smittan. Även Lohrmann et al (2000) fann att mer än hälften av respondenterna som bestod av tyska sjuksköterskestudenter inte var rädda för kontakt med personer smittade med HIV/AIDS. Både i Richmond et al (2007) & Van de Mortel (2003) studier framkom en mindre positiv attityd dvs. att sjukvårdspersonalen önskade att patienter med blodsmitta av säkerhetsskäl ska identifieras. Enligt Richmond et al (2007) kan detta göras med hjälp av en varningskommentar i patientens journal. Pisal et al (2007), vars studie är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär, undersökte vilka attityder sjuksköterskorna hade gällande HIV smittade patienters rätt till konfidentialitet. De undersökte bland annat om sjuksköterskorna tyckte att HIV smittade borde ha en symbol placerad, väl synlig, på patientsängen. På en skala från 0 till 100 (0 = håller inte med, 100 = håller med) var medelvärdet 56,1. Efter testet hölls en fyra dagars utbildning om HIV/AIDS och efter utbildningen sjönk siffran till 8,0. 12

Flera studier har visat att kunskap ändrar attityder. Syftet i Lohrmann et al (2000) studie var att undersöka sjuksköterskestudenters kunskapsnivå och attityder relaterade till patienter med HIV/AIDS. Ett frågeformulär delades ut som bl.a. innehöll teman som kunskapsnivå, generella attityder och viljan att vårda personer med HIV. Resultatet visade ett signifikant samband mellan studenter med hög kunskapsnivå och mindre negativa attityder än de med låg kunskap. Williams et al (2006) undersökte sjuksköterskors attityder om HIV/AIDS före en femdagars utbildning. Före utbildningen delades en attitydskala ut. En skala från -5 - +5, där -5 stod för den mest negativa attityden och +5 den mest positiva användes. Medelvärdet före utbildningen var 0,6 och höjdes till 1, 2 efter. Det ökade resultatet visar att femdagars utbildning om HIV/AIDS förändrat attityder åt det mer positiva hållet. Snowden (1997) jämförde sjuksköterskestudenter som går första året på sin utbildning med sjuksköterskestudenter som går sista året och deras kunskap samt attityder gentemot patienter med HIV/AIDS. Resultatet visade det att 48% av sjuksköterskestudenterna som går sista året och 37% av sjuksköterskestudenterna som går första året på sin utbildning hade en positiv attityd gentemot patienter med HIV/AIDS. Sambandet var ej signifikant. Även Van de Mortel (2003) mätte sjukvårdspersonalens kunskap och attityder gentemot patienter med Hepatit C genom användning av frågeformulär men fann inget signifikant samband mellan kunskap och attityder. Kunskap och rädsla En studie gjord i Indien (Pisal et al, 2007) hade som mål att låta 552 sjuksköterskor genomgå en fyra dagars utbildning som syftade till att öka kunskapen om HIV, dvs. dess smittvägar, prevention och sjukdomsförlopp. Utbildningen skulle även influera sjuksköterskor till en mer positiv attityd gentemot HIV smittade patienter. Före utbildningen genomförde deltagarna ett test som bl.a. tog upp vilka rädslor sjuksköterskorna hade angående HIV/AIDS. Samma test utfördes direkt efter utbildningens slut för att utvärdera programmets effekt. Resultatet visade att rädsla att bli infekterad av HIV minskade efter utbildningens gång. Det redovisade resultatet visar variabeln hög rädsla, där deltagarna fick poängsätta sin rädsla på en 100 gradig skala. De som skattade sin rädsla som 50 eller mer definieras som hög rädsla. Skillnaderna i rädsla före och efter utbildningen är signifikanta i samtliga fall (se tabell 4). Tabell 4. Skillnader i hög rädsla före och efter utbildning. Modifierad efter Pisal et al (2007) resultat. Variabel Pretest % Posttest % Rädsla för infektion 22.0 5.6 (med skydd) n=355 Rädsla för infektion 74.0 50.0 (utan skydd) n=354 Ge injektion n=344 22.1 6.4 Utföra intravenösa infusioner n=340 17.9 5.3 Richmond et al (2007) fann också ett samband mellan kunskap och rädsla. De undersökte relationen mellan sjukvårdsperonalens kunskap och attityder och hur de behandlade människor med Hepatit C. Rädslan att bli smittad av Hepatit C 13

