Slutrapport projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014 1
Sammanfattning Göteborgs stadsdel Västra Göteborg och Öckerö kommun har inlett ett samarbete för att under ett år samfinansiera en kartläggning av förutsättningarna för en gemensam satsning på utvecklad besöksnäring under varumärket Göteborgs skärgård. Satsningen ligger i linje med det nationella målet att dubblera besöksnäringens omsättning i Sverige mellan år 2010-2020. Göteborg & Co har varit ett stöd i detta samarbete som kunskapsförmedlare och marknadskommunikatör och styrgruppen har ansvarat för strategin för utveckling av skärgårdens besöksnäring tom 2018. Syftet har varit att kartlägga var i utvecklingsprocessen de olika företagen och organisationerna befinner sig samt deras intresse och drivkraft att bidra till den fortsatta utvecklingen. Nuläget beskrivs dels i nyckeltal som definierats av styrgruppen och dels i företagarnas inspel med förslag till projektets eventuella fortsättning. Nuläget beskrivs även i sitt nationella och regionala sammanhang. Året inleddes med deltagande i TUR mässan 2014 för att därefter genomföra ett event den 6-7 juni med temat Upplev skärgården med alla dina sinnen. Målet var att kommunicera det nya och gemensamma varumärket Göteborgs skärgård samt att föra samman personer som representerar öar, verksamheter och föreningar för att utveckla nya turistiska produkter. Underlaget till denna rapport har insamlats genom stormöten och individuella möten med företagare och föreningar för att informera om projektet och kartlägga intresset för en fortsatt gemensam satsning. Intresset för en fortsatt samverkan är stort, men kompetens, processer, organisation och finansiering behöver utvecklas för att stödja målen för skärgårdens utveckling. Slutsatsen är att det fortsatta arbetet kräver en komplex samverkan som måste förankras på högsta politiska nivå och där topmanagement från alla ingående aktörer tillsammans måste enas om vision och mål som bildar en hängränna över de stuprör som var för sig inte har förutsättningar att nå målen om hållbara, exportmogna och kvalitetssäkrade produkter och en fördubblad besöksnäring. En förstudie på minst två år är ett kort, men rimligt tidsperspektiv för att nå samsyn och utforma en organisation med helhetsperspektiv, tydlig roll- och ansvarsfördelning samt en finansieringsmodell för det fortsatta arbetet. Det krävs även ett metodiskt arbete inom och mellan de offentliga aktörerna samt kanaler för dialog på öarna för att förankra och skapa delaktighet i utvecklingsarbetet. Turistbranschen är en relativt ung tillväxtbransch med expansiva utvecklingsmål och svag processmognad. Detta kräver stödfunktioner som utvecklar och utvärderar marknadskommunikation, affärsmässighet, processer, kvalitet samt säkerställer den långsiktigt hållbara utvecklingen. Dessa stödfunktioner finns idag i olika organisationer och den största framgångsfaktorn för en fortsatt utveckling är att hitta former deras för samverkan och samfinansiering. Ett fortsatt projekt har enligt min bedömning stor potential för att förverkliga de nationella målen. När man hittat formen för samverkan kan all den kraft som finns på alla nivåer kanaliseras till nytta för besökare, lokalsamhällen och offentlig sektor. Alla bidrar alla vinner! 2
Förord Arbetet med företagare och föreningar har varit inspirerande och lärorikt. Skärgårdens erbjudande till våra besökare har en stor spännvidd, äventyrlig vattensport, snorkling, salta bad, naturstigar och underbara gäst- och naturhamnar samt mat- och kulturupplevelser under alla årstider. Skärgårdens unika miljö har en fantastisk potential och en stor turistisk dragningskraft. Den fortsatta utvecklingen bör varsamt byggas vidare kring den genuina och småskaliga miljön som kontrasterar och kompletterar storstadens erbjudanden. En formaliserad samverkan mellan alla inblandade aktörer är en förutsättning för att med helhetssyn och gemensamma mål erbjuda en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar destination. Jag vill framföra mitt varma tack till alla personer jag träffat i företag och föreningar som med sina tankar och idéer bidragit till att förbättra och utveckla såväl egna som gemensamma satsningar på nya produkter och fler lokala arbetstillfällen. Mitt tack även till styrgruppen som genom denna studie tagit initiativ till en bred samverkan mot gemensamma utvecklingsmål för skärgården. Jag önskar er alla varmt lycka till i det fortsatta utvecklingsarbetet! Vrångö november 2014 Eva Bamberg Projektledare Göteborgs skärgård 3
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förord... 3 1 Syfte och metod... 6 2 Den svenska turistbranschens organisationer och den nationella strategin... 7 2.1 Utdrag ur den nationella strategin... 8 2.2 Västra Götalands regionala serviceprogram 2014-2018... 10 2.3 Organisationer som arbetar för ökad turism... 10 3 Definitioner... 10 3.1 Exportmognad:... 10 3.2 Kvalitetssäkring... 11 3.3 Destinationsutveckling... 11 4 Nyckeltal... 11 4.1 Omsättning och nyckeltal för besöksnäringen i Sverige och i Göteborgs skärgård... 11 4.2 Befolkning... 12 4.3 Antal besökare... 13 4.4 Antal företag... 15 4.5 Antal arbetstillfällen... 15 4.6 Antal investeringar... 15 4.7 Gästnätter boenden... 16 4.8 Båtnätter gästhamnar... 17 4.9 Omsättning restauranger... 17 4.10 Definition av säsong... 17 5 Genomförda aktiviteter... 17 5.1 TUR mässa, gemensam broschyr och guidning av turistinformatörer och guider... 17 5.2 Event 7-8 juni... 17 6 Dialog med företag och organisationer... 18 6.1.1 Boendeanläggningar... 18 6.1.2 Restauranger med serveringstillstånd... 21 6.1.3 Gästhamnar... 22 6.1.4 Äventyrsföretag... 26 6.1.5 Hembygdsföreningar... 27 6.1.6 Kyrkor och samfund... 29 7 Företagens och organisationernas förväntningar på offentlig sektor... 29 4
7.1.1 Generellt:... 29 7.1.2 Norra... 30 7.1.3 Södra... 30 8 Företagens och organisationernas syn på mervärdet av projektet... 30 9 Företagens och organisationernas idéer och synpunkter till projektet... 31 9.1.1 Generellt:... 31 9.1.2 Norra... 31 9.1.3 Södra:... 31 10 Företagens och organisationernas förslag till nya affärskoncept:... 31 11 Rekommendationer och förslag... 32 11.1.1 Generella synpunkter... 32 11.1.2 Nyckeltal... 33 11.1.3 Affärsutveckling... 35 11.1.4 Exportmognad... 36 11.1.5 Kvalitetssäkring/miljö och tillgänglighet... 36 11.1.6 Offentlig sektor... 37 12 Förslag till nästa steg i destinationsutvecklingen... 38 12.1 Steg 1 med möjlig start januari 2015... 39 12.2 Steg 2 med möjlig start 2016... 39 12.3 Metoden... 39 12.4 Intressenter i nästa steg... 39 12.5 Förslag till projektuppdrag i Power Point:... 40 13 Slutsatser... 43 14 Bilagor... 45 14.1 Enkät Upplev skärgårdens event... 45 14.2 Program Upplev skärgården... 45 14.3 BID samverkan för framgång... 45 15 Källförteckning... 45 15.1 Nationell strategi svensk turistnäring 2010-2020... 45 15.2 Turismens årsbokslut 2013... 45 15.3 Regionalt serviceprogram 2014-2018... 45 15.4 Affärsplan för naturturism i Västra Götaland 2010 2015... 45 15.5 Studie Södra skärgården, planeringsförutsättningar- en studie november 2008... 45 15.6 Processbeskrivning Västsvenska Turistrådet... 45 15.7 Västkuststiftelsen Guidade vandringar i Västra Götalands naturreservat 2014... 45 5
15.8 TPUSS Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården 2014... 46 15.9 Loch Ness Tourism Business Improvement District... 46 15.10 New York City BID association... 46 1 Syfte och metod Syftet Syftet har varit att fastställa basåret 2014 med nyckeltal och nulägesbeskrivning av företagens exportmognad, kvalitetssäkrade produkter och kartlägga engagemanget bland företag och föreningar för en fortsatt satsning på destinationen Göteborgs skärgård. Metod TUR mässan Den första gemensamma aktiviteten mellan skärgårdarna var deltagandet i TUR mässan i mars 2014. Detta etablerade ett samarbete mellan företagarna för att paketera erbjudanden till mässan. Gensvaret var fantastiskt från såväl göteborgare som svenska och utländska mässbesökare. Utbildning och skärgårdsvisning för guider I april fick Göteborgs auktoriserade guider och turistinformatörerna på Göteborg & Co vardera två dagars uppskattad guidning på alla öar. Broschyr En broschyr Göteborgs skärgård 2014 trycktes i 25 000 exemplar. Den blev mycket uppskattad och har delats ut på Turistbyråerna. Upplagan räckte knappt säsongen ut och 2015 års utgåva är under produktion. Event Eventet Upplev skärgården - med alla dina sinnen erbjöd aktiviteter på alla öar i juni 2014. Det krävde samverkan inom och mellan öarna för att locka besökare till skärgården innan högsäsongen tagit fart. Kartläggning av nuläget Kartläggningen av nuläget i den turistiska utvecklingsprocessen har skett genom stormöten och intervjuer med entreprenörer och föreningsaktiva samt faktainsamling från företagens hemsidor. Övriga dokument som anger förutsättningar och riktlinjer har tagits från respektive organisations webbsida. Jag har deltagit i Västsvenska Turistrådets produktutvecklingsträffar vid två tillfällen. Nyckeltal har tagits fram enligt direktiv från styrgruppen. 6
