Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2
FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. Region Skåne tar därför årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner. Befolkningsprognoserna är ett viktigt underlag i Region Skånes planeringsarbete. För dimensionering av regionens verksamheter är naturligtvis den framtida befolkningens storlek och åldersfördelning en viktig komponent. Även andra myndigheter och organisationer använder sig av Region Skånes befolkningsprognoser i sitt planeringsarbete. Befolkningsprognosen för perioden 214-223 har utarbetats inom avdelningen för regional utveckling, enheten för samhällsanalys. Statistiska centralbyråns prognos över Sveriges framtida befolkning är ett underlag till prognosen och Skånes kommuner har bistått med underlag kring det planerade bostadsbyggandet. Detta är en bilaga med antaganden till grund för prognosen som redovisas i rapporten Skånes befolkningsprognos 214-223 som beskriver utvecklingen i länet och dess kommuner. Det går att ladda ner filer från Region Skånes statistiksida www.skane.se/statistik med prognoserna i olika grupperingar efter kommun, ålder och kön. Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Avdelningen för regional utveckling, stab/ enheten för samhällsanalys Simon Sköld, 4 675 31 36 Simon.skold@skane.s 2
Innehåll Bilaga Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Svagt tilltagande barnafödande... 5 Fler lever allt längre... 6 Flyttningar... 6 Fler skåningar har flyttat till sydväst... 7 Inrikes flyttningar... 8 Utrikes flyttningar... 8 Antaganden kring flyttningar för Skånes kommuner... 12 Nedjustering i bedömningen av bostadsbyggandet i årets prognos... 13 Källor... 13 3
Sammanfattning Skånes befolkning förväntas öka med 8,1 procent eller 13 invånare, från 1 274 69 till cirka 1 375 invånare år 223. Befolkningsökningen ligger relativt nära rikets utveckling. Vår ökningstakt är lite svagare i början och slutet, samt lite starkare i mitten av prognosperioden.. Befolkningsökningen består av både nyfödda barn och nyinflyttade personer. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna som föddes runt 199 upp i åldrar där fruktsamheten är hög. I kombination med en relativt stor inflyttning bidrar detta till att det kommer att födas förhållandevis många barn i Skåne. Antalet personer som avlider förväntas att vara ungefär lika från år till år under prognosperioden. Flyktingströmmar från framförallt Irak och Syrien förväntas ge en ökad invandring framöver, omfattningen är dock ännu mycket osäker och har ännu inte påverkat inflyttningen till Skåne i någon större omfattning. Under den närmaste tioårsperioden kommer Skånes åldersstruktur att förändras ganska markant, trots att medelåldern endast förväntas öka med mindre än ett halvt år. Antalet barn i förskole- och grundskoleåldern förväntas att öka till följd av det ökade barnafödandet, vilket medför stora krav på kommunerna då behoven av förskole- och skolplatser ökar. Samtidigt har antalet ungdomar i gymnasieålder blivit färre de senaste åren. Eftersom de stora barnkullarna som föddes runt 199 lämnar gymnasieåldern kommer denna minskning att fortsätta, vilket leder till att resurser i gymnasieskolorna frigörs. Dessa förändringar i åldersstrukturen innebär nya utmaningar för Region Skåne och hälso- och sjukvården. Antalet personer i arbetsför ålder 2-64 år förväntas öka, delvis på grund av inflyttningen. Samtidigt ökar dock försörjningskvoten, då ökningen av unga och äldre är ännu större. Antalet personer i åldersgruppen 65-79 år kommer enligt prognosen att bli knappt 2 procent fler år 223 jämfört med idag. Även åldersgruppen 8 år och äldre förväntas öka, dock inte lika mycket. Ökningen av antalet personer i dessa åldersgrupper innebär högre kostnader för hälso- och sjukvården. En fortsatt hög inflyttning till Skåne kommer därutöver att leda till ett fortsatt tryck på bostadsmarknaden, kollektivtrafiken, infrastrukturen, kulturutbuden och hälso- och sjukvården med mera. Under prognosperioden förväntas Malmö, Lund och Helsingborg fortfarande vara de kommuner som ökar mest, räknat i antal personer. Ser man till den procentuella ökningen har de stora kommunerna en stor förväntad folkökning, men även flera av de mindre kommunerna i sydvästra Skåne. Här utmärker