skilde sig med deltagarnas kunskap om smittan. De med hög kunskap var inte lika rädda att smittas och tvärtom. En sjuksköterska som deltog i studien medgav att hon hade en otillräcklig kunskap och skulle därför inte känna sig trygg att vårda patienter med Hepatit C. I en studie av Bektas & Kulakac (2007) fick studenterna till uppgift att besvara öppna frågor där studenterna fick möjligheten att vidare uttrycka sina känslor kring patienter med HIV/AIDS. Resultatet visade att vissa studenter var rädda för smittan och pga. detta inte villiga att vårda HIV/AIDS patienter. Undvikandet berodde på sjukdomens allvar och att sjukdomen leder till döden. Vissa uttryckte rädsla att vara i närheten av patienter med HIV/AIDS, då det finns en smittrisk. Andra studenter var rädda för sina egna liv och ville inte ta risken att smittas. Bektas & Kulakac (a a) kunde dock inte påvisa ett samband mellan kunskap och rädsla att smittas av HIV, däremot att rädsla påverkar viljan att vårda patienter med HIV. Kunskap och vilja att vårda Van de Mortels (2003) fann att de som blivit utsatta för stickskada de senaste 12 månaderna var ej lika villiga till att vårda patienter med Hepatit C. Sjuk- och undersköterskor som uppfattade risken att bli smittade som hög var mindre benägna att vårda patienter med Hepatit C. Signifikanta samband mellan kunskap och viljan att vårda fanns i både Bektas & Kulakac (2007) & Williams et al (2006) studier. Resultatet av Williams et al (a a) studie visade att femdagars workshop påvisade en större vilja att vårda efter utbildningens slut. Före och efter workshopen delades frågor om viljan att vårda patienter med HIV/AIDS ut till sjuksköterskorna. Av maximala 130 poäng var medelvärdet på testet före 97 poäng och på testet efter 113 poäng. Även deltagarna i Bektas & Kulakac (2007) kvantitativa/kvalitativa studier fick ett kunskapstest om HIV/AIDS. När kunskapen sattes i relation med viljan att vårda framgick det att de studenterna med högre kunskapspoäng var mer villiga att vårda patienter med HIV/AIDS. I en tvärsnittsstudie gjord i Israel (Kagan et al, 2009) undersöktes 180 sjuksköterskor och deras förhållande mellan kunskap om blodsmitta samt undvikande av dessa patienter. Hypotesen var att sjuksköterskor som besitter högre kunskap kommer visa ett mer professionellt beteende. Resultatet visade att 22,7 % av deltagarna undvek inte kontakt med patienter som misstänktes vara blodsmittad. Däremot undvek 5,7% av sjuksköterskorna kontakt. Dock är relationen mellan uppfattad kunskap och undvikande svag. När det gäller att vårda patienter med blodsmitta kände 90% av deltagarna i Van de Mortels (2003) undersökning att de hade ett ansvar att vårda personer med Hepatit C och 93% influerades inte av på vilket sätt patienten blivit smittad. Däremot i Bektas & Kulakac (2007) kvantitativa/kvalitativa studie hade smittvägen till HIV en avgörande roll för studenterna. De patienter som de var mest positivt inställda till att vårda var de som fått smittan av sin moder. Studenterna var minst villiga att vårda patienter som smittats via intravenöst drogmissbruk. Liknande resultat visades i Richmonds et al (2007) kvantitativa 14

studie. De fann att majoriteten av sjukvårdspersonalen kände medkänsla för patienter som smittats med Hepatit C via blodtransfusion jämfört med smitta via intravenöst drogmissbruk. Tretton procent av läkarna ville inte vårda missbrukarna. Lohrmann et al (2000) fann att sjuksköterskestudenterna var positivt inställda till att vårda patienter med HIV/AIDS. Majoriteten var villiga att utföra dagliga sjuksköterskeuppgifter såsom att bada och raka patienten. Sjutioett procent av studenterna kunde tänka sig att med skyddshandskar ge intravenösa vätskor och 55% var villiga att administrera blodtransfusioner. Även studenterna i Bektas & Kulakac (2007) studie fick frågan vilka uppgifter de var villiga att utföra på HIV smittade patienter. De var mest positiva till att ta patientens puls, temperatur, blodtryck och andningsfrekvens och minst villiga att raka patienten. Kunskap och basala hygienrutiner I en kampanj att utbilda sjuksköterskor om Hepatit C och motivera dem att bekämpa sjukdomen undersökte Keller et al (2005) relationen mellan information och användning av skyddsåtgärder som handskar och skyddsglasögon. Resultatet av studien delades in i följande grupper: fått Hepatit C information och inte fått information. De deltagare som 2001 och 2002 fått information om Hepatit C i form av journaler, utbildningskurser och kolleger, använde till större del skyddsutrustning, jämfört med dem som inte fått upplysning. De sjuksköterskor som hade en källa av information jämfördes med de som hade fyra för att undersöka om antalet informationskällor ökar kunskap och användning av skyddsutrustning (se tabell 5). Tabell 5. Användning av skyddsutrustning beroende på antal informationskällor. Modifierad efter Keller et al (2005) resultat. 