ANTAGANDEHANDLING 06-09-25

Detaljplan för Kvarteret Chile, m fl. Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län Upprättad den 12 juli 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING 06-09-25

2(9) ANTAGANDEHANDLING 2006-07-12 Detaljplan för Dnr: 2003.0070 Kv. CHILE m fl Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län PLANHANDLING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 planhandling genomförandebeskrivning program samrådsredogörelse utlåtande farligt godstransport PLANENS SYFTE ICA Fastighets AB och ICA Handlarna AB vill bygga ut ICA Kvantum i Ulricehamn och utöka antalet parkeringsplatser i anslutning till butiken. Detaljplanen syftar till att utöka kvarteret Chile mot väst för att bättre kunna tillgodose behovet av parkering, att utöka den tillåtna byggnadsarean inom kvarteret för att ICA ska kunna expandera sin verksamhet samt att omgestalta gatumiljön för ett bättre trafikflöde och åstadkomma en uppgradering av det offentliga rummet runt omkring kvarteret Chile. PLANDATA Läge ICA Kvantum ligger inom kvarteret Chile direkt söder om busstationen längs med Strandgatan. Öster om finns Stora torget och Storgatan med dess värdefulla bebyggelse, från vilken ränder leder till livsmedelsbutik, busstation och Åsunden och strandpromenaden. Areal Planområdet är c:a 3 ha. Markägoförhållanden Nuvarande tomtmark inom kv Chile ägs av ICA Fastighets AB. Fastigheten Centralamerika 5 ägs av Stadsporten Future 2 KB. Övrig mark inom planområdet är allmän platsmark och är i kommunal ägo.

3(9) FÖRFRÅGAN OM PLANARBETE Ulricehamns detaljhandel har de senaste åren genomgått stora förändringar, nya butiker har etablerats, gamla har omlokaliserats och några har försvunnit. Tillgänglighet och parkering är två av de viktigaste grundförutsättningarna för att detaljhandeln inte minst i centrala lägen skall kunna utvecklas. ICA vill att antalet parkeringsplatser utökas från idag 166 platser till ca 250-260 platser i centrum och i anslutning till ICA Kvantum, samt att byggrätten för handel utökas med ca 500kvm. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer För området gäller den kommunövergripande översiktsplanen Växtplats Ulricehamn, översiktsplan 2001. Program för planområdet 2003-04-14 antogs programmet Utökning av handel och parkering inom kv. Chile, i vilket det står att: En generell beteckning för centrumområde ska värderas. Att tillåta en flexibel användning av kvarteret och byggnaderna motverkar egentligen inte syftet. I det fortsatta planarbetet ska tas ställning till avgränsningen av kvarteret. Mot Strandgatan kan troligtvis kvarteret utökas. I det förslag som finns kan parkeringsdäck/hus skjutas åt norr så att passagen kan vara kvar. Område för allmän gångtrafik som finns i gällande plan kan i så fall behållas. Fortsatt planering bör visa på olika alternativa lösningar med parkeringsdäck/hus antingen i två eller tre plan. För att undvika att lastbilar står i vägen för trafiken från Garvaregränd och dess möjlighet att köra ut på Strandgatan bör utfarten flyttas längre söderut. Det blir en större yta för in- och utlastning till ICA, samt ger bättre utrymmen för fotgängare. Både Garvaregränd och Rådmansgränd kan ges en tydligare utformning i hela sträckningarna ner till Åsunden inklusive den nya ytan framför in- och utlastningen till ICA. Det är viktigt att fortsätta med tanken att byggnadsvolymen inom kvarteret delas upp i volymer, olika till storlek och uttryck. Arkitektoniskt sett är ju stadskärnans värde som helhet, småskaligheten. Gällande detaljplaner För kv. Centralamerika fastställdes gällande detaljplan 1983-09-19. 1986-12-19 fastställdes detaljplan för kv. Chile och busstationen, vilket innebar att Strandgatan flyttades till västra sidan om stationshuset. 1996-12-04 gjordes en ändring av planen för att ICA behövde bygga ut sitt lager. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader Planområdet är fast fornlämning. För markingrepp som kan skada befintliga kulturlager ska fastighetsägaren ha samråd med länsantikvarien. Nybyggnad inom området ska föregås av en arkeologisk undersökning.