sig exempelvis Lomma och Staffanstorp där det finns relativt stora bostadsprojekt som förväntas realiseras under prognosperioden. I slutet av prognosperioden förväntas folkmängden öka i så gott som alla skånska kommuner. Prognosen visar på en ökad koncentration av unga till de stora städerna, samt större demografiska skillnader mellan stad och land. Trenden att fler unga väljer att bosätta sig i städer fortsätter och fler förväntas också få åtminstone sitt första barn där och flyttar inte lika snabbt till kranskommunerna när barnaåren nalkas. Detta leder till att Skånes tre största städer Malmö, Helsingborg och Lund förväntas öka sin procentuella andel av Skånes födda barn under prognosperioden, samtidigt som städernas andel av Skånes äldre förväntas minska.. 4
Inledning Befolkningsprognosen utgår från Skånes befolkning den 31 december 213. Utifrån Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och flyttningar görs en framskrivning av Skånes befolkning. Prognosen görs med hjälp av Region Skånes prognosmodell ett år i taget fram till 223, uppdelat på ålder, kön och Skånes kommuner. Svagt tilltagande barnafödande Antalet födda barn prognostiseras utifrån kvinnors åldersspecifika fruktsamhet i kommunerna under en treårsperiod. Ett medelvärde konstrueras för att de slumpmässiga avvikelserna ska minska. Figur 1 visar den åldersspecifika fruktsamheten för kvinnor i kommunerna Burlöv (som har den högsta summerade fruktsamheten i Skåne under 213) och Lund (som har den lägsta summerade fruktsamheten i Skåne) samt för Skåne totalt. Det treåriga medelvärdet för fruktsamheten släpar dock efter i tiden. För att utgå från en aktuell fruktsamhet i prognosen har den åldersspecifika fruktsamheten för varje kommun justerats upp utifrån den summerade fruktsamheten år 213. Fruktsamheten i riket som helhet var något högre än i Skåne under 213. I SCB:s senaste befolkningsprognos, Sveriges framtida folkmängd 214-26 1, antas det att den summerade fruktsamheten kommer att öka svagt på kort sikt (tio år), men minska på längre sikt. SCB:s prognoser över fruktsamhet görs för olika grupperingar eftersom fruktsamheten skiljer sig åt för kvinnor från olika födelseländer. Variationerna de närmsta åren beror på antaganden om en hög invandring, bland annat väntas många personer från länder med en låg utvecklingsnivå som har relativt höga fruktsamhetstal komma till Sverige. Skåne antas följa rikets utveckling men på en något lägre nivå. Andra faktorer som påverkar barnafödandet är deltagande i arbetslivet, utbildning samt ekonomi och familjepolitik. * Den summerade fruktsamheten (TFR) är antalet barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv (cirka 15-49 år) om dagens fruktsamhet skulle bestå. Dödstal är ett mått på dödligheten som beskriver antalet dödsfall i förhållande till befolkningen. Åldersspecifika dödstal anger antalet dödsfall i olika åldrar per tusen invånare. Figur 1: Åldersspecifik fruktsamhet 28-212 Figur 2: Summerad fruktsamhet i Skåne 199-223,25,2,15,1,5 15 år 2 år 25 år 3 år 35 år 4 år 45 år Burlöv kommun Lund kommun Skåne Källa SCB, bearbetat av Region Skåne 2,5 2 1,5 1,5 199 1995 2 25 21 215 22 Källa: SCB och Region Skåne 1 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 214-26, maj 214 5
Dödstal (per tusen invånare) Ålder Fler lever allt längre Antalet dödsfall prognostiseras utifrån den observerade dödligheten i Skåne under en treårs period, uppdelat på ålder och kön. Dödstalen justeras efter kommunernas nivåer och följer samma utveckling som i SCB:s riksprognos. I riksprognosen antas dödstalen sjunka, vilket resulterar i en längre förväntad medellivslängd. Medellivslängden har ökat tack vare förbättrade levnadsförhållanden och medicinsk behandling. På tjugo år har den förväntade medellivslängden vid födelsen ökat med 3,3 år för kvinnor och 4,7 år för män i Skåne. År 212 var den förväntade medellivslängden vid födelsen i Skåne 84,2 år för kvinnor och 8, för män. Motsvarande ålder förväntas vara 85,8 år för kvinnor och 82,3 år för män vid prognosåret 222. Figur 3: Åldersspecifika dödstal för kvinnor och män Figur 4: Medellivslängden i Skåne 199-222 28-212 1 1 1 1,1,1 Kvinnor Män 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ålder Källa SCB, bearbetat av Region Skåne 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 