Välkomna till dagens seminarium

Relevanta dokument
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Hälsokonvent Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)

>60 medicinska?llstånd

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Tidiga interventioner

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Samtalsteman om alkohol

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Alkoholberoende, diagnos

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

CERA medlemsbrev oktober 2017

Inledning

Studenter och alkohol

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

CERA ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

X (?) Seminarium på Drogfokus Motiv och möjliga åtgärder - alkohol i arbetslivet. Ulric Hermansson, tfn

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Tidiga interventioner

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet


Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Behandling vid samsjuklighet

Alkohol- och drogpolicy

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Alkohol- och drogpolicy

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

INGRAM. Hur många blev det?

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Missbruksutredningen: bakgrund

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Företagshälsovården behövs för jobbet

Alkohol och minne. APEC presentation Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

motiverande samtal (MI)

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Vad är nationella riktlinjer?

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Alna. Dilemma Alna modell

fakta om alkohol och hälsa

Transkript:

Välkomna till dagens seminarium 2018-03-08 0

Alkohol på jobbet vems ansvar? Sara Norell Inköps- och sortimentschef Systembolaget

Arbetstagarna efterlyser information

Kunskapsspridning viktig del av vårt uppdrag

Det förebyggande arbetet mot alkoholskador prioriteras

CERA ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTSområdet Claudia Fahlke, föreståndare för CERA, professor i hälsopsykologi, leg psykolog

Cirka 90% av den vuxna befolkningen dricker alkohol Genomsnittssvensken dricker cirka 9 liter ren alkohol per år Sverige är långt ifrån värst, men avståndet till andra EU länder har minskat I Sverige har drygt 1 miljon vuxna personer problem med alkohol (CAN, 2016; Folkhälsomyndigheten, 2014)

Fler män än kvinnor har ett alkoholberoende (70% versus 30%) Kan ge upphov till minst 200 olika sjukdomstillstånd (t.ex. cancer, magsår hjärt-kärl sjukdomar) Psykisk ohälsa är vanligt förekommande (t.ex. ångest, depression) (Socialstyrelsen, 2015; WHO, 2016 )

Ett beroende drabbar vanligtvis minst två anhöriga Alkohol är involverat i mer än hälften av alla våldsrelaterad situationer Den svenska supen kostar samhället cirka 50 miljarder kr/år (produktionsbortfall, sjukdomar, olyckor m.m.) (BRÅ, 2015; Socialstyrelsen, 2015)

Personer med alkoholberoende har i genomsnitt åtta gånger högre dödlighet jämfört med den övriga befolkningen Livslängd på knappt 60 år når inte pensionsålder Ett beroende förkortar livet med cirka 20 år

Aktivitet hos befolkningen 2016 Studerande 5% Förtidspensionerade 3% Arbetslösa 4% Övriga 3% Barn och pensionärer 36% Sysselsatta 49% (SCB, 2016)

Förebyggande arbete PREVENTIONSPARADOXEN Uppmärksamma tidigt Korta insatser Inget beroende Riskbruk Skadligt bruk Rehabilitering Arbetsanpassning Beroende

KUNSKAPSCENTRUM FÖR FORSKNING, UTBILDNING OCH SAMVERKAN I ANDTS-OMRÅDET (CERA) FORSKNING UTBILDNING IMPLEMENTERING EXPERTUPPDRAG

KUNSKAPSCENTRUM FÖR FORSKNING, UTBILDNING OCH SAMVERKAN I ANDTS-OMRÅDET (CERA) För att kunna effektivt förebygga behövs mer alkoholkunskap och vi i CERA har den! www.cera.gu.se

ALKOHOL och HJÄRNPÅVERKAN Bo Söderpalm Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborg

(Gin Lane, W. Hogarth, 1751, engraving. The British Museum, London) Sverige idag ca 2500-4000 alkoholrelaterade dödsfall/år ca 330 000 alkoholberoende en alkoholberoende person söker VC 4-5 ggr/år (jmfr ½-1 gång/år) alkohol bakom 30% av vården på akutkirurgiska avdelningar och 80% av våldsbrotten! kostnad? - 30-100 miljarder kronor/år!