Direkt norr om planområdet ligger f d stationshuset som är byggnadsminne. 4(9) Centrala staden är utpekat som område av riksintresse för kulturmiljövård (KP 49:4). Ulricehamns stadskärna är en sådan värdefull miljö som avses i 3 kap 12 PBL. Detta innebär att särskild hänsyn skall tas vid utformningen av ny bebyggelse samt att befintliga byggnader inte får förvanskas. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Struktur ICA Tornet utgör idag navet i Ulricehamns stadskärna. Livsmedelsbutiken är i sig stadens största och samtidigt finns det en koncentration av p-platser i samband med butiken i markplan och på taket till butiken i nivå med Järngatan, som utnyttjas vid andra ärenden i centrum. Vid ICA finns de största mest centrala öppna ytorna, vilka används för parkering. I programmet sades att en generell beteckning för centrumområde skulle värderas och att en flexibel användning av kvarteret och byggnaderna inte motverkar syftet. I gällande plan finns rätt att uppföra p-hus i nordöstra delen av kv. Chile. För ICA:s del är parkeringen i markplan viktigast att utöka. Planen flyttar kvartersmarken närmare Åsunden, vilket både skapar utrymme för fler p- platser och framtida utbyggnadsmöjligheter av butik och lagerutrymmen. Befintliga träd skall i möjligaste mån bibehållas. I samband med förändrat utseende av markparkering ska träd om möjligt flyttas till nya lägen. Geoteknik I samband med nybyggnaden av ICA Tornet utfördes en geoteknisk undersökning av VIAK AB (1986-12-10). Vid tillbyggnaden gjordes en utredning i samband med bygglov. En sådan erfordras även vid kommande bygglov.

5(9) Radon I en översiktlig radonundersökning för kommunen anges för Ulricehamn att nästan all bebyggelse ligger på morän. Jordlagren inom Ulricehamn klassas som normalriskområde där lokal högradonmark kan förekomma. Hus byggda inom området bör utföras med en radonskyddande konstruktion. Flera markradonmätningar kan behöva göras för att med säkerhet klassa området. Bebyggelse Av befintlig bebyggelse inom området utökar detaljplanen rättigheten att bygga ut ICA utmed Strandgatan med ca 500 kvm samt att uppföra parkeringshus i nordöstra delen av kv. Chile. Småskaligheten ska inte gå förlorad. Byggnadsvolymen för ICA är stor, men den är uppdelad på ett omsorgsfullt sätt med förskjutningar av fasaden. Däremot är material och färgsättning densamma, vilket ändå gör att byggnaden uppfattas som stor i förhållande till den småskaliga bebyggelsen runt omkring. Med ovanstående i åtanke ska det läggas stor omsorg bakom utformningen av utbyggnaden av butiken och parkeringshuset/däcket. Fasadbeklädnaden kan vara i avvikande material, förslagsvis träpanel, för att tydliggöra småskaligheten. Vid utformningen av parkeringshuset/däcket ska även tas hänsyn till att det blir goda ljus och siktförhållanden, helst med hjälp av dagsljus, vilket innebär en öppen fasad, kanske i form av ett raster. Vid ändring eller nybyggnation ska bullerdämpning uppföras i fasad så att ekvivalentnivån inomhus max uppnår 30 dba.

6(9) Parkmark Birgit Sparres park ligger norr om kvarteret Chile, som en del av kvarteret Central Amerika. Parken är under 1000 m 2 och består av ett stort rododendronbestånd mot Rådmansgränd och i övrigt en gräsmatta med enstaka stamträd. Mellan dessa ytor går en gångväg av svart skiffersten. I sydöstra hörnet fanns tidigare en lastkaj som numer används som uteplats och föreslås i planen övergå till kvartersmark. Gator och trafik På Strandgatan rör sig alla trafikslag. Trafikräkningar visar att genomfartstrafiken utgör en mindre andel av den totala trafikmängden. Strandgatans utformning är idag anpassad för genomfartstrafik med en bred körbana och öppna ytor på båda sidor om gatan och liknar mer en väg än en gata. För att utöka kv. Chile mot väster minskas bredden på körbanan med 2 m, från 9 7 m. Strandgatan blir en stadsgata, där smala körbanor, korsningar till staden, materialval och omgivande bebyggelse bidrar till att ge en stadsprägel och låga hastigheter. Det gynnar både bilister och oskyddade trafikanter. Trafiksäkerheten höjs genom att utformningen ger lägre hastigheter och ökad uppmärksamhet, medan framkomligheten fortfarande är mycket god. Lägre hastigheter och jämnare trafikflöde innebär att korsningen Strandgatan/Järnvägstorget kan byggas om med en cirkulationsplats och av- och påfartsfilerna kan tas bort. Vid in- och utfarten till parkeringsområdet vid ICA, korsningen Rådmansgränd/Järngatan, är kanaliseringen av trafiken mot antingen nedre eller övre parkeringen inte tillräckligt tydlig. Det är för kort avstånd mellan korsningen och infarten till nedre parkeringen och svårt att uppfatta när det är ens egen tur att köra. Genom lösningen med en tänkt cirkulationsplats flyttas trafiken på Järnvägstorget längre norrut vilket innebär att avståndet mellan korsningen och infarten till nedre parkeringen blir längre och därmed trafiksäkrare. Kollektivtrafik Ulricehamns busstation ligger strax norr om planområdet. Parkering, angöring och utfart Det finns omkring 165 parkeringsplatser inom kvarteret, vilka är utnyttjade till max. Genom att kvarteret utökas mot Strandgatan ges möjlighet till 110-130 p-platser i markplan beroende om och hur en utbyggnad av butiken och parkeringshus/däck, blir av. Utformningen av parkeringsytorna ska göras med inslag av planteringar av både buskar och träd. En byggnation av ett p-hus/däck ger antingen ett tillskott på 40 respektive 80 p- platser beroende om ett mellanplan byggs. 3-plansvarianten av däcket innebär att takparkeringen kan läggas på samma höjd som nuvarande parkering över butiken.