Kvinnor Män 199 1995 2 25 21 215 22 År Källa: SCB och Region Skåne Flyttningar I prognosarbetet delas Skåne in i fyra delar för vilken utvecklingen av flyttningar analyseras och skattas. I prognosmodellen skattas först respektive regiondelars nettoflyttning för att sedan i ett senare steg brytas ner till kommunnivå. Befolkningsprognoserna för de fyra regiondelarna summeras till en prognos för hela Skåne. För att bedöma inrikes flyttnetto för respektive bostadsmarknadsområde har SCB:s riksprognos 2 brutits ner till åtta regioner, se karta 1 och 2. Regionernas utflyttning skattas med sannolikheten att en individ flyttar från ett område till ett annat. Skåne har en inrikes nettoinflyttning, då inflyttningen till Skåne från övriga riket är större än utflyttningen från Skåne till övriga riket, men nivån varierar från år till år. Variationerna beror bland annat på hur många personer det finns i de mest flyttbenägna åldrarna 2-3 år, tillgången till utbildningsplatser och läget på arbets- och bostadsmarknaden. I prognosmodellen skattas den inrikes inflyttningen till Skånes regiondelar utifrån de senaste fem årens sannolikheter att en individ flyttar från ett område till ett annat uppdelat på ålder och kön. Nettoflyttning: Antalet inflyttade minus utflyttade. Vid nettoinflyttning är inflyttningen större än utflyttningen och motsvarande är utflyttningen större än inflyttningen vid nettoutflyttning. Nettoflyttningar kan även delas in i inrikes nettoflyttningar inom Sverige och utrikes nettoflyttningar som avser flyttrelationen med utlandet. 2 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 213-26, maj 213 6
Karta 1 och 2: Bostadsområden Fler skåningar har flyttat till sydväst Ett stort antal in- och utflyttningar kan resultera i förhållandevis få nettoflyttningar. I karta 3 visas in- och utflyttningar samt nettoflyttningar till de fyra regiondelarna. Därtill kommer alla flyttningar inom regiondelarna, vilka är många eftersom de flesta flyttningarnas avstånd är korta. Samtliga regiondelar har totalt sett fler inflyttare än utflyttare där flest flyttningar finns i sydvästra Skåne där också befolkningen är som störst. Under de senaste tio åren har flyttningarna mellan Skånes regiondelar förändrats. Några år in på 2-talet lockade sydvästra Skåne till sig flyttare från andra län i Sverige samtidigt som de hade utflyttning till andra delarna av Skåne. Detta mönster har dock förändrats under de senaste åren (karta 4). Sydvästra Skåne har fortfarande en stor nettoinflyttning från utlandet och övriga Sverige, men även en nettoinflyttning från nordvästra och nordöstra Skåne. Det är bara mot sydöstra Skåne som sydvästra Skåne har en nettoutflyttning men denna nivå är bara hälften så stor som i början av 2-talet. Även i nordöstra Skåne finns förändringar i flyttmönstret då regiondelens nettoinflyttning från sydväst samt övriga Sverige ändrades till en nettoutflyttning. Karta 3: Flyttningar till och från Skånes regiondelar, medelvärden 28-212 Karta 4: Nettoflyttningar, medelvärden 28-212 Källa: SCB, bearbetat av Region Skåne 7
199 1995 2 25 21 215 22 Flyttare Nettoflyttning Inrikes flyttningar Den inrikes nettoinflyttningen till Skåne har varit förhållandevis liten de senaste åren. Det beror framför allt på att utflyttningen till andra län har ökat, men även för att den inrikes inflyttningen minskat något. Svårigheter att hitta bostad och arbete i Skåne kan vara en del av förklaringen till detta. I prognosen väntas den inrikes nettoinflyttningen att öka fram till 215, därefter vara lite lägre under ett par år för att sedan åter öka mot slutet av prognosperioden. Sydvästra Skånes inrikes nettoinflyttning förväntas utifrån en förhållandevis låg nivå att öka fram till 215 och därefter att sjunka något. Bakgrunden till justeringarna är det senaste årets förändrade flyttmönster som inte riktigt får genomslag i prognosmodellen. Nettot krymper då utflyttningen väntas öka eftersom det finns många unga personer i de flyttbenägna åldrarna 2-3 år. Förhoppningen är att bostads- och arbetsmarknaden kommer att förbättras under prognosperioden. Den inrikes nettoinflyttningen för nordvästra Skånes har varit på en något lägre nivå 28-212. Nordöstra Skånes inrikes nettoutflyttning förväntas gå mot noll under prognosperioden medan den inrikes