Attention förbundet för dig! Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider information och kunskap

Attention förbundet för dig! Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider information och kunskap Attention arbetar för: Att människor med NPF ska få hjälp och stöd Att vård och stöd ska ha hög kvalitet och vara evidensbaserad Att skapa möten och verksamhet för medlemmarna Att kunskap från experter ska nå ut, via media, webbplats och tidning 1

Hos oss samlas: Människor i alla åldrar med NPF, anhöriga och yrkesverksamma inom området, intresserade Skolor, organisationer, företag och andra föreningar kan bli stödmedlemmar Attention har 12 800 medlemmar Medlemskapet kostar per år: Huvudmedlem 200 kr Familjemedlem 50 kr Stödorganisation 300 kr 2

Vad ingår i medlemskap? Kunskaper Tillgång till en lokal förening Kontakter samtalsforum och nätverk Konferensinbjudningar Fem tidningar om året Nya idéer och erfarenheter Påverka Projekt Attentions egna Vägar till jobb Fri-projektet Ung Vuxna-projektet Anhörigprojekten Skolprojektet Ekonomikoll Samverkansprojekt Visionsrum Hjälpmedelsprojekt (HI) Konst- och speldesignlinje (Ädelfors folkhögskola) 3

Vad är NPF? Våra diagnoser 4

Hur vanligt hos vuxna? Autismspektrumtillstånd ca 0.6-1% ADHD hos vuxna ca 2-3% Lindrig utvecklingsstörning ca 1% Svag begåvning flera procent 9 Samtidiga psykiatriska tillstånd Depression Bipolär sjukdom Ångest, paniksyndrom Sömnproblem Ätstörningar Självskadebeteende Brett tänkande nödvändigt för att känna igen grunddiagnosen, även när problembilden visar sig i andra symtom än kärnsymtomen 5

Orsaker NPF Sjukdomar hos modern under graviditeten Förlossningskomplikationer Sjukdom i tidig ålder Genetik, kemi och mutationer Exekutiva funktioner Aktivering att organisera och prioritera Fokus att hålla kvar och skifta Strävan/ansträngning att upprätthålla koncentration, alerthet, energi och reglera processhastighet Känslor att modulera, att klara frustration Minne använda arbetsminne Självreglering kontrollera sina handlingar, aktivitet och impulskontroll 6

DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. Senaste version maj 2013. ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems - Tenth Revision) Den nu gällande upplagan av ICD, en allmänt accepterad standard för klassificering av sjukdomar, utgiven av Världshälsoorganisationen(WHO). ICD-10 färdigställdes 1992 och den senaste versionen är från 2011. ADHD/DAMP Alexander Crichton, skotsk läkare 1763-1856 Christoffer Gillberg, professor barn- och ungdomspsykiatri 7

ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disfunktion 1. Kombination av uppmärksamhetsproblem, överaktivitet och impulsivitet. 2. Uppmärksamhetsproblem men inte är överaktiva/impulsiva. ADD (Attention Deficit Disorder). 3. De som huvudsakligen har problem med överaktivitet och impulsivitet. Vanligt vid ADHD Ouppmärksam på detaljer eller gör lätt slarvfel Svårt att behålla uppmärksamheten Verkar inte lyssna Följer inte givna instruktioner Svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter Tappar ofta bort saker Lättdistraherad av yttre stimuli Ofta glömsk i det dagliga livet 8

Vanligt vid ADHD Rastlöshet och motorisk oro Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv Pratar ofta överdrivet mycket Avbryter eller inkräktar på andra Undviker ofta att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet Risker - killar med ADHD Avbruten skolgång Mobbning Arbetslöshet Ekonomiska svårigheter Missbruk Kriminalitet Socialt utanförskap 9

http://jagharadhd.se/?v=zn5di4p5zgm www.attention-riks.se 19 Tjejer ADHD Svårupptäckta! Överdriven pratsamhet Sömnproblem Rastlöshet som visar sig i pillande, skrivande, tuggande. Hyperreagerar Hypersocial/socialt undandragande Svårigheter att planera, glömska Lämnar aktiviteter 10

Risker - tjejer med ADHD Rökning Tidiga graviditeter Sexuella problem Utbrändhet Ätstörning Depression Socialt utanförskap Ekonomiska svårigheter ADHD skillnader flickor - pojkar Flickor får mindre hjälp i skolan Få har extra stöd Flickor upptäcks mer sällan av lärare Vanligt med hög frånvaro på högstadiet Flickor får särskilt svåra symtom på högstadiet, men bilden känns inte igen studier av Svenny Kopp och Christopher Gillberg 22 11

http://jagharadhd.se/?v=xxb0re l5gmi www.attention-riks.se 23 Aspergers syndrom Hans Asperger, 1906-1980 Österrikisk psykiater och barnläkare www.attention-riks.se 24 12

