Förskola Handläggare Datum Sidan 1(10) Katarina Nyström 20130627 Kvalitetsredovisning för Jernvallens förskola 2012-2013 1. Organisation/Personella förutsättningar - 58 barn - 6,22 inskrivna barn/pedagogisk personal - 10 pedagoger med utbildning avsedd för förskolan - 9 kvinnliga och 1 manlig förskollärare - En förskolechef som dela med Nävergårdens förskola och Familjcentralen Bj/Va - Förskolan består av 3 avd. En yngre barns avd. 1-3 år med 18 barn, två äldrebarns avd. 3-5 år med 24 resp. 14 barn i varje. - Få barn har annat modersmål än svenska Elevhälsa Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Barnkonferenserna som leds av specialpedagog och förskolechef har varit mycket framgångsrika. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Hennes arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa, skolpsykolog och skolläkare. Alla förskollärare har fortbildning i barn med neurologiska svårigheter Materiella förutsättningar (lokaler, utrustning) - Lokalerna är rymliga, men dåligt ljudisolerade. Personalen har med små medel vidtagit bullerdämpande åtgärder som t.ex: textilier på väggarna, nya ljuddämpande bord, möbeltassar stolarna samt plasttallrikar och glas. - Utemiljön är inte helt tillfredsställande vilket också tydligt har framgått av föräldraenkäten. En stor del av gården delas med Jernvallsskolan. - Tillgången på pedagogiskt material i lokalerna är tillfredsställande, likaså den tekniska utrustningen för den digitala dokumentationen.
Datum Sidan 2(10) Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan får fram underlag genom pedagogisk dokumentation, observationer och barnens utvecklingsplaner som analyseras och ligger till grund för nya mål i verksamheten. Arbetsplanen med koppling till kvalitetsredovisningen utvärderas regelbundet på arbetslagsträffar och personalmöten. Pedagogerna har arbetat i tvärgrupper under året när de har utvärderat arbetsplanen och skrivet kvalitetsredovisningen, vilket har inneburit ett mycket bra samarbete i förskolan. En viktig framfångsfaktor för samarbetet och samsynen har de strukturerade och kontinuerliga utvecklingsmötena under dagtid varit. Plan för systematiskt kvalitetsarbete. Enhetens systematiska arbetsmiljöarbete Skyddsronder sker 2ggr/år. En psykosocial och en fysisk. Den psykosociala arbetsmiljön kartläggs centralt därefter prioriterar enheten sina förbättringsområden i en handlingsplan som följs upp vid den årliga psykosociala skyddsronden. Förskolan prioriterar friskvård på arbetstid. Hälsoinspiratör finns på enheten. All personal är utbildad i hjärt- och lungräddning samt brandkunskaps. Aktuellt introduktionsprogram för nyanställda finns men behöver revideras. Egenkontrollpärmen är känd för personalen. Alla pedagoger är utbildade i hot och våld.tydlig och reviderar Krisplan som är väl känd bland all personal finns på förskolan. Kunskapsnämndens mål 2011under MEDBORGAR-perspektivet Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Elever och studerande ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att varje barn, elev och studerande: Har ett verkligt inflytande över sin egen situation avseende innehåll och arbets- /redovisningsformer samt får den kunskap och det stöd som han/hon behöver för att utöva formellt inflytande. Får det stöd och den stimulans som han/hon behöver för att utvecklas i sitt lärande. Har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Har tillgång till och kunskap om IT som ett hjälpmedel i lärandet. I Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning blir alla respektfullt bemötta. Normer och värden, likabehandlingsplanen Hur har det förebyggande arbetet fungerat under läsåret. Likabehandlingsplanen har skrivits om och blivit ett mer levande dokument tillsammans med arbetsplanen. Den nya planen har givit oss stöd i vårt arbete och en bättre struktur. Hur har rutinerna vid akuta situationer fungerat under läsåret? Vi har inte behövt använda oss av rutinerna eftersom ingen akut situation uppstått. Fokusområden kommande år är: Göra vårdnadshavare och barn delaktiga i planen. Kartlägga och analysera på djupet utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskutera fram en samsyn på diskrimineringsgrunderna utifrån förskollärarrollen. 2