nettoinflyttningen till sydöstra Skåne väntas öka under samma period, främst på grund av ett förväntat ökat antal inrikes inflyttare. Inflyttarna till sydöstra Skåne är äldre än inflyttarna till Skånes övriga regiondelar. Nivån har dock justerats ner något eftersom bostadsutbudet väntas dämpa nettoinflyttningen något samtidigt som det är osäkert om dagens flyttmönster kommer att hålla i sig på sikt. Figur 5: Inrikes flyttares åldersstruktur 29-213 Figur 6: Inrikes flyttnetto 199-223 14 6 5 12 4 1 8 3 2 1 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1+ -1-2 Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne År Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Ålder Källa: SCB och Region Skåne Källa: SCB och Region Skåne Utrikes flyttningar Den utrikes nettoflyttningen är den komponent som stått för den största delen av Skånes folkökning under de senaste åren. Det är också den variabel som har den största inneboende osäkerheten. I Region Skånes befolkningsprognos bryts SCB:s riksprognos 3 ner till respektive analysområde. SCB skattar de framtida utrikes flyttningarna i migrationsprognosen utifrån en omfattande omvärldsanalys. För det senaste årtiondet har en analys gjorts av invandrarnas grund för bosättning i Sverige (studier, asyl, familjeband, arbete eller okänt). Utifrån omvärldsanalysen och diskussioner i en referensgrupp med sakkunniga från bland annat Migrationsverket, Finans- och Justitiedepartementet, Institutet för framtidsforskning, några universitet och SCB görs nationella antaganden om Sveriges in- och utvandring. 3 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 214-26, maj 214 8
199 1995 2 25 21 215 22 Flyttare Förändringar i migrationen är dock svåra att förutse och kan ske utan förvarning. Oro, krig och knappa ekonomiska förhållanden i olika delar av världen påverkar den utrikes inflyttningen till Sverige, men även den svenska migrationspolitiken är avgörande för hur många som tillåts invandra. De närmaste åren förväntar SCB en kraftig ökning av invandringen. Främst beror detta på Migrationsverkets bedömning om en ökad asylinvandring. Även en fortsatt arbetskrafts- och anhöriginvandring antas bidra till en hög invandring under hela 21-talet. Därefter förväntas asyl- och anhöriginvandringen röra sig mot en mer långsiktig nivå som ligger under dagens nivå. Samtidigt minskar invandringen från EU som en följd av den demografiska utvecklingen i många av dessa länder. Den utrikes utflyttningen har ökat de senaste tre åren, vilket är naturligt efter några år med hög invandring. Utvandringen från Sverige förväntas öka till år 223 enligt SCB:s senaste riksprognos 4. Det är framförallt sydvästra Skåne, som har det största flyttutbytet med utlandet, som påverkas av de lägre nivåerna som minskar ökningstakten av Skånes folkmängd. Flyttningen från Skåne till utlandet förväntas öka under prognosperioden, vilket ses som en naturlig konsekvens av flera år med en relativt stor invandring. Den utrikes nettoinflyttningen till Skåne förväntas att öka fram till 217 för att därefter minska något. Nedjusteringar har gjorts de närmsta fyra åren eftersom som det inte syns några tecken på någon lika kraftfull ökning som för riket totalt. Exempelvis bor endast sex procent av landets somalier i Skåne vilket är en grupp av anhöriginvandrare som förväntas öka i Sverige de närmsta åren. Även Syrier som förväntas vara en stor grupp är hittills ingen stor grupp i Skåne. Figur 7: Utrikes flyttares åldersstruktur 29-213 Figur 8: Utrikes flyttnetto 199-223 14 12 1 8 6 4 2 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1+ Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade Ålder Källa: SCB och Region Skåne Sydvästra Nordvästra Sydöstra Nordöstra Källa: SCB och Region Skåne 4 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 214-26, maj 214 9
