Hagastaden Program Norrtull TrafikPM 2016509516 Hagaparken SOLNA STOCKHOLM
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid2(17 Författare: Gunilla Brogren Bilder: Hämtade från samrådshandlingen av Program Norrtull om inte annat angetts under bilden. Observera att bilderna inte är uppdaterade med den nya strukturplanen som finns redovisad i den reviderade programhandlingen. Medverkande vid framtagande av underlag till kapacitetsutredning: Trafikkontoret Henrik Söderström, Kristofer Tengliden, Eric Tedesjö, Daniel Firth, Jeffery Archer, Linda Lundberg (Iterio Movea Fredrik Davidsson Referensgrupp och samordningsmöten har hållits med följande organisationer och personer: Trafikverket planering Trafikkontoret - Jeffrey Archer Solna stad Tage Tillander Movea - Fredrik Davidsson
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid3(17 Inledning... 4 Allmänna förutsättningar för trafikplanering i Stockholm... 4 Trafikförutsättningar Norrtull... 4 Bakgrund... 6 Fördjupad översiktsplan... 6 Syfte... 6 Föreslagen struktur... 7 Programmet för Norrtull... 7 Trafikfunktioner... 7 Gaturummen... 8 Trafiksäkerhet och tillgänglighet... 9 Gångtrafik... 10 Cykeltrafik... 11 Kollektivtrafik... 13 Biltrafik... 14 Parkering och angöring... 16 Cykel... 16 Bil... 16 Bilaga 1 Trafikanalyser Norrtull 2015 150701 Bilaga 2 Trafikanalyser Norrtull 2014 140616 Bilaga 3 Trafikanalyser Norrtull 131002 Bilaga 4 Trafikanalyser Norrtull 2016 160517
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid4(17 Inledning Allmännaförutsättningarförtrafikplaneringi Stockholm Stockholm växer. Prognoser visar att Stockholms stads innevånare kommer att öka med cirka 25 % till år 2030. Vision 2040 beskriver hur det skall vara att bo i, arbeta i och besöka Stockholm. Hur staden skall växa beskrivs i Översiktsplanen, Promenadstaden. Om Stockholm skall fortsätta växa så måste stadens gator och spår kunna transportera fler människor och mer gods på samma yta som idag. Därför behöver utveckling av de transportslag som är yt- och transporteffektiva främjas. Stockholms stads framkomlighetsstrategi ger styrande principer för hur vi skall prioritera på stadens gator och vägar så att de utvecklas i linje med visionen och översiktsplanen. Framkomlighetsstrategin har fyra planeringsinriktningar och 14 mål. Planeringsinriktningarna är: Fler människor och mer gods ska kunna förflyttas genom att fler använder kapacitetsstarka färdmedel, dvs kollektivtrafik, cykel och gång samt godsfordon med hög beläggning Framkomligheten i väg- och gatunätet ska förbättras genom att öka reshastigheten för de kapacitetsstarka färdmedlen och höja restidspålitligheten för alla trafikanter Vägarnas och gatornas roll som attraktiva platser ska förstärkas genom att förbättra gångvänligheten i staden De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändningen till de resor där bilen gör mest samhällsnytta. Gatumiljön utgör en betydande del av den offentliga miljön i Stockholm och gatunätets roll som plats och inte bara transportsträcka måste förstärkas. TrafikförutsättningarNorrtull Norrtull tillhör den norra entrén till Stockholm. Här möter riksintresset, E4/E20, Stockholms innerstads gatunät. Målet är att gaturummets karaktär ska förändras i Norrtull och visa att här börjar den täta staden. Här främjas stadsliv där gång-, cykel- samt kollektivtrafik är de prioriterade trafikslagen.