Etanol Jämförelsevis mycket stora doser krävs för effekter (en drink 8-12 g = 0.17-0.26 mol) 1-2 mol på en fest motsvarar 0.5 kg av de flesta andra droger

Alkoholens väg genom kroppen Munnen: intas (vanligen) genom munnen Magen: en del alkohol tas upp I magsäcken, men det mesta passerar till tunntarmen och tas upp där (75-80%) Levern: passerar levern och börjar oxideras där (ca 0.1 g/kg och timme) Hjärtat: når hjärtat och pumpas därifrån ut till alla organ i kroppen.t ex Hjärnan där vi upplever effekterna av alkohol

Alkohol - verkningsmekanismer Alkohol interagerar i rusrelevanta koncentrationer med ligandstyrda jonkanaler GABA A /bensodiazepinreceptorer Nikotinerga acetylkolinreceptorer Strykninkänsliga glycinreceptorer 5-HT 3 receptorer (serotoninreceptor) NMDA receptorer (glutamatreceptor)

Dessa jonkanaler är lokaliserade på olika typer av nervceller, som dopaminneuron, serotoninneuron, etc. DA

Centralnervösa effekter av alkohol Eufori Stimulation Välbehag Ångestdämpning Ökat självförtroende Hämnings- och omdömeslöshet Labilitet Aggressivitet Sluddrande tal Koordinationsstörning Ataxi Melankoli Sänkt intellektuell förmåga Sedation - koma - död

Flera kognitiva domäner påverkas av alkohol Minne, inlärning Arbetsminne Exekutiva funktioner Visuospatiell funktion Processhastighet Kognitiv flexibilitet Verbalt flöde Decision making

Alkohol och kognition Akut Både GABA A -receptor stimulering och NMDAreceptor blockad försvårar Long-Term Potentiation (LPT) Försämrad inpräglingsförmåga och försämrat minne beroende på graden av berusning

Alkohol och kognition Kroniskt Många domäner påverkade men ofta inte så stora effekter (frånsett funktioner förknippade med beroendet som sådant), adaptationer? Hjärn- atrofier Båda relativt reversibla vid längre tids nykterhet (om ej demens)

100 g/dag = 8 standarddrinkar/dag = ca 1,6 flaskor vin/dag = ca 5 StÖl (50 cl) = ca 8 FÖl (50 cl) Rehm et al., Epidemiology and alcohol policy in Europe, Addiction 106:S11-S19, 2011

Andra hjärnrelaterade alkoholkomplikationer med relevans för kognition Wernicke-Korsakoff (tiaminbrist (vitamin B1)) Alkoholdemens Psykiatri Ökad risk för samtidig annan sjukdom Depression Suicid Alkoholberoende

ARBETE, ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Bitr. föreståndare vid CERA

Hur ser den svenska föreställningen (normen) för alkoholkonsumtion ut? Normalitetens gränser, avhandling Josefin Bernhardsson, 2014

Hur ser den svenska föreställningen (normen) för alkoholkonsumtion ut? MÅTTLIGHET ARBETSMORAL Normalitetens gränser, avhandling Josefin Bernhardsson, 2014

Alkoholens konsekvenser Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Arbetet: alkoholkultur, after work, resor i tjänsten, kundkontakter. Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom Skador Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Arbetsprestation, skador, säkerhet Arbetsförmåga, sjukfrånvaro och återgång till arbete, sjuk- och aktivitetsersättning,

SBU systematisk översikt, 2003 1. Sambandet mellan hög alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro var motstridiga 2. Fyra studier fann att om man har fått alkoholdiagnos har man högre sjukfrånvaro än andra och ett par fann ökad risk för förtidspension.

Alkoholkonsumtion Ingen Låg Måttlig Hög

Ny litteraturstudie Cirka 1500 abstracts (SSCI, PsychINFO, PubMed) 58 granskades mer i detalj 16 var relevanta Innehöll information om frågeställningarna

Fanns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro? Män Kvinnor 6 JA 3 NEJ 4 JA 3 NEJ 1 Minskad risk

Evidens? Motstridiga resultat också om vi sammanväger med resultaten från den tidigare genomförda SBU-studien Slutsatser kan inte dras varken om ett samband eller att det inte finns samband på grund av de motstridiga resultaten.

Hälsoresursprojektet, VGR, 2008 25 Skadliga alkoholvanor (%) 20 15 Skadliga alkoholvanor (%) 10 5 0 K Bef K Ssk M Bef K Ssk

Alkoholproblem JA NEJ

Fanns det ett samband mellan alkoholproblem och sjukfrånvaro? Män Kvinnor 4 JA 3 JA 3 NEJ

Evidens? En sammanvägning mellan den tidigare SBU-översikten och denna ger 12 studier som visar ett samband. Slutsatsen är alltså att det finns evidens för ett samband.