Aspergers syndrom Svårigheter i kontakten med andra människor Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra Aspergers syndrom Klumpighet i rörelserna och i att använda kroppen Hamnar ofta i tvingande rutiner och/eller handlingar Ofta säregna eller ovanliga sinnesintryck 13

http://www.youtube.com/watch?v=4_suetq2kgy&noredirect=1 www.attention-riks.se 27 Tjejer med AST Imitation - härmar andra tjejer som är socialt duktiga. Språklig begåvning döljer brister Hjälp-jag-kompis Står ofta i utkanten av gruppen vilket gör att det kan se ut som att de är med i gruppgemenskapen. Kompenserar och upplevs mer neurotypiska Kan vara under- eller översociala Utsatta socialt, emotionellt och sexuellt Tenderar till överempati och kontrollbehov 14

Tjejer med AST Mognar oftare senare än andra tjejer i samma ålder, både emotionellt och socialt. De repetitiva beteendena är mindre tydliga. Inte alltid ett specialintresse och har de det så är det vanligt att det är inom områden som människor, språk, djur, kultur eller litteratur. Medan killar ofta reagerar utåt och är aggressiva är det vanligare att tjejer reagerar inåt i tyst ångest. 29 Tourettes syndrom Gilles de la Tourette 1857-1904, fransk neurolog. Beskrev syndromet för första gången 1884. 15

Tourettes syndrom (prevalens 0,5-1%) Samtidig förekomst av motoriska och verbala tics. Olika typer av rörelser, ryckningar, harklingar och läten. Förekommer ofta tillsammans med impulsivitet och hyperaktivitet Enstaka tics vanligt Tvångssyndrom, OCD prevalens ca 1-2% Tvångstankar Sjukdom, olycka Skada någon Göra fel Tvångshandlingar Upprepning av handlingar Undvikande Måste göra rätt 16

http://www.youtube.com/watch?v=lqlcs4dcss&feature=player_embe dded&noredirect=1 www.attention-riks.se 33 Hur visar sig funktionsnedsättningarna? Tidig debut Sent eller tidigt tal. Avvikande tal. Påtagligt över- /underaktiva. Konflikter med andra barn Häftiga utbrott Motorisk klumpighet. 17

Gemensamma drag Kognitionshandikapp Oförmåga, inte ovilja Vanligt med flera diagnoser Finns mitt ibland oss Lite hjälp kan göra stor skillnad Tidiga insatser avgörande NPF dolt funktionshinder? Avgörs av: Den egna förmågan - omgivningens krav Svårare idag? NPF-paradoxen: Synliga konsekvenser - osynliga svårigheter 18

SJUKSKÖTERSKA ÅKLAGARE LÄKARE KURATOR FÖRVALTARE Kriminal- HANDLÄGG FK SKULDSANERARE KURATOR GOD MAN Psykiatrisk POLIS vård SKÖTARE vård VÅRDARE Försörjning SOCIONOM IFO ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING Beroende- vård ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM MARIA UNGDOM Missbruks- vård PSYKOTERAPEUT PSYKOLOG LÄKARE BARNMORSKA BOENDESTÖD IFS RSMH Ungdomar på glid Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk SOC BARN/UNGA FÄLTASSISTENT ADVOKAT KRONFOGDE DOMARE LVU BUP ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT BOENDESTÖD SKÖT Boende BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ARBETSVÄGLED OSA-HANDLED Sysselsättning SYOKONSULENT SPECILAPEDAGOG Skola & utbildning SKOLSKÖTERSKA KURATOR LÄRARE ELEVASSISTENT MOBBINGTEAM KASAM - Känsla av sammanhang 19

Diagnosens betydelse En hjälp för en person att förstå mer om bakgrunden till sina svårigheter och hur svårigheterna påverkar hur man fungerar. Den kan göra det möjligt att hitta vägar att bemästra eller komma runt det som hindrar en. Skydd mot överkrav! Att tänka på i möten 20

Ytterligare komplikationer Tidigare misslyckanden Pålagringar Redan kört i botten Integritet Svårt att veta var man kan be om hjälp 41 Empowerment Ingen specifik terapiform Alla människor har resurser och kapacitet att definiera sina egna problem och utveckla handlingsstrategier för att lösa dem. Även människor med funktionsnedsättningar är personer som är kapabla att styra över sina egna liv och inte objekt för myndighetsutövning. 21

Brist på kunskap Kommunikationen blir obegriplig Förväntningarna orimliga Frustration hos såväl brukare som vårdgivare och tjänstemän Man missar fungerande strategier, metoder och hjälpmedel Pålagringar 43 Framgångsfaktorer Kunskap om funktionsnedsättningarna Alla känner till svårigheterna och kan bemöta på rätt sätt och nivå Bra relationer mellan alla inblandade Arbetssätt som visar att man TROR PÅ och SER individen Stabila och mogna vuxna som klarar provokationer, kan sätta gränser och hålla strukturen Bra samarbete med anhöriga 44 22