Flyttutbyte med Danmark Under 2-talet Figur 9: har Skånes utrikes nettoinflyttning främst förklarats av anhöriginvandring i kombination med en ökande invandring från Danmark. Sedan Öresundsbron invigdes år 2 pågår en integration mellan den svenska och danska delen av Öresundsregionen. Invandringen från Danmark till Skåne sexdubblades mellan 2 och 26. Under 27 var ökningen av invandring från Danmark inte lika hög och under de efterföljande fem åren har nivån sjunkit, även om invandringen från Danmark fortfarande är stor. 213 var dock ett trendbrott och danskar börjar åter flytta till Sverige i en högre utsträckning. Källa: Örestat, bearbetat av Region Skåne En stark förklaringsfaktor till den ökade invandringen från Danmark var de snabbt stigande bostadspriserna i Köpenhamnsområdet i kombination med bra och billiga bostäder i Skåne inom pendlingsavstånd till den danska sidan av Öresund. Prisökningen i Köpenhamn mellan 24 och 26 för ett enfamiljshus eller en ägarlägenhet var upp till 22 procent. Hösten 26 kulminerade priserna för ägarlägenheter (bostadsrätter) i Köpenhamnsområdet och på tre år sjönk bostadspriserna i och omkring Köpenhamn med 35 procent. Därefter stabiliserades priserna och ökade svagt till en nivå som kan jämföras med 25 års priser. 5 Flyttningarna från Skåne till Danmark består till stor del av återflyttande danskar, vilket är naturligt efter ett par år med höga nivåer av inflyttning från Danmark i kombination med sjunkande bostadspriser. En del av de unga danska flyttarna får med tiden en bättre ekonomi och kan då antas skaffa en bostad närmare sin arbetsplats. En del av de unga danska par som 5 Öresundskomiteen, Region Skåne m.fl. Tendens Öresund 21, maj 21 & Nya tendenser, juni 211 1
har barn, kan också antas välja att flytta tillbaka till Danmark när det är dags för barnen att börja i skolan. Det är svårt att bedöma hur flyttningarna över sundet kommer att förändras under prognosperioden, men bedömningen är att flyttningarna över sundet även i framtiden kommer att utgöra en betydande del av Skånes flyttutbyte med utlandet. Ökad arbetskraftsinvandring Invandringen från EU-länderna har främst bestått av arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandringen kan variera kraftigt över tid och är känslig för förändringar i ursprungslandets och mottagarlandets arbetsmarknad. I december 28 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige 6, vilka innebär att arbetskraftsinvandringen är mer efterfrågestyrd och mindre reglerad. Arbetskraftsinvandringen till Sverige väntas öka under 21-talet. 7 Fortsatt minskning av utländska studenter Under hösten 211 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU/EES. Antalet studenter i Sverige från dessa länder sjönk därför till en fjärdedel av 21 års nivå. De närmsta åren väntas antalet studenter att öka svagt mot bakgrund av ökad globalisering. 8 Stor osäkerhet i asyl- och anhöriginvandringen Invandringen till Sverige har varit förhållandevis stor under de senaste åren och detsamma gäller invandringen till Skåne. En stor del av invandringen bestod av personer från Mellanöstern och då främst Irak. Den kraftiga ökningen berodde bland annat på den tillfälliga ändringen av utlänningslagen 9 som gällde under perioden 15 november 25 till den 31 mars 26. Ändringen innebar bland annat att personer som fått avslag på sin uppehållsansökan, fick sitt fall prövat igen med en någon generösare bedömning. Efter flyktinginvandringen kom anhöriginvandringen eftersom det finns en fördröjningseffekt på familjeåterföreningen. 21-211 års minskande invandring är framförallt ett resultat av en stabilare situation i Irak och ett minskat antal anhöriginvandrare från Somalia. Två domar i Migrationsdomstolen 21 medförde ett ökat krav på identitetshandlingar, vilket fick stora konsekvenser för personer födda i Somalia. En ny dom i Migrationsdomstolen i januari 212 gör det dock möjligt att via DNA-analys fastställa identiteter. Migrationsverket bedömer att domen kommer att leda till en ökad invandring från Somalia 1. I Skåne bor det ungefär 2 4 personer som är födda i Somalia 11. I riksprognosen 12 väntas asylinvandringen de närmsta åren vara på en högre nivå, främst från länder med låg utvecklingsnivå. Om invandringen från Afghanistan, Afrikas horn och Syrien följer tidigare mönster, kan nivån antas sjunka efter fem år. 6 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 213-26, maj 213 7 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 213-26, maj 213 8 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 213-26, maj 213 9 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 211-26, april 211 1 Migrationsverket, Budgetunderlag 213-215, februari 212 11 Statistik från Skånedatabasen (SCB) 12 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 211-26, april 211 11
