Arjeplogs Kommun Årsredovisning och koncernredovisning 2008
Arjeplogs Kommun Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 3 Organisationsöversikt... 4 Omvärldsanalys... 5 Styrning och uppföljning... 8 Medborgare/brukare... 9 Medarbetare/arbetssätt... 11 Ekonomi... 12 Ekonomisk översikt och finansiell analys... 13 Medarbetare... 20 Framtidsbedömning... 24 Näringslivsnämnden... 25 Kommunstyrelsen... 28 Viktiga händelser under året:... 28 Avstämning mot mål:... 29 Ekonomisk analys:... 29 Politisk verksamhet... 29 Allmänna avdelningen... 30 Förväntningar utveckling:... 30 Kultur- Fritids och Utbildningsnämnden... 32 Socialnämnden... 35 Miljö- Bygg och Räddningsnämnd... 39 Koncernens bolag och stiftelser... 40 Resultaträkning... 41 Balansräkning... 41 Kassaflödesanalys... 42 Noter, gemensamma för kommunen och koncern... 43
Kommunalrådet har ordet Vår värld befinner sig mitt inne i en djup lågkonjunktur som dessutom förstärks av en finanskris av ett slag som vi inte skådat sedan depressionen under 30-talet. Detta påverkar självklart också oss i Arjeplogs kommun även om effekterna ännu inte fått samma dramatiska omfattning hos oss som i många andra kommuner. I vår omvärld ser vi dagligen hur jättelika varsel om uppsägningar läggs och människor får gå från sina jobb. Här i Arjeplog ser vi en viss nedgång vad gäller biltest- och eventverksamhet kopplad till denna bransch, men även inom andra branscher märks nedgångar. Eftersom Arjeplog till stor del saknar tillverkande industrier är effekterna ännu inte särskilt dramatiska. Men visst finns det anledning till oro även för vår del. Inom vissa delar av vårt näringsliv är det fortsatt mycket kärvt. Detaljhandeln brottas fortsatt med det vikande kundunderlaget och under året har såväl skoaffären som Zinkadus med såväl inrednings- och presentartiklar som blomsterdel lagts ner. Blomsteraffär har återuppstått i ny regi. Ett annat område där det finns anledning att hysa stor oro för är byggbranschen med alla dess underleverantörer. Det är därför av största vikt att fortsätta arbetet med att utveckla vårt näringsliv. Under året har antalet företagsbesök ökats och under år 2009 kommer detta arbete att fortsätta. Men det är på långt när tillräckligt. Detta visar sig genom att kommunens betyg i Svenskt Näringslivs ranking fortsätter att sjunka. Vi måste därför hitta nya former för dialog och samverkan med näringslivet, där företrädare för näringslivet känner att de tas på allvar. Ansvaret för utveckling av vår kommun är ett gemensamt ansvar, och därför måste våra skilda roller tydliggöras och utvecklas. Det är tillsammans som vi kan göra Arjeplog till en ort som är attraktiv såväl för boende som etableringar. De som redan lever och verkar i vår kommun måste känna att de trivs, vill stanna kvar och vill utveckla sina verksamheter och för nya innevånare och nya företagare så måste vi uppfattas som en positiv etableringsort. Målet måste vara att bli en kommun som uppfattas som en framåtsyftande kommun med ett kreativt och öppet klimat. Vi måste helt enkelt bli en kommun som attraherar människor i livets alla faser. Arjeplog ska vara en plats där du kan förverkliga dina livsdrömmar. Kommunens ekonomi, som under många år varit stabil, är nu betydligt mer ansträngd. Kommunfullmäktiges beslut att underbalansera 2008 års budget för att motverka effekterna av nedläggningen av EDB innebar ett trendbrott, och resultatet i detta bokslut hamnar dessutom något sämre än budgeterat. Detta trots att nämnderna sammantaget visar på betydande positiva avvikelser gentemot budget. Hade vi lyckats med att uppfylla budgetens mål vad gäller rekryteringen till BST, och lågkonjunkturen och finanskrisen inte slagit till med full kraft med försämringar av utfallen på skatter och bidrag som följd och regeringens frysning av statsbidragen ovanpå detta, så hade resultatet legat nära noll. Vår ekonomiska situation utgör såväl ett kortsiktigt som ett långsiktigt hot mot vår gemensamma välfärd. Minskande intäkter ger mindre utrymme för välfärdstjänster. Ett ännu större hot är att inte anpassa kommunens verksamhet utifrån denna verklighet. Då bygger vi upp stora underskott som måste tas igen vilket i förlängningen innebär ännu större neddragningar inom vår gemensamma sektor. Det är därför av största vikt att redan 2009 få ett överskott i den kommunala ekonomin och att senast 2011 återställt det underskott som årets bokslut innebär. Detta innebär att det under de kommande tre åren måste föras en ytterst stram ekonomisk politik i kommunen. Sammantaget har det år som har gått till stor del förmörkats av höstens turbulens kring kommunens bristande kravrutiner. Den stora upprördhet som detta har väckt hos kommunmedborgarna har varit i - 1 -
högsta grad motiverad och mycket av den energi som egentligen skulle ha behövts för utvecklingsfrågor har gått åt till att reda upp detta. Numera är dessa problem åtgärdade och kravrutinerna fungerar numera ändamålsenligt. Det är därför av största vikt att vi nu ägnar energin åt framåtsyftande utvecklingsarbete. Men det finns också glädjeämnen i vår kommun och det största av dem alla är den befolkningsökning på 57 personer som beslutet om välkomstbonus förde med sig. Vi behöver bli ännu fler så vi hoppas på att den positiva utvecklingen håller i sig. Ska Arjeplogs kommun ha en framtid så måste befolkningen öka under lång tid. Trots den nedgång som vi nu kan se inom biltestbranschen så behåller Arjeplog sin position som världsledande inom fordons- och komponenttester i kallt klimat. Inför säsongen 2008/2009 byggdes exempelvis 168 nya hotellrum samt lokaler för garage, verkstäder och kontor på flera anläggningar. Under året har kommunen inlett ett mottagande av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Den gamla förskolan på Öberget har byggts om till flyktingboende och har fått namnet Pangea. Mottagningen omfattar 20 platser varav kommunen garanterar att alltid hålla 5 st asylplatser tillgängliga som beräknas omsättas högst tre gånger årligen. Det totala årliga mottagandet kan därför komma att uppgå till 30 barn och ungdomar per år. Kommunen har dessutom slutit avtal om generellt flyktingmottagande med Migrationsverket. Rekrytering av personal till flyktingboendet har gått över all förväntan och den personal som rekryterats behärskar de flesta av de vanligast förekommande språken bland denna kategori flyktingar. Uppbyggnaden av verksamheten har till stor del präglats av de problem som rått under byggtiden. De stora förseningar som drabbat projektet har medfört att boende och personal fått vistas i en byggmiljö där delar av boendet inte varit i brukbart