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid5(17 Utformningen av programområdet får dock inte störa trafiken längs E4/E20/Essingeleden samt kopplingarna mot Klarastrandsleden. Dessa funktioner är vitala för regionens trafik och tillväxt. Idag är barriärerna mellan Norrmalm och Hagaparken stora för gångtrafikanter och cyklister. Utformningen av programområdet ska prioritera framkomligheten och orienterbarheten för såväl gång- och cykeltrafikanter som för biltrafikanter. Ett av målen är att utformningen av programområdet skall överbrygga barriärerna mellan Norrmalm och Hagaparken på ett trafiksäkert och tillgängligt sätt. Sammanhängande gång- och cykelstråk skapas genom hela Hagastaden och förbinder Hagastaden med omgivande stad och parker. Bild 1. Detaljplaneområden inom Hagastaden
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid6(17 Bakgrund Fördjupadöversiktsplan I ett tidigt skede föreslogs en cirkulationsplats som trafiklösning för Norrtull som dimensionerades för 2004 års trafik. Förutsättningarna har sedan dess förändrats bl a genom införande av trängselskatt och Stockholms framkomlighetsstrategi. Vidare har planeringen av projekt som påverkar trafiken i Norrtull kommit längre bl a Förbifart Stockholm och övriga delar av Hagastaden. En ny utformning av Norrtull föreslås därför prövas inom ramen för programmet för östra delen av Hagastaden (Norrtull. Bild 2. Utformningen av Norrtull i den fördjupade översiktsplanen Syfte Syftet med detta PM är att redovisa tänkt trafikfunktion och parkeringssituation. På grund av områdets läge är det av största vikt att beskriva trafikfunktionernas koppling och påverkan på det nationella vägnätet, angränsande programområde i Solna (norra delen av Hagastaden, innerstaden, Nationalstadsparken, Albano samt detaljplaneområde 1 inom Hagastaden.
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid7(17 Föreslagenstruktur ProgrammetförNorrtull Programförslaget innebär en flytt av Uppsalavägen till ett västligt läge för att skapa bättre förutsättningar för bebyggelse öster om Uppsalavägen. Inom området planeras för en blandad bebyggelse innehållande bostäder, student-/forskarbostäder, skola, idrottshall, kontor och verksamheter. Bild 3. Trafikstruktur i ytläge Trafikfunktioner I den föreslagna strukturen möter Uppsalavägen Norra Stationsgatan/Sveavägen i en signalreglerad trevägskorsning. På Uppsalavägen kommer det även finnas trafiksignaler vid in-/utfarten till Norra länkens tunnlar. Öster om Uppsalavägen bildas ett sammanhängande område med blandad bebyggelse och lokalgator. Väster om Uppsalavägen kopplas den nya bebyggelsen till Detaljplaneområde 1.
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid8(17 Gaturummen FörlängningavNorrtullsgatan Bild 4. Sektion Norrtullsgatans förlängning Sveavägen/NorraStationsgatan Norrtullsgatans förlängning norrut möter Annerovägen vid Värtabanan. Norrtullsgatan blir ett viktigt gång- och cykelstråk från Vasastaden och blir en ny tydlig entré till Nationalstadsparken. Gatan utformas som ett grönt stråk med trädplantering och gångbana på båda sidor och en separat cykelbana med pendlingsstråksstandard. Bild 5. Sektion Sveavägen 34-36 m bred, söder om programområdets östra del Uppsalavägen Sveavägen/Norra Stationsgatan blir ett viktigt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning, varför generösa gångbanor och cykelstråk av pendelstråksstandrad planeras. För att upprätthålla önskad kapacitet i Norrtull planeras gatans sektion med en viss flexibilitet. Söder om Värtabanan föreslås Uppsalavägen få en stadsmässig karaktär med trädplantering och gångbana mellan byggnader och körfält. En trädrad i vägens mitt föreslås längs hela sträckan. Flexibilitet i gaturummets bredd finns för att på sikt kunna förändra gatans karaktär. Bild 6. Sektion av Uppsalavägen, söder om Värtabanan, 3+3 körfält