7(9) För att sökningen av p-plats ska vara så enkel som möjligt bör ett eventuellt mellanplan inte användas som allmänparkering utan istället hyras ut till omkringliggande hushåll/kontor. Idag är 33 platser på kommunens mark inom kvarteret sålda till Stadsporten och Hökerum Bygginvest i samband med bygglovgivande. Leveranser till ICA sker från Garvaregränd, där varuintaget ligger intill Strandgatan. I de fall lastbilar med släp levererar, blockeras trafiken i korsningen Garvaregränd/Strandgatan. För att lossning/lastning inte ska hindra trafiken flyttas utfarten till Strandgatan längre söderut. Leveransfordon står på särskild yta och stör ej trafiken på Garvaregränd. Bebyggelsen i kvarteret Australien blir härigenom mindre störd. Planen möjliggör även en avsmalning av Strandgatan norrut från en ny cirkulationsplats. Tillgänglighet Byggnaderna skall vara tillgängliga för funktionshindrade. Tillgängligheten till och inom byggnaderna bevakas i prövningen av bygglov. Vid ombyggnad av de allmänna platserna skall tillgängligheten särskilt uppmärksammas. Skyddsrum Området ligger inte inom skyddsrumsort. STÖRNINGAR Trafik På Strandgatan framförs idag ca 4600 fordon per årsmedeldygn. För att säkra en godtagbar bullernivå inomhus finns bestämmelse om att fasaden skall dämpa ljudnivån inomhus till högst 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. Godtagbar ljudnivå utomhus dagtid är 50 dba, kvällstid 45 dba och nattetid 40 dba. Farligt gods Transporter av farligt gods förekommer på Strandgatan. Entréerna till ICA är lokaliserade åt norr i nedre plan och öster vid parkeringen i Järngatans plan medan personalingång finns mot väster och varuintag mot söder. Utrymning kan ske åt norr, öster och söder vid eventuell olycka.

8(9) TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Tillbyggnaden av ICA 1996 byggdes inom U-område för huvudledningar för vatten och avlopp. Vattenledningarna flyttades till Strandgatan och nytt u-område tillkom, medan spill- och dagvattenledningarna ligger kvar. Ett nytt u-område tillkommer längs med Strandgatan och på parkering i norr, för att möjliggöra flyttning av spill- och dagvattenledningarna när så anses nödvändigt. Energi Uppvärmning av byggnader och varmvattenbehovet kan tillgodoses med fjärrvärme om så är tillgängligt. Lämplig förnyelsebar energikälla kan vara såväl passiv som aktiv solenergi. Livsmedelsbutikens behov av kyla bör beaktas. Plats för el- och teleledningar inom området anvisa genom utläggande av u- område. Rätten till ledningarna kan säkras genom att bilda ledningsrätt, alternativt servitut. Avfall Ett önskemål från förpackningsinsamlingen är att det vid stora butiker som denna skall finnas en miljöstation för att åstadkomma maximal tillgänglighet. Detta har utretts. Miljöstationen kräver stora ytor som är svåra att åstadkomma inom planområdet. Den är dessutom svår ur estetisk synpunkt att placeras i ett centralt utsatt läge.en miljöstation i centrum kan placeras längre söderut, t.ex. vid Bogesund 1:140 norr om reningsverket eller om bussterminal flyttas kan ett läge för en miljöstation anordnas i slänten mot Stureparken. Sortering och återvinning på ett miljövänligt vis förekommer till viss del, bl.a. vid ICA:s lastplats och inne i butiken. KONSEKVENSBESKRIVNING Utbyggnaden av ICA-butiken och utökning av parkeringsplatserna är en stor förändring av centrum och påverkar omgivande fastigheter, gator och offentliga platser. Föreslagna förändring innebär ur trafiksynpunkt en lugnare trafik på Strandgatan och en trafiksäkrare lösning såväl i norr mot Järnvägstorget som i söder vid Garvaregränd. Inlastning kan ske utan de komplikationer som råder för närvarande med blockerande lastbilar i Garvaregränd. Markparkeringens nya utformning innebär enklare sökmöjligheter för kunder som vill parkera. Utformningen påverkar nuvarande trädplantering som utfördes för att visuellt erhålla en fortsättning av Stureparken mot söder. Järnvägstorgets utformning åt väster blir helt förändrad. Fördelen att få en säkrare korsning sker på bekostnad av att träd och refug försvinner. En utökning av parkeringsplatser stärker handeln i centrum.

