Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lundabyns fritidshem
Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2008/2009 Sid 4 Mål för 2009/2010 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Sid 4 Resultat Sid 4 Utvecklingsområde: Få barn och föräldrar är delaktiga i Sid 5 barnens lärande. Barnens kreativa förmåga tas tillvara. Sid 5 Bryta traditionella könsmönster Sid 5 Tidigt förebyggande insatser och Sid 5 okonventionella lösningar. Värdegrunden Sid 5 Trygga och säkra miljöer Sid 6 Lust och hälsa Sid 6 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Sid 6 Analys Sid 7-8 Uppföljning av likabehandlingsarbetet Sid 8 Åtgärder för förbättring till nästa läsår Sid 8 2
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Lundabyns fritidshem Budgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Lundabyns fritidshem är två avdelningar som är beläget i Lundabyns lokaler. Under läsåret har ca.60 barn varit inskrivna och tjänstemässigt arbetade 4 personal ( 3.6 tjänst) med dessa barn. Personalmässigt har det varit en förskollärare, en fritidspedagog samt två fritidsledare. Deras tjänstgöring har också inkluderat arbete i skolan. Öppettiderna har varit 06.30-18.00, eller efter de behov föräldrarna har. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse. 80-100 % måluppfyllelse Mycket bra 60-79 % måluppfyllelse Bra 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra 3
Åtgärder enligt 2008/2009 Fortsätta med årliga enkäter till föräldrar och barn Fler samlingar Att lära barnen plocka upp, avsluta och vara rädda om fritids matrial Få barnen mer empatiska Arbeta vidare med en lugn innemiljö Arbeta mer med värdegrunden personal-personal/personal-barn Mål för 2009/2010 Göra barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Barnens kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Värdegrunden Ekonomi Arbetsmiljö Lust och hälsa Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse 3,6 tjänst på 4 pedagoger ca 60 inskrivna barn öppettider 6.30-18.00 (5.30-18.30 vid behov) Barn med särskilda behov Pedagogisk personal 1 förskollärare, 1 fritidspedagog samt 2 fritidsledare Olika kompetenser Bra och stora ytor ute Tillgång till gymnastiksal, slöjdsalar, scen, studiehall samt bibliotek och datorer Frukost och mellanmål äts i skolmatsalen Åldersindelat Storfritids Fritids Få vikarier Delad lokal en dag/vecka med annan verksamhet Kompetensutveckling kring ADHD ( två personal). Resultat Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Genom den fria leken så ser personalen att fritidsbarnen leker bra med varandra, både pojkar och flickor. De har fantasi och skapar glädje, som de visar i olika lekar och olika aktiviteter. Man upplever att det är få barn som säger att de inte har något att göra. Man märker också att barnen har det bra tillsammans genom att det är få konflikter mellan dem. På fritids erbjuds barnen mycket idrott och uteverksamhet. Det märks att barnen mår bra av detta. På fritids har det delats ut enkäter till alla föräldrar och barn. Svaren har lämnats anonymt. Nästan alla svar ligger på bra eller mycket bra i fråga om de trivs, känner sig trygga, och är nöjda med verksamheten samt personal. Svarsfrekvensen var 4
hög vilket gör att resultaten känns tillförligtliga. De kommentarer som gavs i enkäten samt de frågor som inte gav så högt resultat ligger sedan till grund för fortsatt arbete. Utvecklingsområde: Mål: Få barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Resultat: Barn utifrån sin ålder och egen utveckling tar ansvar för sina egna fritidshemsaktiviteter. Pedagogerna tydliggör för barnen att de behöver ta ansvar för det de gör. Barnen tar egna initiativ till att berätta vad de tycker och tänker hur de själva vill ha det på fritids. Föräldrar görs delaktiga genom de dagliga kontakterna, informationslappar, familjekvällar samt dokumentation. Enkäter för barn och föräldrar där man utifrån GPS målen och likabehandlingsplanen har ställt frågor om verksamheten. Mål: Barnens kreativa förmåga tas tillvara Resultat: Barnen har på eget ansvar tagit initiativ till egna små teaterföreställningar och även andra inne och uteaktiviteter. De har fått pröva olika material där fantasi, samarbetsförmåga och kreativiteten stimuleras exempelvis träslöjd, textilslöjd, målning o.s.v. Personalen presenterar olika alternativ för barnen, som de har möjlighet att förändra efter sina egna förutsättningar. Det har visat sig vara ett bra arbetssätt, för att barnen ska kunna ges möjlighet att vara kreativa. Ett demokratiskt arbetssätt har gjort att barnen har visat både glädje och fantasi. Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat: Alla barn, oavsett kön, erbjuds blandade aktiviteter. Man märker att barnen själva väljer aktiviteter efter vad de är intresserade av. Barnen leker lika bra med varandra oavsett kön. Mål: Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Personalen lägger sina resurser, där de ser att de bäst behövs. Schemaändringar sker kontinuerligt beroende på barngruppens behov. Genom en stor flexibilitet i schemaläggningen, god planering och lokalanvändning kan de förebygga och hitta olika lösningar för barngrupperna. Personalgruppen går i möjligaste mån in och vikariera för varandra, för att bibehålla tryggheten i gruppen. Mål: Värdegrunden Resultat: Barnen på fritids får lära sig med stöd av pedagogerna, att hantera och lösa konflikter. Dagligen samtalar man med barnen om allas lika värde och vikten av att lära sig respektera varandra. Personalen arbetar också kring att vara goda förebilder för barnen. Ett arbete som är fortlöpande är att öva barnen i att fritidsmaterialet är till för alla, en insikt som kan vara svår att förstå för några barn som gärna ser sakerna som deras egna. 5
Mål: Trygga och säkra miljöer Resultat: Barnen får lära sig att ta ansvar för och vara aktsamma om fritids pedagogiska material samt om materialets värde. Barnen övas i att lära sig hålla ordning och att städa upp efter sig, både inomhus och ute i förråd och på gården. Barnen måste också tänka på hur de använder sin röst. Barnen övas i att skapa en lugn inomhusmiljö och lära sig att det ska vara lugnt och trevligt även i matsalen. Genom att de arbetar med att ha kontinuitet och konsekvens, ser de en positiv förändring mot målen i barnens utveckling till självständiga och trygga individer. Mål: Lust och hälsa Resultat: Fritids utnyttjar idrottshallen vid olika tillfällen under veckan och där erbjuds barnen både frivilliga och styrda aktiviteter. Det är viktigt att personalen är bra förebilder och har roligt tillsammans med barnen. Storfritids har haft ett övernattningstillfälle under våren, då det även var ett samarbete med Scouterna. Detta är en uppskattad återkommande årlig aktivitet. Fritids är ute varje dag efter skolans slut. Resultatet märks i pigga och glada barn. Måltiderna handlar om att lära barnen hur och vad de äter - att kroppen bygger på näring, motion och glädje. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Ni använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse. 80-100 % måluppfyllelse Mycket bra 60-79 % måluppfyllelse Bra 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Som rektor bedömer jag följande måluppfyllelse: Innehållet skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Få barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Barnens kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Värdegrunden Arbetsmiljö Bra Bra Bra Mycket bra Mycket bra Bra Ganska bra 6
Analys Få barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Personalen märker att barnen känner sig delaktiga när barnen själva får välja aktivitet och tar då också eget ansvar för sitt val. Genom enkäten som delats ut till barn och föräldrar har det också framkommit att de är nöjda med verksamheten och känner att de kan påverka om de vill. De flesta föräldrar har personalen daglig kontakt med vilket gynnar dialogen mellan föräldrar och personal. Den årliga familjekvällen är en uppskattad aktivitet där nya och gamla barn och föräldrar träffas för gemensamma aktiviteter. Flera föräldrar har uttryckt att denna aktivitet bidrar till en ökad kännedom om vilka barn (och familjer) som deras egna barn umgås med. För att än mer arbeta med delaktigheten planeras olika aktiviteter så som drop-in fika samt även inbjuda föräldrar till att besöka fritids och visa