2 Den svenska turistbranschens organisationer och den nationella strategin Även om det fortsatta utvecklingsarbetet sker lokalt i Göteborgs skärgård så påverkas det av ett större sammanhang. Mål, riktlinjer och stöd för destinationsutveckling finns på nationell, regional och lokal nivå för det nationella målet är att fördubbla turistnäringens omsättning mellan 2010-2020. Här följer ett utdrag ur Tillväxtverkets nationella statistik som tydliggör besöksnäringens roll för nationalekonomin. 7
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/turism/ekonomiochsysselsattning.4.3453 fc5214836a9a472a65fc.html 2.1 Utdrag ur den nationella strategin De nationella och regionala styrdokumenten har samma anslag och intentioner. Dessa kan sammanfattas i nedanstående citat ur den nationella strategin där utmaningar och möjligheter kartlagts enligt en PESTEL-analys: 8
Nationell nivå På nationell nivå är politisk vilja och handlingskraft, gemensamma prioriteringar och strategiska satsningar, ett kvalificerat marknadsföringsarbete och noggrann analys av vår produkt i relation till omvärldens trender stora möjliggörare för besöksnäringens utveckling under de kommande decennierna. De största utmaningarna är delvis de samma. Bristande politisk handlingskraft och oförmåga att lägga upp ett strategiskt arbete vore olyckliga omständigheter för näringen. Andra utmaningar är att skapa en mer produktiv, innovativ, lönsam och därmed attraktiv näring som lockar arbetskraft långsiktigt med konkurrenskraftiga villkor. Utbildningsfrågorna är en annan utmaning. Hur kvalitetssäkrar vi vårt utbildningssystem? Regional-/destinationsnivå På den regionala nivån finns många stora möjligheter och nästan lika många utmaningar. Politisk vilja och handlingskraft, samverkansförmåga och produktutveckling är områden med stor potential, men de är också utmaningar. Att samverka på ett framgångsrikt sätt kräver både struktur och eldsjälar. Infrastruktur och tillgänglighet är en regional och en nationell angelägenhet. Frågan berör regioner och destinationer i högsta grad, men besluten tas i regel på nationell nivå. Att lyfta besöksnäringens position i infrastrukturpolitiken blir helt avgörande för näringens fortsatta utveckling. Företagsnivå Även på företagsnivå finns en hel del möjligheter, men också några riktigt stora utmaningar. Utveckling av affärsidé, produkt och processer, samverkan och sina egna konkurrensfördelar är möjligheter där näringen idag är relativt omogen. Ett eget ansvar finns också hos företagen när det gäller att utveckla sin tekniska kompetens och att lägga upp en genomtänkt hållbarhetsstrategi. Samtidigt är företagen beroende av externa aktörer och faktorer i form av finansiärer, myndigheter och kommuner, skatter och regler, där situationen kan vara besvärande. Tillgång på kompetent arbetskraft förväntas bli en stor utmaning i framtiden, varför företagen, regionerna och de nationella aktörerna alla har anledning att fundera hur näringens konkurrenskraft i egenskap av arbetsgivare ska kunna stärkas. Slutsatser av analysen Möjligheter Sammanfattningsvis finns de stora möjligheterna i några olika kluster. Ett sådant kluster handlar om att inom näringen hitta vägar för samverkan, rollfördelning, konkret handling och effektiv destinationsutveckling. Ett annat kluster är det politiska området med politisk vilja, prioritering, samordning och handlingskraft på statlig, regional och lokal nivå skapas goda utvecklingsförutsättningar. Ökad professionalism i näringen, med ökat kunnande kring entreprenörskap och företagarfrågor, fler innovationer och fokus på affärsplanering, affärsutveckling, lönsamhet och kompetensfrågor är ett annat utvecklingskluster där potentialen är stor. Ett sista viktigt kluster på möjlighetssidan är Sveriges särart. Sverige är jämförelsevis avlägset placerat i förhållande till stora internationella hubbar, glesbefolkat, har stora naturområden, är långt framme i miljöfrågor och är och uppfattas som lugnt, hälsosamt och tryggt. I en omvärld där befolkningstalen blir allt större, grönområdena allt färre och jakten på trender och exotism allt viktigare finns goda förutsättningar för Sverige att profilera sig med just denna särart som utgångspunkt. Marknadsföringen av Sverige, på destinationsnivå och på nationell nivå, har här en viktig uppgift och bör förvalta den under ständig omvärldsanalys för att tillförsäkra sig om att kontinuerligt välja bästa möjliga marknadsposition utifrån förutsättningarna. 9
Utmaningar Utmaningarna finns i hög grad inom samma områden. Möjligheterna är nämligen inte bara möjligheter utan i hög grad också förutsättningar. Samverkan inom näringen och mellan näringen och offentlig sektor, aktiv destinationsutveckling, politisk handlingskraft, utvecklat företagande, innovationer och en genomtänkt marknadsföring allt med fokus på långsiktig ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ingår så att säga i kravspecifikationen för att kunna nå Vision 2020. Återigen stora möjligheter, men också stora utmaningar att hantera. På alla nivåer nationell, regional-, destinations- och företagsnivå är finansieringsfrågorna centrala och tätt sammanlänkade med övriga områden. Ökat intresse av att investera i näringen kräver lönsamhet som i sin tur kräver en lyckosam utveckling kring alla näringens nyckelfrågor. http://www.strategi2020.se/upload_dokuments/shr_strategidokument.pdf Slutsatsen av ovanstående citat är att det krävs nya och innovativa arbetssätt samt strukturer som stödjer det fortsatta utvecklingsarbetet för att nå målen 2020. 2.2 Västra Götalands regionala serviceprogram 2014-2018 Programmets Mål Skapa attraktiva livsmiljöer genom att stimulera till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gleslandsbygd och skärgårdsområden. http://www.vgregion.se/upload/regionutveckling/naringsliv/regionaltsp/2014/regionalt_servicepr ogram_vastragotaland.pdf 2.3 Organisationer som arbetar för ökad turism En kort redogörelse för de olika aktörerna som arbetar för Sveriges turism: Svensk Turism AB är turistnäringsens branschorganisation och huvudman för den nationella strategin för svensk besöksnäring VisitSweden är ett kommunikationsföretag som arbetar med att marknadsföra varumärket Sverige och svenska destinationer och upplevelser internationellt och är hälftenägare i Svensk Turism AB Västsvenska Turistrådet är Västra Götalandsregionens organisation som driver regionens affärsplan för naturturism som gäller för2010-2015 och har deltagit i framtagningen av den nationella strategin Tillväxtverket ansvarar för faktainsamling om svensk turism Visita är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen Göteborg & CO:s uppgift är att genom bred samverkan marknadsföra och utveckla Göteborg som turist/mötes-och evenemangsstad 3 Definitioner Att vara överens om hur begrepp ska definieras är viktigt. Här följer några begrepp inom destinationsutveckling som är viktiga att ha samsyn kring och där jag delger min definition: 3.1 Exportmognad: På ett övergripande plan innebär det att destinationen har goda transportförbindelser, närhet till flygplats mm samt tillgängliga och bokningsbara webbsidor på olika språk. 10
På det lokala planet finns ett värdskap anpassat till internationella besökare genom att skyltning, erbjudanden och guidningar presenteras på minst två språk. På www.exportmognad.se kan man snabbt och enkelt få en status på den egna verksamhetens och websidans exportmognad. 3.2 Kvalitetssäkring All kvalitetssäkring är processinriktad och bygger på ett metodiskt arbetssätt och tydliga rutiner för styrning, mätning och uppföljning av verksamheten. Projekt Göteborgs skärgård har många intressenter som var och en befinner sig i en funktionsstyrd organisation, (raka motsatsen till processtyrning) När man talar om kvalitetsstyrning i vårt fall kan en enskild produkt kvalitetssäkras genom att man definierar hur den ska levereras, hur en reklamation hanteras osv. Besökarens bestående upplevelse är dock inte enbart den enskilda produkten utan den totala upplevelsen. Hur fungerade logistiken? Hur var värdskapet på ön, båten, färjan? Var det rent, snyggt och tryggt? Fanns det toaletter? Att leverera kvalitetssäkrade produkter kräver därmed samsyn och samverkan för att säkra upp alla delar i besökarens upplevelse. Det kräver att de olika aktörerna kliver ur sin respektive box för att i en projektorganisation avsätta resurser där varje part tar ansvar för sin del i processen. 