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid9(17 Trafiksäkerhetochtillgänglighet Människor måste kunna röra sig till fots och med cykel på ett tryggt sätt, oskyddade trafikanter är prioriterade grupper vid arbetet med trafiksäkerhet. Den största delen av stadens trafikolyckor sker på huvudgator, där de största problemen är höga hastigheter, icke hastighetssäkrade gång- och cykelpassager samt komplicerade trafikmiljöer. Norrtull är en komplicerad plats bland annat på grund av stora trafikflöden och nivåskillnader varför det vid utformningen är extra viktigt att lägga stor vikt vid trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Om tillgänglighetsaspekten finns med redan i planeringen kan den bli en naturlig del av lösningen. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt barns rörlighet är särskilt prioriterade. Den största utmaningen är nivåskillnader som begränsar framkomligheten för, framförallt, personer med rörelsenedsättning. På bilden nedan är de gator som har en lutning över 5% markerade med lila. Barns möjligheter att kunna ta sig till och från en framtida skola är en viktig aspekt vad gäller hållbar samhällsplanering. Vid planering av nya områden kan förutsättningar skapas för att generera lågt bilanvändande samt en säker och attraktiv trafikmiljö runt skolorna. Bild 7. Tillgänglighet
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid10(17 Gångtrafik Gångbanor planeras längs alla gator, utom längs Uppsalavägen, norr om Värtabanan, där trafikmiljön och partikelhalten idag inte är lämplig för gående. Dock bör flexibilitet i gaturummets bredd finnas för att på sikt förändra gatusektionen. Det viktigaste gångstråket genom programområdet, i nord-sydlig riktning, planeras längs med Norrtullsgatans förlängning. Ett annat gångstråk av vikt är det som planeras i programområdets östliga del mellan Sveavägen och gångtunnel under Värtabanan. Viktiga gångstråk i öst-västlig riktning planeras längs Norra Stationsgatan/Sveavägen samt på ny gång- och cykelbro parallellt med Värtabanan. Tillgängligheten till Hagaparken för gående från innerstaden ökar i förhållande till idag. Ett viktigt mål är att undvika slussning av gång- och cykeltrafikanter vid signalreglerade övergångsställen. Breddmått på gatusektionen tar dock höjd för att slussning ska kunna genomföras vid högtrafik. Precis som idag kommer inga sekundärkonflikter att finnas i Uppsalavägens korsning med Sveavägen. Då en skola planeras i området måste särskild vikt läggas vid utformning av gångkopplingar och passager i anslutning till skolan. Trafikmiljön måste vara tillgänglig, lättförståelig och trafiksäker för att uppmuntra gång och cykel som transportsätt till skolan. Gångkopplingarna inom området knyts ihop med omkringliggande gångstråk för att på bästa sätt skapa gena och säkra kopplingar till tunnelbanan vid Hagastaden och Odenplan samt Citybanan vid Vanadisvägen/Dalagatan. Bild 8. Viktiga gångstråk
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid11(17 Cykeltrafik Allmänt Inom programområdet planeras för tre olika typer av cyklister: - pendlare som endast passerar genom området, - pendlare med målpunkt i området, - lokal cykling inom området där främst barns och ungdomars behov av säker cykling till skola, idrottshall och grönområde prioriteras. Norrtull passeras av pendlingsstråk för cyklister i såväl nordsydlig (längs Annerovägen mot Norra Stationsgatan som östvästlig riktning (Sveavägen/Norra Stationsgatan. Pendlingsstråken skall vara bekväma och säkra att cykla på, samt vara separerade från gångtrafiken. Då pendlingsstråk korsar en väg i plan är detaljutformningen viktig för att främja god framkomlighet och säkerhet. Pendlingsstråken utformas med sådan bredd att omcykling eller cykling i bredd medges. I och med att programområdet ligger en bit ifrån den spårbundna kollektivtrafiken så är det av stor vikt att goda cykelkopplingar skapas till tunnelbanan vid Hagastaden och Odenplan samt till Citybanans uppgång vid Vanadisvägen/Dalagatan. Gång5ochcykelbroöverNorrtull,1bild9 Bild 9. Viktiga cykelstråk. Se beskrivning av numrerade stråk nedan
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid12(17 Ett gång- och cykelstråk förläggs parallellt med Värtabanans bro på dess södra sida. Denna ansluter i väster till Norra Stationsparken. Härifrån fortsätter cykelstråket söderut mot Norra Stationsgatan och S:t Eriksgatan på lokalgatan i programområdets västligaste del som planeras bli cykelfartsgata. En förbindelse mot Solnavägen finns också västerut längs Hagaesplanadens norra sida som även den planeras bli cykelfartsgata. I öster ansluter stråket till Bellevueparken och vidare mot Roslagsvägen, Albano och Björnnäsvägen. Hur kopplingen mot österut ska förstärkas bör utredas vidare, vilket inte görs inom ramen för detta program. NorraStationsgatan/Sveavägen,2bild9 Längs Norra Stationsgatan/Sveavägen planeras separata cykelbanor med pendelstråksstandard. Dessa kopplar vidare västerut till cykelbanor/-fält längs hela Norra Stationsgatan och vidare mot Huvudsta. I öster kopplar stråket till Sveavägen, Cedersdalsgatan och Roslagsvägen, alla med separata cykelbanor. Norrut är kopplingen