2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll



Relevanta dokument
SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

A1: Språkstörning hos barn - vad är det och vad får det för konsekvenser?

ESSENCE Logopedens arbete vid utredning av barn

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Vägledning för Barnhälsovården Några reflektioner efter ett år. Björn Kadesjö Socialstyrelsen

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

3 års hälsobesök i team

Lindrig utvecklingsstörning

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Språkstörning handlar det bara om språk?

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Språkscreening vid 2 ½ års ålder på barnavårdscentralen en metodbeskrivning

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Läs- och skrivsvårigheter, ADHD och autism: Hur hänger det ihop? Vilka är konsekvenserna för praktiken?

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Att hantera två eller flera språk

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

INTE BARA SEN SPRÅKUTVECKLING. Innehåll. Hur vanligt är språkstörning?

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Information angående 2½ års språk- och autismscreening fortsatt utförande from 1 januari 2011

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

BARNS SPRÅKANDE I FÖRSKOLAN

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Ny behandling vid autism

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2½-3 åringar med grav språkstörning på BVC

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Varför fattar dom inte vad vi gör?

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

HjällboSamverkan Små barn

Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter

Språkutveckling 0-3 år

Om autism information för föräldrar

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

15 högskolepoäng Nivå G2F Termin 4

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barn och elever med språkstörning

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Anette Hellström Sidan 1 av 10

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Språksvårigheter och flerspråkighet

Autism Spectrum Disorder

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Hälsobesök 4 år. 60 minuter

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Pragmatisk och narrativ utveckling

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Studiepaket språkstörning moment 2

Att ta på sig rätt glasögon

Logopedimottagning barn och ungdom

Social kommunikation. Språkförskolekonferens Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Om autism information för föräldrar

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Yttrande över La sdelegationens beta nkande Barns och ungas la sning ett ansvar fo r hela samha llet SOU 2018:57

Transkript:

Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering Carmela Miniscalco, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Sahlgrenska Akademin, & Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet Finns det samband mellan språkstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex. Autism, ADHD? Definitioner Tal Språk Kommunikation Språk Tal Miljö Gener Närvaro av en annan mänsklig person som samspelar med barnet är avgörande! Utveckling Kommunikation riskfaktorer Hur förvärvar barnet kommunikations- och språkförmåga? Medfödda förutsättningar Behov av rätt stimulans vid rätt tid Barnet är aktivt och kreativt Samspel måste till! Typisk språkutveckling Den utveckling som majoriteten av barnen företer Samspel mellan språklig och kognitiv utveckling Barnet medfödd förmåga att skilja mellan olika språkljud utvecklar minne för objekt och händelser i omgivningen utvecklar objektpermanens utvecklar förmåga till delad uppmärksamhet 1

Typisk tal- och språkutveckling 3-8 månader trivselläten 8-12 månader stavelsejoller 12 månader enstaka ord, härmning 1,5 år ordförrådsspurt Hälsoövervakning BVC 10-18 månader Reagerar barnet på sitt namn? Söker språklig kontakt? Säger minst 8 ord - förstår fler? Förstår enkla frågor? Härmar? Hälsoövervakning BVC 2½-3 år Hälsoövervakning BVC 4 år Förstår barnet enkla frågor och uppmaningar? Talar barnet i minst: 2-ordsmeningar vid 2½ år? 3-ordsmeningar vid 3 år? Obegripligt tal även för familjen? Finns föräldraoro? Munmotorik: Tuggar? Dreglar? Icke-flytande tal - iterationer? Ofullständiga satser? Begränsat ordförråd? Svårbegripliga utanför familjen? Ingen rollek? samtal bildbenämning 2 år 3 år Typisk tal- och språkutveckling forts. tvåordssatser, enkla språkljud treordssatser, förenklat uttal 4 år längre meningar, de flesta språkljud finns 5 år långa meningar, talar rent, r, sje- tje- kan vara svårt, rimmar, leker med ord = språkligt medvetenhet 6-7 år börjar läsa och skriva Språklig medvetenhet Att flytta uppmärksamheten från innehållet det som sägs, till formen, d v s hur det sägs Språkligt medveten kan man vara på alla språkliga nivåer 5-åringar brukar känna igen rim, identifiera ljud dela upp ord i stavelser, tex kaka [ka-ka] 6-åringar dela upp ord i ljud (analys) tex kaka [k-a-k-a] foga samman ljud till ord (syntes) tex [s-t-o-l] blir stol Den språkliga medvetenheten utvecklas gradvis! 2