3.3 Destinationsutveckling Idag talas allt oftare om hållbar destinationsutveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Även om organisationer som Visita, Svensk Handel och Svenska stadskärnor driver sina frågor så har insikten klarnat att allt hänger ihop för att bygga en destination. Svenska Stadskärnor och Svensk Handel ingår i ett nätverk som på nationell nivå arbetar för att hitta former för samverkan mellan organisationer, offentlig sektor och företag för att organisera och finansiera ett sådant arbete. Visita sitter i styrelsen för Svenska stadskärnor. En viktig förutsättning för hållbarhet är att involvera civilsamhället i utvecklingen. Det främjar samsyn och respekt för de olika parternas drivkraft och förutsättningar och kan skapa stolthet för sin bygd. De områden som är minsta gemensamma nämnare för alla destinationers utvecklingsområden kan rubriceras så här: Näringsliv Turism Infrastruktur Offentlig service 4 Nyckeltal 4.1 Omsättning och nyckeltal för besöksnäringen i Sverige och i Göteborgs skärgård I Handlingsplan 2014 för Göteborgs skärgård har följande mål definierats: Antal arbetstillfällen som genereras ska öka mer än branschgenomsnittet Omsättningen inom besöksnäringen skall öka mer än branschgenomsnittet varje år Antalet investeringar inom besöksnäringen skall öka mer än branschgenomsnittet För att mäta måluppfyllelsen krävs ett antal nedbrutna, mätbara mål (SMARTA) Antal gästnätter (även gästhamnar) 11
Antal restaurangbesök (omsättning) Antal evenemang Antal nyskapade arbetstillfällen Kommentar till ovanstående citat: Nyckeltal måste tas från officiella källor för att vara säkerställda och jämförbara mellan olika år. Möjliga nyckeltal att mäta i dagsläget är antal båt- och gästnätter. Antal evenemang måste definieras. Avses endast evenemang som sker gemensamt på alla öar? Är det evenemang som skärgården härbergerar? Tex 10 Island race. Antal arbetstillfällen ska tas från officiell statistik Tillväxtverket är den myndighet som ansvarar för turismens statistik. För att relatera till branschens nyckel krävs att vi har samma definitioner och struktur i statistikunderlagen. Branschens nyckeltal och ökning för 2013 framgår nedan. (rekommendationer 9.1.2) 4.2 Befolkning Att mäta befolkningsutvecklingen, flyttnetto och nettopendling ger ett perspektiv på destinationens attraktionskraft och kommande behov av offentlig och kommersiell service. Antal invånare per 31 december 2013: Öckerö kommun 12 574 Göteborgs södra skärgård Flyttningsnetto 31 december 2013 Öckerö kommun +47 Södra skärgården 12
Nettopendling 2012 Öckerö kommun -2658 Södra skärgården -1109 Pendlar UT 1 433 till Göteborg 1 151 till annan kommun 198 utlandet/på havet 84 Pendlar IN 324 från Göteborg 229 från annan kommun 95 Källa: SCB respektive Göteborgs stad Bofasta Delårsboende Brännö 809 800 Asperö 424 100 Köpstadsö 108 200 Styrsö 1372 700 Donsö 1400 150 Vrångö 379 150 Stora Förö 2 200 Källö 50 Sjumansholmen 100 Kårholmen 200 Summa 4494 2850 Källa (källa TPUSS utredningen Tyréns juni 2014) Befolkningsprognosen som Göteborgs stad har tagit fram indikerar att det kommer bo 4743 personer i Södra skärgården år 2017. Det är en ökning med dryg 6 % totalt jämfört med befolkningsstatistiken för tredje kvartalet år 2013 (4468 invånare). Uppgift om delårsboende saknas för norra skärgården och har inte samma relevans då majoriteten är bofasta. 4.3 Antal besökare Södra skärgården Enligt statistik från Styrsöbolaget har antalet resenärer per år till Södra skärgården ökat med ca 25 % sedan 2004 och i juli månad 2014 slogs rekord med drygt 304 000 resenärer vilket är nästan 10 000 per dag. Under lågsäsong reser ca 120 000 personer per månad. 13
Norra skärgården Trafikverkets statistik visar att antalet personbilar på färjorna i Norra skärgården ligger på en relativt jämn nivå med ca 2 500 000 bilar per år för perioden 2004-2013. En enkät om snabbfärja till centrala Göteborg pågår och resultatet ska utgöra ett underlag i en större studie som ska öka kunskapen om trafikering och resvanor i Öckerö och Torslanda. Bakom studien står gemensamt Trafikverket, Västtrafik, Göteborgs stad och Öckerö kommun. 14
4.4 Antal företag Källa saknas med definierade turistföretag, se rekommendation 9.1.2 4.5 Antal arbetstillfällen Nedanstående nyckeltal är hämtade från Handlingsplan 2014 destination Göteborgs skärgård Dessa nyckeltal är i nuläget omöjligt att mäta då statistikparametrarna inte stödjer detta. Se rekommendation 9.1.2 Antalet arbetstillfällen som genereras skall öka mer än branschgenomsnittet Antal nyskapade arbetstillfällen Följande nyckeltal kan tas fram från befintlig statistik: Andel av befolkningen som arbetar i hotell och restaurangnäringen 2012 Öckerö kommun ca 3 % (SCB) Södra skärgården 2,6 % (Göteborgsbladet) Andel av befolkningen som arbetar inom handel 2012: Öckerö kommun 13 % (SCB) Södra skärgården 9,2 % (Göteborgsbladet) 4.6 Antal investeringar Antalet investeringar inom besöksnäringen skall öka mer än branschgenomsnittet Jag kan inte hitta detta nyckeltal i branschen. Ska det mätas måste parametrarna definieras. Investeringar i SEK, antal? 15
4.7 Gästnätter boenden Inventering boendeanläggningar Göteborgs skärgård sept 2014 E Bamberg 2014-09- 01 Namn Kategori Antal rum/stugor Antal bäddar Öckerö B&B B&B 3 10 *Donsö B&B B&B 6 *Lusten till kusten B&B 4 7 *Rörö B&B B&B 3 6 Summa 10 29 Trubaduren Hotell 16 16 30 Hönö hotell Hotell 20 55 Pensionat Baggen Pensionat 9 19 Pensionat Skäret Pensionat 13 26 Summa 59 130 Västerhav, hotell o konferens Stugby inkl 6 hotellrum 27 100 Summa 27 100 Hönö stugor Vandrarhem 6 30 Björkö Skutan Vandrarhem 26 Öckerö Marin Center ÖMC Vandrarhem 21 42 Havskatten Vandarhem 9 36 16
Nimbus Vandarhem 6 36 *Roos veranda Vandarhem 4 9 Kajkanten Vandrarhem 11 60 Knippla Vandrarhem Vandrarhem 6 24 Klåvabo Vandrarhem 6 22 Villa Sörgård Vandrarhem 4 10 Summa 73 295 Totalt 169 554 *Mindre än 5 rum /9 bäddar behöver ej redovisa gästnätter till SCB 4.8 Båtnätter gästhamnar Kompletteras efter 14 november 4.9 Omsättning restauranger Det finns många företag som serverar måltider i skärgården. Det är därför viktigt att definiera denna kategori om den skall utgöra ett nyckeltal. Ingår enklare serveringar och caféer i statistikgruppen eller är det restauranger med serveringstillstånd? Se rekommendation 9.1.2 Detta måste definieras innan nyckeltal kan fastställas. 4.10 Definition av säsong Nedanstående kan utgöra ett generellt riktmärke för skärgårdens turistsäsonger: Högsäsong halva juni halva augusti Mellansäsong april-halva juni samt halva augusti tom oktober Lågsäsong varierar i branschen men ser generellt ut så här: Boendeanläggningar november mars Konferensanläggningar januari mars Restauranger oktober april Äventyrsbåtarna, november april Under dessa månader finns utrymme att utvärdera den gångna säsongen och planera enskilt och gemensamt för kommande säsongs affärsutveckling och nya produkter. 5 Genomförda aktiviteter 5.1 TUR mässa, gemensam broschyr och guidning av turistinformatörer och guider Dessa aktiviteter inledde samarbetet mellan Öckerö kommun och SDN Västra Göteborg. Ansvarig var Katarina Stensryd, näringslivschef Öckerö kommun i nära samarbete med Göteborg & Co. 5.2 Event 7-8 juni Eventet i juni genomfördes med kort framförhållning och utan budget. Utmaningen var att hitta personer som kunde vara ambassadörer och samordnare lokalt. Detta skedde med varierande framgång men i stort sett alla öar hade någon aktivitet denna helg. Samarbetet med Göteborg & Co gav mycket medial uppmärksamhet och var väldigt värdefullt. De flesta öar saknade etablerade kommunikationsvägar internt. Rörö var den ö som gick all-in och med stolthet och professionalism engagerade hela samhället för att ge besökarna en positiv upplevelse av sin ö. Även om ön är liten och det kan tyckas enkelt att samla föreningar och företag kring ett event så speglar det tydligt att här finns etablerade kontaktvägar och en samsyn kring vad man vill förmedla till sina besökare. 17