skick. Jag kan inte annat än att beundra såväl personalen som ungdomarna som gjort det bästa av situationen och inte låtit sig nedslås. Verksamheten håller en mycket hög kvalitet och ungdomarna sätts verkligen i fokus för verksamheten. Kommunen har från Migrationsverket fått mycket beröm för vår höga ambitionsnivå och för det sätt som uppstarten av verksamheten genomförts. Det är också en styrka att Arjeplog och dess innevånare präglas av en stark tro på framtiden, och våra egna möjligheter att skapa vår framtid. De entreprenörer som finns i vår kommun har visat att de har förmågan att möta morgondagens utmaningar och har en stark inneboende utvecklingskraft. Genom att ligga i framkant av utvecklingen och kunna erbjuda spetskompetens inom viktiga områden har man lagt grunden för en stabil utveckling och gott renommé hos sina kunder. Detta är en ovärderlig tillgång i den lågkonjunktur som råder. För att kunna utveckla Arjeplog och möta framtidens utmaningar så måste vi alla sträva mot samma mål och gemensamt anstränga oss för att förbättra vårt rykte. Varje Arjeplogare är en ambassadör för vår kommun och var och en av oss bär på de nycklar som endera öppnar dörrar mot framtiden eller låser dessa dörrar. Det är vår förhoppning att vi alla tänker på detta och gör vad vi kan för att göra vårt bästa för att förverkliga det goda Arjeplog vi alla vi skapa, ett attraktivt och livskraftigt Arjeplog. Vi vill slutligen från kommunledningens sida rikta vårt tack till medborgarna för det intresse och det engagemang ni visar för kommunens utveckling och vårt gemensamma bästa. Vi vill också framföra vårt innerliga, varma och djupa tack till alla medarbetare för det engagerade och genuina arbete ni utför. Den service och det bemötande våra medborgare möter är ett uttryck för det engagemang ni lägger ner i ert arbete. Utan er skulle vi inte kunna förverkliga våra ambitioner att kunna erbjuda en verksamhet av högsta kvalitet. Bengt-Urban Fransson Kommunstyrelsens ordförande - 2 -
Fakta om Arjeplogs kommun Fem år i sammandrag 2008 2007 2006 2005 2004 Allmänt Antal kommuninvånare 3 146 3 089 3 151 3 159 3 224 Antal anställda 384 383 457 380 400 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, tkr 156 447 145 415 139 915 135 599 136 042 - nettokostnader per invånare, kr 49 729 47 075 44 403 42 925 42 197 Personalkostnader, tkr 149 326 134 691 137 614 129 561 130 069 Nettoinvesteringar, tkr 24 851 15 618 29 131 18 371 13 282 - nettoinvesteringar per invånare, kr 7 899 5 056 9 245 5 815 4 120 Resultat Årets resultat, tkr -6 489 5 237 9 095 8 179 4 562 Eget kapital, tkr 131 123 137 612 132 375 123 280 116 471 - eget kapital per invånare, kr 41 679 44 549 42 010 39 025 36 126 Finansiering Likvida medel, tkr 6 6 6 2 627 842 Låneskuld inkl nyttjad checkräknings- kredit, tkr (exkl skuld t koncernftg) 58 588 37 939 35 696 28 244 31 603 Tillgångar och skulder -Anläggningstillgångar per invånare, kr 68 419 65 254 63 246 58 410 56 078 -Omsättningstillgångar per invånare, kr 8 245 8 560 6 342 5 344 3 988 -Pensionsskuld inkl ansvarsförbindelse per invånare, kr 30 301 30 857 26 361 23 924 23 399 Långfristiga skulder per invånare, kr 8 512 8 670 8 732 8 941 9 802 -Kortfristiga skulder per invånare, kr 23 320 17 211 13 164 12 413 11 977 Nyckeltal* Nettokostnadsandel %, inkl avskrivn. 104 97 94 95 97 Nettokostnadsandel %, exkl avskrivn. 93 88 86 85 89 Soliditet % 54 60 60 61 60 Likviditet % 58 57 41 43 33 Lånefinansieringsgrad % 28 20 19 18 19 Skattesats 2008 2007 2006 2005 2004 Arjeplogs kommun 22,28 22,28 22,28 22,28 22,28 Norrbottens läns landsting 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 Begravningsavgift 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,05 1,05 1,05 1,05 1,05 Totalt 33,20 33,20 33,20 33,20 33,20 * Nyckeltalsdefinitioner under not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Jämställdhet i politiken 2008 2007 Kommunfullmäktige - män 52% 55 % - kvinnor 48% 45 % Kommunstyrelsen - män 45% 45 % - kvinnor 55% 55 % Mandatfördelning 2007-2010 2003-2006 Socialdemokraterna 13 8 Vänsterpartiet 9 10 Folkpartiet 4 2 Centern 4 8 AFD 3 Miljöpartiet 1 Totalt 31 31-3 -
Organisationsöversikt Valnämnd Revision Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse (Personalnämnd) Kommunalråd Allmänna avd. Tekniska Kontoret Kultur, Fritids- & Utbildningsnämnd Kultur, Fritids- & Utbildningsförvaltning Socialnämnden Socialförvaltning Miljö-, Bygg- & Räddningsnämnd Miljö-Bygg & Räddningsförvaltning Näringslivsnämnd Krisledningsnämnd Valberedning Koncernens bolag & stiftelser (ägarandel 100%) Kraja AB (vilande) Stiftelsen Silvermuseet Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Dr Wallqvist Minnesfond Stiftelsen Arjeplog Turism (vilande) - 4 -
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Arjeplogs kommun. Exempel på faktorer som kan påverka kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin och statliga beslut, demografiska förändringar, näringslivet och sysselsättningen, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomin och kommunerna Turbulensen i samhällsekonomin tilltog markant under det senare halvåret av 2008 och allt tyder på att under de närmaste åren kommer kommunernas ekonomi att försämras. Huvudförklaringen finns framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlagstillväxten växlar ned samtidigt som statsbidragen antas vara oförändrade. Kostnaderna beräknas öka mycket långsammare än genomsnittligt de senaste tio åren, varför de svagare finanserna inte kan beskrivas som resultatet av en snabb verksamhetsutbyggnad. Det ställer krav på tuffa prioriteringar och verksamhetsanpassningar. Utan en real uppräkning av statsbidragen riskerar resultaten i allt fler kommuner att bli negativa. I motsats till 2007 har Riksbanken under året tvingats sänka reporäntan, vilken halverades från 4 % till 2 %. Under 2009 har räntan sänkts ytterligare för att bemöta den finanskris som råder. Under 2007 var sysselsättningsökningen den största sedan 2000 och fortsatte att öka under första halvåret 2008. Under senhösten har varslen kommit tätt och oron på arbetsmarknaden vuxit sig stor. Regionens utveckling Under början av 2007 fastställdes ett regionalt utvecklingsprogram, kallat Regionalt utvecklingsprogram för hållbar framtid i Norrbotten. Syftet med programmet är att visa vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. Det regionala utvecklingsprogrammet är ett övergripande strategiprogram för Norrbottens fortsatta utveckling. Visionen för Norrbotten är, enligt programmet, Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. De övergripande målen är att vidareutveckla