Kvalitetsanalys för Saltsjö-Duvnäs Montessoriförskola läsåret 2013/14



Relevanta dokument
Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Kvalitetsanalys för Saltsjöbadens montessoriförskola Pyramiden läsåret 2014/15

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Arbetsplan. Killingens förskola

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Kvalitetsredovisning år 2009 och våren 2010

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14!

Handlingsplan efter Våga visa observation

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Normer & värden.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Föräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren svar, 71%

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Trolleby förskola i Östervåla AB

Kvalitet på Sallerups förskolor

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Kvalitetsanalys för Östbacka förskola läsåret 2013/14

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

För Dig som vill veta mer om

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2015/16

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Systematiskt kvalitetsarbete

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors - Stureforsvägen

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan för förskolan. Mellegårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING

Myran. Teamplan Ht Vt Amila Palalija, Lena Thorin och Susanne Rådberg

Backstugans förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kyrkans förskola Duvan, Lärkan - Duvan Föräldrar Förskola - Våren svar, 89%

Montessoriförskolan Småfrönas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN 2016

Samhälle, samverkan & övergång

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Transkript:

Datum 1 (13) Kvalitetsanalys för Saltsjö-Duvnäs Montessoriförskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ska visa resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Förskolechef Beskrivning av förskolan Monika Lagerström Saltsjö-Duvnäs Montessoriförskola är den lilla förskolan med det stora hjärtat! Allt sker i barnens takt och vi har tid för vart och ett av alla våra barn i åldern tre till sju år. Vi ser varje barn som den är. Barnen får utvecklas i sin egen takt. De får skapa, sjunga, spela och leka fritt och jobba med montessorimaterial och i vår egen verkstad kan de snickra, måla, teckna, skulptera och konstruera. Varje dag är vi ute på vår härliga tomt i flera timmar. Och så går vi ut i skogen och följer årstiderna bland djur och natur. Våra sex- och sjuåringar går gärna kvar ett år till i vår sexårsverksamhet. För barnen blir det tryggt och en fin start inför skolan. Vår sexårsgrupp får göra extra många roliga aktiviteter. Barnens trygghet är det samlande begrepp som förskolan bygger sin verksamhet på. Alla barn ska känna sig välkomna, omtyckta och uppskattade. Barnen och föräldrarna bemöts med respekt, värme och engagemang från oss. Det gör vi genom att ge dem ett välkomnande bemötande. Det skapar trygghet hos barnen och förtroende hos föräldrarna. Skapande, musik och fri lek är områden vi lägger stor vikt vid. Vår ambition är att hålla bästa kvalitet i allt vi gör och att alltid ge barnen en trygg och säker miljö. Vi tar vara på det positiva hos barnen genom att se varje enskilt barns styrka. Vi arbetar enligt montessoripedagogiken, Läroplanen för förskolan

2 (13) samt Nacka kommuns utbildningspolitiska strategi. I montessoripedagogiken är miljön viktig och ska vara förberedd och utformad så att barnen mår bra, kan utveckla sitt självförtroende, röra sig fritt, få ordning, bli stimulerade och få sitt behov av kunskap tillgodosett. Pedagogen litar på barns vilja att lära. Undervisningen genomsyras av ett mångsidigt engagemang för fred på jorden, vördnad för allt liv och omsorg och omtanke om vår miljö. Andra saker som utmärker montessoripedagogiken och därmed vår vardag är att barnen: Alltid respekteras och även deras arbete, det vill säga den aktivitet som de visar intresse för. Har en unik förmåga till inlärning som gäller att ta vara på. Lär sig nya saker med hela kroppen och måste få utvecklas på alla plan - motoriskt, emotionellt, socialt, andligt och intellektuellt för att kunna bli väl fungerande människor. Lär sig nya saker genom att vara aktiva och pröva sig fram, det vill säga genom att göra egna erfarenheter. På det sättet inbegrips flera sinnen. Rörelser är av stor betydelse för all inlärning. Själva ska få välja arbete, utifrån vad pedagogen har introducerat. När barnen ägnar sig åt det som de tycker är intressant, blir inlärningen effektiv. De väljer också om de vill arbeta för sig själva eller tillsammans med andra. Vår förskola är ett föräldrakooperativ. Den drivs som en ekonomisk förening med en styrelse, bestående av föräldrar, som väljs av föräldrarna som alla är medlemmar i den ekonomiska föreningen. Styrelsen ansvarar för verksamhetens övergripande frågor tillsammans med förskolechefen. Förskolan är certifierad som en trygg och säker förskola. Vi blev nominerade till Kvalitetshatten 2008 i kategorin trygghet, trivsel och arbetsro. Kundundersökningen för 2014 visar att föräldrar är mycket nöjda med verksamheten.