2001 2002 Användning av skyddsutrustning 1 källa 4 källor 1 källa 4 källor n=310 n=84 n=296 n= 92 Alltid 65 % 67 % 62 % 76 % Resultatet visar att de sjuksköterskor som fick information om Hepatit C från fyra källor hade något större benägenhet att använda skyddsredskapen. Skillnaderna är dock inte signifikanta. Kagan et al (2009) fann ett samband mellan sjuksköterskornas uppfattade kunskap om blodsmitta och hur de följde de basala hygienrutinerna. Även om sambandet var svagt visade resultatet att de sjuksköterskor med högre grad av uppfattad kunskap följde till större del riktlinjerna till basala hygienrutiner. Stein et al (2003) utförde en studie i Birmingham, England, som med hjälp av ett frågeformulär studerade läkares och sjuksköterskors kunskap om risken att smittas av blodsmitta och deras användning av basala hygienrutiner. Läkarna visade sig ha mer kunskap om HIV och Hepatit C medan sjuksköterskorna visste mest om Hepatit B. Trots en högre kunskap bland läkare var det endast 10, 7% som alltid använde handskar vid provtagning jämfört med 56,6% av sjuksköterskorna. När det gäller handtvätt både före och efter patientkontakt visade det sig att sjuksköterskorna till större del följde de basala hygienrutinerna. 15

DISKUSSION Diskussionsdelen innefattar metod- och resultatdiskussion. Metoddiskussion För att få en överblick på vilket tillgängligt material som fanns angående studiens syfte gjordes en pilotsökning. Denna sökning genomfördes i flera olika databaser och ledde till intressanta och relevanta artiklar som visade att det fanns tillräckligt med material gällande kunskap och attityder kring kronisk blodsmitta. Artiklar som enbart handlade om Hepatit B saknas i denna litteraturstudie och förekommer endast i kombination med de andra blodsmittorna. Det hade varit av intresse att veta vad denna brist beror på. Avsaknaden av nordiska studier bland materialet är inte ett medvetet val utan beror på svårigheter att finna studier som svarar på denna litteraturstudies syfte. Prevalensen av HIV i Sverige är relativt liten (Ericson & Ericson, 2007) och bristen på material kan bero på detta. Förvånansvärt hittades inget material om Hepatit C i Sverige, trots ett stort antal smittade. Dock har de10 artiklarna ursprung i åtta olika länder vilket visar på att blodsmitta är ett relevant ämne för sjukvård runt hela världen då blodsmitta förekommer i alla världsdelar. Goodmans SBU (1993) riktlinjer i kombination med Willman et al (2006) användes för att få en överblick på hur litteratursökning och granskning går till. Genom att komplettera med Willman et al (a a) riktlinjer kunde innehållet avgränsas till det centrala för litteraturstudien. Det var till stor hjälp att skriva ner inklusionskriterier innan sökningens start då det stod klart vad sökningen bör innefatta. I brist på relevanta artiklar som svarar på syftet i slutskedet av litteratursökningen, togs inklusionskriteriet de senaste 10 åren bort. Denna sökning ledde till att den sista artikeln påträffades (Snowden, 1997). Då material som endast inkluderade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter var bristfälliga utökades sökningarna till att även innefatta övrig sjukvårdspersonal som; läkare, undersköterskor, tandläkare, sjukgymnaster och farmaceuter. Sju av de valda artiklarna undersökte sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenters kunskap och attityder medan tre även omfattade andra yrkeskategorier. Den utökade inkluderingen kan ses som en svaghet eftersom resultatet ej kan överföras på enbart sjuksköterskor. Samtidigt är det intressant att ta del av andra professioners attityder då sjukvårdspersonal ofta arbetar i team. Valet av artiklar publicerade de senaste 10 åren som begränsning (limits) i samtliga databaser grundade sig i viljan att undersöka de senaste rönen. Begränsningen kan ha inneburit att relevant material gått förlorat. Kraven var att studien skulle ha en tillgänglig abstrakt och endast engelska studier användes. Dessa begränsningar kan ha reducerat antal relevanta artiklar. 16