Datum Sidan 3(10) 3.Normer och värden Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi har observerat att alla barn väljer lekar och material utifrån sitt eget intresse och som inte är relaterat till ex kön. En nyfikenhet och ett intresse har fångat barnen när det gäller olikheter/likheter som ex. ögonfärger eller hårlängder. En grupp av de äldre barnen har dokumenterat sitt intresse för olikheter/likheter mellan länder och det språk som talas i respektive land. Många andra barn har intresserat sig för olika flaggor. Detta vet vi genom observationer och i samtal med barnen. Brukarenkäten från februari 2013 visar att förskolan höjt sitt resultat från förra året. I jämförelse med alla förskolor i Sandvikens kommun ligger vi något under medelvärdet. Målet uppfyllt i ganska hög grad. Observerationer har gjorts och det har framkommit att alla barnen leker lekar och med material de är intresserade av oberoende av ex. kön. Vi anser att det beror på att ett varierat lekmaterial erbjudits. Någon skillnad mellan pojkars och flickors val av material har inte framkommit. Förskollärarna har haft för lite kunskap för att kunna genomföra ett mångkulturellt arbete med barnen. Förskollärarna behöver fortbildning inom detta område. Åtgärderna i arbetsplanen har genomförts och nyckelorden ur materialet Stegvis har använts. Vi anser att nyckelorden i materialet behövs och vi förskollärare har uppmärksammat barnen genom att ge positiv feedback. Vårdnadshavarna anser i brukarenkäten från 2013 att vi behandlar flickor och pojkar mer likvärdigt i jämförelse från förra året. I likabehandlingsplanen för verksamhetsåret 13/14 ska alla kartläggningsområden ingå i de främjande och stödjande arbete då planen gäller både barn och vuxna. 4. Utveckling och lärande Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Vi har använt oss av nyckelorden ur materialet stegvis enligt de planerade aktiviteterna i arbetsplanen. Det nya arbetssättet med stegvis har inte gett önskat resultat. Alla barn tar kontakt med samtliga förskollärare och barn. Barnen vågar prova på flera olika aktiviteter. Fler barn än förra terminen vågar säga nej och stå för det. Detta vet vi genom observationer. Vårdnadshavarna anser i brukarenkäten från 2013 att barnen nu är mer trygg i förskolan och medelvärdet är högre än i Sandvikens kommun. Kränkningar förekommer i förskolan men har upphört mot ett enskilt barn utifrån den nya likabehandlingsplanen. 3
Datum Sidan 4(10) Vi har uppfyllt målet till viss del. Vi har inte använt oss av nyckelorden ur stegvis på det sätt som vi hade planerat. Förskollärarna bör diskutera hur vi ska fortsätta att arbeta med stegvis. Vi har gett barnen positiv feedback vilket har inneburit att vi ser att barnen vågar säga nej och prova på flera olika aktiviteter. Brukarenkäten visar att barnen är tryggare i förskolan år 2013 än föregående år, det kan bero på att fler vårdnadshavare har svarat på enkäten detta år. Vi har inte gjort någon analys på vad likabehandlingsplanen har betytt för barnens trygghet i förskolan. Språk Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra samt utvecklar sin kulturella identitet. Genom dokumentation och observationer har vi uppmärksammat att de flesta av barnen rimmar/ramsar på nonsens ord och vanliga ord, sjunger och kan återberätta händelser. Därmed har barnen ökat ordförrådet, utvecklat ett nyanserat talspråk och använder sig av olika begrepp i olika sammanhang. De yngre barnen använder fortfarande kroppsspråket i hög grad. De flesta av de äldsta flickorna och några av de äldsta pojkarna har utvecklat ett nyanserat talspråk. Nästan alla barn vågar, utifrån sin mognad, kommunicera och argumentera med varandra i leken. I diskussioner vid samlingar och i tvärgrupper har vi observerat att de äldre barnen ställer frågor och uttrycker tankar. Några få barn har utvecklat ett intresse för olika kulturella identiteter. Enligt den senaste föräldraenkäten anser vårdnadshavarna att barnen har utvecklat sitt språk och sin förmåga att kommunicera i högre grad än föregående år. Målet är uppfyllt i ganska hög grad för de yngre barnen, och i hög grad för de äldre barnen. Framgången i att stimulera barnens språkutveckling har skett genom en medveten