till Hagastaden och Hagastråket(längs Norrtullsgatans förlängning samt söderut mot S:t Eriksgatan, Norrtullsgatan och Sveavägen. FörlängningenavNorrtullsgatan,3bild9 Längs Norrtullsgatans förlängning vidare mot Annerovägen planeras separata cykelbanor med pendlingsstråksstandard. Dessa kopplar vidare norrut mot Hagastråket, som trafikverket planerar att bygga om till snabbcykelväg (Kista-Norrtull, och söderut mot Norrtullsgatan där cykling sker i blandtrafik. I öst-västlig riktning kopplar stråket till Norra Stationsgatan/Sveavägen. Lokalgataniväster,4bild9 För att skapa ett högklassigt cykelstråk mellan gång- och cykelbron över Norrtull och Norra Stationsgatan samt S:t Eriksgatan föreslås lokalgatan i programområdets västligaste del bli en cykelfartsgata. På cykelfartsgatan kommer biltrafik endast tillåtas för transporter till fastigheter. Stråket binds samman med de planerade cykelfartsgatorna på norra och södra delen av Hagaesplanaden.
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid13(17 Kollektivtrafik Programområdet kommer att kollektivtrafikförsörjas av busstrafik. Vilka linjer, typ av bussar (stombuss och hållplatslägen som kommer trafikera området är ännu inte klarlagt. Busstrafik kommer med största sannolikhet att trafikera Annerovägen, Norra Stationsgatan/Sveavägen samt Uppsalavägen (ej hållplatser. År 2017 öppnas Citybanans nya station vid Odenplan, med uppgång vid Dalagatan/Vanadisvägen. Gångavståndet från programområdets mitt är ca 800 m. Under 2020-talet planeras trafikeringsstart för tunnelbanan till Hagastaden. Stationerna vid Hagaplan/Torsplan ligger på ett gångavstånd från programområdets mitt på knappt 1 km. Bild 10. Spårbunden kollektivtrafik och gator möjliga för busstrafik
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid14(17 Biltrafik Omledningochfarligtgods E4/E20:s omledningsvägar kommer i framtiden, liksom idag, att gå genom Norrtull på S:t Eriksgatan och Norra Stationsgatan/Cedersdalsgatan. Detta är inte omledningsväg för farligt gods. Länsstyrelsen har beslutat om B-klassning med dispens för viss typ av explosivier för Norra Länkens tunnlar under Hagastaden. Dock kommer inget farligt gods från vare sig E4 eller E20 att ledas om via Norrtull. Kapacitet Med stadens antagande om en total minskning av trafiken i innerstaden har trafikkontoret beslutat att utforma Norra Stationsgatan/Sveavägen som en stadsgata med god framkomlighet för gående och cyklister. Detta får dock inte ske på bekostnad av att dagens kapacitet försämras i det nationella vägnätet. Köer kommer alltid finnas vid infarterna till Stockholm. Målsättningen är att den nya utformningen inte ska försämra dagens köläge och det är av stor vikt att kunna påvisa att trafiken in mot Norrtull inte köar ut på E4:an och skapar låsningar i det nationella vägnätet. Den viktigaste åtgärden för att detta inte ska inträffa är att ett separat högersvängfält från Uppsalavägen mot Klarastrandsleden skapas. Vid beräkningar har trafikverkets senaste prognoser använts för att säkerställa detta. Högersvängfältet ska vara så lång som möjligt för att inte riskera att köer bygger ut på E4:n. Bild 11. Två förslag på hur ett högersvängfält skulle kunna se ut. Hur korsningen faktiskt kommer utformas presenteras i detaljplaneskedet För att säkerställa kapaciteten för biltrafiken i den nya trevägslösningen som programförslaget innebär så har trafikanalyser genomförts på övergripande nivå i Contram och på detaljnivå i
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid15(17 VISSIM. Dessutom har kapacitetsförhållandena beräknats i CapCal. Trafikanalyserna som har haft utgångspunkt i Trafikverkets trafikprognoser för 2030 visar att framkomligheten in till Norrtull är fortsatt god, medan det går lite trögare ut från staden via Sveavägen på eftermiddagen. Detta beror främst på att Sveaplan utgör en flaskhals för trafik från Sveavägen och Cedersdalsgatan. Kapacitetsberäkningar har även tagits fram för Trafikverkets prognoser för 2040, som även de visar på god framkomlighet in till Norrtull. Dock har Trafikverket ännu inte kvalitetssäkrat dessa flöden varför ytterligare analyser inte kunnat göras. Trafikanalyser återfinns i Bilaga 1-4. Trots antagandet om minskad biltrafik kommer Norrtull även fortsättningsvis vara en viktig in- och utfart för ett stort antal bilister, främst i rusningstrafik. Med hänsyn till detta utformas sektionen mellan fasaderna med en viss flexibilitet för att t ex svängfält och slussning ska kunna möjliggöras ifall behovet uppstår.