En viktig uppgift för ett fortsatt projekt är därför att etablera demokratiska processer som skapar delaktighet, engagemang och samsyn kring de olika öarnas utveckling. Detta lägger grunden för en hållbar social och ekonomisk utveckling. Även om man ingår i ett sammanhang som Göteborgs skärgård så har varje ö sin unika egenart och själ. Det viktigt att utgå från detta när man utformar öarnas visioner och utvecklingsplaner. De företag och föreningar som hade aktiviteter i eventet Upplev skärgården fick besvara en enkät. Enligt enkätsvaren kom 36 % av besökarna från Göteborg med omland och 24 % var barnfamiljer. Betyget blev lågt för intern information om eventet på öarna men högre för frågorna om detta är en långsiktigt lönsam satsning som stärker varumärket Göteborgs skärgård (3,73 resp. 3,67 på skala 1-6). 47 % tyckte att tidpunkten 6-7 juni var bra eller mycket bra.(bilaga 12.1) En digital enkät för besökarna togs fram för att läggas upp på hemsidan, men det saknades kompetens i organisationen för att skapa den länk som krävdes. Som nödlösning printades enkäten på papper och de få svar som inkom var väldigt positiva till arrangemanget. 6 Dialog med företag och organisationer Från och med augusti till november har enskilda samtal och gruppsamtal förts med föreningar och företag i norra och södra skärgården. Syftet har varit att få en bild av var i utvecklingsprocessen företagen befinner sig inom områdena: Affärsutveckling Exportmognad Kvalitet Miljö Syftet har också varit att få feedback på projektet och kunskap om hur man ställer sig till en fortsatt samverkan för att utveckla besöksnäringen i skärgårdarna. Företag och föreningar har kategoriserats i nedanstående grupper: Boendeanläggningar Äventyr/Eventföretag Restauranger med serveringstillstånd Caféer Livsmedelsbutiker Kyrkor och samfund Gästhamnar Hembygdsföreningar Caféer och livsmedelsbutiker har inte kartlagts i denna studie och endast ett fåtal äventyrsbolag. Samtal med gästhamnarna i södra skärgården har skett personligt och per telefon. Den norra skärgården träffas den 14 november och då förs samtal om synpunkter på projektet Göteborgs skärgård. 6.1.1 Boendeanläggningar Intervjuerna med boendeanläggningarna har varit givande och klargörande. Alla arbetar hårt större delen av året och säsongerna avlöser varandra. Konferenserna under vår och höst ramar in högsommaren, sedan följer hummerpaket och julbord. Januari till mars är 18
lågsäsong för konferensanläggningarna medan övriga har en lågsäsong från november till mars. 6.1.1.1 Om projektet En absolut majoritet tycker att det är bra med en gemensam marknadsprofil och boendeanläggningarna vill fortsätta att medverka vid TUR mässan 2015, men framförhållningen måste bli bättre när vi genomför mässor och event. Generellt är företagen positiva till annonsfinansiering av broschyren Göteborgs skärgård 2015 och broschyrställskonceptet vid hotell och flygplatser. Sommarens aktiva PR och stöd från Gbg & Co är mycket uppskattat! Många har fått bokningar och marknadsföring av Turistbyråerna och givande visningsresor för utländska journalister. Även Föreningen Södra skärgårdens turism som representerar ett antal turistföretag uttrycker sitt stöd för det fortsatta arbetet. 6.1.1.2 Affärsmässighet Min bild är att boendeanläggningarna arbetar reaktivt med sin beläggning. Ingen arbetar aktivt med riktade eller personliga erbjudanden till ett definierat segment eller till kategoriserade kunder i det befintliga kundregistret. Erbjudanden läggs enbart upp på hemsidan. Sju boendeanläggningar är bokningsbara på webben varav fyra på Gbg & Co. Ytterligare tre boenden kommer att bli bokningsbara närmaste tiden. (Kajkanten, Brännö värdshus samt Havskatten) Lågsäsongen varierar lite mellan anläggningarna, men ligger inom spannet november till mars. Här behöver vi hitta nya erbjudanden. Kan samverkan med kyrkor och församlingar resultera i paket med pilgrimsvandringar, kontemplation, återhämtningsprogram etc? 6.1.1.3 Kundsynpunkter och processutveckling Fyra boendeanläggningar tar in kundsynpunkter via Tripadvisor, ingen använder enkäter. En anläggning är medlem i Swedish welcome och har vid två tillfällen haft besök, och båda gångerna fått omdömet Excellent/Utmärkt! Knappt 60 % är bokningsbara och drygt 30 % är bokningsbara hos Göteborg & Co. 19
6.1.1.4 Miljö och hållbar utveckling Endast en anläggning har ett miljöledningssystem. Kommunernas kurs i Svensk Miljöbas har inte väckt särskilt stort intresse ännu och är dessutom dyr för ett litet företag (5000 kr/kurs och 6000 kr för certifiering plus kostnader som krävs för att leva upp till standarden). Avsaknad av detta är ett hinder i offentliga upphandlingar där ett systematiskt miljöarbete är ett baskrav. 6.1.1.5 Kvalitet Ett ledningssystem säkrar rutiner för att leda och utveckla verksamheten på ett systematiskt sätt mot ökad lönsamhet samt nöjda kunder och medarbetare. Ingen av anläggningarna har något definierat ledningssystem vilket inte är ovanligt bland mindre företag. Det finns lightversioner av ledningssystem som integrerar miljö/kvalitet och arbetsmiljö. De är relativt enkla och billigare har dessutom en högre nivå än kommunens standard, Svensk Miljöbas som endast omfattar miljö. FR2000 är ett pedagogiskt och bra exempel. 6.1.1.6 Tillgänglighet De flesta boendeanläggningar är anpassade för personer med fysiska begränsningar. Vi kan bli tydligare i marknadskommunikationen beträffande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Genom information på hemsidan och i Tillgänglighetsdatabasen ökas vår service till denna målgrupp. Tillgänglighet innebär även logistik till och mellan öarna. Detta är återkommande i alla samtal med företagen och framhålls som en förutsättning för utvecklad besöksnäring. Idag saknas framförallt möjligheten att få besökare från centrala Göteborg. Logistiken måste utvecklas även inom öarna i Norr och mellan öarna i Söder. En hop on hop off under högsäsong skulle ge fantastiska möjligheter att behålla våra besökare längre. 20
6.1.1.7 Exportmognad Endast tre anläggningar har sin hemsida på fler än ett språk, varav en har tre språk. Ett flertal använder Google translate. Sju anläggningar är bokningsbara på webben varav fyra på Gbg & Co. Ytterligare tre boenden kommer att bli bokningsbara närmaste tiden. På självtestet Exportmognad.se hade en 10 poäng och 3 stycken 9 poäng och två 8 poäng. 6.1.2 Restauranger med serveringstillstånd 6.1.2.1 Om projektet Här har intervjuer gjorts med de största restaurangerna och alla är mycket positiva till satsningen på Göteborgs skärgård. Det gäller satsningen generellt och de planerade marknadsinsatserna i form av ny broschyr 2015 och koncept med broschyrställ på flygplatser och hotell. De restauranger som jag träffat personligen är: Västerhav, Styrsö Skäret, Skärgårdens café, Trubaduren, Hönö hotell, Brännö Värdshus, Isbolaget, Seaside, Brygghuset är under försäljning, nuvarande ägare stöder Göteborgs skärgård. Styrelsen i Klåva som representerar 60 butiker och restauranger instämmer i ovanstående och vill poängtera att nya event och aktiviteter måste ske med god framförhållning och att företagen i förväg måste veta vilken insats som krävs av dem i form avpersonella och ekonomiska resurser. 21
6.1.2.2 Affärsutveckling Antal paket kan utökas med tematiska teman som, historiska måltider, kombinera fisketuren med att tillaga sin fångst, inbjuda grupper till att tillaga havs mat, kurser i havets mat, dra nytta av Stora Matslagets publicitet. Att hemsidan är flerspråkig och bokningsbar är viktiga steg i affärsutvecklingen. 6.1.2.3 Kundsynpunkter och processutveckling Bland restauranger är inte TripAdvisor särskilt utbrett. Vissa har fått omdömen utan att de haft vetskap om det och därmed inte tagit till sig de synpunkter som borde vara en naturlig del i kundfokusering och ständig förbättring av processer och utbud. 6.1.2.4 Miljö och hållbar utveckling Miljöpolicy och miljöledningssystem saknas 6.1.2.5 Kvalitet Kvalitetspolicy och ledningssystem saknas 6.1.2.6 Tillgänglighet Kartläggning och inrapportering i Tillgänglighetsdatabasen saknas 6.1.2.7 Exportmognad Bokningsbarhet och flerspråkiga hemsidor krävs för att nå ut till internationella besökare 6.1.3 Gästhamnar 6.1.3.1 Om projektet Södra skärgårdens gästhamnar är positiva till satsningen men har inte förutsättningar att lägga pengar på marknadsföring/annonsering. De prioriterar att lägga sitt eventuellta överskott på investeringar i utvecklad service då hamnarnas problem idag är för liten kapacitet i förhållande till marknaden. 6.1.3.2 Affärsutveckling Riksföreningen Gästhamnar Sverige klassificerar Sveriges gästhamnar. Som gästhamn räknas de hamnar som uppfyller nedanstående grundkrav. Alla våra gästhamnar utom Grötö, Hönö Röd och Kalvsund finns på www.gasthamsguiden.se. Klassificeringen omfattar ett antal moment inom säkerhet, miljö, sanitära anläggningar samt övriga allmänna intryck. För att få räknas som gästhamn skall hamnen kunna erbjuda minst 10 båtplatser. Båtplatserna kan vara markerade som gästplatser eller vara tillfälligt lediga för gästande båtar. Varje delmoment som uppfyller kraven erhåller poäng. Totalpoängen bestämmer vilket antal stjärnor som gästhamnen erhåller enligt en proportionell skala. Hamnens standard och kvalité framgår av antalet stjärnor som hamnen tilldelats. Högsta omdöme en hamn kan få är 5 stjärnor och lägsta omdöme är 1 stjärna, enligt tabell nedan; 1 stjärna Låg standard, dålig gästhamn 2 stjärnor Låg standard, mindre god gästhamn 3 stjärnor Normal standard/kapacitet, god gästhamn 4 stjärnor Hög standard/kapacitet, mycket god gästhamn 5 stjärnor Mycket hög standard/kapacitet, mycket god gästhamn 22