länets attraktiva livsmiljöer, främja en god folkhälsa samt stimulera en stark ekonomisk tillväxt. Kommunförbundet driver tillsammans med landstinget aktuella utvecklingsfrågor i den gemensamma Tillväxtberedningen för att ge politiken en framskjuten och aktiv roll i länets prioriteringar. Den gemensamma plattformen För förnyelse, ökad konkurrenskraft och välfärd har säkerställt det politiska inflytandet i regionens strategiprogram. Genom de politiska ställningstaganden ska sedan politiker i Strukturfondspartnerskapet och Styrkommittén för Interreg IV A Nord göra strategiska vägval för förverkligande av regionens tillväxtpolitik. Befolkning Under 2008 har den negativa trenden med vikande befolkningsutveckling vänt. Kommunen redovisar för året en ökning med 57 personer. En bidragande orsak till detta är att kommunen infört en välkomstbonus till alla nyinflyttade och nyfödda i kommunen. Välkomstbonusen innebär att man under en tvåårsperiod kan ansöka om att erhålla totalt 25 000 kr per person om man mantalskriver sig i kommunen. Kommunens flyttningsnetto är positivt och uppgår till 64 personer. Födelsenettot är dock negativt med 26 personer, vilket innebär att det dör fler personer än vad det föds i kommunen. Invandringsöverskottet uppgår till 19 personer. - 5 -
6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Befolkningsutveckling 1960 1970 1980 1990 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 tester i kallt klimat, besöksnäring, distansoberoende administrativa tjänstesektorer, rennäring, tillsammans med kommunens verksamhetsområden blivit dominerande näringar sett ur sysselsättningsaspekt. Tester i kallt klimat har fått allt större betydelse och är idag motor i näringslivet. Affärsområdet står, både direkt och indirekt, för omfattande sysselsättning och mycket stora investeringar i byggnader och markanläggningar. Näringen är dessutom en viktig plattform för besöksnäringens aktiviteter. Huvuddelen av invånarna är mellan 45 och 64 år. Medelåldern i kommunen uppgår till 46 år medan den i riket uppgår till 41 år och i Norrbotten till 42,8 år. 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 0 17 18 64 65 Näringsliv och sysselsättning Arjeplog Hela riket Norrbottens län Sedan Arjeplogs näringsliv omstrukturerats från skogs- och gruvnäringar till servicenäringar har Säsongsvariationen ger viss missvisning i offentlig statistik eftersom många sysselsatta är tillfälliga gästarbetare. Efter begränsningar i urval, (skogsfastigheter, drifts- och fastighetsbolag i samma verksamhet, vilande företag m.m) kan man hävda att det finns 260 270 verksamma företag i kommunen. Företagen i kommunen är till stor del enmansföretag. 12,2 % av den sysselsatta befolkningen är egenföretagare, motsvarande siffra för riket är 8,9 %. (Senast redovisad uppgift från Regionfakta). Nyföretagandet har ökat från 7,7 till 9,6 företag /1000 invånare sedan år 2000. Utvecklingskurvan är väldigt rak, till skillnad från utvecklingen i riket där motsvarande siffror är 6,4 resp. 9,8 nystartade företag. (2007). - 6 -
Arbetslöshet Öppet arbetslösa Arbetsmarknadsåtgärder Summa arbetslösa Arjeplog Riket 16-64 år 18-24 år 16-64 år 18-24 år 3,8 % 5,5 % 2,5 % 3,7 % 1,3 % 3,6 % 1,2 % 1,6 % 5,1 % 9,1 % 3,7 % 5,3 % Sysselsättningen fortsätter långsiktigt att utvecklas positivt. Trots en försämring under förra året har arbetslösheten inom Arjeplogs Kommun minskat från 9,0% år 2005 till 5,1% år 2008. Arbetslösheten ligger högre än riket totalt, men marginellt under snittet för länet som är 5,4%. Ungdomsarbetslösheten är däremot markant högre än för riket, men marginellt högre än i länet där ungdomsarbetslösheten uppgår till 9,0%. Ungdomsarbetslösheten har ökat med 1% sedan förra året, men sjunkit från 13,3% år 2005. Antalet sysselsatta har minskat från 1549 till 1518 under tidsperioden 1995 2007. (Senast redovisad uppgift från Regionfakta). Antalet arbetsställen har minskat med 6 st sedan år 2000 till 660. Här sker en förändring från arbetsplatser med flera anställda till enmansföretag eller endast en anställd. Andelen förvärvsarbetande i kommunen är marginellt lägre än för rikssnittet. Bostadsmarknad Totalt finns det drygt 1 780 bostäder i Arjeplogs kommun, varav cirka 74 % i småhus och 26 % i flerbostadshus. I den kommunala bostadsstiftelsen Arjeplogshus, finns 325 lägenheter. Under året har vakansgraden minskat och uppgick vid årsskiftet till 2 %. Kommunens framtida bostadsbyggande är beroende av befolkningsutvecklingen i kombination med förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på längenheter och tomter. Som en offensiv satsning för att öka bostadsbyggandet har beslut fattats om att från 2009 sälja tomter för 1 kr. Den största expansionen sker i Jäckvik, där fritidshusbyggnationerna under de senare åren har blomstrat. Det är främst kustbor och norrmän som bygger fritidsboenden i nära fjällnatur. - 7 -
Styrning och uppföljning Fullmäktige har antagit ett antal kommunprogram innehållande långsiktig inriktning för kommunen som geografiskt område eller som organisation. Det övergripande inriktningsmålet är att skapa ett livskraftigt Arjeplog, där kommunen profilerar sig som testoch upplevelsekommunen med den goda livsmiljön, där begreppen Säker och trygg kommun och FN:s barnkonvention skall vara ledstjärnor. Kommunen har även ställt upp strategier för områdena medborgare/brukare, medarbetare/arbetssätt samt ekonomi. Till dessa har man satt upp mål. I den strategiska planen fastställer kommunfullmäktige vilka målområden som ska prioriteras under planperioden. Övriga målområden senareläggs till kommande planperiod. Detta är början på det balanserade styrkort som kommer att införas i kommunen. Lokalt tillväxtprogram Det lokala utvecklingsprogrammet beskriver den framtida inriktningen av utvecklingsarbetet i kommunen, med fokusområden, strategier, lokala och regionala aktörer, samt processen för att hålla programmet levande. Översiktsplan Översiktsplanen innehåller kommunens mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutvecklingen. Lokal klimatstrategi för Arjeplogs kommun Lokal klimatstrategi, som omfattar kommunen som geografiskt område, syftar till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling och god livsmiljö för människor, djur och växter i Arjeplogs kommun, skall tas fram i samråd med lokala intressegrupper och näringar som samebyar, turistnäring, det rörliga friluftslivet m.fl. Klimatstrategin skall även innehålla en energiplan som redogör för kommunens långsiktiga energihushållning. Handikappolitiskt program för Arjeplogs kommun Ett handikappspolitiskt program skall tas fram i samarbete med