Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Stockholms universitet 9 maj 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén
Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Om Riksbanken
Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Riksbankens styrning
Riksbankens direktion Riksbankschef Stefan Ingves Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Vice riksbankschef Karolina Ekholm Vice riksbankschef Per Jansson Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Vice riksbankschef Martin Flodén
Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde
1975 2013 Piggelin kostar 75 öre Piggelin kostar 7 kronor
Hur mäts inflation? Statistiska centralbyråns nämnd för konsumentprisindex hanterar frågor som rör beräkningen av KPI SCB köper en korg av varor och tjänster Olika mått på inflation KPI KPIF KPIF exklusive energi
Stora skillnader i pristrender för olika varugrupper 120 120 100 100 80 80 60 60 40 40 20 Varor exlusive teknikprodukter Teknikprodukter Varor 0 80 85 90 95 00 05 10 20 0 Anm. Index 1995=100. Teknikprodukter avser en sammanvägning av grupperna radio, tv, video, kameror inkl. färgfilm och musikinstrument, cd, dvd i KPI. Källor: SCB och Riksbanken
2%
16 Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 14 KPI Medel 14 12 12 10 10 8 1993-2011 Medel 1,6 8 6 6 4 2 1971-1992 Medel 8,3 4 2 0 0-2 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14-2 Källa: SCB och Riksbanken
Vad är problemet med hög/låg inflation?
Kort om Riksbanken Våra huvuduppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Riksbankens roll Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Fyra storbankerna Sköter betalningssystemet RIX Nödkrediter Lender of last resort
RIX-systemet som ett nav R I X
Bankerna centrala i systemet men banker är instabila Sparande Utlåning och finansiella problem kan spridas risk för bank run
Personalallokering 1995-2013
Penningpolitiken
Sämsta penningpolitiken i västvärlden? Paul Krugman på besök i Stockholm i januari 2014. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll Anföranden
Reporäntan och marknadsräntor Förändringar i reporäntan och räntebanan syftar till att påverka marknadsräntor, som i sin tur påverkar inflationen Bankerna utjämnar över- resp. underskott på likviditet mellan sig till dagslåneräntan (kortaste interbankräntan) Riksbankens korridor sätter övre och undre gräns Förändringar i dagslåneräntan fortplantas i varierande grad till räntor på andra marknader Räntebanan kan påverka räntor med längre löptider via förväntningar
Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Källor: Macrobond, SCB och Riksbanken
Anm. I det högra diagrammet är streckade linjer från den 16 april (dagen före annonsering av penningpolitiskt beslut) och de heldragna från den 25 april. Statsobligation- och bostadsobligationskurvorna är nollkupongare. Långa räntor påverkas via förväntningar Beslut i april 2013 Reporänta, procent skiftade ned avkastningskurvor Avkastningskurvor löptid tom 5 år, procent
Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN
På vilka grunder fattas de penningpolitiska besluten? Bedriver så kallad flexibel inflationsmålspolitik Stabilisera inflationen kring 2 procent och stabilisera realekonomin kring långsiktigt hållbar nivå Välja penningpolitik som ger lämplig balans mellan att stabilisera inflationen och realekonomin ( väl avvägd politik ) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning
Effekter av penningpolitisk chock Impulsresponser enligt modellen Ramses, oförväntat 0,1 Reporänta 0,1 0,2 KPIF 0,2 0 0 0,16 0,16 0,12 0,12-0,1-0,1 0,08 0,08-0,2-0,2 0,04 0,04-0,3 0,8 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 Nominell växelkurs -0,3 0,8 0 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 Arbetslöshet 0 0 0,6 0,6-0,04-0,04 0,4 0,4-0,08-0,08 0,2 0,2-0,12-0,12 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 0-0,16 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36-0,16 Källa: Riksbanken
Penningpolitiska beslutsprocessen Avdelningen för penningpolitik Förmöten,internationella prognoser och finansiell analys Finansmarkn.möte Prognosmöten och penningpolitiska diskussioner Omvärldsmöte Nulägesmöte Uppdatering av prognoser och texter Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 Direktionen Viktiga PP Frågor Riskdiskussion Information om prognosen Beredningsmöte (Stor-PBG1 & 2) Direktionsmöte 1 -prognosen Direktionsmöte 2 -texten Penningpolitiskt möte Publicering av PPR Penningpolitisk protokoll (ca 2 veckor efter mötet)