Kommunikativ utveckling Samtalsfärdigheter vid 3 år: påbörjar ett samtal Svarar Frågar uppmanar eller följer uppmaningar kommenterar, återkopplar Samtalsfärdigheter vid 4 år: anpassar sitt yttrande till mottagaren beskriver vad lyssnaren inte vet hänvisar till vad som redan sagts Språkförsening vs Språkstörning Språkförsening (language delay). En förlångsammad utveckling som följer det normala mönstret. Normaliseras ofta utan behandling Språkstörning (language impairment). En avvikelse från normal utveckling. Kräver insatser av logoped/specialpedagog. Samtalsfärdigheter vid 5 år: Berättarförmågan utvecklas. Barnet kan hålla en röd tråd i ett händelseförlopp och beskriva hur delarna hänger ihop Riskfaktorer för Språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Ärftlighet Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning) Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning, syrebrist) Hörselproblem Hjärndysfunktion Motoriska begränsningar Avvikande allmän utveckling Miljö- bristande stimulans Kön Orsaker till språkstörning Komplex multifaktoriell orsaksbakgrund kombinationen av många olika gener med liten effekt samverkar tillsammans med miljömässiga riskfaktorer (Pennington, 2006, Bishop, 2008) Förekomst Språkstörning Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende på vilken definition av språkstörning och vilka testinstrument som används Internationellt: 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998) I Sverige: 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav språkstörning (Westerlund, 1994) ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav språkstörning (Miniscalco, 2003) Språkstörning är den vanligaste förekommande störningen hos förskolebarn Karaktäristiska drag i språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Joller i mindre omfattning Sen taldebut Långsam tal- och språkutveckling Svårförståeligt tal Svårt lära sig nya ord samt mobilisera dem Språkförståelse, språkanvändning och kommunikation påverkad 3

Språkstörning kan drabba olika språkliga domäner Grader av språkstörning (Nettelbladt & Salameh, 2007) Grad Påverkade domäner Lätt Fonologi FÖRSTÅELSE Fonologi (särskilja språkljud, verbalt korttidsminne) Grammatik (satsförståelse) Semantik (ordförståelse) Pragmatik (situationsanpassad förståelse) PRODUKTION Artikulation Fonologi Grammatik Semantik (ordförråd) Pragmatik (situationsanpassad användning) Måttlig Grav Mycket grav Fonologi Grammatik Fonologi Grammatik Lexikon Språkförståelse Pragmatik 20 VIDEO Långtidsuppföljningar av barn med språkstörning 4 av 5 barn med utfall på 2½-års språkscreening hade behov av vidare utredning (Miniscalco et al, 2001) 61% av barnen med utfall på 3-års språkscreening hade komorbiditet med andra utvecklingsavvikelser i skolåldern (Westerlund et al, 2002) 20 av 23 barn i Språkförskola i Stockholm hade svårigheter motorik, kognition och beteende (Fernell et al, 2003) Språkstörning och Dyslexi hur hänger det ihop? 41-75% av barn med sen språkutveckling el språkstörning får Läs- och skrivsvh i 8åå Screening av tal och språk vid BVC: Remisskriterier vid 2½-års ålder talar 0-25 ord saknar 2-ordssatser dålig språkförståelse (Law et al.,1998) Personer med dyslexi har haft språkstörning (Bishop&Snowling,2004) Remiss logoped + hörselprövning 4