Den enda hamn som är femstjärnig är Björkö. Donsö, Vrångö, Klåva, Öckerö, Björkö/Framnäs samt Knippla är fyrstjärniga, övriga är trestjärniga Gästhamnarna har sin säsong från april till oktober. I norra skärgården har man sedan några år ett gott samarbete och har regelbundet deltagit i Båtmässan. Alla våra hamnar utom Grötö, Hönö Röd och Kalvsund finns på www.gasthamnsguiden.se Enligt statistik för 2009 från Gästhamnsguiden var antalet båtnätter totalt för Västra Götaland 239 323 och antal besökare/gästnätter 646 172. Det innebär ett genomsnitt med 2,7 personer per båt. För att synkronisera våra nyckeltal med branschen bör vi kalla vår statistik för antal båtnätter. (Öarna läses vågrätt för att följa färgerna) 23
Antal båtplatser som anges för hamnarna är i praktiken färre då båtarna succesivt blir större och platserna ofta anges för båtar upp till 10 meter. Avgiften är därför differentierad utifrån båtens längd och bredd, på så sätt bibehålls intäkterna när kapaciteten minskar. 24
6.1.3.3 Kundsynpunkter och processutveckling En rutin behövs för att ta del av besökarnas omdömen på Svenska Gästhamnars sida och för de 10 hamnar som har Facebook. Detta utgör viktig input till utveckling av produkter, kvalitet och marknadskommunikation. 6.1.3.4 Miljö och hållbar utveckling Miljökraven på gästhamnarna ökar och från 2015 krävs sugtömmnings anläggningar för båtarnas avlopp. Det finns LOV-bidrag att söka hos Länsstyrelsen för att installera en sådan anläggning. För upptagning av båtar krävs även en spolplatta med separat tank som tar hand om spillvattnet. 6.1.3.5 Kvalitet Här är det viktigt att följa upp Svenska Gästhamnars klassificering så att sidan alltid har aktuella uppgifter. Renhållning, standard och städning av serviceanläggningen samt hög servicenivå är avgörande faktorer för klassificering och kvalitet. 6.1.3.6 Tillgänglighet Information om tillgänglighet för funktionsnedsatta bör finnas på hemsidor och i Tillgänglighetsdatabasen. Bokningsbarhet på webben är viktigt för att besökaren ska kunna boka med framförhållning. 6.1.3.7 Exportmognad Kvaliteten på hamnarnas hemsidor varierar stort och några har ingen egen hemsida utan informationen finns på t.ex. Ö-rådets hemsida. Däremot har alla utom Hälsö och Fotö sin sida på minst två språk. 25
6.1.4 Äventyrsföretag 6.1.4.1 Om projektet Äventyrsbolagen inbjöds till en träff, två företag deltog. De arbetar med guidade båtturer respektive fisketurer och turer till Vinga. De var mycket positiva till projektet och dess eventuella fortsättning. 6.1.4.2 Affärutveckling, kundsynpunkter och processutveckling Årets säsong har varit väldigt bra och andelen utländska turister har ökat i år. Sälsafari är en riktig hit som går att utveckla. Den internationella marknaden bör vara en given målgrupp med riktade och lönsamma erbjudanden. Att driva företag med båtutflykter är kostsamt och har en relativt kort säsong, därför är det extra viktigt att utveckla tydliga och lönsamma produkter och paket. Marknadskommunikation och bokningsbarhet är framgångsfaktorer. Bokningsbarhet ger företaget framförhållning och möjlighet att fylla upp ej förbokade platser. I dagsläget är det svårt för de enskilda företagen att betala provision till ett bokningsföretag. Detta framkom som idéer och önskemål för den fortsatta produktutvecklingen: Att gemensamt utveckla produkter skulle öka kreativiteten och utbuden. Att inte konkurrera utan komplettera varandras utbud. Ett gemensamt bokningssystem för destinationens totala kapacitet för att under högsäsong kunna ge beläggning till alla båtar. Professionell marknadskommunikation via egna och gemensamma webbsidor Hjälp att analysera lönsamma kundgrupper och produkter Tydliga och gemensamma avbokningsregler Översyn av försäkringsskydd Turistsäsongen är april-oktober men tid måste därutöver avsättars för underhåll. 6.1.4.3 Kvalitet Tydliga avbokningsregler är viktiga, här har kunden och företaget ibland olika preferenser beträffande vad som är hög sjö och en säker tur. Att följa gällande regler för passagerartrafik, klassning fartyg och leder och ha ett fullgott försäkringsskydd. Ta in kundsynpunkter via TripAdvisor eller liknande som input till förbättringsarbetet. 6.1.4.4 Miljö och hållbar utveckling Generellt saknas miljöaspekten. Solbris gör på hemsidan en jämförelse mellan bränsleförbrukningen på Kastor med en ribbåts förbrukning. 6.1.4.5 Tillgänglighet Att synas på egna och gemensamma webbsidor gör erbjudanden tillgängliga för svenska och internationella besökare. Båtar med möjlighet att ta funktionshindrade besökare kan uppdatera Tillgänglighetsdatabasen. 6.1.4.6 Exportmognad Utan sju företag har tre stycken sin hemsida på två språk, en saknar hemsida och två har endast svenska. Alla utom en finns på www.goteborgsskargard.se och ingen är bokningsbar. 26
6.1.5 Hembygdsföreningar 6.1.5.1 Om projektet De har inga invändningar mot projektet men föreningarna är i nuläget helt fokuserade på sin egen verksamhet. 6.1.5.2 Affärsutveckling Det finns en stor potential för att utveckla nya koncept som bygger på öarnas själ, historia och kultur. Detta arbete bedrivs i dag i ideella föreningar och med ideell arbetskraft. Det är av största vikt att överföra dagens kunskaper till en ny generation och utveckla koncept som bygger på affärsmässiga grunder för att denna viktiga nisch ska leva vidare. Hönö har from 2014 sagt nej till bussturister eftersom man inte har kapacitet att ta emot dessa. Man har idag endast två aktiva som guidar och sköter hembygdsgården. Bussarna tas nu emot av Öckerö hembygdsgård som har 15 personer som arbetar ideellt i föreningen. Öckerö tar i samarbete med Strömmabolaget emot kryssningsturister, angöringarna för 2015 planeras redan nu. Man har även ett nyårsfirande för tyska gäster som senast bestod av 592 personer som drack glögg och åt pepparkakor. Hönö Tourist and Fishing är ett nystartat företag som under sommaren har kört tre olika guidade båtturer i Norra skärgården med ambition att konceptualisera sin verksamhet till nästa säsong. Styrsö/Donsö hembygdsförening ska vara sammanhållande för hela södra skärgården, men det finns idag ingen utvecklad dialog mellan öarna. Även här bedrivs arbetet ideellt med sporadiska dagsbesökare. På Vrångö finns tankar att utforma en gemensam guidemanual för att fler än idag ska kunna ta guidade turer. På Brännö finns Brännö lada som en mindre hembygdsgård. Fiskemuseet och Öckerö hembygdsgård samarbetar och tar årligen emot mellan 40-50 bussar och har 10 000 besök vardera per år. Öckerö tog under 2014 emot gäster från 14 kryssningsfartyg med en grundbokning på 90 personer Hönö har ca 4 000 besökare per år. Övriga hembygdsgårdar har sporadiska dagsbesökare som utgör en väldigt liten del av besökarna. Entréavgifterna är blygsamma; 20 kr + 25 kr för fika på Öckerö, gratis på Hönö och 30 kr på Fiskemuseet. Strömmabolaget administrerar kryssningsbokningar inkl usive buss och guide. Här borde en diskussion tas med Strömma om win-win mellan parterna. Som nästa steg i utvecklingen behöver man utveckla övergripande och gemensamma koncept och guidepooler med teman som kan bygga på: Fiske Historia Sjöröveri Arkitektur Film/författartema Mia på Grötö Flora Fauna på land och till sjöss Historisk matkultur 27
Samarbete med specialiserade organisationer som ornitologer, marinbiologer, Västkuststiftelsen för att arrangera tematiska paket Bygdespel om historiska händelser, teman kring skärgårdsmusik, historisk helg med boende, besök på museer och hembygdsgårdar och historiska måltider. 6.1.5.3 Kundsynpunkter och processutveckling Processutvecklingen kräver attraktiva hemsidor på flera språk samt att öppettider och aktiviteter är uppdaterade och på sikt även är bokningsbara på webben Kundsynpunkter kan tas emot och följas upp genom TripAdvisor. 6.1.5.4 Miljö och hållbar utveckling Det största hotet ligger inte i verksamhetens miljöpåverkan utan i dess fortsatta utveckling. För att hålla historien levande är det nödvändigt att nya och affärsmässiga koncept utvecklas. 6.1.5.5 Kvalitet Öckerö hembygdsgård har en föredömlig organisation med tydliga ansvarsområden och mycket god framförhållning och planering av inbokade besök. Generellt behöver hemsidor och aktiviteter uppdateras. 6.1.5.6 Tillgänglighet Tydlig information om öppettider samt uppdatering i Tillgänglighetsdatabasen 6.1.5.7 Exportmognad Hemsidor behöver uppdateras och göras på fler språk. Historiska platser behöver skyltas upp och ha information på olika språk Tillgång till guider som på olika språk kan guida för olika öar och teman. Bokningsbarhet på webben ger framförhållning för verksamheten och service till besökarna. 28