Den pågående konflikten i Syrien och risken för konfliktspridning i regionen är faktorer som förväntas ha en stor betydelse för invandringen av personer födda i utomeuropeiska länder. Fram till år 217 antas omkring 5 personer per år få uppehållstillstånd i Sverige, varav flertalet beviljas asyl. Prognosen för de närmaste 5 åren är mycket osäker och ger en ökning med cirka 2 personer per år i jämförelse med SCB:s prognos 212 26. Stora förändringar i Skånes nettoinflyttning Sammantaget väntas en ökning i Skånes nettoflyttning fram till 216 och därefter en minskning. Det är för den utrikes nettoinflyttningen som det framför allt sker stora förändringar, då inflyttningen från utlandet väntas minska samtidigt som utflyttningen till utlandet väntas öka. Störst förändring väntas i sydvästra Skåne. Antaganden kring flyttningar för Skånes kommuner Utflyttningarna från de skånska kommunerna bestäms av ålders- och könsspecifika utflyttningsrisker för varje kommun. Dessa risker är ett medelvärde av de observerade utflyttningarna under de senaste fem åren. Hur stor utflyttningen är varierar alltså i takt med åldersstrukturens förändring över tiden. Inflyttningarna bestäms delvis genom bostadsbyggande. Här antas att 2,1 personer flyttar in i en nytillkommen bostad i ett flerbostadshus och att 3,3 personer flyttar in i ett nytillkommet småhus. Antalet inflyttare i nybyggda studentbostäder uppskattas till,8 då cirka 8 procent av studenterna kan förväntas skriva sig på studieorten, enligt studier gjorda av Lunds kommun. 13 För att få ett korrekt samband mellan inflyttningar och färdigställande av bostäder har den historiska inflyttningen studerats med en metod där bostadsbyggandet hålls konstant. Metoden åskådliggör förhållandet mellan inflyttning, utflyttning och födelsenetto så som det hade sett ut om det inte byggts några bostäder under ett år. Detta förhållande används sedan i form av en kvot som kallas utglesnings- eller förtätningstal. En kvot som är över ett innebär att kommunens invånare ökar i antal även utan byggande av nya bostäder och en kvot under ett innebär att antalet boende glesas ut. Utglesning kan bero på många orsaker, så som utflyttning av hela hushåll som lämnar tomma lägenheter, eller då hushållen minskar i storlek. Andra orsaker kan vara skilsmässor, när barnen flyttar hemifrån eller när en maka/make går bort och lämnar en änka/änkling ensam kvar i huset eller lägenheten. Förtätning beror antingen på att tidigare tomma hus eller lägenheter blir bebodda, fritidshus blir permanentboenden eller att hushållen, genom barnafödande eller ökat samboende i olika former, ökar i storlek. Prognosen grundar sig på kommunernas senaste fem års flyttningar, där extra tonvikt fästs vid det senaste årets flyttningar. I vissa kommuner sker en förtätning, det vill säga att kommunen har en inflyttning som överstiger den man kan anta utifrån det observerade bostadsbyggandet. Kommunernas sammanlagda nettoflyttningar jämförs sedan med nettot för prognosen för den regiondel som kommunerna tillhör och en kvot över skillnaden räknas ut. Därefter korrigeras kommunernas inflyttning med denna kvot så att deras sammanlagda nettoflyttningar stämmer med det netto som är skattat för delområdet. Detta kan påverka skattningen av flyttningarna i relativt stor grad. 13 Region Skåne, Befolkningsprognos 27-216 Bilaga Antaganden, maj 27 12
Nedjustering i bedömningen av bostadsbyggandet i årets prognos Kommunerna har rapporterat in ett något lägre förväntat bostadsbyggande inför prognosen 214 än inför 213 års prognos. Över 6 bostäder bedöms byggas under prognosperioden 214-223, vilket är 2 färre bostäder än vad som inrapporterades inför prognosen 213. Figur 11: Färdigställande av bostäder i småhus 213-223 enligt kommunernas inrapporteringar inför 214 års prognos 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 Figur 12: Färdigställande av bostäder i flerbostadshus 214-223 enligt kommunernas inrapporteringar inför 214 års prognos 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Källa: Region Skåne Källa: Region Skåne Källor Migrationsverket, Budgetunderlag 214-216, februari 213 Region Skåne, Befolkningsprognos 27-216 Bilaga Antaganden, maj 27 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 214-26, maj 214 13
14