Procent 2012-08-31 Några forskningsfrågor Finns det kvarstående skillnader mellan barnen med positiv dvs språkliga problem och negativ dvs utan språkliga problem 2½-års screening vid 6 års ålder? Har barn som identifierats via 2½-års screening språkliga, utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter i tidig skolålder? LI? LI? N=133 Studiegrupp N=25 Total screeningpopulation i S Bohuslän 1998 N= 2216 ~6% ~2% ~92% N ~ 44 MR CP EP Syndrom N=2039 Jämförelsegrupp N=80 Deltagare 25 barn med positiv screening (=språkliga problem) 80 barn med negativ screening (= inga problem) vid 2½-års ålder Alla barn var dragna ur populationen (Samtliga 105 barn screenades på BVC vid 4-års kontrollen) 22 barn med språkliga problem och 77 barn utan logopedbedömdes vid 6 år Vid 6 år testades olika språkliga domäner Fonologi produktion, bearbetning och fonologisk medvetenhet Grammatik produktion, förståelse och grammatisk medvetenhet Semantik produktion och förståelse Pragmatik språkanvändning Språkliga svårigheter hos 22 LD barn och 77 screeningsnegativa 70 60 50 40 30 20 10 0 Slutsats 6-års uppföljningen Barn som inte klarar 2½-års screeningen har kvarstående svårigheter vid 6 år, åtminstone på gruppnivå Signifikanta svårigheter i olika språkliga domäner (språkljud, grammatik, ordförråd och språkanvändning) Med språklig medvetenhet, ffa fonologisk Screen-positive at age 2½ y Screen-negative at age 2½ y Risk för läs- och skrivsvårigheter! Miniscalco,Westerlund & Lohmander(2005). Acta Paediatrica 94, 1798-1806. 5

Frågeställningar vid 7-8 års uppföljningen Har barn som identifierades vid 2½ års screeningen några utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska svårigheter när de undersöks av läkare, psykolog, och logoped i tidig skolålder? Predicerar kvarstående språkliga problem vid 6 års ålder sådana svårigheter? Metod vid 7-8 års uppföljningen Parallell utredning av barnen Logopedbedömning Neuropsykologisk bedömning Läkarbedömning 5-15 Nordiskt formulär (FTF) för utredning av barns utveckling och beteende till föräldrar och skola www.5-15.org Studiegrupp n=21 (17 pojkar, 4 flickor) av de ursprungliga 25 screening-positiva barnen Resultat: Uppföljning av barnen i tidig skolålder 13 av de 21 testade 7-8 åringarna hade en neuropsykiatrisk diagnos Åtta barn hade AD/HD huvudsakligen uppmärksamhetsbrist Fem barn hade ASD varav 2 st autistiskt syndrom och IQ 70 Två av barnen hade svag begåvning (IQ 71-84) och inlärningssvårigheter Varje familj erbjöds en sammanfattning av logoped, psykolog och barnläkare och vissa barn har blivit klinikbarn på BNK Predicerade språksvårigheter vid 6 år resultatet av den multidisciplinära us vid 7-8 års ålder? 7 av de 21 screenings positiva barnen hade lindriga språkliga problem vid 6 års ålder - 5 av dem hade ingen neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen 14 barn hade kvarstående stora språkliga problem vid 6 år - 13 av dem hade en neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig försening vid uppföljningen Miniscalco C., Nygren G., Hagberg B., Kadesjö B. & Gillberg C.(2006). Developmental Medicine and Child Neurology 48, 361-366 Fortsatta språkliga svårigheter skolåldern? Barn med språkliga problem vid 2½ år hade vid 7-8 års ålder svårigheter med: Berättarförmåga Miniscalco, C., Hagberg, B., Kadesjö, B., Westerlund, M. & Gillberg, C. Narrative skills, cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8 year old children with late developing language. International Journal of Communication & Language Disorders, 2007; Volume 42, Issue 6, 665 681 Non-ordsrepetition Miniscalco & Gillberg (2009) Non-word repetition in 7-year old children with late developing language and/or neuropsychiatric disorder. Research in Developmental Disabilities. 2009;30:1145-1154 Läsförmåga Miniscalco & Dahlgren- Sandberg (2010). Basic reading skills in Swedish children with late developing language and with or without autism spectrum disorder or ADHD. Research in Developmental Disabilities, 31, 1054 1061 Begränsningar Liten studiegrupp Bortfall (3/25 barn med positiv screening (LD) och 3/80 screeningsnegativa (LN) vid 6 årsålder) Ojämn könsfördelning LD (21 pojkar,4 flickor) LN (38 pojkar, 42 flickor) Avsaknad av kontrollgrupp vid 7-8 års bedömningen 6