9(9) ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförande Genomförandefrågor behandlas i en särskild Genomförandebeskrivning. I samband med planens antagande antas även ett exploateringsavtal som reglerar kommunens respektive exploatörens åtaganden i samband med plangenomförandet. Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vunnit laga kraft. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Jonas Yngström Stadsarkitekt Tillhör kommunfullmäktiges i Ulricehamn protokoll. Anita Dahlengren Kommunfullm sekr

MILJÖ- OCH SAMHÄLLS- BYGGNADSKONTORET 2003-03-10 Dnr. 2003.0070 Programhandling UTÖKNING AV HANDEL OCH PARKERING I KVARTERET CHILE INOM CENTRUM, ULRICEHAMNS STAD

INLEDNING ICA Fastighets AB och ICA Handlarna AB vill bygga ut ICA Kvantum i Ulricehamn och utöka antalet parkeringsplatser i anslutning till butiken. 2002-06-07 fick Miljö- och Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag av Kommunstyrelsens arbetsutskott, att ta fram förslag till planprogram som underlag för eventuell planändring. En utbyggnad av ICA är en stor förändring i Ulricehamns centrum och påverkar omgivande fastigheter, gator och offentliga platser. Planprogrammet belyser hur utbyggnaden påverkar och kan vara startmotorn till uppgradering av det offentliga rummet runt omkring kvarteret Chile. BESKRIVNING ICA Läge och omfattning ICA Tornet ligger inom kvarteret Chile direkt söder om busstationen längs med Strandgatan. Öster om finns Stora torget och Storgatan med dess värdefulla bebyggelse, från vilken gränder leder till livsmedelsbutik, busstation och Åsunden. Befintlig bebyggelse och pågående användning ICA Tornet utgör idag navet i Ulricehamns stadskärna. Livsmedelsbutiken är i sig stadens största och samtidigt finns det en koncentration av p-platser i samband med butiken i markplan och på taket till butiken i nivå med Järngatan, som utnyttjas vid andra ärenden i centrum. Kvarteret Chile omgärdas i norr av busstationsområdet med den f.d. järnvägsstationsbyggnaden från 1906, idag museum. Busstationen angörs av regionala bussar och Ulricehamns servicelinjer utgår härifrån. Bebyggelsen öster om kvarteret Chile, längs med Storgatan, innehåller butiker av skilda slag i markplan och lägenheter ovanför. Bebyggelsen är karaktäristisk för Ulricehamns stadskärna med kringbyggda gårdar. Flera byggnader och gårdar har genomgått förändringar över åren, medan andra är mycket väl bevarade.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader (Nedan följer utdrag ur kulturmiljövårdsprogrammet för Ulricehamns stad) Nuvarande bebyggelse längs med Storgatan är främst resultatet av renoveringar under 1920- och 30-talen. Många av byggnaderna fick då putsade fasader. Under 1960-talet uppfördes en rad större huskomplex som till exempel Konsumhuset. Stil och material avvek påtagligt från den äldre bebyggelsen. Under senare årtiondens renoveringar och nybyggen har de äldre träkåkarna stått som förebilder. Trots att de elementen gärna lyfts fram är det puts och framförallt tegel som dominerar gatans fasadbild. Det gör att de bevarade trähusen laddas med extra starkt symbolvärde. Handelsgårdar, bakgårdsmiljöer och gränder var länge det som karaktäriserade Ulricehamn, ur identitetssynpunkt framstår det därför som särskilt viktigt att vårda dessa miljöer. Södra Amerika 11 Adress. Storgatan 15/Rådmansgränd Arkitekter vid ombyggnationer: W. Andersson 1922 och 1931, Eric Johansson 1927, Gunnar E. Johansson 1956 och 1958. Byggnaden är ett affärs- och bostadshus från 1800-talet med huvudfasad vänd mot Storgatan och gårdsbebyggelse ner motsjön. Fastighetens bebyggda gård utgör en intim miljö vid Rådmansgränd och ger en föreställning om stadskärnans karaktär före 1900-talet. Natur och parker Birgit Sparres park Birgit Sparres park ligger norr om kvarteret Chile, som en del av kvarteret Central Amerika. Parken är under 1000 m 2 och namnet är till minne av författarinnan till böckerna Gårdarna runt sjön, Birgit Th Sparre. Parken består av ett stort rododendronbestånd mot Rådmansgränd och i övrigt en gräsmatta med enstaka stamträd. Mellan dessa ytor går en gångväg av svart skiffersten. I sydöstra hörnet finns ett varuintag, som när det byggdes, tog bort en viktig passage genom parken mellan Järnvägstorget och Rådmansgränd/Järngatan. Trafik och parkering ICA Tornet är av naturliga skäl, den enskilt mest trafikalstrande verksamheten i Ulricehamns centrum. I och med den höga belastningen kan det uppstå köer vid in- och utfart på Rådmansgränd, vilket medför att det kan påverka flödet i korsningen mellan Strandgatan och Järnvägstorget negativt. Det finns omkring 200 parkeringsplatser i samband med butiken, vilka är utnyttjade till max. I genomförd parkeringsräkning år 2000 för Ulricehamns centrum konstateras att det är vanligt att man till och med parkerar utanför p-ytorna när platserna är upptagna. Men sammantaget finns det gott om p-platser i centrum, problemet är alltså inte att parkering saknas utan att styrningen bör förbättras så att de som skall stå länge parkerar mindre centralt (läs ICA), dvs. så att fler lediga platser finns för korttidsbesök. Leveranser till Ica sker från Garvaregränd, där varuintaget ligger intill Strandgatan. I de fall lastbilar med släp levererar, blockeras trafiken från ICA:s parkering i korsningen Garvaregränd/Strandgatan. Stadskärnans utveckling Den medeltida radbyn med långsmala tomter på var sida bildar fortfarande grunden för stadsplanen. De gamla gårdarna består än idag av gathus med butik i bottenplan och bostäder ovan. Ulricehamns centrum har under lång tid varit ett koncentrat längs med Storgatan, vilket är ett resultat av reglerad handelsetablering. Butiksytorna i centrum har utökats genom att gårdarna bebyggts, antingen i källarplan