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid16(17 Parkeringochangöring Parkeringsstrategi för Hagastaden, daterad 160516, är framtagen för projekt Hagastaden och gäller för programområdet. I strategin beskrivs vilka krav som ställs på staden och byggherrar vad gäller parkering för bil och cykel. Angöring ska enligt Stockholms regelverk anordnas inom 10 meter från entré. Om detta visar sig vara omöjligt att åstadkomma ska målsättningen vara ett så kort avstånd som möjligt, med maximalt avstånd 25 meter i enlighet med Boverkets föreskrifter. Cykel I programområdet ska stadens föreslagna cykelparkeringstal följas. Cykelparkeringar ska vara av hög kvalitet och finnas nära målpunkter. För att cykeln ska bli det mest naturliga färdmedlet ska cykelparkeringen ligga i direkt anslutning till målpunkten och närmare eller lika nära som bilparkeringen. Fastigheterna ska ha attraktiva lägen för cykelparkering inomhus och/eller utomhus. För korttidsparkering bör cykelställ, med möjlighet att låsa fast ramen, anordnas. För långtidsparkering bör parkeringen placeras på en säker plats inom- eller utomhus. Lånecykelstationer bör placeras på strategiska ställen inom programområdet för att det på ett enkelt sätt ska gå att ta cykeln till den spårbundna kollektivtrafiken. Bil Boendeparkering kommer inte att tillåtas på gatumark, utan ska lösas inom fastigheterna. Parkeringsplatser inom fastigheten ska vara utformade så att de kan användas av personer med rörelsenedsättning. Inom fastigheterna väster om Uppsalavägen kan parkering vara svår att anordna på grund av de stora nivåskillnaderna på omgivande lokalgator samt att en dagvattenmagasinkulvert planeras inom ett av kvarteren och således begränsar garagemöjligheten. Oavsett svårigheterna finns det en nytta med att samförlägga parkeringsplatser varför fastigheternas parkering föreslås förläggas i Norra Stationsgaraget. Parkeringen avses då regleras med parkeringsköp. Om parkering för rörelsehindrade inte kan anordnas inom fastigheten, ska plats finnas på gatumark för att anordna sådana inom 10 meters avstånd från entrén. Om detta visar sig vara omöjligt att åstadkomma ska målsättningen vara ett så kort
Exploateringskontoret AvdelningenförStoraprojekt Hagastaden TrafikPM HAG02/1 Sid17(17 avstånd som möjligt, med maximalt avstånd 25 meter i enlighet med Boverkets föreskrifter. Öster om Uppsalavägen planeras för en blandad bebyggelse inrymmande bostäder, verksamheter, skola och en idrottshall. För bostäder är parkeringstalet satt till max 0,5 platser/lägenhet. För fastigheter som har många smålägenheter och satsar extra på mobilitetsåtgärder finns möjligheten att sänka parkeringstalet till 0,3 platser/lägenhet. Verksamheter har ett parkeringstal på 1-4 platser/1000 kvm BTA och studentbostäder/hotell <0,1platser/rum. Vad gäller behovet av parkeringsplatser till skola och idrottshall kommer detta att utredas vidare i senare skede.