handkapporganisationerna och där inriktningsmålet skall vara att människor med funktionshinder ska tillförsäkras delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler. Folkhälsoarbetet Inriktningsmålet för folkhälsoarbetet är att förbättra hälsoläget för våra medborgare och därigenom minska sjukfrånvaron bland kommunens medborgare samt minska skillnaden i hälsa mellan olika grupper, t ex mellan män och kvinnor. Demokratiutveckling Demokratin och dess utveckling är en prioriterad fråga för Arjeplogs kommun och skall genomsyra arbetet med all utveckling i kommunen. Det som påverkar kommunmedborgaren skall också förankras hos medborgarna. Reglementen och annan styrning Förutom kommunprogrammen finns reglementen och riktlinjer för verksamheten i syfte att tydliggöra ansvarsfördelning samt uppnå ett effektivt och ändamålsenligt nyttjande av kommunens resurser. Det gäller till exempel lönepolicy, arbetsmiljöpolicy, upphandlingspolicy, jämställdhetsplan, IT-strategi och riktlinjer för finansverksamheten. - 8 -
Medborgare/brukare Strategi Arjeplog är en mycket attraktiv kommun för de som bor, vistas och verkar i kommunen. Livskvalitet i toppklass En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där den lilla kommunens trygghet, närhet och charm ger en bra livsmiljö. Gott om arbetstillfällen, ett attraktivt och billigt boende med en bra infrastruktur och goda kommunikationer är också viktiga ingredienser i den attraktiva kommunen. Likaså att kommunen tillhandahåller bra service av hög kvalitet, där medborgaren/kunden ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Kommunen kännetecknas av en naturskön och inbjudande miljö, där de varierande naturtyperna utgör blickfång. Centrumkärnan skall vara levande och attraktiv, kringgärdad av en lika levande landsbygd. Medborgarna erbjuds goda möjligheter till rekreation, kultur- och fritidsaktiviteter, där föreningslivet utgör en viktig del. Samverkan med andra kommuner och organisationer, ger ytterligare tillgång till jobb och utbildning, handel, kommunikationer samt fritids- och kulturaktiviteter. Arjeplog fortsätter att utvecklas som centrum för testverksamhet i kallt klimat, där den offentliga sektorn går hand i hand med övriga intressenter. Arjeplog har ett företagarklimat som ger näringslivet goda möjligheter att verka och utvecklas. Kommunen ska arbeta aktivt med information. Informationsarbetet präglas av en positiv anda och syfta till att stärka bilden av Arjeplog som en attraktiv etableringsort. Konkurrenskraftiga taxor och avgifter Målet i kommunen är att kommunens taxor och avgifter inom de affärsdrivande verksamheterna är konkurrenskraftiga i förhållande till övriga kommuner i landet. Ett långsiktigt hållbart samhälle Arjeplog ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. I ett långsiktigt hållbart samhälle ingår också en god livskvalitet, det vill säga att människan inte ska utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter vi som lever nu inte får försämra förutsättningarna för kommande generationer våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra och ha tid och plats för naturupplevelser. En viktig del i ett långsiktigt hållbart samhälle är folkhälsan och kommunen arbetar därför aktivt för att främja hälsan hos medborgarna i kommunen. På landsbygden utgör ett aktivt skogsbruk en viktig länk i det fungerande kretsloppssamhället. - 9 -
Mål Livskvalitet i toppklass De som bor, vistas och verkar i Arjeplog är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs av de enskilda nämnderna/styrelserna. Företagsklimatet i Arjeplog ska ligga bland de 100 bästa i landet i Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet i Sverige Vid utgången av år 2008 ska minst 75 % av medborgarna i åldersgruppen 20-64 år vara förvärvsarbetare Konkurrenskraftiga taxor och avgifter Avgifterna inom de affärsdrivande verksamheterna är bland de lägsta i landet samtidigt som självfinansieringsgraden sett över tiden är 100 % Måluppfyllelse I den medborgarundersökning som kommunen låtit SCB genomföra våren 2008 kan man konstatera att Arjeplogs kommun erhåller höga betyg för vatten, räddningstjänst, äldreomsorg, förskola, renhållning, gymnasieskola, grundskola och stöd för utsatta personer. Totalt ligger Nöjd medborgarindex på 53 för samtliga områden att jämföras med riksgenomsnittet på 54. De områden som får lägre betyg än riksgenomsnittet är Fritid-idrott, Fritid-kultur. Betyget för gång- och cykelvägar ligger på riksnivå. Målet ej uppnått då kommunen ligger på plats 264. I den företagarenkät som kommunen genomfört i samarbete med SCB kan man konstatera att enligt deras Företagsmiljöindex så ligger betygen statistiskt säkerställt under medelvärdet för likvärdiga kommuner för områdena kommunikationer, kompetensförsörjning, kommunikationer och samhällsservice/boende. När det gäller SCB:s Företagsserviceindex ligger Arjeplog statistisktsäkerställt ej lägre än övriga kommuner för områdena inställning till företagande, service och upphandling men däremot statistiskt säkerställt högre än likvärdiga kommuner vad gäller tillståndsgivning. Då statistiken endast finns tillgänglig för 2007 kan man konstatera att förvärvsintensiteten då låg på 80,2%. Målet bör omformuleras så att det går att utvärdera i enlighet med aktuell statistik. Avgifterna för de affärsdrivande verksamheterna ligger, jämfört med övriga kommuner i landet, över median. Detta innebär att målet med att ha bland de lägsta avgifterna i landet ej är uppfyllt. Självfinansieringsgraden för renhållning ligger på ca 120 %, vilket har att göra med att man har planerat för reinvesteringar. För VA ligger den på ca 97 %. Vad gäller Fjärrvärmen ligger kommunen på en självfinansieringsgrad om 92 %, vilket har att göra med att kapitalkostnaderna varit väldigt höga sista åren på grund av utbyggnader. Detta kommer med tiden att räta upp sig och vi kommer att nå en självfinansieringsgrad på 100 %. - 10 -