6.1.6 Kyrkor och samfund 6.1.6.1 Om projektet Samtliga församlingar och kyrkor i skärgården inbjöds till en träff att diskutera deras roll i skärgårdens utveckling. Kyrkornas förankring på öarna är en viktig del av skärgårdens kultur och historia och målet var att diskutera kyrkornas roll i den fortsatta utvecklingen. Deltagare var tre Missionsförsamlingar. De stödjer helhjärtat satsningen med Göteborgs skärgård och tycker att det är viktigt att lokalsamhällena utvecklas och att samverkan ökar. 6.1.6.2 Affärsutveckling Skärgården erbjuder en fantastisk plats för sinnesro, samtal och rekreation. Redan idag finns retreat på flera öar. Efterfrågan är stor och ökar i takt med människors behov av stillhet, reflektion och återhämtning. De personella resurserna är begränsade och därmed även antal tillfällen för retreat och pilgrimsvandringar. Här kan en möjlighet vara att köpa in kompetens och tillhandahålla faciliteter, mat, boende och inte minst den unika miljön. Det ger församlingarna välbehövliga intäkter samtidigt som de bidrar till människors ökade välbefinnande. Uppskattade och högklassiga musikarrangemang finns på Styrsö och Öckerö. Paket med advent i skärgården kan vara en helg i stillhet eller med julbord, julmarknad och adventsgudstjänst. Second hand är en utmärkt idé som lockar besökare och ger goda intäkter med hållbara förtecken. 6.1.6.3 Kundsynpunkter och processutveckling Att synliggöra sina aktiviter på den egna och vår gemensamma hemsida och lära sig Basetool. 6.1.6.4 Miljö och hållbar utveckling Ej relevant 6.1.6.5 Kvalitet Att ta betalt för det man levererar att värdesätta sin produkt 6.1.6.6 Tillgänglighet Att synas på våra hemsidor och vara bokningsbara 6.1.6.7 Exportmognad Det är inte relevant för tillfället. 7 Företagens och organisationernas förväntningar på offentlig sektor 7.1.1 Generellt: Alla kommunens enheter måste känna till och vara delaktiga i en turistsatsning för att alla länkar i kedjan ska hålla. Idag har två entreprenörer gått miste om investeringsstöd på vardera 900 000 kr pga. långa handläggningstider på Fastighetskontoren i såväl norr som söder. Översikts- och detaljplaner måste stödja utvecklad turism och näringsliv. Logistiken till och mellan skärgårdar och öar måste förbättras under högsäsong Förbättrat biljettsystem på bussar och båtar Tydlig skyltning vid hållplatsen vid Tappen (besökarna ställer sig på fel sida) Båtturer från centrala Göteborg under högsäsong 29
Hop on hop off båt skulle ge möjlighet till båtluffning och stödja anläggningarna på de mindre öarna. Det minskar dessutom tryck på spårvagnar och parkeringsplatser Att Gbg & Co kan hjälpa oss att få med Göteborgs stad i en fortsatt satsning 7.1.2 Norra Bättre kommunikationer inom Öckerö kommun genom en shuttle mellan besöksmålen vardagar, kvällar och helger under högsäsong Problemet med köer till färjorna måste lösas det krävs nya lösningar Strömförsörjningen måste säkerställas. Idag har vi många strömavbrott (även utan åskväder) vilket gör att vi famlar i blindo i bokningssystem och övrig service till gästerna Turistbyrån bör vara mer centralt belägen och inte ligga i Klåva När nya regler införs måste även kommunen ha turistglasögonen på exempelvis när det gäller de nya reglerna för matavfall som avsevärt försämrat hygien och miljö för personal och besökare Kommunens tjänster ska levereras även under turistisk högsäsong Biblioteket ska vara öppet när människor är lediga inte bara under kontorstid 7.1.3 Södra Gemensam profil på skyltning på Saltholmen och på öarna Att broschyren Göteborgs skärgård får delas ut på båtarna Förbättrad logistik och parkeringsmöjligheter det måste vara lätt att ta sig ut på öarna Ordning på Saltholmen som gör det tydligt vilken kö man står i till de olika båtarna samt ger plats för avstigande Fungerande och samordnade rutiner och budget för renhållning och toaletter i samråd med öarna. Man måste komma överens om vilken säsong som gäller och vilka olika nivåer som krävs under säsongen Turistinformation/Visitors center på Saltholmen 8 Företagens och organisationernas syn på mervärdet av projektet Det ger möjlighet att påverka, samarbeta samt ta lärdom och hjälp av varandra. Lyfta och respondera på frågeställningar direkt i ett forum där många människor med möjlighet att påverka sitter. Förväntningar att Göteborgs skärgård tillsammans ska arbeta för Exportmognad, så att vi därigenom för större möjlighet att bli synliga gemensamt utanför Sverige. Projektet blir seriösare om vi alla drar åt samma håll och vet varför Ytterligare marknadskanaler genom Göteborg & Co samt VTR har gett ett stort mervärde Kontakten med Gbg & Co har ett stort mervärde genom fler bokningar och kontakter via Turistbyråerna och Gbg & Co Gbg& Co har bidragit till stor medial uppmärksamhet för vår skärgård Mycket bra samarbete med Gbg & Co som bl.a. lagt åtskilliga visningsresor i skärgården. Starkt och kostnadseffektivt med en gemensam kanal/profil via vår webb, broschyren, mässan och events Gbg & Co och Turistbyråerna har varit en fantastisk hjälp i marknadsföring och kommunikation Ett gemensamt varumärke ger tydlighet och samsyn som leder till fler affärer, bättre service och ett mer utvecklat värdskap Bra att fler tar på turistglasögon och att samarbetet mellan företagarna ökar 30
Ger helhetssyn och samverkan Projektet har en viktig roll att initiera samverkan i Södra skärgården Varumärket stärker de enskilda företagen till en låg kostnad 9 Företagens och organisationernas idéer och synpunkter till projektet 9.1.1 Generellt: Frukostmöten för turistföretagarna Fler broschyrer ute på öarna Informationsskyltar på öar, båtar och färjor med sommarens program Eventkalender för hela skärgården ska vara uppdaterad på hemsidan TUR-mässan 2015: Större monter och hörnmonter, inga lösa blad, gemensam trycksak/blad Inled broschyren 2015 med en översiktskarta typ linjekarta för bussar där det tydligt framgår var man vandrar, cyklar, åker bil och buss Stor potential för utländska besökare de som besökt oss har varit lyriska Utbildning i LOU Uppdatera anläggningar och butikers status i tillgänglighetsdatabasen Låt ytterligare en leverantör erbjudas att ta fram den gemensamma turistbroschyren Gemensamma tema- och strategimöten för att sätta mål, utveckla nya produkter och lära av varandra Gästhamnar som inte har sugtömning kan ansöka om LOV-bidrag hos Länsstyrelsen De större gästhamnarna bör sträva efter att vara bokningsbara på webben God framförhållning och tydliga resurskrav från företagen krävs vid planering av events 9.1.2 Norra Underlätta för den som vill promenera utmed havet, såsom spångar och bryggor i svåra passager Cykeluthyrningen och buss 290 är helt perfekt! 9.1.3 Södra: Öka motivationen och tydliggöra mervärdet för samverkan mellan turistföretagen 10 Företagens och organisationernas förslag till nya affärskoncept: Samverka för fler guideutbildningar och höj deras status Sommaren 2014 har det gått en hop on hop off båt sträcken Dyrön Marstrand, arrangör Gunnars båtturer. Satsningen har enligt utsago varit lyckad Utökad kapacitet för boende under högsäsong, 4844 förfrågningar avvisades under juniaugusti på Hönö hotell (booking.com). Inventera tomma och outnyttjade fastigheter som kan byggas om till boende Utöka service och bokningsbara paket för uppställningsplatser för husbilar Campingplatser med olika standard och prislägen ger boende under högsäsong Erbjudanden riktade till personer som vill bo i naturen, på en flotte, i kåta, i tält En shuttle från Pinan som även går kvällar och helger Badtunna och bastu skulle ge möjlighet att förlänga säsongen Riktade erbjudanden till Småland och Halland som har förhållandevis nära till kusten men behöver övernatta för en fulländad helg/upplevelse 31
Etablera Visitors Centre vid Tappen i samverkan mellan kommun och företag. Målbild Akvarellmuseets anläggning med lokala utställningar och konsthantverk samt uthyrning av fiskeredskap, kajaker och cyklar samt försäljning av lokalt tillverkade produkter Sälj paket för klättring på Öckerö klätterberget är världsunikt Sälj paket för vågsurfing Hummerviken är enda platsen i landet för detta Utveckla Radio Skärgården Hitta nya nischer under lågsäsong t.ex. Jul i Skärgården som en del av Julstaden Göteborg, kontemplation, och rekreation kan också passa denna årstid Ökad lönsamhet måste tas på kostnadssidan då marknaden är känslig för prisökningar. På inköpssidan kan detta åstadkommas genom gemensamma inköpsavtal på gemensamt utnyttjade tjänster såsom försäkringar, skadedjursbekämpning, tvätt, löneadministration, webbdesign och översättning Nores inköpspartner är en tjänst att ansluta sig till för lägre inköpspriser inom mat, dryck, non food mm Samverkan vid bemanning under såväl hög- som lågsäsong, kan vi samarbeta med Arbetsförmedlingen under lågsäsong för enklare sysslor Skärgårdsbröllop Proaktivitet för konferenser arrangera teman och seminarier För att ta nästa steg i utvecklingen av hembygdsgårdar och historiska teman behöver man utveckla övergripande koncept, guidepooler och teman som kan bygga på: Fiske Historia Sjöröveri Arkitektur Film/författartema Mia på Grötö, Det stora matslaget Flora Fauna på land och till sjöss Matkultur Även bygdespel om historiska händelser och på teman kring skärgårdsmusik är intressanta aktiviteter och det är viktigt att utforma paket. Historisk helg med boende, mat och besök på museer och bygdegård(ar) Reklam och information på Styrsöbolagets båtar Paket kring maten och dess historia 11 Rekommendationer och förslag 11.1.1 Generella synpunkter Att starta den demokratiska processen på öarna är viktigt för att skapa delaktighet, samsyn och samverkan kring varje ös unika profil och utveckling. Flera öar har idag väl fungerande forum som samlar föreningar, kyrkor, församlingar, bysamfällighet och privatpersoner till diskussioner och gemensamma beslut. Det skapar transparens och demokrati och en öppen dialog kring öns gemensamma frågor som utvecklar näringsliv och service för bofasta och besökare. I dessa forum kan man med fördel utse personer som representerar ön i samtal med externa parter t.ex. kommunen. 32
