En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. 1
Skolprestationers betydelse Skolprestationer har en viktig betydelse för individerna och för samhället. Individerna som hög utbildning har en högre lön, bättre hälsa och längre liv. Ett samhälle som består av personer med hög utbildning innebär att betala lägre kostnader för sjukvård och brottsbekämpning och att öka en ekonomisk tillväxt. Det innebär att skolprestation har en stor vikt för samhället och människorna. (1) För det är diskussionen om skolprestation i Sverige jätteaktuell och viktig. 2
Vad har orsakat denna fallande skolprestation i Sverige? Å ena sidan tänker många att det växande nya digitalsamhället och speciellt dataspelet har som konsekvensen en sämre låsförståelse i barnet. Barnet ägnar mindre tid att läsa tidigare än förut, men använder tiden med nya teknologier. Som träning i idrotten är viktig för prestationerna, det är samma för hjärna. (2) 3
Å andra sidan finns det nya studier som visar att dataspel förbättrar den kognitiva förmågan i barnen och speciellt i läsning och i matematik. Det är resultat av en studie som ledde Torkel Klingberg, hjärnforskare. Han ser att strategispel och relationsspel är en perfekt träning för att analysera och lösa komplexa situationer som finns i samhället (3). 4
Ytterliger har videospel och nya teknologier ökat i alla länder, ännu i dessa med bättre resultaten i skolan. Så det finns ingen förklaring för Sveriges värre skolresultat som beror på nya teknologier (3). 5
Skolverkets analys I stället har skolverket gett olika motivationer om den: 1) segregeringen, 2) decentraliseringen, 3) differentieringen och 4) individualiseringen. (4) (5) 6
Segregeringen Den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen: individerna med identiska etniciteter kommer tillsammas i samma stadsområden medan personerna med svensk bakgrund flyttade ut ur dessa. Vilket har haft som konsekvensen att elever med liknande social och utbildning bakgrund samlades på samma skolor. Forskarna har ännu belyst att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har blivit större och föräldrars utbildningsnivå har viktigare värde för barns skolresultat numera än förut. (4) (5) Modersmålslärare har en viktig roll som brön mellan föräldrar och skola (samhället). Speciellt studiehandledning för nyanlända elever är jätteviktig i dessa områden. 7
Segregeringen Några anser att segregeringen kan vara positiv för att barnen med stor potentiell kan vara tillsammans, tvärtom skapar det mindre tillväxt för samhället därför att vetenskap star kvar bara för små eliterna och andra har inte samma utmaningar och tillväxter som de som hade i klassen barnen med stor potentiell. (4) (5) 8
Decentraliseringen av skolan Nu får vi talas vid om decentraliseringen av skolan som har haft som konsekventser att antalet lärare per hundra elever har minskat sedan 1990-början och en del av lärare med högskolepedagogisk utbildning har minskat under samma period. (4) (5) 9
Differentieringen mellan elever Differentieringen mellan elever har skapats under 1990-talet. I denna tid har storlek av särskilt stöd blivit större och många elever som behöver av särskilt stör har inte haft det. Så skolverket har konstaterat att elevers behov av stöd påverkas av skolansarbetssätt och arbetsformer liksom av skolans sätt att organisera undervisningen. På detta vis har många skolor hanterat ofta elever i behov av stöd med särskiljande lösningar, i form av särskilda undervisningsgrupper. Differentierad undervisning har skapat en negativ effekt som visat från en svensk forskning: de positiva effekterna att ta högprestanda elever tillsammans tappas i motsvarande omfattning genom att placera lågpresterande elever tillsammans. (4) (5) 10
Individualiseringen Sist men inte minst är individualiseringen. Under 1900-talet har svensk skolsystems förändrat: nya läroplaner och kursplaner och ett nytt betygssystem. Det har haft som effekt en ökad individualisering i form av eget arbete och en förflyttning av ansvar från lärare till elev. Dessa förändringar har som konsekvens att stödet från föräldrarna har fått en ökad betydelse för elevens prestationer vilket betyder att föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital är centralt. (4) (5)Mer gemsamma än eget arbete för att utforska tidigare vad elev har inte förstått. 11
Resultaten Jag tror att följa efter skolverkets indikationer är den första stegen för att förbättra skolresultat och i denna del har modersmålslärare har en viktig roll. Den andra stegen är att lärare kan se undervisningen genom elevens ögon och förstår vad som är svårt för eleverna. (6) 12
Resultaten Kanske kan nya teknologier vara en lösning för det. De skapar en koppling mellan eleverna och lärarna, till exempel att ha läroböcker som digitalböcker och övningarna som ett dataspel (grammatiks spel och matematiks spel). En undervisning med mer digitala teknologier skapar mer intresse, lust och uppmärksamhet i eleverna så en stor koncentration i klassen förbättrar resultat. 13
Källförteckning 1. William, Dylan. Att följa lärande-formativ bedömning i praktiken. 2. Viscovi, Dino. [Online] http://www.dn.se/debatt/samre-lasforstaelsenaturlig-foljd-av-nya-digitalsamhallet/. 3. Norberg, Johan. [Online] http://www.metro.se/kolumner/johannorberg-dataspel-en-tacksam-syndabock/evhnbz!hraxp7ookrpk/. 4. Lozic, Vanja. [Online] http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskaporganisation/strukturella-faktorer/strukturella-orsaker-till-sjunkandeskolresultat-1.189964. 5. [Online] http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2260. 6. Rudhe, Elisabet. *Online+ http://www.lararnasnyheter.se/lararnastidning/2012/10/31/se-undervisningen-elevens-ogon. 14