eller i bottenplan med en upphöjd gårdsplan som följd. Inför ICA:s nybyggnation togs 1983 ett handlingsprogram för centrum som underlag, vilket innebar att livsmedelsbutiken etablerades så centralt som möjligt. Successivt har möjligheter givits för sällanköpshandel inom Bronäs/Karlsnäs småindustriområden, vilket till viss del förändrat butiksstrukturen inom centrum. Kommunen har även beslutat tillåta dagligvaruhandel utanför antaget centrumområde i kvarteren Tvingen och Kvarnlyckan. De långsmala tomterna har genom åren delats och flera kvartersstrukturer är idag av mer alldaglig karaktär, rektangulära, omgärdade av gator på alla 4 sidor med byggnader mot gatorna. Den senaste förändringen skedde på 1980-talet då en del äldre tomter slogs ihop i kvarteret Australien vid Stora torget. Husen knyter visserligen an till äldre utformning och material, men tomterna har inga bakgårdar som öppnar mot sjön. Idag är trästaden med sina smala gränder, långsmala tomter, låga bebyggelse och utsikt över sjön inte längre lika tydlig. Fortfarande finns ändå gränderna ner mot vattnet kvar, som utsnitten av kartorna nedan visar. Planering Gällande planer Gällande plan för västra delen av centrum från kvarteren söder om ICA norr över inklusive busstationen och Stureparken är från 86xxxx. Vid utbyggnad av ICA Tornet togs det fram en ny plan endast för kvarteret Chile. I gällande plan finns möjlighet att bygga parkeringsdäck/hus på den ytan som föreslås i ICA:s förslag nedan. Översiktsplanen och fördjupad översiktsplan Den kommunövergripande översiktsplanen kallad Växtplats Ulricehamn, översiktsplan 2001, antogs våren 2002. Flera stycken i planen är viktiga att lyfta fram och som planprogrammet för kvarteret Chile bör förhålla sig till: Den lilla pittoreska staden ska fortleva. Ulricehamns stad är en kulturhistoriskt och socialt värdefull miljö av riksintresse som ska bevaras och vårdas i största möjliga omfattning. Den blandning av olika funktioner och verksamheter som kännetecknar staden ska behållas och utvecklas. Stadens roll som handels- och servicecentrum ska bibehållas och stärkas. Det offentliga rummet med gator, torg och gröna rum ska stärkas. Stadens gator och torg ska vårdas med utgångspunkt från sina historiska karaktärer och funktionella grunder. Gatu- och torgrum som förvanskats bör återställas. Ny bebyggelse ska utformas med arkitektonisk och konstnärlig kvalitet. Nya byggnader ska infogas med omsorg och i samspel med eller i medveten kontrast till omgivande bebyggelse. Gestaltningen ska ske med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck för tiden som den äldre bebyggelsens.

Externetableringar ska undvikas, för att stärka Ulricehamns stad som handelscentrum. Kommunen har en lång handelstradition och lockar besökare från andra orter. Ulricehamns stadskärna ska stärkas genom att detaljhandelsverksamheten ska bibehållas och stärkas. Arbetet med planprogram och eventuell ny detaljplan för kvarteret Chile avses löpa parallellt med framtagandet av den fördjupade översiktsplanen. Trafikplanering Strandgatans utformning är idag anpassad för genomfartstrafik och liknar mer en väg och en förändring är en fördel, både ur trafiksäkerhetssynpunkt, med troligtvis lägre hastigheter och större uppmärksamhet som följd och ur gestaltningssynpunkt med en vackrare stadsgata som följd. I korsningen Strandgatan/Järnvägstorget finns förslag att anlägga en cirkulationsplats, vilken kommer att omfattas i det eventuella planarbetet. ICA:s förslag Ulricehamns detaljhandel har de senaste åren genomgått stora förändringar, nya butiker har etablerats, gamla har omlokaliserats och några har försvunnit. Centrumhandeln förändras och därmed också förutsättningarna att vidmakthålla och vidareutveckla befintliga butiker. Idag är tillgänglighet och parkering två av de viktigaste grundförutsättningarna för att detaljhandeln inte minst i centrala lägen skall kunna utvecklas. I nuläget utgör antalet parkeringar och tillgängligheten till dessa en begränsning för centrumhandeln och därmed också ICA Kvantum. ICA Kvantum har idag ett behov av att utöka sin lokalyta med ca 500 kvm för att bättre tillgodose kundernas ökade krav på sortiment och service. Mot bakgrund av ovanstående anhåller vi om att: - det startas ett detaljplanearbete för kv. Chile m.fl. med syfte att utöka antalet parkeringsplatser från idag 166 platser till ca 250-260 platser i centrum och i anslutning till ICA Kvantum samt att byggrätten för handel utökas med ca 500kvm.