Brännö, Björkö, Rörö, Vrångö och Hönö Klåva är exempel på öar som skapat god samsyn och bra förankring och interna kommunikationsvägar för att diskutera och driva sin egen utveckling. Här finns stora möjligheter att gå vidare med en trepartssamverkan där mark/fastighetsägare, kommun och näringsliv går samman för att finansiera en processledare på deltid. Om tre parter kan bidra med förslagsvis totalt 7000 kr/månad finns en årlig pott på 84 000 kr för en processledare som genomför uppdrag och aktiviteter enligt öns gemensamma handlingsplan. Detta är inte en kostnad utan en investering avsedd att bära sin egen kostnad, genom att på olika sätt skapa förutsättningar för öns föreningar och företag att utvecklas. 11.1.2 Nyckeltal Rekommendationen är att tillsammans med Göteborgs stad, Öckerö kommun, Västvenska turistrådet och Göteborg & Co utforma gemensamma parametrar för destinationen Göteborgs skärgård som ett eget statistikområde. Nedanstående nyckeltal anpassas lokalt om man väljer man att följa den nationella strategin. Besöksnäringens omsättning per år Exportvärde/år Antal anställda Antal exportmogna produkter Förslag på nyckeltal som speglar den lokala utvecklingen i ett brett och långsiktigt perspektiv: Befolkningsutveckling totalt och fördelat på åldersgrupper Nettopendling som speglar utvecklingen av lokalt näringsliv Handelsindex för livsmedelsbutiker som speglar butikernas andel av invånarnas köp Antal arbetstillfällen totalt Antal företag totalt Antal resenärer med båtar och färjor Förslag på turistiska nyckeltal: Turismens andel av total andel arbetstillfällen Turismens andel av totalt antal företag Gästnätter Båtnätter Antal besökare på museer och hembygdsgårdar Privatturismens andel av total omsättning Kundgruppers utveckling är viktigt att analysera, nedan framgår fritidsresenärernas konsumtion i förhållande till affärsturismen samt konsumtion baserad på olika varuslag: 33
Att konsultera ett statistikföretag är en väg att gå. Här är ett utdrag ur företaget RESURS hemsida, de skräddarsyr statistikunderlag för turistbranschen. Metod TEM mäter effekter av turisternas konsumtion. Detta innebär att turisterna delas upp i 14 olika kategorier och för var och en av dessa tas fakta fram om hur många övernattningar eller besök som genomförts. Vidare hur mycket de spenderar per dag/dygn och på vad de spenderar pengar, uppdelat på 6 utgiftsposter: Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet 34
Metoden innebär att den följer de riktlinjer och direktiv som tagits fram av WTO (World Tourism Organization) och fastställts i FN 1993. 11.1.3 Affärsutveckling En strategidag för företag och organisationer i januari varje år är ett förslag. Att gemensamt utvärdera det gångna året och utforma en marknadsplan för den kommande säsongen skapar ger inspiration till produktutveckling och skapar samsyn, delaktighet och gemenskap. Som förberedelse inför dessa möten presenteras generella lönsamhetskalkyler för olika produkter och kundsegment för att ge ökad kunskap samt möjlighet att justera erbjudanden och priser. Här kan även diskuteras inom vilka områden gemensamma inköp/upphandlingar kan göras för att öka företagens marginaler. Business Region, Göteborg & Co samt Västsvenska turistrådet är viktiga stödfunktioner som tillhandahåller statistik, process-/ kompetensutveckling samt övergripande strategier och marknadskommunikation. En affärsplan för proaktiv försäljning tas fram gemensamt innehållande: Kundbasanalys Vilka produkter är störst/mest lönsamma Riktade erbjudanden till olika kundgrupper Paket för tematiska reseanledningar Nya koncept under låg- mellan- och högsäsong Analys av antal och nationalitet som besökt hemsidan och Göteborgs skärgård Kommunikationsplan internt och mot marknaden Ett gemensamt års hjul med tematiska aktiviteter och deadline för att färdigställa dessa för publicering Kompetensutvecklingsbehov kartläggs som underlag för utbildningsinsatser, Basetool är ett obligatoriskt kompetenskrav. Rutiner för att inhämta kundsynpunkter är en viktig del i affärsutvecklingen och gemensamma riktlinjer för detta diskuteras. TripAdvisor är ett etablerat verktyg som kan vara lämpligt. Enkäter och marknadsundersökningar genomförs hos våra gemensamma kunder. Hembygdsföreningar Ett gemensamt och övergripande grepp behöver tas för att utveckla affärskoncept som förmedlar skärgårdens historia och kultur. Att söka projektmedel med målsättning att: Erbjuda ett gemensamt produktutbud och formalisera en samverkan mellan föreningar och öar Bevara och utveckla och det unika historiska och kulturella arvet Utveckla bokningsbara koncept kring teman och aktiviteter, se punkt 4.3.4.2 Att inleda samarbeta med skolor och KY-utbildningar för tillväxt på guider och entreprenörer Ge förutsättningar att guider och entreprenörer kan bedriva sin verksamhet på kommersiella grunder. 35
Pilgrimsleden på Björkö är ett exempel på hur föreningar har samverkat kring tema natur, kultur och andlighet. Det pågår ett nationellt arbete med att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Sverige är det land i Europa som importerar mest livsmedel, drygt 50 %. Trenden är tydlig att den inhemska produktionen måste öka. Under ett gemensamt varumärke för produktion av lokal mat kan näringar skapas kring såväl turism som förädling av kött, skinn, frukt och grönsaker. På köpet får skärgården ett öppet landskap. Medel för investeringar finns redan nu att söka hos Jordbruksverket. 11.1.4 Exportmognad En gemensam och upphandlad tjänst som kan göra professionella översättningar till de företag som inte har egen kompetens. I huvudsak har vi idag besökare från Sverige, Norge och de europeiska länderna. Ett minimikrav är att våra hemsidor, erbjudanden och menyer är på svenska och engelska och att vi tar emot Euro och kortbetalning. Det finns god hjälp att bedöma sin verksamhets och sin webbsidas exportmognad genom ett pedagogiskt frågeformulär på www.exportmognad.se Exportmognad berör inte bara företagen. Båtar och färjor måste ha information på kajer, båtar och hemsidor på flera språk. Styrsöbolagets båtar måste även ta kortbetalning och Euro samt ta bort mynttoaletterna på de gamla båtarna. Värdskapet utvecklas väsentligt med en turistbyrå och tydlig och enhetlig skylting och på Saltholmen och på öarna. 11.1.5 Kvalitetssäkring/miljö och tillgänglighet Turistnäringen i skärgården består av små företag och flera företagare har bisysslor för att få ihop sin privatekonomi. Att var och en av dessa ska bygga upp kompetens om processer och produktutveckling är inte realistiskt. I nästa projektfas bör det därför finnas en stödfunktion som samordnar och stödjer de enskilda aktörerna i deras olika utvecklingsfaser. För att lämna anbud till offentlig sektor måste ett gemensamt ledningssystem utvecklas. Detta kan ske på övergripande nivå för destinationen för att minimera det administrativa arbetet för företagen. FR2000 är ett lämpligt ledningssystem som är integrerat mellan miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Det är anpassat till små och medelstora företag och mycket kostnadseffektivt och pedagogiskt. http://www.fr2000.se/ Miljöledningssystemet Svensk Miljöbas innebär ungefär lika stort administrativt arbete, men är dyrare och ger endast certifiering inom miljöstandarden ISO 14001. Att delta i utvecklingen av och följa de processer som succesivt arbetas fram av Västsvenska Turistrådet är en viktig del av kvalitetssäkringen. Det harmonierar profilen på våra erbjudanden och skapar ett gemensamt arbetssätt. Den gröna ekonomin med innovationer för hållbar tillväxt har nu tagit steget vidare till The Blue economy som genom att lära av naturen och bla tillämpa recyckling i större utsträckning skapas nya produkter som gynnar miljön och utvecklar näringslivet. Ett citat från Nätverket för Blue Economy i Sverige Naturliga system kaskaderar näringsämnen, materia och energi avfall existerar inte. En biprodukt från en process är en resurs för en annan. http://blueeconomy.se/vad-ar-den-bla-ekonomin/den-bla-ekonomins-principer/ 36