Medarbetare/arbetssätt Strategier Arjeplogs kommun är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/kunden i fokus. Ett arbetssätt med medborgaren i fokus Den kommunala verksamheten utgår från medborgarnas behov av insatser och service. Arbetet i kommunen är därför viktigt och betydelsefullt. Kvaliteten i den kommunala verksamheten skapas i mötet mellan medarbetare och medborgare/kund/brukare. Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bli en naturlig del i verksamheten. Bra arbetsliv Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Ett arbetsresultat som ger mervärde åt medborgarna. Den samlade kompetensen tas tillvara när de anställda ges möjlighet till inflytande och delaktighet på arbetsplatsen. Medarbetarna erbjuds goda möjligheter till utveckling, ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Mål Bra arbetsliv Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Sjukfrånvaron har halverats till år 2008 i jämförelse med 2003, vilket innebär att sjukfrånvaron ska uppgå till högst 8,5 % vid utgången av 2008. Vid utgången av 2010 ska inte sjukfrånvaron överstiga 6 %. Kommunens lönepolicy och lönekriterier ska tillämpas på samtliga förvaltningar Under 2008 ska en ledar- och medarbetarpolicy tas fram och implementeras hos samtliga ledare och medarbetare Måluppfyllelse De undersökningar som genomförts vad gäller den psykosociala arbetsmiljön pekar på att målet ej uppnåtts och att detta område kan förbättras avsevärt. 6,5 % - uppfyllt Implementering sker under 2008 och 2009 för att tillämpas i lönerevisionen 2010 Ej uppnått då arbetet ej påbörjats. Målet kvarstår för 2009. - 11 -
Ekonomi Strategier Arjeplogs kommun skall ha en god ekonomisk hushållning För att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning används följande analysmodell: Resultat - Vilken balans har kommunen haft över sina kostnader och intäkter under året och över tiden? Kapacitet - Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk - Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kontroll - Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kommunfullmäktige har fastställt mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Årets negativa resultat har medfört att flertalet av de fastställda målen ej kunnat uppfyllas, och därför måste åtgärder vidtas för att säkerställa en god ekonomisk hushållning på sikt. Mål Måluppfyllelse Resultat Verksamheternas nettokostnader och finansnetto får uppgå till högst 98 % av 98 % - Uppfyllt för perioden 2005-2008. För skatteintäkter och bidrag 2008 är dock målet ej uppfyllt Nettoinvesteringarna (kopplade till skattefinansierad verksamhet) ska långsiktigt ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna 268 % - Ej uppfyllt Kapacitet Kommunalskatten ska behållas oförändrad 22,28 - Uppfyllt Soliditeten (exkl ansvarsförbindelse) ska vara minst 60 %. 54 % - Ej uppfyllt Risk Förbättrad likviditet Ej uppfyllt Senast år 2009 uppnå en situation där likviditeten motsvarar en månads betalningsberedskap, ca 15 mkr Detta mål kan ej anses uppfyllt Kontroll Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god. Målet ska vara att inga budgetöverskridande förekommer. Vid konflikt mellan mål och medel är Under året har prognoserna varierat avsevärt det medlen som styr. Målet skall i detta fall omprövas och omformuleras varför detta mål ej kan anses uppfyllt. - 12 -
Ekonomisk översikt och finansiell analys RESULTAT - KAPACITET Kommunens resultatutveckling exklusive extraordinära kostnader för åren 2003-2008 visar att kommunen för första gången under dessa år redovisar ett underskott. Kommunens resultatutveckling (exkl. extraordinära kostnader i tkr) 10000 0 Kommunens nettokostnadsandel av skatteintäkter Ett av Arjeplog kommuns finansiella mål är att kommunens nettokostnader inklusive avskrivningar och räntenetto får utgöra högst 98 % av de samlade skatteintäkterna, generella statsbidrag och erhållna utjämningsbidrag under perioden 2005-2008. Utfallet för perioden uppgår till 98 %. Under 2008 uppgick nettokostnaderna till 104 % av skatteintäkterna Nettokostnadsandel av skatteintäkter, inkl avskrivningar 2004-2008 i % 10000 105 104 2004 2005 2006 2007 2008 100 95 97 95 94 97 Kommunens resultat för 2008 uppgår till -6,5 Mkr. Underskottet återfinns i huvudsak bland finansförvaltningen. För 2007 återfinns jämförelsestörande poster om 742 Tkr avseende avvecklingskostnader samt nedskrivningskostnader. Koncernens uppvisar ett negativt resultat på -8,7 Mkr. Samtliga bolag förutom Kraja AB och Wallquist minnesfond redovisar negativa resultat. De positiva resultaten uppgår marginellt med 13 tkr. Koncernens resultatutveckling 2004-2008 i Tkr 90 85 2004 2005 2006 2007 2008 Skatte- och nettokostnadsutveckling (förändring i %) 2008 2007 2006 Nettokostnadsutveckling 7,5 3,9 3,2 Skatter och statsbidrag -1,2 2,5 1,5 Under 2008 har nettokostnaderna ökat med 7,5 %. 10000 0-10000 2004 2005 2006 2007 2008 Verksamheternas intäkter har ökat med 9,5 Mkr vilket motsvarar 13 % och kostnaderna ökade med 20,5 Mkr vilket motsvarar 9,5 %. Den stora ökningen mellan åren beror på att flyktingverksamheten tillkommit under året, vilket genererar både intäkts- och kostnadsökning. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag minskade med 1,2 % under 2008. - 13 -
Finansnetto För 2008 uppgår finansnettot till -2 421 Tkr, vilket är en försämring med 1 031 tkr jämfört med 2007 (Se även not 6,7) Likvida medel saknas och vid årsskiftet nyttjades 31,8 Mkr av checkräkningskrediten. Kommunens finansnetto, utveckling 2004-2008 i Tkr 0 500 1000 1500 2000 2500 Koncernens finansnetto har försämrats med 2,7 Mkr och uppgår till -5,7 Mkr. Stiftelsen Arjeploghus finansnetto uppgår till -2,7 Mkr vilket tillsammans med kommunens negativa finansnetto orsakat försämringen. Koncernens finansnetto, utveckling 2004-2008 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 -6000 Investeringar 2004 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 2008 Kommunens nettoinvesteringar under året uppgår till 24,8 Mkr, vilket innebär en ökning jämfört med 2007 med 9,2 Mkr. Investeringsutgifterna för året uppgår till 35,7 Mkr och inkomster till 10,9 Mkr. Inkomsterna består av bidrag med 9,7 Mkr och försäljningsinkomster med 1,2 Mkr. Nettoinvesteringar (kommunen), Mkr 30 25 20 15 10 5 0 13,3 18,4 29,1 15,6 24,8 2004 2005 2006 2007 2008 Ser man till investeringsvolymen i förhållande till avskrivningsnivån för kommun får man ett mått på om tillgångarnas värde byggs upp eller om man riskerar framtida kapitalförstöring. Arjeplogs kommun har under flera år haft högre investeringsvolym än avskrivningsnivå, vilket indikerar att tillgångsmassan byggs upp och att kommunen satsar på utveckling. Totalt uppgår samtliga nettoinvesteringar till 216 % av avskrivningarna. Kommunens mål är att nettoinvesteringarna (kopplade till skattefinansierad verksamhet) ska ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna. För 2008 uppgår de skattefinansierade investeringarna till 268 % av avskrivningarna. Investeringar 2008 2007 2006 Investeringsvolym (Mkr) 24,8 15,6 29,1 Nettoinvesteringar/ Avskrivningar (%) 216 % 129 % 271 % Ett annat viktigt nyckeltal är skattefinansieringsgraden, som mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Under 2008 har kommunen inte kunnat finansiera samtliga investeringar med egna medel utan varit i behov av upplåning. - 14 -