3 (13) Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete Vilka underlag används? Hur gör förskolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder? Hur har personal, barn och föräldrar deltagit i förskolans systematiska kvalitetsarbete? Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? Metod för systematiskt kvalitetsarbete Planeringsdagar Inför varje ny termin har arbetslaget en planeringsdag. Då går vi igenom våra mål och visioner och sätter upp specifika mål för den kommande perioden. Dessutom sätter var och en av pedagogerna egna mål i samråd med förskolechefen. Mitt-i-terminen-samtal Vid ett tillfälle mitt i terminen stämmer varje pedagog av tillsammans med förskolechefen hur väl målen är på väg att uppfyllas. Avslutande målsamtal I slutet av varje termin utvärderar förskolechefen tillsammans med varje pedagog hur målen nåddes. Kontinuerlig utvärdering av målen Observation. Först och främst genom det dagliga arbetet då pedagogerna alltid observerar barnen. Det är också en stor del i montessoripedagogiken. Portfolios. Barnens lärandeprocess och utveckling dokumenterats kontinuerligt i deras individuella utvecklingspärmar/portfolios. Vi har också fotograferat och på andra sätt dokumenterat varje barns lärande och utveckling. Vi observerar och dokumenterar hur själva lärandeprocessen går till och hur vi som pedagoger utför vår uppgift. Individuella utvecklingsplan och utvecklingssamtal. Varje barn har en individuell utvecklingsplan som görs i samråd mellan pedagog och barnets föräldrar. I den beskrivs nuläge, handlingsplan och mål. Samtalen sker en gång/termin. Kontakt med föräldrar. Genom daglig kontakt med föräldrarna och utvecklingssamtalen fångar vi snabbt upp varje enskilt barns behov och kan ge extra stöd om vi ser ett sådant behov. Kundundersökningar. Varje år görs, via kommunen, kundundersökningar där föräldrarna anonymt i enkätform får svara på hur de upplever kvaliteten i förskolans verksamhet.

Kontinuerliga samtal om verksamheten mellan pedagogerna 4 (13)

5 (13) Nationella mål: Kommunens mål: Utveckling och lärande Maximal utveckling och stimulerande lärande Förskolans prioriterade mål: Att barnen får öva sig i att skriva och läsa Att barnen får öva sig i att räkna och förstå kvantiteter och siffror Att barnen får experimentera Att barnen får skapa och vara kreativa Att barnen ska få uppleva kultur genom sång, teater, dans, konst, firande av olika nationaldagar, högtider mm Att barnen får en stimulerande utomhuspedagogik Detta har vi gjort under året Alla barn fick öva på att läsa, skriva och räkna genom olika slags material, med montessoripedagogiken som grund. Alla elever på förskolan arbetade med att skriva och läsa, räkna och kvantiteter på ett roligt och stimulerande sätt Pedagogerna lade ned mycket tid på att tillverka och förbereda materiel precis som föregående år. Vi tillverkade fina böcker som barnen sedan fick ta med sig hem. Allt som barnen skrev och räknade togs om hand och på ett fint sätt. Bland annat hade vi en vernissage där de konstverk barnen skapades visades upp på ett vackert sätt för föräldrar och anhöriga. Det har blivit en tradition på vår förskola och den är mycket uppskattat ad både föräldrar och barn. Pedagogerna lade ner mycket tid på vernissagen och barnen var mäkta stolta över att få visa upp sina verk. Vi har fortsatt att satsat på att utveckla utomhuspedagogiken och skapa en förberedd miljö även på vår tomt. Under våren genomförde vi en säkerhetsbesiktning av en auktoriserad besiktningsman. Efter det bytte vi ut vår gamla rutschkana till en ny, vackrare och roligare och lät bygga ett staket vid den och flyttade kanan en bit från en trappa för att det skulle bli säkrare i leken. Träden gicks igenom av HSB som äger tomten och en del träd togs bort och grenar rensades. Efter det planterade vi 5