satsning på språket utifrån att två förskollärare har deltagit i utbildningen Språktåget under våren och delgivit de andra förskollärarna. En fortbildningssatsning som vi kommer att fortsätta med under verksamhetsåret 13/14. Vi har observerat att flickorna har ett mer nyanserat talspråk än pojkarna i sin lärande lek, kanske kan det bero på att pojkarna leker lekar där en hel del ljudillustrationer förekommer. Förskollärarna behöver vara mer delaktiga i pojkarnas lärande lek. Lärande aktiviteter med mycket rim och ramsor, sånger, högläsning, munmotoriska övningar, samtal och språklekar har genomsyrat verksamheten under året och varit en viktig framgångsfaktor. Strävan att alla barn ska utveckla sin kulturella identitet har vi inte lyckats så bra med. Har vi valt fel aktiviteter eller arbetssätt? Vi kommer diskutera frågan vidare i höst. 4
Datum Sidan 5(10) Matematik Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Delmål 1: Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka och undersöka matematiska begrepp. Vi har observerat att några av de yngsta kan skilja på begreppen lång-kort, stor-liten. En stor del av de äldre barnen kan urskilja och uttrycka geometriska former samt urskilja mängder och talbegrepp. Detta vet vi genom reflektion och pedagogisk dokumentation. De yngsta barnen har uppfyllt målet i ganska hög grad. De äldsta barnen har uppfyllt målet i hög grad. Delmål 2: Utvecklar sin förmåga att använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Förskollärarna och barnen reflekterar tillsammans över de matematiska begreppen och barnen är intresserade och motiverade. Enligt brukarenkäten från februari 2013 så anser vårdnadshavarna att barnen utvecklat sin matematiska förmåga och medelvärdet är högre än i Sandvikens kommun. Målet är uppfyllt i hög grad. Analys för delmål 1 och 2: Vi har använt oss av ett framgångsrikt arbetssätt, väl genomförda aktiviteter. Matematiken finns ständigt med i den dagliga verksamhet och genom detta är målet uppfyllt till hög grad. Matematikdansen är uppskattad av barnen och vi kan se att matte på burk har gett resultat då barnen visar att de har förståelse för enkla matematiska begrepp i samtal/reflektion med förskollärarna. På ett APT har undervisningsmaterialet Matte på burk presenteras för samtliga förskollärare för att de ska få kännedom och kunna använda sig av materialet i verksamheten. Förskollärarna har gett barnen tid till att utforska vardagsmatematiken genom feedback och medforskande arbetssätt vilket har utvecklat barnens matematiska förståelse. Natur Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 5
Datum Sidan 6(10) De yngre barnen har börjat delta i kompostering och upptäcka årstidsväxlingar genom foton och experiment ute i naturen. Genom observationer och barnintervjuer har vi konstaterat att de äldre barnen har lärt sig att källsortera och har förstått vad delar av allemansrätten innebär. Enligt brukarenkäten från februari 2013 anser fler vårdnadshavare att barnen får lära sig hur de ska äta för att må bra och barnen får tillräckliga möjligheter att röra på sig. Jernvallens förskola ligger något under medelvärdet inom dessa områden gentemot medelvärdet i Sandvikens kommun. På frågan om mitt barn lär sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön har resultatet på Jernvallens förskola förbättrats. Jernvallens förskola ligger över medelvärdet i Sandvikens kommun. Målet uppfyllt till viss del. Genom att hälsoveckorna för höstterminen var väl genomförda och pedagogiskt dokumenterade genom foto och textdokumentation har de närvarande barnen deltagit och fått förståelse för naturens olika kretslopp. Genom experiment har vi fått 1/3 av de äldre barnen att förstå vikten av en god hygien. Vi planerar att fortsätta med två hälsoveckor eftersom vi ser att det gett ett gott resultat vilket även vårdnadshavarna anser enligt brukarenkäten. Något datum för veckorna är ej fastställt än. Arbetet kring årstiderna har fallit in naturligt i det dagliga arbetet, de yngre barnen har börjat upptäcka årstidsväxlingarna genom ett fungerande temaarbete. Barnen är indelade i tvärgrupper utifrån ålder där de kan påverka innehållet och deltar i dokumentationen. Teknik Utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. De flesta barn har börjat reflekterat över naturvetenskapliga reflektionsfrågor genom experiment och egna konstruktioner utifrån ålder. Brukarenkäten från februari 2013 har ingen fråga inom detta område. Målet uppfyllt i hög grad. Vi anser att vårt arbetssätt varit framgångsrikt eftersom barnen har varit ivriga att prova på materialet och aktiviteterna som erbjudits. Förskollärarna har gett nya utmaningar och barnen har utveckla sitt lärande. Ett nytt lek- och byggmaterial är beställt för att utveckla konstruktionsleken. Fenomenlådan vatten och luft har hjälpt till med det goda resultatet. Ytterligare en förskollärare har fått utbildning i fenomenlådan vatten. 6
Datum Sidan 7(10) 5. Barns inflytande Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö samt att agera efter demokartiska principer. Vi har observerat att barnen inte är aktsamma om materialen inne eller ute. De äldsta barnen har lärt sig att stå för sina egna handlingar oftast med hjälp av vuxenstöd. Barnen kan till viss del omsätta vad demokrati innebär i vardagen då de ger förslag på aktiviteter och förstår hur vi röstar och vad det innebär samt är delaktiga i verksamhetens planering och utvärdering. Intervjuer har gjorts bland de äldsta barnen om vem det är som bestämmer i förskolan. De flesta av barnen anser att det är förskollärarna och förskolechefen. Enligt brukarenkäten från februari 2013 anser fler vårdnadshavare i år att förskolan utformar sin verksamhet i samråd med barnen samt att barnen lär sig ta ansvar. Förskolan ligger något under medelvärdet i Sandvikens kommun. Målet uppfyllt till viss del. Vi fortsätter det dagliga arbetet med att göra barnen medvetna om att de ska vara aktsamma om materialen. De äldsta barnen har introducerats för ett nytt material under vårterminen. Detta fungerade under den första delen av terminen men barnen börjar återigen bli mindre aktsamma om det nya materialet. Därför kommer förskollärarna att ta fortsatta diskussioner med barnen för att höra om de har några förslag till förändringar samt att barnen får ta ansvar och laga det de har förstört. De yngre barnens förskollärare ser att några av barnen utvecklar sitt ansvarstagande med hjälp av tågbanan i våtutrymmet, kommer vi fortsätta att arbeta med detta. De yngre har även introducerat två aktiviteter att välja mellan för de äldsta barnen där man där vi lyfter ordet demokrati. Ordet demokrati behöver fortfarande lyftas mera i barngrupperna. Förskollärarna gör fortlöpande observationer och reflektioner. Trots att fler vårdnadshavare i år anser att vi arbetar bättre med barns inflytande anser vi förskollärare att vi inte nått ända fram. Ordet demokrati är inte förankrat i barngrupperna och vi behöver jobba konkret med orders betydelse i verksamheten. 6. Förskola och hem Synliggöra verksamheten för vårdnadshavarna. Enligt önskemål från vårdnadshavarna använder samtliga avdelningar sig av vikskärmen, väggar samt skriver på whiteboardtavlan på respektive avdelning för att visa på vad verksamheten har erbjudit. En stor del av vårdnadshavarna tar del av informationen. Genom ett föräldramöte med workshops har vårdnadshavarna provat på en del aktivteter ur vår arbetsplan. Efter föräldramötet uppger vårdnadshavarna att de har en bättre inblick i verksamheten. Utifrån önskemål av vårdnadshavare har representanter ur föräldrarådet, två förskollärare, samt förskolechef haft föräldrarådsmöten där vårdnadshavarna haft möjlighet att påverka verksamheten. Ett fåtal vårdnadshavarna har deltagit i mötena. 7
Datum Sidan 8(10) Föräldrarådet inbjöd till föräldrafika där syftet var att få fler vårdnadshavare att svara på föräldraenkäten samt att träffa föräldrarådsrepresentanterna. Intresset var dock svalt men 75% av vårdnadshavare har fyllt i enkäten i år mot tidigare 65%. Enligt brukarenkäten från 2013 känner vårdnadshavarna till målen i arbetsplanen. Jernvallens förskola ligger dock något under medelvärdet i jämförelse med alla förskolor i Sandviken. Vi har uppfyllt målet i hög grad. Utifrån dokumentationen i Jernvallens förskola har vårdnadshavarna fått en större inblick i vår pedagogiska verksamhet och kan följa upp och utveckla barnens lärande. Vi har fått positiva kommentarer från