Autism, ADHD och språkstörning 40 nyinremitterade barn till BNK testades på ett identiskt sett som barnen med språkstörning (medelålder 7.3 år) 31 fick ASD diagnos(eller komb ASD/ADHD) 9 fick ADHD diagnos Hagberg B., Miniscalco C & Gillberg C.(2010). Clinic attenders with autism or attention-deficit/hyperactivity disorder. Cognitive profile at school age and its relationship to preschool indicators of language delay. Research in Developmental Disabilities,31(1):1-8. Resultat logopedkontakt och begåvning 24 av 40 BNK barn(60%) hade varit i kontakt med logoped under förskoleåren 20 av 31 barn med ASD hade varit i kontakt med logoped, 12 barn redan vid 2½ åå 2 av 9 barn med ADHD hade varit i kontakt med logoped, men senare De 60% som hade haft logopedkontakt hade lägre begåvningsnivå (FSIQ =83.3) jfr med de som inte hade haft logopedkontakt (FSIQ=93.1) Hur hänger autism och språkstörning ihop? Det finns barn mitt emellan SLI och autism Det finns SLI hos släktingar till barn med autism Barn går in och ut ur SLI- och autismdiagnos när de följs över tid Språklig form (språkljud + grammatik) Specifik språkstörning Autistiskt syndrom Asperger s syndrom Social språkanvändning Pragmatisk språkstörning Intressen Bishop, 2000 Språkstörning hos familjemedlemmar till barn med autism Språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter hos 25% av föräldrar och syskon jfr med 5-10 % av kontroller (Fombonne 1997, Folstein et al. 1999) Dvs prevalensen för SLI är större än förväntat hos familjemedlemmarna! Autism fanns hos ca 3% av syskonen till barn med SLI (Hafeman & Tomblin, 1999), dvs samma prevalens av autism som hos syskon till barn med autism Prevalens av autism i populationen var då ca 0.1% Språk- och kommunikationstörning vid autism Uteblivet eller begränsat joller Utebliven eller sen talutveckling Förlust av ord Pekar inte, vill inte dela sitt intresse med andra Svårt att samordna blickkontakt med gester och ljud för att förmedla önskemål o tankar Svårt med turtagning Imiterar inte 7

Språk- och kommunikationstörning vid autism (forts) 1/3 av barnen utvecklar aldrig något funktionellt tal (Rapin, 1997) Hos talande barn förekommer ekotal Talflyt, ordförråd, grammatik, fonologi påverkat (Tager-Flusberg, 1999) Konkret språkförståelse Problem med pronomen (jag/du/han/hon) Svårigheter med berättande (narrativor) Avvikande prosodi och röstläge Språk- och kommunikationstörning vid Asperger syndrom (AS) Tidig språkutveckling ofta ua, men från tyst till att börja tala i meningar vid 2 år Pedantiskt lillgammalt språkbruk Nyordbildningar Svårt att förstå ordvitsar, metaforer Bokstavlig tolkning Svårt med frågeord Avvikande satsmelodi Tvekljud, mazes Hos barn med autism och AS finns ibland hyperlexi, dvs avkodningen fungerar väl men de förstår inte vad de läser! AD/HD Förekommer hos 5-6% av barn i skolåldern Beteendeproblem inom uppmärksamhet och/eller överaktivitet/impulsivitet före 7 års ålder Inlärningsproblem Exekutiva funktioner (planera, reglera, minnas) Språkliga & kommunikativa svårigheter vid AD/HD (Bruce m.fl 2006) Verkar inte lyssna Talar impulsivt/avbryter andra Har svårt att följa instruktioner, särskilt när språket är abstrakt Kastar ur sig svar innan frågan ställts Har ofta läs- och skrivsvårigheter Har svårt att följa regler Språkliga svårigheter vid AD/HD forts Slutsatser Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder Språkstörning är sällan specifik Har svårt att samtala, dvs att tala o lyssna samtidigt Svårt att förklara/berätta sammanhängande Ordförrådet outvecklat och dåligt organiserat, leder till ordmobiliseringssvårigheter Språkförståelsesvårigheter och pragmatiska svårigheter är större problem än expressiva språkförmåga Språkstörning ändrar karaktär över tid Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3åå löper stor risk att ha språkliga, neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga avvikelser i tidig skolålder Barnen behöver följas upp noggrant under förskoleåren och i tidig skolålder Uppföljningen bör inkludera såväl språklig som psykologisk och läkarbedömning Team! 8

TACK! carmela.miniscalco@neuro.gu.se 9