6 (13) fruktträd, en björk och flera fina buskar. Två stora svarta tavlor monterades på vårt plank/staket där barnen kan stå och rita med kritor. De är så stora att många barn kan rita samtidigt och det gör inget om det regnar för ett fint litet tak monterades på båda tavlorna. De olika balansövningarna, kulbana mm som innehåller räkneövningar som vi själva har konstruerat på tomten renoverades och målades om tillsammans med barnen. Två pedagoger byggde en ny boll bana av ett rör som en av dem själv gjorde ritningen till. Barnen var med i hela processen och kände sig delaktiga. Förskolans resultat och måluppfyllelse Alla barn har arbetat med bokstäver i olika material som till exempel bokstäver i sandpapper, rörliga alfabetet och de har också övat sig i att läsa. Barnen har experimenterat själva efter det att vi pedagoger har introducerat dem till det. Barnen experimenterar oftast ute på tomten, med till exempel kulbanan, bilbanan, vatten, ballonger och såpbubblor. Alla barn ville vara ute och har haft något att syssla med hela tiden. Med sysselsatta barn blir det få konflikter och alla är glada och nöjda. Vi tog emot certifikatet Trygg & säker förskola under våren 2014. Vi har alltid tidigare haft utmärkelsen, men alla förskolor i Nacka fick nu söka på nytt i ett nytt förfarande. Analys Den förberedda miljön är till stor hjälp. Barnen hade inte kunnat tillgodose sig ämnena skriva och läsa och matematik om vi inte hade förberett materialet så väl. De barn som skulle börja skolan var väl förberedda inför skolstarten. Vi har inte kunnat se någon skillnad mellan pojkars och flickors resultat då vårt material är genusneutralt. Något som Maria Montessori redan tänkte på på sin tid. Barnen uppskattar att vi pedagoger arbetar på tomten med att bygga olika saker som tillexempel en ny klättervägg. De ser och är med och hör hur vi experimenterar oss fram till hur det ska fungera. Om vi monterar fast greppen så här så kommer alla barn kunna klättra. De ser oss pedagoger bära tunga jordsäckar, såga, borra, köra skottkärror med mera. De vill göra likadant och utvecklas på så sätt.

7 (13) Starka sidor Genomtänkt material. Genomtänkt pedagogik. Väl förberett material. Barnen lär sig saker som de inte skulle kunna lära sig hemma (det har föräldrarna tackat för) till exempel om fåglar och om blommor. Pedagogerna lägger ner mycket tid på planering. Engagerade pedagoger som tycker om sitt arbete och som vill utvecklas. Hur verksamheten ska utvecklas Vi ska fortsätta att utveckla vår egen dokumentation och fortsätta att avsätta mycket tid till att tillverka och förbereda material.

8 (13) Nationella mål: Kommunens mål: Normer och värden Trygghet, ordning och arbetsro Förskolans prioriterade mål: Montessoripedagogiken och pedagogernas förhållningssätt skapar goda förutsättningar för trygghet, ordning och arbetsro. Exempel på det är att vi som arbetar alltid: Bemöter varje barn med lika stor respekt, värme och engagemang. Ser till att det är en lugn och harmoniks atmosfär på förskolan Låter varje barn känna sig välkommet, omtyckt och uppskattad för den person som den är. Talar alltid med vårdat språk. Vi använder aldrig slang eller svordomar eftersom barnen lär sig att forma sitt eget språk under de här åren då de är mellan tre och sju år. Undviker tjat, tillsägelser och hårda ord. Lyfter fram starka sidor hos de barn som har låg självkänsla så att de får en positiv förstärkning. Skapar trygghet genom den förberedda miljön. Alla saker har sin plats. Har alla saker placerade i barnens höjd. Har regler som följs och som barnen kan. Några exempel är att varje barn får arbeta så länge den vill med en sak och att de andra barnen då får vänta på sin tur, att alla visar respekt för varandra. Att springa och hoppa får barnen göra utomhus och inomhus går alla och där är det är en låg ljudnivå. Ger barnen en bra balans mellan frihet och disciplin, det ger trygghet. Tycker att rutiner är viktiga. Barnen vet vad som kommer att hända under dagen. Vi strävar efter att: alla barn ska må bra varje dag

9 (13) känna sig sedda och omtyckta ges förutsättningar för att kunna ta till sig montessoripedagogiken ha roligt känna sig trygga alla föräldrar ska veta att barnet får den hjälp den behöver på förskolan känna sig trygga när de lämnar sina barn vara nöjda med sitt val av förskola uppleva att barnet stimuleras till utveckling och lärande alla som arbetar på förskolan ska känna sig nöjda med sin insats dela med sig av både sina framgångar och motgångar till sina kollegor hjälpa varandra vara delaktiga och verka för att målen uppnås känna ansvar för hela verksamheten Förskolans resultat och måluppfyllelse Vi har lyckats skapa en trygg och stimulerande miljö. Analys En väl planerad verksamhet ger trygghet, ordning och arbetsro. Montessoripedagogiken i sig ger trygghet, ordning och arbetsro. Lugna och trygga barn har förmåga att vara empatiska, glada och generösa mot varandra och växer då som människor. Det blir enkelt med tydliga regler, för såväl barn,