Senaste inflationsprognosen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Senaste arbetslöshetsprognosen Procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Optimal penningpolitik med flexibelt inflationsmål Variabilitet i realekonomisk utveckling Taylorgräns O Centralbankspreferenser Variabilitet i inflation
Riksbankens senaste räntebeslut Reporänta, procent Anm. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
Finanskris och lågkonjunktur
De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter
Källor: Eurostat, SCB, UK Office for National Statistics och Bureau of Economic Analysis Global finanskris ledde till den stora recessionen BNP, index, 2007 kvartal 4 = 100 110 105 Storbritannien Euroområdet USA 110 105 100 Sverige 100 95 95 90 90 85 05 07 09 11 13 85
Sverige återhämtat sig väl efter krisen BNP per capita 105 UK 105 USA 100 Euroområdet Sverige 100 95 95 90 90 85 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 85 Anm. BNP per capita, index, 2007 = 100. Källa: OECD
Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent 7 6 5 Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken 7 6 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 00 02 04 06 08 10 12 14 0 Källor: Respektive centralbank
och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = 100 500 450 400 Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken 500 450 400 350 350 300 300 250 250 200 200 150 150 100 100 50 07 08 09 10 11 12 13 14 50 Källor: Respektive centralbank
Riksbankens åtgärder under den finansiella krisen Åtgärder för att tillföra likviditet Lån på längre löptider än normalt Lån i amerikanska dollar (avtal med Fed) Fler typer av värdepapper godkända som säkerheter Utökad krets av motparter Okonventionell penningpolitik (eller forward guidance ) Lån till fast ränta på lång löptid (ca 1 år) 2009-2010
Riksbankens balansräkning 2007 250 250 200 Övrigt 4 mrd Utlåning i svenska kronor 4 mrd 200 150 Sedlar och mynt 108 mrd 150 100 Guld och fordringar i utländsk valuta 198 mrd Skulder i utländsk valuta 16 mrd Övrigt 13 mrd 100 50 Eget kapital* 50 69 mrd 0 Tillgångar Skulder 0 Anm. Miljarder SEK *Inkl. värderegleringskonton 31/3 2007 Källa: Riksbanken
Riksbankens balansräkning 2014 500 400 Övrigt 7 mrd Utlåning i svenska kronor 11 mrd Sedlar och mynt 79 mrd 500 400 300 200 100 Guld och fordringar i utländsk valuta 432 mrd Skulder relaterade till penningpolitiska transaktioner 28 mrd Skulder i utländsk valuta 201 mrd Övrigt 51 mrd 300 200 100 Eget kapital* 90 mrd 0 Tillgångar Skulder 0 Anm. Miljarder SEK *Inkl. värderegleringskonton 31/3 2014 Källa: Riksbanken
Anpassningsprocess involverar nedåtpress på löner och priser Arbetskostnad per producerad enhet, index, 2000 kv1 = 100 Källa: Eurostat
Nedgång i inflationen KPI-inflation, årlig procentuell förändring Anm. För Euroområdet avses HIKP. Källor: Eurostat, SCB, UK Office for National Statistics och US Bureau of Labour Statistics
Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Makrotillsyn: Ett nytt policyområde växer fram European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)
I Sverige har Finansinspektionen ansvar för makrotillsynsverktygen Finans- inspektionen Ansvarar för verktygen Riksgälden Stabilitets- råd Finansdepartementet Ordförande Riksbanken
Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan
Exempel på makrotillsynsverktyg Strukturella kapitalkrav Kontracykliska kapitalkrav Sektorsvisa kapitalkrav/riskvikter Verktyg för att styra likviditet Bolånetak: LTV (Loan to value), LTI (loan to income) Amorteringar
Stigande priser på framför allt bostadsrätter Index, januari 2005 = 100, säsongsrensade data Källor: Valueguard och Riksbanken
Historiskt hög skuldkvot Hushållens skulder i procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken
Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Tre synsätt: 1. Fokusera på de traditionella målen: inflation och resursutnyttjande 2. Luta mot vinden 3. Prisstabilitet och finansiell stabilitet kan inte skiljas åt
Min syn Penningpolitiken kan användas tillfälligt vid bred kreditexpansion Tills makrotillsynsåtgärder är på plats Om skuggbanksaktiviteter Avvägning mot inflationsmålets trovärdighet Finansiella cykler är långa: penningpolitiken kan inte släppa fokus på inflationsmålet under många år i följd Svenska riskerna koncentrerade till bostadssektorn och hushållens skuldsättning Penningpolitiken har små/osäkra effekter på sådana risker