ANALYS Bygga stort i centrum Efter rekordårens rivningsvåg och byggande av dåtidens stora butiker, bilorienterade trafikplanering i svenska städer, har de senaste 10-20 åren stadskärnorna skyddats mot storskaliga förändringar. Butikerna, som blivit större, har uppförts i mer perifera lägen. I Ulricehamn finns ännu ingen i egentlig mening, extern etablering av en livsmedelsbutik. Handlingsprogrammet som togs fram 1983 visade istället på hur en större butik kunde inrymmas i de centrala delarna av staden. Framsyntheten då, är till stor fördel för Ulricehamns centrum idag. ICA Tornet har möjlighet att utöka ytorna inom kvarteret och det bör stärka centrum ytterligare som ICA påpekar i sin skrivelse till kommunen. Det sker alltid förändringar i hur byggnader används. Ett exempel nära i tiden i Ulricehamns stad är hur den gamla bilhallen i kvarteret Tvingen inhyser ett kontorslandskap idag. Det är en stor fördel att bygga generellt redan från början. En ny utökning av ICA plus ett parkeringsdäck/hus i norra delen kommer förhoppningsvis innebära att användningen av kvarteret för livsmedelshandel består. Det är viktigt för stadskärnan. Men om inte, är det av betydelse att kvarteret och byggnaderna kan nyttjas för andra ändamål, det gäller även parkeringsdäcket/huset. Gränderna och parken De äldre gränderna mellan Storgatan och områdena nedanför, mot vattnet har tappat i betydelse genom passagen vid nuvarande Göfab/Team Sportia och Günthers. Gränderna upplevs som bakgator och istället för att vara de naturliga stråken ner mot vattnet/ica/busstationen används de mer sällan än den smala passagen. Det har flera orsaker. De flesta som går här ska antagligen till ICA, så det följer sig enklast att gå genom passagen, anpassad för fotgängare, som även fortsätter med en trappa till ICA. Gränderna däremot inbjuder inte fotgängarna på samma sätt. Visserligen är de översta delarna stenbelagda och smala och det är oftast bara bilburna resenärer till husen vid gränderna som kör där. Längre ner är gränderna bredare, anpassade för biltrafiken till och från Järngatan. Det finns smala trottoarer, men utformningen av gränderna/gatorna inbjuder inte fotgängare. Birgit TH Sparres park är idag inte den sammanbindande länk som den bör vara och fast att rododendronbeståndet mot Rådmansgränd är väldigt vackert, spärrar det möjligheten att gena genom parken. Vilket i sin tur innebär att Rådmansgränds funktion har minskat i betydelse. Trafiken En utbyggnad av parkeringsplatser ökar trafikmängden och koncentrationen av antalet parkerade bilar till kvarteret Chile. Det är ingen bra situation, men faktum är att parkeringsytorna runt ICA är lättillgängliga och därför väl använda. Alternativet är att parkera på marknadsplatsen som ju också är lätt tillgänglig, men en bit längre ifrån kärnan av butiker i centrum. Ett annat tydligt alternativ som redan diskuterades i handlingsprogrammet 1983 var att binda samman parkeringsytorna i kvarteren mellan Storgatan och Bogesundsgatan. Det har inte realiserats, utan varje fastighet har små parkeringar var för sig. I och med etableringen av livsmedelsbutiken LIDL nordöst om Marknadsplatsen kan det innebära ett visst minskat tryck på ICA:s parkering, genom att folk väljer att handla där istället. Att det minskar trycket på ICA:s parkering förutsätter emellertid att man väljer att spatsera till övriga butiker i centrum från sin parkerade bil vid Marknadsplatsen/LIDL. Förutom att förbättra parkeringsytorna på flera olika ställen i centrum finns andra styrmedel/alternativ som inte nyttjas fullt ut. Det kan vara att arbetsparkering sker i utkanten av centrum, avgifter mm. Dessa alternativ tas ställning till i programmet, utan det kan bara konstateras att det finns andra lösningar än att utöka parkeringsytorna just vid ICA. Vid en avgränsning av analysen över parkeringssituationen till hur det ser ut vid ICA kan man dra slutsatsen att större ytor för parkering behövs. Parkeringsplatserna utnyttjas till fullo. I vilken storleksordning en utbyggnad bör hamna ska fortsatt planering ta ställning till. I övrigt så är kanaliseringen av trafiken mot antingen nedre eller övre parkeringen inte tillräckligt tydlig och det kan vara svårt att uppfatta när det är ens egen tur att köra, vilket är viktigt att förbättra.