10 (13) pedagoger som för föräldrar. Det är mycket bra att föräldrarna tar del av barnens verksamhet vilket ger positivt resultat för hela verksamheten. Det är tryggt att ha en pedagogik att arbeta efter. Kontinuitet i personalen är också en viktig del. Den dagliga kontakten fungerar så bra att föräldrarna är nöjda och känner sig trygga. Starka sidor Pedagogernas intresse, entusiasm, flexibilitet, glädje och vilja att utvecklas. Kontinuitet i arbetslaget. En väl förberedd miljö. Den kontinuerliga dialogen med föräldrarna. Hur verksamheten ska utvecklas Vi ska prioritera att lägga tid på att upprätthålla den förberedda miljön. Vi ska fortsätta att lägga tid på samtal med föräldrar och med varandra. Vi ska hålla oss uppdaterade på tips och idéer och forskning Vi ska gå på kortare kurser och utbildning

11 (13) Nationella mål: Kommunens mål: Barns inflytande Reellt inflytande Förskolans prioriterade mål: Alla barn ska känna sig delaktiga, känna och veta att de själva får välja vad de ska arbeta med och hur länge. Ett material av varje lär barnen tålamod och att vänta på sin tur. Barnen ska kunna påverka sin vardag. Vi ska vara lyhörda för vad barnen vill och de ska ha stor möjlighet att påverka hur de vill ha det i sin vardag. Föräldrar ska göras delaktiga genom dialog och de är alltid välkomna att se verksamheten. Förskolans resultat och måluppfyllelse Barnen har fått vara med och bestämma vad vi sätter in i deras utvecklingspärmar/portfolios. De tittar i den och följer sin egen utveckling. Barnen har kunnat påverka sin vardag. Några exempel är att det har fått vara med och bestämma vad de ska arbeta med i klassrummen, vilka sittplatser de ska få vid lunchen, vad de göra utomhus och vilka sånger de ska sjunga på konserterna som ges. Om de har visat ett särskilt intresse för något har vi sett till att de fått genomföra det. Det har varit såväl önskemål från enskilda barn som önskemål från hela barngruppen. Pedagogerna har varit flexibla och bra på att förverkliga barnens idéer under hela året i olika ämnen, lekar och i kreativt skapande. Föräldrarna har varit delaktiga och fått inflytande via: - Daglig kontakt. - mitt24.se (en webbsida där föräldrarna kan läsa om vad som händer på förskolan, se bilder, kalender, meny med mera). - Föräldramöten. - Sammankomster, till exempel Luciafirande och sommarfest. - Individuella utvecklingssamtal. - Styrelsen, som består av föräldrar.

12 (13) - Trädgårdsfixardag Analys Den förberedda miljön leder till trygga och självständiga barn. Vi märker att de nya barnen kunde göra fler egna val på vårterminen än i början av augusti. Barnen visar respekt. Eftersom barnen alltid får välja material själva och är delaktiga i dagens planering, till exempel räkna alla barn, dela ut frukt, duka med mera, känner de sig delaktiga. De är också noga med allt material som finns på förskolan och ställer tillbaka det på rätt plats och städar fint på tomten innan de går hem. Kontinuerlig dialog och samarbete kring barnen med föräldrarna skapar också engagemang och trygghet. Starka sidor Den förberedda miljön. Pedagogernas flexibilitet, lyhördhet och förmåga att förverkliga barnens idéer. Hur verksamheten ska utvecklas Vi kommer att fortsätta att utveckla och upprätthålla den kreativa verksamheten som blomstrar på vår förskola. Vi har fortsatt att utveckla vår verkstad som är ett stort rum mitt i förskolans lokaler. Där finns allt från snickarbänk med verktyg till staffli, lera, fina pennor, vackra papper att rita på, klippa i eller tillverka saker av.

13 (13) Nationella mål: Förskolechefens ansvar Förskolans prioriterade mål: I december 2013 tog förskolans chef Monika Lagerström emot sin rektorsnål under en bankett och avslutade då den treåriga statliga rektorsutbildningen. Utbildningen som hölls av Umeå Universitet var mycket bra och de tre åren gav enormt mycket. Både förskolans styrelse och personal är nöjda med att utbildningen genomfördes.