Sökningen i databaserna skedde enbart med fritextsökning, då denna metod ledde till fler träffar än när MeSH termer användes. Enligt Willman et al (2006) ökar fritextsökning sensitiviteten då databaserna inkluderar allt material där det sökta ordet förekommer. Artiklar som användes i resultatet förekom vid flera olika sökningar och även i olika databaser. Även vissa av de redan valda artiklar återfanns i olika referenslistor vilket visar att sökningarna var täckande. Några studier (Keller et al, 2005, Richmond et al, 2007, Stein et al, 2003 & Van de Mortel, 2003) hade stort bortfall av deltagare. Gemensamt för dessa studier var att deras urvalsprocess skett slumpmässigt med utdrag från medlems och anställningsregister. För att få så stort urval som möjligt har stora mängder enkäter distribuerats i ovanstående fall. Nackdelen med detta kan enligt Polit & Beck (2006) vara en låg svarsfrekvens. Det är lättare för respondenter att ignorera en enkät, speciellt om de skickats hem eller till arbetsplats. Van de Mortel (2003) valde att skicka enkäterna hem till deltagarna, vilket kan ha lett till det låga deltagandet. Bortfallen i dessa studier har tagits i beaktande vid kvalitetsgranskningen där punkterna representativt urval, bortfalls analys beskriven och är resultatet generaliserbart inte har uppnåtts och då förlorat poäng i den kvantitativa bedömningsprotokollet (Se bilaga 2). Att använda sig av triangulering bör vara en styrka för sökningen i databaser, kvalitetsgranskning, bearbetning av material samt kategorisering av teman har skett oberoende av varandra men har samtidigt lett till likartade bedömningar. Tematiseringen skedde gemensamt efter analys av materialet genom kategoriseringar som svarade mot syftet. De flesta artiklar täckte samtliga teman. Temat kunskap och attityd inkluderade hela sju artiklar vilket var positivt då syftet med litteraturstudien var att mäta kunskap och attityder. Det tema som innehöll minst artiklar var kunskap och rädsla där endast tre artiklar ingick. Detta kan tänkas ha ett samband med att litteraturstudien saknar enbart kvalitativa studier (två artklar innehåller både kvantitativa och kvalitativa studier) där tankar och känslor belyses mer. Dessa två artiklar som var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär, (Bektas & Kulakac, 2007 samt Pisal et al, 2007) använde Bektas & Kulakac (2007) studie kombinerade enkätfrågor med essäfrågor. I Pisal et al (2007) studie som använde sig av kvalitativ metod för att utforma utbildningens innehåll. Genom att involvera åtta till tio sjuksköterskor i varje fokusgrupp där de intervjuades ville de ta reda på vilken kunskap som fanns om smittrisk och rädslor kring omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Studien involverade även kvantitativa enkäter för att mäta bl.a. kunskap före och efter utbildningen. Bristen på kvalitativa artiklar har inneburit en avsaknad av deltagarnas egna berättelser och kan vara en svaghet i denna litteraturstudie. Granskningsprotokollen för kvantitativa och kvalitativa studier utformades efter Willman et al (2006) riktlinjer. Dessa bedömningsmallar modifierades för att passa aktuell granskning. Detta är enligt Willman et al (a a) av betydelse eftersom det inte är passande att använda samma mall till olika projekt. Målet var att använda artiklar med så hög kvalitetsgradering som möjligt. Detta mål har i viss 17

mån uppfyllts då endast en artikel graderats med låg kvalitet enligt SBU (1999) kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Under litteratursökningens gång har det varit svårt att finna artiklar med hög kvalitet vilket har föranlett att studien innehåller sju artiklar med medelhög kvalitet. Fyra artiklar som ej uppnått grad III i bedömningen exkluderades. Då det var första gången granskning utifrån bedömningsmallarna utförts kan detta vara en svaghet för bedömningarna. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat diskuteras utifrån Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter (Kirkevold, 2000). Utifrån det material som använts till resultatet har syftet och frågeställningarna hela tiden funnits i åtanke vilket har lett till att syftet har uppfyllts. Resultaten har redogjort vilka attityder som finns bland sjukvårdspersonal gentemot blodsmittade patienter, så har även kunskapens inverkan på attityder och viljan att vårda. Åtskilliga studier visar att rädsla för blodsmittade patienter förekommer och ibland är rädslan att själv bli smittad så stor, att sjukvårdspersonalen helst inte vårdar de smittade. Emellertid är den personal som har mest kunskap om smittan mer positivt inställda att vårda dessa patienter. Enligt Travelbees omvårdnadsteori måste en interaktion mellan sjuksköterska och patient komma till stånd, så att sjuksköterskan kan se bortom patientens diagnos och därmed koncentrera sig på hur patienten själv upplever sitt tillstånd (Kirkevold, 2000). Flera studier beskriver att sjukvårdspersonalens attityder samt rädslor är komponenter till att denna interaktion ej uppstår. Kunskap och utbildning verkar påverka så att attityderna förändras och viljan att vårda förbättras. Kunskap och attityder Travelbee (Kirkevold, 2000) lägger i sin omvårdnadsteori vikt på att inte låta stereotypa uppfattningar störa omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att se personen och inte patienten samt att inte fokusera på bakomliggande faktorer till sjukdomstillståndet. Resultatet i flera studier (Lohrmann et al, 2000, Stein et al, 2003; Van de Mortel, 2003 & Williams et al, 2006) har visat att sjukvårdspersonalens generella attityder gentemot blodsmittade patienter har varit positiva. International Council of Nurses (ICN) etiska koder (Svensk sjuksköterskeförening, 2007) innebär att alla patienter ska vårdas likvärdigt oavsett sjukdom. Trots dessa etiska riktlinjer förekommer negativa attityder hos sjukvårdspersonal. I de fall där negativa attityder har upptäckts ville personalen identifiera blodsmittade patienter genom varningskommentarer i journalen (Richmond et al, 2006 & Van de Mortel, 2003) och placera synliga symboler på patientsängen (Pisal et al, 2007). Det kan bli traumatiskt och skamfyllt för den smittade patienten, som blir inlagd på sjukhus för att få vård, men istället blir dömd pga. av blodsmitta. Tidigare forskning visar att ständigt behöva exponera sin smitta leder till stigmatisering och negativa attityder bland sjukvårdspersonal (Butt, 2008). För att förändra de negativa attityderna gentemot blodsmittade patienter har det visat sig att kunskap varit betydelsefullt (Lohrmann et al, 2000 & Williams et al, 2006). Detta resultat stämmer överens med Pickles et al (2009) tidigare forskning där flera studier visade hur utbildningar om HIV resulterade i positiva attityder. 18

Kunskap och rädsla Om sjukvårdspersonalen vid första mötet med patienten har en bestämd attityd och fördomsfull inställning kan detta leda till ett avståndstagande pga. rädsla för det okända. Detta kan enligt Travelbee (Kirkevold, 2000) undvikas genom kommunikation mellan vårdare och patient. Rädsla kan bero på fördomar om patienten och dennes livsstil. Tidigare forskning har visat att blodsmitta ofta förknippas med homosexualitet och drogmissbruk. Fördomar mot det okända skapar rädsla då erfarenhet och kunskap saknas (Röndahl, 2003 & Butt, 2008). Resultatet har visat att rädsla för smittrisken varit utmärkande bland sjukvårdspersonalen. De har uttryckt att rädslan bottnar i okunskap att vårda patienter med blodsmitta (Richmond et al, 2007). Vidare beskriver Bektas & Kulakac (2007) att deltagarna även har en rädsla för HIV smittans allvar och att det kan leda till döden och undvek därför kontakt med smittade patienter. I Li et al (2007) studie var sjukvårdspersonalen mer rädda för att smittas av HIV än Hepatit B. Anledningen var pga. att HIV uppfattas som en dödlig sjukdom där varken vaccin eller botande behandling finns. När sjuksjöterskorna i Pisal et al (2007) studie fick utbildning om HIV minskade deras rädsla vilket ledde till att de var villiga att utföra omvårdnad till blodsmittade patienter. Även Richmond et al (2007) kunde påvisa att kunskap ledde till mer trygghet bland personalen och därmed minskade rädslan att smittas av patienter. Kunskapens inverkan har varit betydande då den minskat rädsla hos sjukvårdspersonalen. Att utbilda hur smittrisk förebyggs, genom exempelvis basala hygienrutiner, ökar tryggheten att utföra omvårdnadsåtgärder på blodsmittade patienter. Kunskap och vilja att vårda Ett återkommande tema under