Alkoholkonsumtion/alkoholproblem och arbetsförmåga/återgång till arbete Två studier om arbetsförmåga i förväntad riktning d.v.s. arbetsrelaterade problem t.ex. sen ankomst, otillåten frånvaro Inga studier om återgång till arbete

Alkoholkonsumtion som kontinuum. Inga problem/låg risk Risk för problem Begynnande problem Påtagliga problem Fahlke C, et al, 2012 Handbok i missbrukspsykologi, kapitel 4, sid 67

Två modeller/perspektiv Sjukdomsmodellen Identifiera riskpersoner Metoder för identifikation Motivationsarbete Utveckla vård och behandling Läkemedel Samtalsstöd Grupper Annan metodik Olika former för tvångsinsatser Folkhälsomodellen Minska konsumtionen totalt Utveckla prevention Minska tillgänglighet Flytta konsumtionsnivåer och mönster åt vänster i förra modellen Minska risksituationer Utveckla promotion Förstärka miljöer/situationer som främjar alternativa livsstilar Alkoholpolitik och -policy

Sammanfattningsvis Svenskarnas alkoholnormer betonar måttlighet och arbetsmoral Arbetsplatsen en alkoholfri zon Forskning om konsumtionsnivåer och sjukfrånvaro ger inga entydiga svar. Forskning saknas om återgång i arbete Alkoholproblem/-diagnos ökar risken för sjukfrånvaro och förtidspension. Högre risk bland män. Kombinera förebyggande insatser från både folkhälsooch sjukdomsmodellen.

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Flera utmaningar, här två 1. Insatsen kommer för sent? 2. Alkoholfrågan är känslig? 3.... 4.

Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar

Är du alkoholist! Hur är det med dina alkoholvanor?

Alkoholproblemet Ej beroende Beroende Inget problem Problem

Alkoholproblemet A n t a l Liten risk Begynnande problem Påtagliga problem Institute of Medicine (1990)

Förekomst

Alkoholproblem i Sverige i Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket. ca 700 000 Finns i arbetslivet Beroende med sociala problem 50 000 Beroende utan sociala problem 250 000 Motiv för arbetslivet Skadligt bruk 300 000 Metoder att erbjuda Riskbruk 450 000 STAD-rapporten 17-84 år Beroende n=320 000 Missbruk n=130 000 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al. 2004 & Ramstedt el al. 2014)

Motiv för arbetslivet

Sammanfattning motiv för arbetslivet - Ohälsa - Säkerhet - Frånvaro - Arbetsutförande - Förhindra beroende Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011)

Möjliga åtgärder

Kunskapsläget FHV och arbetsliv Socialstyrelsen riktlinjer (vetenskapliga underlaget) SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) Översiktsartiklar metaanalyser Vetenskapliga sammanställningar översikter (artiklar/rapporter) Vetenskapliga artiklar (RCT) Enskilda vetenskapliga publicerade studier http://ki.se/sites/default/files/riktlinjer_vid_alkoholproblem_utg_1.1_0.pdf

En kombination av insatser Utbildning (chefer) Policy Testning Alkolås Rehabilitering Info. till personal Screening och rådgivning

Alkoholpolicy arbetsplatsens viljeriktning För att ha effekt Tydlig och skriftlig - ange vilka regler som gäller (konsumtion, påverkan, dagen efter-effekt etc.) Ange vilka konsekvenser - om reglerna inte följs. Tydliggöra vilket stöd (rehabilitering) den anställda kan få Språket: - alla förstår - undvika missförstånd Tydliggör metoder att förhindra att medarbetare; kommer bakfulla till arbetet, konsumerar alkohol på arbetstid m.m. Det ska råda samförstånd på arbetsplatsen kring alkoholpolicyn samt dess regler och krav. Ames m.fl. (2000)

EB - alkohol- möjligheter och begränsningar för arbetslivet? Psykosocial behandling Kort intervention (BI) Återfallsprevention (ÅFP) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) MET 12-stegsbehandling Community Reinforcement Approach (CRA) Farmakologisk behandling Akamprosat (Campral) Naltrexon (Naltrexon) Nalmefen (Selincro) Disulfiram (Antabus)

En trappstegsmodell R E S U R S FHV FHV (1) FHV Specialist (2) (3) Öppenvård (4) Institution Behandling: Terapeutrådgivning Specialistbehandling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Offentlig/privat Bedömning/behandling

Implementerat inom EU (SB) (2015)

Två utmaningar - Öka attraktionen medarbetare o chefer - Minska stigma

www.som.gu.se

Viktiga verktyg Ha en alkohol- och drogpolicy som regelbundet revideras och diskuteras på arbetsplatsen och som är känd för alla anställda och chefer Agera så tidigt som möjligt, erbjud screening av alkoholvanor vid ex hälso- och livsstilsundersökningar och medicinska konsultationer Ha en handlings-/rehabiliteringsplan med tydliga rutiner Ta kontakt med företagshälsovård eller specialistmottagning vid utredning om riskbruk/missbruk/beroende - om möjligt erbjud anställda att själva söka kontakt Utbildning och träning för chefer att våga agera vid misstanke om missbruk

Tack för ditt deltagande! 2018-03-08 0