Strategier Acceptans Sortera Anpassa Rensa och röj Kompensera Konkretisera Undvika Kommunikation- hur gör man då? 1. Positiv uppmärksamhet 2. Effektiva uppmaningar 3. Uppmuntran och beröm 4. Konkreta belöningar 5. Förutse och planera problemsituationer 6. Medvetet ignorera problembeteende 7. Time-out 8. Problemlösning 23

Forts. kommunikation (barn) Förvissa dig om att du verkligen har fångat uppmärksamheten. Förklara inte för mycket det gör bara barnet förvirrat. Använd gärna gester och minspel för att förtydliga och påminna. Tala om exakt vad du vill att barnet ska göra inte vad det inte ska göra för då riskerar du att barnet gör precis det! Tänk på ditt tonfall så att du inte förmedlar negativa förväntningar till barnet eller låter affekterad. Ett neutralt tonfall är ofta bäst. Be barnet repetera vad du sagt. Använd påståenden inte frågor. Utgångspunkter Identifiera svårigheterna. Hitta rätt knep/hjälpmedel för rätt person. Informera om den tid en ny rutin tar för att sätta sig. En i taget Uppmuntran. Vikten av utvärdering. Bjud in omgivningen. 24

Strategier på arbetsplats/skola Tydliga deadlines. Avskalad miljö. Respektera varandras arbetsro. Avvägt informationsflöde. Inställningar för mail/internet Feedback Mentor/coach/ansvarig Gemensamma trivselregler Strategier på arbetsplats/skola Var sak på sin plats. Egen plats. Tydligt förmedlade förväntningar. Tydlig information. Lugn vrå /vilorum. Gemensamma aktiviteter efter förmåga. Stadig, ständig plats. Möjlighet till rörelse. 25

Perception konsekvenser i vardagen Känslighet mot starkt ljus. Känslighet mot ljud. Känslighet mot vissa material. Svårt med många synintryck. Svårt med splittrade ljudintryck. Okänslig/överkänslig Åtgärder Tänk över ljuskällor Freestyle/hörlurar Vilka ljudkällor kan man undvika? Undvik placering vid exempelvis kopiatorn eller allmänna platser Möjlighet till en egen plats/skärmar Stör ej-skylt Möblemang Begränsad telefon- och chattid 26

Uppfatta helheter och sammanhang Kan få svårt att följa med och förstå vad som blivit beslutat vid exempelvis grupparbeten eller personalmöten Kan få svårt att uppfatta och förstå vad som blivit beslutat vid enskilda planeringsmöten. Svårt att se processer från ax till limpa. Problem med att komma igång. Problem med att avsluta utan att fastna i detaljerna. Tips Skriv en ärendelista i förväg skriven i punktform. Skriv ett protokoll efteråt i punktform. Använd konkreta ord. Bort med snömoset! Använd tidshjälpmedel. Gör en beräknad tidsplan för varje led i kedjan. Dela upp arbetet i mindre delar. Mentorns roll viktig. Mejla information Skicka påminnelser Ge feedback 27

Skapa förutsägbarhet Innan aktivitet ska du/personen ha svar på: Vad? Var? Hur? Vem? När? Hur länge? Vad händer sen? Allmän info (adresser/koder/kontaktuppgifter) Exempel på program vid en aktivitet: När. Vart.. Med vilka.. Vad ska jag göra där: - När vi kommer dit.. - Vad ska vi titta på - När vi ska fika. - När ska vi åka hem - Om jag vill åka tidigare 28

Tänk på! I en mörklagd värld är ingen blind Tack! Tillsammans stöttar vi varandra Tillsammans är vi starka Tillsammans påverkar vi de ungas framtid Tillsammans kan vi förändra samhället Läs mer på www.attention-riks.se 29

Fallbeskrivning Anna är X år gammal. Hennes föräldrar är separerade och hon bor växelvis hos mamma och pappa. Annas dröm är att i framtiden jobba inom reklambranschen. Anna är ett mycket kreativ och social person. Hon har alltid något på gång och älskar att umgås med vänner och hitta på kul saker. Anna har svårt att komma i tid till skolan, hon är svårväckt och det tar lång tid att bli klar på morgonen. Hon missar därför ofta första lektionen. Vissa dagar kommer hon inte iväg till skolan alls. Hon försöker lägga sig i tid på kvällen men det är så mycket som ska fixas så hon har svårt att komma i säng och ibland svårt att somna på grund av alla tankar som far runt i huvudet. Skolarbetet blir lidande och hon känner sig väldigt stressad över detta och oroar sig mycket för att inte nå sina mål i livet. På lektionerna är hon trött men samtidigt uppvarvad och har svårt att fokusera på vad läraren säger och på det hon ska göra. Hon lämnar ofta klassrummet för att gå på toaletten bara för att hon känner att hon har svårt att sitta still. 59 30