Investeringsredovisning Förvaltning Utfall inkomst Utfall utgift Netto Budget 2008 Avvikelse Kommunstyrelsens vht omr 10 776 33 014 22 238 31 156 8 918 Kultur-, Fritids- och Utbildningsnämnden 95 1 203 1 108 1 789 681 Socialnämnden 609 609 1 603 994 Miljö-, Bygg och Räddningsnämnden 896 896 946 50 Summa nettoinvesteringar 10 871 35 722 24 851 35 494 10 643 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Allmänna avdelningen, Tekniska kontoret och Politisk verksamhet Politisk verksamhet 4 595 112-4 483 158 4 641 Allmänna avdelningen 1 392 1 392 1 637 245 Tekniska kontoret 6 181 31 510 25 329 29 361 4 032 Summa kommunstyrelsens vht omr 10 776 33 014 22 238 31 156 8 918 Större investeringar under året tkr Budget 2008 Redovisat Avvikelse Total Redovisat tom Prognos Avvikelse 2008 budget 2008 totalt Slutredovisade projekt Fjärrvärme Drottninggatan 1 279 1 467-188 1 665 1 853-188 Utbyggnad brandstation 696 721-25 696 721-25 Markiser klassrum 875 874 1 875 874 Lokaler Lärcentra 550 536 14 550 536 14 Pågående projekt Nya lokaler BST 6 221 5 914 307 6 221 5 914 6 221 307 Iordningsställande flyktingboende 6 400 5 506 894 6 400 5 506 6 400 894 VA Skeppsudden Utbyggnad Silvermuseet 2 200 464 2 711 1 890-511 -1 427 2 200 2 500 2 711 1 927 2 200 2 500-511 573 Bland de pågående projekten beräknas 1 Mkr ur bygdemedel tillföras projekt VA Skeppsudden under 2009. När det gäller konstgräsplanen har 250 Tkr erhållits från fotbollsförbundet och 600 tkr beräknas ur bygdemedel (2009). Kommunen erhåller 500 Tkr av Skellefteå Kraft 2009 som ska delfinansiera konstgräsplanen enligt beslut i kommunfullmäktige. Utbyggnaden av Silvermuseet är beräknat med en totalkostnad av 10 Mkr och med extern finansiering med 7,5 Mkr. Kommunens finansiering uppgår därmed till 2,5 Mkr. Soliditet 2008 2007 Soliditet 54 % 60 % Tillgångsförändring 6 % 4 % Förändr. eget kapital -5 % 4 % Kommunens soliditet uppgår till 54 % vilket är en minskning med 6 % jämfört med 2007. Kommunens mål är att soliditeten ska vara minst 60 %. Soliditetens utveckling (kommunen) 2004-2008 i % 62 60 58 56 54 52 50 2004 2005 2006 2007 2008 Koncernens soliditet har minskat med 5 % och uppgår vid årsskiftet till 42 %. - 15 -
Koncernens soliditetsutveckling i % 48 46 44 42 40 38 2004 2005 2006 2007 2008 Anläggningslånen uppgår till 26,8 Mkr vid årsskiftet. Inga nya lån har upptagits. Totalt nyttjades 31,8 Mkr av checkräkningskrediten vid årsskiftet. Lånefinansieringsgraden har ökat med 8 % och uppgår till 28 %. De långfristiga skulderna uppgår till 19,2 Tkr per invånare vid årsskiftet (inkl checkräkningskrediten). Kommunens låneutveckling, Mkr inkl checkräkningskredit Eget kapital visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Eget kapital består av anläggningskapital (kapital i anläggningstillgångar för stadigvarande bruk) och rörelsekapital (kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Kommunens egna kapital minskade med 6,5 Mkr. Anläggningskapitalet ökade med 20,3 Mkr och rörelsekapitalet minskade med 13,8 Mkr. 70 60 50 40 30 20 10 0 58,6 35,7 37,9 31,6 28,2 2004 2005 2006 2007 2008 Eget kapital 2004-2008 Mkr 140 130 120 110 100 Skuldsättningsgrad 2004 2005 2006 2007 2008 Av kommunens totala tillgångar har 46 procent finansierats med främmande kapital. 2008 2007 Total skuldsättningsgrad 46 % 40 % -varav avsättningsgrad 3 % 3 % -varav kortfristig skulds.grad 31 % 19 % RISK - KONTROLL Likviditeten är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulderna förfaller. En hög likviditet visar på god finansiell styrka och därmed låg potentiell risk. För år 2008 var målet att likviditeten skulle förbättras och att senast år 2009 uppnå en situation där likviditeten motsvarar en månads betalningsberedskap, ca 15 Mkr. För att kunna klara finansieringar har dock checkräkningskrediten ökats till 45 Mkr efter årsskiftet. Kommunens likviditetsutveckling, Mkr 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0,8 2,6 0 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 -varav långfristig skulds.grad 12 % 18 % - 16 -
Utveckling av pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden intjänade fr.o.m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgår till 8 Mkr (inkl särskild avtalspension/ visstidspension och löneskatt). Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen uppgår till 87,3 Mkr inklusive löneskatt. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 95,3 Mkr. Detta kan jämföras med det marknadsvärdet på pensionsfonden som uppgår till 12 Mkr. Skuldens täckningsgrad uppgår därmed till 13 % baserat på bokfört värde. Återlånade till verksamheten är alltså 83 Mkr. Det bokförda värdet på pensionsfonden uppgick till 10,3 Mkr. Erhållen utdelning uppgår till 313 Tkr under året, utdelningen är återinvesterad i fonden. Framtida pensionsutbetalningar är ingen potentiell risk utan en verklig, eftersom dessa betalningar kommer att ta fart i slutet av detta decennium och då kraftigt påverka likviditeten 2008 2007 Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande poster 8 059 7 082 Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) 87 267 88 235 Totala pensionsförpliktelser 95 326 95 317 Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; bokfört värde 10 299 9 986 Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; marknads värde 12 405 12 997 "Återlånade" medel (skillnad mellan totala pensioner och finansiella placeringars marknadsvärde enligt ovan) 82 921 82 320 Avstämning mot kommunallagen balanskrav Balanskravsresultat (Tkr) 2008 2007 2006 2005 2004 Årets resultat enligt resultaträkningen -6 489 5 237 9 095 8 179 4 562 Avgår nedskrivning enl beslut fullmäktige 4 785 Avgår extraordinära kostnader Justerat resultat -6 489 5 237 9 095 12 964 4 562 Återställande av tidigare års förluster -3 606-4 562 Kvar att återställa -6 489 0 0 0-3 606 Kommunallagen säger att om kostnaderna överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Kommunen har inga underskott från tidigare år som skall återställas. Det underskott som kommunen redovisar för innevarande år skall återställas med 50 % vardera år 2010 och 2011. Slutsatsen är således att kommunen inte klarar balanskravet för 2008. - 17 -