några vårdnadshavare angående föräldramötet. Deltagandet på mötet var lågt, förutom bland de yngre barnen. Webbinformationen på förskolans hemsida är under omarbetning med syfte att presentera förskolans verksamhet. Samrådet beslutade att gruppens namn skulle ändras till Föräldraråd för tydliggöra mötenas innehåll. Utifrån brukarenkäten så anser vårdnadshavarna i mycket hög grad att vi har synliggjort verksamheten i förskolan. Sammanställningen av vårens utvecklingssamtal visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med trivsel och bemötande i förskolan.. Den nya Likabehandlingsplanen som skrivits har inte delgivits vårdnadshavarna men kommer att tas upp vid nästa individuella utvecklingssamtal samt skall finnas tillgänglig på avdelningarna och hemsidan. 7. Medarbetare Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och arbetsplan. Förskollärarna utgår alltid ifrån arbetsplanen, när vi har utvecklingstid. Förskollärarna diskuterar och reflekterar för att kvalitetssäkra vår verksamhet. En tydlig koppling finns mellan verksamhetens innehåll och styrdokumenten, vilket syns i förskolans verksamhet. Inom vissa områden har vi haft svårt att utvärdera målen. Målet uppfyllt i mycket hög grad. Verksamheten genomsyras av arbetsplanen och utvärderas kontinuerligt. Kalendarium används för att få ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi anser att vi har valt rätt arbetssätt och kommer att fortsätta med det, men vi bör ha tydligare mätbara mål till nästa arbetsplan. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde ska känna stöd från förskolechefen. 8
Datum Sidan 9(10) Vi har inget resultat från årets APP, så det kan inte jämföras med tidigare år. På grund av den höga beläggningen av barn har förskolechefen genom en schemaändring försökt anpassa arbetsbelastningen och lagt mer tid i barngrupp, som tagits från utvecklingstiden. Till viss del Medarbetarenkäten (APP) har diskuterats på ett APT och ett förbättringsområde har prioriterats. Schemaändring har genomförts och personalen har tagit bort en timme planeringstid / i månaden och lagt i barngrupp. Arbetsbelastningen i barnguppen minskades, men utvecklingstiden är viktig för planering av verksamheten. Alla medarbetare ska känna sig trygga att svara på den psykosociala arbetsmiljökartläggningen. Förskolan fick inget resultat från APP, då alla inte svarade. Målet ej uppnått. Antingen måste vi ändra målet i arbetsplanen eller så måste alla delta. Vi anser att vi inte behöver ha detta mål med i nästa arbetsplan. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en god arbetsmiljö. Vi har inget resultat från årets APP, då alla inte har svarat. Samarbetet mellan avdelningarna fungerar. Den psykosociala sjukfrånvaron är låg. Vi upplever inte att vi har en tillfredsställande arbetsmiljö. Förskollärarna känner sig trygg med kris- och likabehandlingsplanerna. Vi anser att vi har ett acceptabelt schema. Målet uppnått till stor del. Vi kommer att välja bort målet för APP: n därför att alla inte svarar på den. Vi fortsätter att sträva efter att utveckla samarbetet mellan avdelningarna. Vi valde inte rätt sätt att mäta målet då den psykosociala sjukfrånvaron är låg trots att vi anser att vi har en hög arbetsbelastning. Den uppdaterade likabehandlingsplanen är mer lättläst än den gamla och har lyfts på APT - möten under åren. 9
Datum Sidan 10(10) 8. Övergång och samverkan Rutiner för överskolning till förskoleklass med innehåll, ansvarig och aktuell dokumentation ska gälla mellan alla förskolor och förskoleklass i kommunen. Tyvärr har dessa rutiner inte fungerat Rutinerna utvärderas och revideras efter varje läsår. Inplanerade överskolningssamtal har genomförts med aktuella skolor sker inför överlämnande. Dokumentation som vårdnadshavare godkänt lämnas då till mottagande pedagog. Besök sker i förskoleklass efter överens kommelse tillsamman med vårdnadshavare i första hand. Förskolans dokumentation följer med barnen till förskoleklassen. Det sker överlämnande konferens mellan förskolans pedagoger och förskoleklassens pedagoger, där deltar även specialpedagogen om det behövs. Rutinerna för överskolning till förskoleklass med innehåll, ansvarig och aktuell dokumentation har fungerat bra. 10