Återvinning Inom Ulricehamns stad finns idag återvinningsstationer på olika ställen. Tyvärr finns ingen i stadskärnan. De som bor centralt har en bit att ta sig och de som inte har bil är förfördelade. Stationen vid gatuköket Nattkröken är flyttad till norra delen av Dalgatan i samband med att LIDL uppför sin butik inom kvarteret. Precis som med annan service är det viktigt med placeringen för att människor ska nyttja den. Egentligen borde det vara mest logiskt att återvinningsstationerna finns i samband med livsmedelsbutikerna med tanke på att de flesta åker med bil både till butiken och till stationen. Därigenom kan onödiga resor med bilen sparas in. Ett annat argument för är att de som bor i de centrala delarna av Ulricehamn och inte har tillgång till bil, även de ges incitament att återvinna. En placering av en återvinningsstation i samband med ICA eller någon annanstans i de centrala delarna skulle vara mycket positivt. Idag är emellertid stationerna skrymmande. En station i centrum bör vara mindre för att lättare hitta en plats för. Samtidigt bör den få en tilltalande utformning, till skillnad från dagens stationer som ju är så placerade att det inte gör så mycket hur de ser ut (dessa göms ofta av omgärdande grönska). FÖRSLAG Detaljplanearbete påbörjas. En generell beteckning för centrumområde ska värderas. Att tillåta en flexibel användning av kvarteret och byggnaderna motverkar egentligen inte syftet. Utifrån samma argument bör hela kvarteret tillåtas bebyggas. I det fortsatta planarbetet ska tas ställning till avgränsningen av kvarteret. Mot Garvaregränd och Järngatan är kvarteret Chile väl definierat. Mot Strandgatan kan troligtvis kvarteret utökas. Gatuområdet med körbana och cykel- och gångbana är bredare än det behöver vara. Mot Rådmansgränd och Järnvägstorget är situationen lite trixigare. Om hela kvarteret ska bebyggas är det befogat att ta bort trappan ner mot butiken såsom ICA föreslår, men i det förslag som finns kan ett eventuellt parkeringsdäck/hus skjutas åt norr så att passagen kan vara kvar. Område för allmän gångtrafik som finns i gällande plan kan i så fall behållas. Fortsatt planering bör visa på olika alternativa lösningar för att utöka parkeringsytorna omkring ICA. Alternativ med parkeringsdäck/hus antingen i två eller tre plan tas fram. Ett mellanplan kan vara svårt att använda för allmän parkering med tanke på kanalisering av trafik, men det skulle istället vara ett tillskott till antalet p-platser för förhyrning. För att undvika att lastbilar står i vägen för trafiken från Garvaregränd och dess möjlighet att köra ut på Strandgatan bör utfarten flyttas längre söderut. På så sätt skapas en plats i slutet av Garvaregränd. Det blir en större yta för in- och utlastning till ICA. Det ger även bättre utrymmen för fotgängare. En uppgradering av gränderna och andra gång- och cykelbanor runt omkring kvarteret Chile bör vara en viktig del av framtida förändringar. Både Garvargränd och Rådmansgränd kan ges en tydligare utformning i hela sträckningarna ner till Åsunden inklusive den nya ytan framför in- och utlastningen till ICA. Gångvägen genom Birgit TH Sparres park, som försvann i och med byggandet av varuintaget, nyanläggs för att förstärka helheten park/gränd. Det är viktigt att fortsätta med tanken att byggnadsvolymen inom kvarteret delas upp i volymer, olika till storlek och uttryck. Arkitektoniskt sätt är stadskärnans värde som helhet, småskaligheten. PLANARKITEKT Martin Heidesjö

ANTAGANDEHANDLING 2006-07-12 Detaljplan för Dnr: 2003.0070 Kv. CHILE m fl I Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län UTLÅTANDE Detaljplan för Kv CHILE med flera fastigheter i Ulricehamn har varit föremål för utställning,under tiden 23 mars 24 april 2006. Handlingar och underrättelse har sänts till kommunala och statliga myndigheter samt till sakägare inom planområdet. Övriga sakägare har erhållit underrättelse. En kungörelse var ute i Ulricehamnstidningen och i Boråstidningen den 23 mars. Handlingarna har varit tillgängliga för påseende i Ulricehamn på stadshuset, biblioteket, på Miljö- och samhällsbyggnadskontoret på Höjdgatan, samt på kommunens hemsida. Under utställningstiden har 7 skrivelser inkommit, dessa sammanfattas och kommenteras nedan. Yttrandena finns i sin helhet på kommunens miljö- och samhällsbyggnadskontor. STATLIGA VERK OCH MYNDIGHETER Länsstyrelsen Ingen erinran. En ytterligare tydlighet bör dock visa på vad som är befintlig bebyggelse, respektive nytillskott. Eftersom området ingår i en fast fornlämning skall alla markingrepp föregås av en arkeologisk förundersökning. Kommentar: Beaktas Vägverket Ingen erinran. KOMMUNALA NÄMNDER, STYRELSER OCH BOLAG Miljö- och byggnämnden Tillstyrker planförslaget med beaktande av att stor vikt bör läggas på detaljutformningen av stora parkeringsytor, att förslaget tar hänsyn till att lossning av varor sker skyndsamt med minskning av eventuella störningar, att utsikt från gågatan skyddas genom begränsning av byggnadshöjder. Kommentar: Beaktas Barn- och utbildningsnämnden Ingen erinran