upp/prata om sitt jobb, som ett led i det entreprenöriella lärandet. Barnens kreativa förmågor tas tillvara Organisationen med två avdelningar (åldersgrupper) av fritids gynnar barnen i deras möjlighet till kreativitet. Personalen försöker i möjligaste mån att tillgodose de önskningar och idéer som barnen uttrycker på de olika avdelningarna. På scenen skapas teaterföreställningar styrda och fria av barn oavsett ålder och kön. Bryta traditionella könsmönster Som personal erbjuder man alla barnen oavsett kön samma aktiviteter. Man arbetar medvetet med detta för att lära barnen att alla kan leka med varandra oavsett kön. Barnen uppskattar att leka med båda könen och man ser att leken ibland även fungerar bättre i blandade grupper. Tidigt förebygga insatser och okonventionella lösningar Utifrån ett flexibelt arbetssätt gynnas arbetet med att finna okonventionella lösningar. Personalens schema ändras efter föräldrarnas behov av skolbarnomsorg. Det har också påbörjats diskussioner på arbetslagsträffar kring hur man kan arbeta förebyggande i olika situationer. Detta är något som kan utvecklas ytterligare genom fasta diskussionspunkter på träffarna. Värdegrunden Grunden är att arbeta för en gemensam grundsyn och förhållningssätt. Ett värdegrundsarbete pågår fortlöpande och detta är något som vi har prioriterat bland annat genom initiativ från personallaget. Detta sker genom diskussioner på AE samt även med barnen vid behov. Utgångspunkten är ett arbete i ett öppet och tillåtande klimat, för alla. Trygga och säkra miljöer Här finns ett fortsatt arbete med barnen, om att lära sig vara rädda om materialet och dess värde. Personalen påpekar också värdet av att barnen skall övas i att följa de uppsatta trivselregler som finns på fritids. Detta för att skapa en så lugn och skadefri miljö som möjligt och det sker genom kontinuerliga samtal vid uppkomna situationer. 7
Lust och hälsa Personalen uppmuntrar barnen till rörelse, genom att erbjuda olika aktiviteter. Samtal sker också kring betydelsen av att äta en allsidig och näringsrik kost. Personalens trivsel smittar av sig på barnen, vilket märks på flertalet av barnens vilja i att gå till fritids. Detta sker genom att personalen är uppmärksam på förändringar och ser barnens behov samt agerar därefter. Uppföljning av likabehandlingsplanen Lundabyns Likabehandlingsplan ligger till grund för arbetet att motarbeta kränkande behandling och diskriminering på fritids. Planens framtagning grundar sig på ett samarbete mellan barn och personal. Den färdiga planen ligger på hemsidan. Vision Den grundvision som finns gällande värdegrunden i Likabehandlingsplanen ligger till grund i allt arbete på fritids. Att förebygga kränkande behandling och diskriminering Som rektor behöver jag mer framhäva våra elever dvs, alla som arbetar på skolan har ett ansvar i att ta tag i de ev. konflikter som inträffar under dagen oavsett om man har ansvaret för gruppen eller inte. Upptäcka, utreda och åtgärda De utarbetade händelseblanketterna är ett första steg för att upptäcka kränkningar. På blanketten dokumenteras kränkningar genom ett lättmarkerat kryss-system. De ligger också till grund för det fortsatta arbetet utifrån de rutiner som finns i Likabehandlingsplanen gällande Upptäcka, utreda och åtgärda. Effekter i relation till läsårets kartläggning Utifrån Skolinspektionens sammanfattande rekommendationer kring arbete med trakasserier och kränkande behandling kan jag se att elevernas delaktighet och kamratstödjarnas roll är något som även smittar av sig på fritidshemmens verksamhet. Behovet kring att arbeta kring barnens delaktighet är en fortsatt process. Åtgärder till förbättring Gruppdiskussioner kring delaktighet Varierat arbetssätt med ibland styrda grupper Allas barn skall råda bland ALL personal Personalen fortsätter arbetet med att motarbeta ett fult och kränkande språk. Fortsätta att ge ut enkäter där frågor ställs kring trygghet och trivsel på fritids. Åtgärder för förbättring till nästa läsår Fortsätta med trivselenkäter till föräldrar och barn. Storsamlingar. Fortsatt arbete med värdegrunden. Synliggöra för barnen vikten av en god arbetsmiljö. 100909 Elisabeth AnderssonHult, rektor 8