Driftsredovisning per verksamhet inkl interna poster Verksamheter tkr Budget 2008 Utfall 2008 Utfall 2007 Budgetavvikelse 2008 Förvaltning Kommunstyrelsens vht omr* -44 972-44 946-38 439 26 Kultur-, Fritids och utbildningsnämnden -72 986-70 970-68 156 2 016 Socialnämnden -62 120-59 129-55 077 2 991 Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd -5 942-5 644-5 919 298 Summa styrelser nämnder -186 020-180 689-167 591 5 331 Interkommunala avgifter BST 23 387 20 923 22 280-2 464 Bidrag flyktingmottagningen 7 202 7 156-46 Årets pensionsutgift -2 500-2 719-2 292-219 Återföring avsättning avgångsvederlag 1 664 Momsbidrag köp av verksamhet 192 234 192 För låg PO, pensionsskuld -203 97-203 Avskrivningar fordringar -45-869 -118-824 Övriga finansiella kostnader 5-58 -16-63 Reavinst/förluster -78 256-78 Förlustansvar egnahem -101-101 Planenliga avskrivningar -12 166-11 495-13 831 671 Nettokostnader -170 136-167 941-159 317 2 196 Skatteintäkter 107 160 105 712 105 427-1 448 Generella statsbidrag o utjämning 58 623 58 161 60 446-462 Finansiella intäkter 400 420 703 20 Finansiella kostnader -1 700-2 841-2 022-1 141 Summa -5 653-6 489 5 237-835 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Allmänna avdelningen, Tekniska kontoret och Politisk verksamhet Politisk verksamhet -6 370-7 214-8 814-844 Allmänna avdelningen -21 203-21 396-14 780-193 Tekniska kontoret -17 399-16 336-14 845 1 063 Summa Kommunstyrelsens vht omr -44 972-44 946-38 439 26 Driftsprojekt Projekt, tkr Kostnader 2008 Intäkter 2008 Nettokostnad 2008 Gränslöst entreprenörskap i skolan del II 375 383-8 Energirådgivning 241 132 109 Gränslöst entreprenörskap i skolan del 1 229 229 Det bedrivs 35 driftsprojekt i kommunen varav 2 är EU-projekt. Projekten som hel- eller delfinansieras är tidsbegränsade. Det projekt som har störst bruttokostnad är Projekt Gränslöst entreprenörskap i skolan del II som uppgår till 375 Tkr under året. Projektets första del är avslutad och slutredovisad under året. Bland övriga större projekt fortsätter socialförvaltningens projekt Kompetensstegen och stimulansmedel som finansieras via Socialdepartementet och Socialstyrelsen. Den externa finansieringsgraden för de största projekten varierar mellan 90-100%. Av samtliga projekt som bedrivs har fjorton projekt en bruttokostnad mindre än 35 Tkr varav 64 % av dessa bedrivs inom skolans verksamhetsområde. För mer detaljerad information angående de olika projekten, se separat bilaga Årsredovisning Driftsprojekt 2008-12-31. - 18 -
Prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Budgetavvikelse Tkr Årsprognos Jan-juni Årsprognos jan-sep Bokslut 2008 Händelseförändring Ränteförändring låneskuld 1% Löneförändring med 1%, inkl PO Bruttokostnadsförändring med 1% +/- +/- +/- Kostnad /intäkt,tkr 268 1 470 875 Kommunstyrelsen -1 523 607 26 Generell avgiftsförändring med 1% Generella statsbidrag med 1% +/- +/- 575 580 KFU nämnden -3 905 2 016 Förändrad utdebitering med 1 kr Förändr. Befolkning 10 personer +/- +/- 5 000 485 Socialnämnden 1 694 1 684 2 991 5 heltidstjänster (19 000) +/- 1 625 MBR nämnden -12 200 298 Summa nämnder 156 3 396 5 331 Kommunen kommer fortsättningsvis att fokusera ekonomistyrningsarbetet på att förbättra prognossäkerheten och budgetföljsamheten. Känslighetsanalys Kommunen påverkas mycket av händelser som ligger utanför dess egen kontroll. Tabellen nedan visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Generellt kan sägas att kommunen är mycket beroende av skatteintäkter och generella statsbidrag på intäktssidan. Ett av kommunens viktigaste mål är därför jobba med att öka invånarantalet i kommunen. - 19 -
Medarbetare Personalstruktur Antalet anställda vid Arjeplogs kommun har ökat under det gångna året. Under 2008 har 385 personer varit anställda med månadslön. Detta kan jämföras med 2007 då 383 personer var anställda med månadslön. Det har alltså skett en ökning av antalet anställda med månadslön med ca 0,3 % sedan föregående år. Tillsvidareanställda per nämnd Tillsvidareanställda, antal Kvinnor Män Totalt Kommunstyrelsen 25 29 54 Kultur- Fritids- och utbildningsnämnd 104 37 141 Socialnämnden 131 22 152 Miljö- Bygg- och Räddningsnämnd 2 3 5 Totalt kommunen 262 91 352 I anställning med månadslön under 2008 fanns 287 kvinnor (75 %) och 97 män (25 %). Fördelning av män och kvinnor i heltids- och deltidsanställning med månadslön 2004 2005 2006 2007 2008 Tillsvidare 329 323 348 326 352 Därav Kvinnor 258 253 268 248 260 Män 71 70 80 78 92 Heltid 221 226 234 223 252 Deltid 108 97 114 103 100 Visstid 71 57 109 57 33 Därav Kvinnor 50 38 67 37 27 Män 21 19 42 20 6 Heltid 45 35 71 38 26 Deltid 26 22 38 19 7 Totalt 400 380 457 383 385 Antalet årsarbeten har ökat jämfört med föregående år. År 2008 hade kommunen 343,75 årsarbetare som kan jämföras med 328,43 för år 2007. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat totalt sett i kommunen under året, både vad gäller korttids- som långtidssjukfrånvaro. I slutet av 2008 var 17 personer helt eller delvis sjukskrivna mer än två veckor. Detta kan jämföras med 2007 då 23 personer var sjukskrivna mer än två veckor. Oroande är att sjukfrånvaron för anställda under 29 år har ökat i förhållande till 2007 med en procentenhet. Även antalet personer med sjukersättning har ökat. 14 personer uppbar sjukersättning i någon form under 2008 (2007: 11 personer, 2006: 25 personer och 2005: 33 personer). 2008 2007 Total sjukfrånvaro 6,5 % 8,0 % - långtidssjukfrånvaro* 61,4 % 67,8 % - sjukfrånvaro för män 3,6 % 4,1 % - sjukfrånvaro för kvinnor 7,7 % 9,5 % - anställda -29 år 3 % 1,9 % - anställda 30-49 år 7,7 % 8,2 % - anställda 50 år - 6,7 % 10 % * Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Rehabilitering Rehabilitering av långtidssjuka är något av det viktigaste och det svåraste, som en arbetsgivare har att ägna sig åt. Den övergripande målsättningen är självklar, nämligen att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete i någon form. Vägen dit är inte lika självklar. Den kompliceras dels av att ett flertal organisationer med olika regelverk och resurser måste samverka och dels av att målbilden inte alltid ser ut på samma sätt för de inblandade. För att öka fokuseringen på rehabilitering har kommunen en särskild Rehab-grupp som består av förvaltningschefer, kommun- sekreterare, personalsekreterare och Pitehälsan. Gruppen har bland annat fastlagt: arbetsledarnas ansvar rutiner vid sjukskrivning, rapportering och hantering av sjukintyg individuella rehabplaner prioritering av rehabarbetet kartläggning av samtliga sjukskrivningar över två veckor - 20 -