ÖVRIGA Telia Sonera Ingen erinran Cityföreningen Föreningen ser positivt på att utöka antalet parkeringsplatser inom kvarteret, att utöka byggnadsarean, samt på omgestaltningen av gatumiljön för att förbättra trafikflödet i området. Pär J Eklund m fl, Australien 2 Vi påverkas av den planerade ombyggnaden vid ICA:s lastbrygga. Föreslår på skisser åtgärder som skulle kunna fungera bättre eftersom lastbilarna kräver stor plats för att vända, parkera och lasta dagligen. Kommentar: Detta har studerats ytterligare. En begränsning att flytta utfarten längre söderut är just lastbilarnas stora vändradie. Utfarten samt lastplatsen har studerats ytterligare av konsult inför genomförandet. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Jonas Yngström Stadsarkitekt Tillhör kommunfullmäktiges i Ulricehamn protokoll. Anita Dahlengren Kommunfullm sekr

ANTAGANDEHANDLING 2006-07-12 Detaljplan för Dnr: 2003.0070 Kv. CHILE m fl Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEHANDLING Genomförandebeskrivningen syftar till att belysa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska frågor och åtgärder som krävs för att detaljplanen skall kunna genomföras. Den har ingen rättsverkan. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd: sept/okt 2005 Utställning: mars-april 2006 Antagande: sept-okt 2006 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år och gäller efter det att planens antagande vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Ulricehamns energi AB har ansvaret för och är huvudman för det allmänna vatten- och avloppsnätet, fjärrvärmenätet, samt el och bredbandsnätet i anslutning till planområdet. Ulricehamns kommun är ansvarig för gator och allmän platsmark inom planområdet och i anslutning till planområdet. Bolaget ovan svarar såsom entreprenör för drift och underhåll av gator och allmän plats inkl parkmark. Inom tomtmark är respektive berörd fastighetsägare ansvarig. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Inom planområdet ägs mark både av ägaren till ICA Kvantum och Ulricehamns kommun. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Detaljplanen avses ange förutsättningar för att ägaren av fastigheten Chile 2 ska få skapa bl a nya parkeringsplatser för kunderna och få bättre och trafiksäkrare varudistribution (lastgård) och parkering för butikens personal.

Kommunal mark inom planområdet avses överlåtas till ägaren av ICA Kvantum. Erforderligt exploateringsavtal med ICA Fastigheter Sverige AB ska ha upprättats och undertecknats av nämnda bolag innan ovan nämnda detaljplan förs fram för antagande och/eller ansökan om bygglov beviljas. Mellanplanet på framtida p-däck, kan avstyckas till egen fastighet genom tredimensionell fastighetsbildning. I exploateringsavtalet ska samtliga frågor regleras såsom vederlag för marken, kostnaden för fastighetsbildningen, ersättning till kommunen för erforderlig anläggning av ny cirkulationsplats i anledning av exploatörens om- och tillbyggnad enligt ovan m m. Ulricehamns Energi AB:s rätt att bibehålla befintliga ledningar för VA, el m m regleras i ovan nämnt avtal, liksom bolagets rätt att uttaga rörlig tomtyteavgift enligt gällande VAtaxa av ovanangiven exploatör. och Plats för optokabel, el- tele- och VA-ledningar inom området anvisas genom utläggande av u-område. Rätten till ledningarna kan säkras genom att bilda ledningsrätt alternativt servitut. Kostnader för ev erforderlig flyttning av befintligt ledningsnät ovan, som exploatören kan komma att begära, regleras även i exploateringsavtalet. EKONOMISKA FRÅGOR Plankostnad Kostnaden för detaljplanen erläggs av kommunen. Plankostnaden (administration, kartframställning, upprättande av planförslag etc) tas ut av exploatören i form av planavgift i samband med bygglovet. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Jonas Yngström Stadsarkitekt Tillhör kommunfullmäktiges i Ulricehamn protokoll. Anita Dahlengren Kommunfullm sekr

2006-07-03 Dnr. 2004.1328 LAGA KRAFT Detaljplanen för Kv. CHILE m fl i Ulricehamns, Ulricehamns kommun har antagits av Kommunfullmäktige 2006-09-25 83. Länsstyrelsen har den 23 november beslutat, enl 12 kap 2 PBL, att inte pröva kommunens antagandebeslut gällande rubricerad detaljplan. Inga överklagande har inkommit till länsstyrelsens rättsenhet under besvärstiden. Rubricerad detaljplan har därmed vunnit laga kraft den 23 november 2006. Ann Stockzelius Planingenjör 06-09-25