viljan att vårda var att hur en person blivit smittad spelade en roll för sjukvårdspersonalen dvs. om de var villiga att vårda patienten eller ej. Resultatet visade att deltagarna inte var lika villiga att vårda patienter som smittats av blodsmitta genom intravenöst drogmissbruk än de som fått smittan via sin moder (Bektas & Kulakac, 2007). Enligt Travelbee (Kirkevold, 2000) kan empati endast uppstå när sjuksköterska och patient har liknande bakgrund. Studier (Richmond et al, 2007 & Röndahl et al, 2003) har visat att empati skiljer sig beroende på vilket sätt patienten smittats. Sjukvårdspersonalen kände empati för patienter som smittas via blodtransfusion men inte mot de som smittas genom homosexuella kontakter eller drogmissbruk. Då vem som helst kan behöva en blodtransfusion kan det tänkas att deltagarna i ovanstående studier känner större tillhörighet till de som fått sin blodsmitta via transfusion än till de som missbrukat droger eller är homosexuella där smittan anses vara självförvållad. För att förbättra viljan att vårda har kunskap spelat en roll i Bektas & Kulakac, 2007, Kagan et al, 2009 & Williams et al, 2006. De som haft hög kunskap om blodsmitta visade en vilja att vårda. Detta överensstämmer med Pickles et al (2009) studie där oviljan att vårda patienter med HIV/AIDS var förknippad med kunskapsbrist. De deltagare som fått utbildning om blodsmitta var mer benägna att vårda dessa patienter. Som sjukvårdspersonal är omvårdnad ett sätt att lindra 19

patientens lidande. De som inte är villiga att utföra omvårdnadsåtgärder på blodsmittade patienter är inte heller intresserade att lindra lidandet. Enligt Travelbee (Kirkevold, 2000) är oviljan att vårda detsamma som avsaknad av sympati. Det är intressant att sjuksköterskestudenterna i Lohrmann et al (2000) och Bektas & Kulakac (2007) studier generellt var positivt inställda till att vårda patienter med HIV/AIDS. Majoriteten av deltagarna i Lohrmann et al (2000) var villiga att utföra intravenösa ingrepp, så länge de kunde använda handskar. Detta visar på en kunskap och trygghet bland studenterna att använda sig av basala hygienrutiner. Kunskap och basala hygienrutiner Både tidigare forskning och denna litteraturstudies resultat har kunskap visat sig inverka på hur riktlinjer till basala hygienrutiner följs då kunskap om smittspridning ledde till mer användning av av skyddsutrustning (Kagan et al, 2009 & Keller et al, 2005). Däremot dök ett annat fynd upp i Stein et al (2003) studie där läkare hade högre kunskap om blodsmittor än sjuksköterskorna. Trots mer kunskap brast tillämpningen av basala hygienrutiner hos denna yrkeskategori. Orsaken till läkarnas bristfälliga bruk av skyddsåtgärder beror i detta fall inte på kunskapsbrist utan kan tänkas vara pga. svårigheter att ändra på arbetsrutiner, vilket styrks av Cutter & Gammon (2007). Det är viktigt att utbilda sjukvårdspersonal om smittvägar och hur spridning av blodsmitta kan förebyggas. Tidigare studier (Twitchell, 2003) har visat att användning av handskar reducerar smittöverföring från patient till sjukvårdspersonal. Genom ökad kunskap om korrekt användning av de basala riktlinjerna ökar personalens säkerhet. SLUTSATS De attityder som fanns i materialet var positiva såväl som negativa gentemot blodsmittade patienter. Resultaten visar att kunskap påverkar attityder positivt vad gäller förhållningssätt gentemot blodsmittade. Rädsla för och viljan att vårda patienter med blodsmitta har förändrats då sjukvårdspersonal fått kunskap om smittvägar och förebyggande åtgärder. Utbildning har resulterat i att personalen blivit tryggare i sin roll då kunskap om blodsmitta gör den mindre främmande och ökar förståelse till dessa patienter. Resultatet i denna litteraturstudie har visat att om valet att inte vårda blodsmittade patienter fanns, skulle en del sjukvårdpersonal välja att inte vårda. Travelbees omvårdnadsteori (Kirkevold, 2000) kan vara till god hjälp att tillämpa vid omvårdnad av blodsmittade patienter eftersom den fokuserar på personen och inte sjukdomen. Om detta tankesätt följs skulle fler vara villiga att vårda patienter med blodsmitta. Det är viktigt att tänka på ICN:s etiska koder (Svensk sjuksköterskeförening, 2007) som i alla fall ska styra sjuksköterskan arbete där omvårdnad alltid ska ges på lika villkor. 20