Arjeplogs kommuns fortsatta arbete ska fokusera på att; analysera individens förutsättningar såväl medicinskt som kompetensmässigt. kartlägga möjliga placeringar och åtgärder inom kommunen. matcha individens förutsättningar mot detta. Friskvård Alla anställda har rätt till en friskvårdstimma/vecka under arbetstid. Kommunens friskvårdsorganisation består av 24 friskvårdsmotorer, varav 4 ingår i en styrgrupp. Kommunen har under året avsatt 600 kronor/ anställd för friskvård. % deltagande 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 deltagande 2008 % Månad deltagande 2007 % Deltagande friskvård De aktiviteter som erbjuds är spinning, callanetics, poweryoga och vattengympa. Andra aktiviteter som promenad, stavgång, cykel, skidåkning, styrketräning och simning utförs också. En gång/månad deltar de som motionerat i utlottning av vinster. Under året har kommunen anlitat en massör så att personalen har kunnat boka in 30 min. massage under arbetstid. All personal har även haft möjlighet att nyttja en elektrisk massagestol under arbetstid. En friluftsdag i Gäddviken gick av stapeln den 13 mars. Där kunde alla kommunanställda utnyttja sin friskvårdstimme för att promenera, springa, åka skidor eller åka skridskor. Priser utlottades bland deltagarna och det bjöds på fika. Den 12 maj fick kommunens anställda möjlighet att utnyttja sin friskvårdstimme till att delta vid Kyrkholmen runt Deltagarna skulle gå eller jogga runt Kyrkholmen. Bland de som deltog så lottades priser ut. Mellan den 6 oktober till 14 december genomfördes Höstkampen. Där tävlade fyra personer i lag genom att utföra sin friskvårdstimme varje vecka. I de lag där samtliga deltagare genomfört sin friskvårdstimme under perioden för höstkampen så delades ett pris ut. Även tre större priser delades ut bland de lagen som varje vecka utnyttjat sin friskvårdtimme i höstkampen. 55 lag var anmälda i höstkampen. En motivationshöjande föreläsning har under året hållits av PG Lundmark där han berättade om sitt deltagande i Paris- Dakartävlingen. Samtliga kommunanställda hade möjlighet att gå på denna föreläsning. Pitehälsan har hållit i en hälsogrupp för andra gången (senast under år 2007-2008). Utifrån den screening som gjordes på samtliga tillsvidareanställda så utformades hälsogruppen. Denna grupp bestod av personer som visat på ett flertal hälsobelastande komponenter. Bland annat så har deltagarna fått undersöka sitt blodtryck, blodvärde, blodsocker och kolesterol. Vidare så har deltagarna genomfört ett konditionstest. Dessa undersökningar och test har varit återkommande för att se om resultaten förbättrats. Slutresultaten från hälsogruppen visar goda reslutat där flertalet av deltagarna har förbättrat sin hälsa. Deltagandet i hälsogruppen var frivilligt. På kommunens Intranet finns en länk till en egen sida om friskvård. Där presenteras alla friskvårdaktiviteter, friskvårdsmotorer, tävlingar m.m. På friskvårdssidan finns även länkar till andra intressanta hemsidor om t.ex. kost, sömn, arbetsmiljö och företagshälsovård. Under det gånga året har det genomförts två undersökningar på KS av den fysiska arbetsmiljön. Det resulterade i både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Tillbud, olycksfall, arbetsskador Det är viktigt att alla tillbud rapporteras så att åtgärder kan vidtas för att undvika olyckor. Under året har personalkontoret fått in 9 rapporter om tillbud (8 under 2007). Totalt 10 olycksfall har rapporterats (7 under 2007). Vanligaste olycksfallen är fall, slag, kläm, skärsår och stukningar. Av dessa har inget anmälts till Försäkringskassan och AFA som arbetsskada (4 anmälningar år 2007). - 21 -
Föräldraledighet Under 2008 har personalen totalt tagit ut 2 227 hela dagar i föräldraledighet, vilket är i samma nivå som föregående år. Kvinnor har tagit ut 2 124 dagar (2007: 2 141st) och män tagit 103 dagar (2007: 80st). Kvinnorna tar därmed ut ca 95,4 % av den totala föräldraledigheten. Männens andel har ökat eftersom kvinnornas andel föregående år var 96,4 %. Det är 26 kvinnor och 6 män som har varit föräldralediga under 2008. Föregående år var det 24 kvinnor och 4 män. Kvinnorna tog under 2008 ut ca 82 dagar/person i genomsnitt. För männen var motsvarande summa 26 dagar/person. Semester och semesterlöneskuld Antalet sparade semesterdagar för månadsavlönade har minskat med ca 2,3 % från föregående år. Det har dock skett en ökning för KFU och MBR. 2007 2008 Diff. Förändring KS 773 746-27 -3,4 % KFU 726 761 35 4,8 % SOC 2 483 2 371-112 -4,5 % MBR 117 128 11 9,4 % Totalt 4 099 4 006-93 -2,3 % För första gången redovisas även sparade semestertimmar och flextid. 081231 hade personalen 283,72 sparade semestertimmar med en total kostnad på 54 378kr. Flextiden uppgick till 939,44. Den totala kostnaden för det var 171 893kr. Den totala semesterlöneskulden till de anställda var 8 098 333 kr 2008-12-31. Detta är en ökning med ca 4 % vid en jämförelse med 2007 års semesterlöneskuld 7 787 117 kr. Under 2008 var kostnaden för arvoden och förlorad arbetsförtjänst till politiker 1 667 tkr. Det kan jämföras med år 2006 då motsvarande summa var 1 736 tkr. Det har alltså skett en minskning med ca 4 %. Kommunens personalsociala kostnader har ökat med ca 0,7 % jämfört med föregående år. År 2008 var dessa kostnader 2 311 tkr. Större delen av kostnaderna fördelar sig på utbildning (47 %), företagshälsovård/rehab (23 %) och personaltrivsel/representation (12 %). Övertid Med övertid i den här redovisningen menas all typ av mertid som är arbetad tid utöver ordinarie arbetstid. Övertidsuttaget har ökat inom KS (44 %), SOC (13 %) och MBR (45 %). Inom KFU har övertiden däremot minskat med 16 %. År 2008 arbetade personalen totalt 14 920 timmar övertid jämfört med 13 639 timmar år 2007. 2007 2008 Diff. Förändring KS 2 033 2 927 894 44 % KFU 3 990 3 341-649 -16 % SOC 7 569 8 583 1 014 13 % MBR 47 68 21 45 % Totalt 13 639 14 919 1 280 9 % Kommunens totala skuld för okompenserad övertid var 081231: 1 190 tkr (071231: 975 tkr). Trivselaktiviteter Kommunen har under 2008 avsatt 500 kr/anställd till personaltrivsel. De anställda har själva fått välja ur en meny av aktiviteter som genomfördes 13 september till 22 november. Personalkostnader Den totala personalkostnaden har ökat med 11,11 % jämfört med föregående år. År 2008 var den 149,4 miljoner kronor och år 2007 uppgick motsvarande kostnad till 134,4 miljoner kronor. Ökningen beror främst på att kommunen har öppnat ett flyktingboende samt Kommunals löneavtal. Aktvitet Fiskeresa till Rösvik i Norge Shoppingresa IKEA med lunch. Två resor anordnades. 1 resa per anmäld deltagare Hockeymatch i Skellefteå med middag och shopping Pite Havsbad med middag, underhållning av Wallmans Salonger och övernattning Resa till Luleå med shopping och bowling Middag i Arjeplog Egenavgift 1 200 kr 0 kr 0 kr 400 kr 0 kr 0 kr Den totala lönekostnaden ökade med 12 % från 91 373 tkr (2007) till 102 341tkr (2008). 67,9% av 365 inbjudna deltog i någon av de sex aktiviteter som genomfördes. Förra året deltog 68,2%. Två av aktiviteterna hade kostnader som översteg - 22 -