Som service till funktionsnedsatta besökare är det viktigt att i vår marknadskommunikation uppdatera våra anläggningar i Tillgänglighetsdatabasen http://www.t-d.se/sv/td2/ 11.1.6 Offentlig sektor Många entreprenörer på öarna har framfört sin frustration över att det saknas samsyn och dialog dialogen med och mellan Göteborgs stads olika aktörer. Frågan om skyltning, antal toaletter och deras öppettider, finansiering av städning av toaletter och badplatser och frågor om renhållning måste klargöras innan nästa säsong för att besökarna ska få bästa möjliga upplevelse av sitt besök. En absolut nödvändighet att Park och Natur ingår i en kommande projektorganisation. De måste förstå sin roll och budgetera efter verkligt behov i samråd med öarna. Dessa frågor är även aktuella i norra skärgården och generellt utgör de en viktig del av det offentligas bidrag till skärgårdsutvecklingen. Brännös enda offentliga toalett som stängdes i oktober I ett fortsatt projekt är det en förutsättning att Göteborgs stad investerar i utvecklingen av besöksnäringen då detta inte ligger i stadsdelens operativa ansvar och budget. Översikts- och detaljplaner och tillståndsprövning måste stödja utvecklingen av besöksnäringen. Kommunernas stadsbyggnadsenheter måste involveras i ett fortsatt projekt för att väva in besöksperspektivet i sina planer. Idag upplevs hinder för ny- och tillbyggnad och andläggningstiderna är långa. Två entreprenörer har vardera gått miste om 900 000 kr investeringsstöd från Länsstyrelsen trots att de lämnat in sina bygglov i god tid. I södra skärgården har sedan två år detaljplanen tolkats till nackdel för privatbostäder. Det är inte längre tillåtet med nybyggnation av hus med den ursprungliga skärgårdskaraktären. Nya hus byggs med samma karaktär som ett villaområde på fastlandet. Västtrafik och Trafikverket måste ta ansvar för logistiken till och mellan öarna och förbindelser från City som under högsäsongen avlastar såväl Lilla Varholmen som Saltholmen. En Turistbyrå på Saltholmen under sommartid är en viktig del i vårt värdskap. Idag är Saltholmen bemannad året runt och fungerar som en informell turistinformation för enklare frågor. Göteborg & Co är en viktig partner med värdefull kunskap om besöksnäring och marknadskommunikation som är en viktig tillgång i ett fortsatt projekt liksom Västsvenska Turistrådets riktlinjer för fortsatt process- och produktutveckling. BRG bör involveras som partner till stöd och kompetens för näringslivets utveckling. 37
12 Förslag till nästa steg i destinationsutvecklingen De uttalande målen i Strategi för utveckling av besöksnäringen i Göteborgs skärgård har formulerats så här: Göteborgs skärgård år 2020 är en hållbar, exportmogen besöksdestination med väl samordnade aktörer Tillsammans skapar vi ett investeringsklimat som bygger framgång Att realisera ovanstående citat kräver en samverkan mellan många aktörer som var och en är organiserade i stuprör med en budget anpassad för sin begränsade uppgift. En komplex samverkan måste förankras på högsta politiska nivå där topmanagement från alla ingående aktörer måste enas om vision, mål och finansiering. Detta förutsättser att man bildar en hängränna över de stuprör som var för sig inte har förutsättningar att nå målen; hållbara, exportmogna och kvalitetssäkrade produkter samt en fördubblad besöksnäring. Att definiera ansvarsområden och roller är en förutsättning för att lyckas. Redan idag finns offentliga aktörer som ansvarar för nedanstående områden men de finns i olika organisationer utan formell samverkan och gemensam budget. Destinationsutveckling måste ske processinriktat och binda ihop de stuprör som dagens funktionsorienterade arbetssätt innebär. I en processinriktad organisation kan roll och ansvarsfördelning se ut så här: Näringsliv stödja, mäta och följa upp insatser som utvecklar företagarnas behov av kompetens- och processutveckling samt innovativa företagsformer och finansieringslösningar. Det ökar kommersiell service för boende och besökare och skapar lokala arbetstillfällen o BRG Turism stödja, mäta och följa upp insatser som utvecklar nya produkter, marknadskommunikation, kvalitet och exportmognad o Göteborg & Co samt Västsvenska turistrådet Infrastruktur för ökad tillgänglighet och service är logistik till och inom destinationen avgörande, liksom att IT-infrastruktur och översikts- och detaljplaner stödjer de övergripande målen o Kommunernas fastighetskontor, Västtrafik, Trafikverket Offentlig service rent, snyggt och tryggt på destinationen; dimensionering av toaletter och sopkärl i förhållande till besöksmängd och säsong, skyltning, skötsel av badplatser samt vård, skola och omsorg på öarna o Kommunernas Park & Natur enhet, SDN, Min tidigare erfarenhet av liknande utvecklingsprocesser är att minst två år är ett kort men rimligt tidsperspektiv för att komma vidare mot målen. Det kräver ett metodiskt arbete där även öarna ingår för att skapa delaktighet och engagemang för utvecklingsarbetet. Syftet med förslaget med nästa steg är att succesivt bygga helhetsbilden och gemensamt formulera vision, mål och finansiering för skärgårdsutvecklingen. Arbetet kan ske i två steg, varav det första steget kan starta omgående med regionala medel. Förutsättningen är att kriterierna i det Regionala serviceprogrammet 2014-2018 uppfylls och att medfinansiering sker i form av tid och/eller pengar. Parallellt med steg ett söks nationella medel från Tillväxtverket för steg två. 38
Förslagsvis kan det fortsatta utvecklingen genomföras i så här. 12.1 Steg 1 med möjlig start januari 2015 En förstudie med målsättning att: ena företag, föreningar, civilsamhälle samt offentliga aktörer kring vision och handlingsplan som leder alla mot samma mål förankra en organisation och finansiering för samverkan i steg 2 utse representanter på alla öar med mandat att företräda sin ö i gemensamma frågor söka finansiering för år 2016 Det är ett förslag som kräver prestigelöshet, öppenhet och nytänkande för att hitta nya arbetssätt som utmanar dagens strukturer. Komplexiteten ökar genom att många aktörer, kulturer och drivkrafter ska uppnå samsyn och delaktighet. Det kräver ett tydligt ledarskap med förmåga att samverka och kommunicera på alla nivåer. 12.2 Steg 2 med möjlig start 2016 När personer, organisationer och finansiering finns på plats kan steg 2 inledas som ett 1-årigt projekt med uppdrag att fram ett formellt beslutsunderlag i form av mål, handlingsplan och budget för det fortsatta arbetet. Efter avslutat projekt är målet att utvecklingsarbetet bedrivs vidare i ett privat utvecklingsbolag, ägt av näringslivet. Bolaget sluter ett samverkansavtal med det offentliga som bidrar med ekonomiska och/eller personella resurser. 12.3 Metoden Detta förslag bygger på den internationellt erkända och framgångsrika metoden BID (Business Improvement District). Det är en metod som tydliggör roller och ansvar när privata och offentliga aktörer samverkar kring destinationsutveckling, lokala utvecklingsfrågor eller teman. Metoden är under utveckling i Sverige och en nationell grupp bestående av Svensk Handel, Svenska Stadskärnor (där Visita är representerad i styrelsen), BIDSweden, Västra götalandsregionen, Länsstyrelserna i Värmland och Dalarna arbetar för att utveckla metoden i Sverige. Den är även känd hos Tillväxtverket och har presenterats på näringsdepartementets inspirationsdag Attraktionskraft Sverige. Metoden har funnits internationellt sedan 1970 talet och den enskilt största anledningen till att New York har förvandlats från en hårt kriminellt belastad och otrygg stad till den trygga och attraktiva destination den är idag. I dag finns 69 BIDs i New York och ca 1500 i alla världsdelar. I maj 2014 bildades Skottlands (och världens) första turistiska BID. Västra Götalandsregionen har i det Regionala serviceprogrammet från 2014 skrivit in BID som samverkansmetod och är mycket intresserad av att utveckla metoden utifrån olika praktiska tillämpningar. Regionen har en positiv inställning till steg 1 i detta förslag, förutsatt att ansökan uppfyller kriterierna och att medfinansiering sker i form av tid och/eller pengar. 12.4 Intressenter i nästa steg En kort beskrivning av intressenterna i steg 1 och 2: Sjutton öar med olika drivkrafter, kultur och inställning till samverkan och turism Två destinationsutvecklingsbolag med olika geografiska avgränsningar och fokusområden Västtrafik och Trafikverket med ansvar för logistiken till och mellan destinationen BRG som stöd för näringslivsutveckling 39
Centrala förvaltningar i Göteborg, Park och Natur, Fastighetskontoret m.fl. Göteborgs stad ersätter nuvarande SDN Västra Göteborg Öckerö kommun Göteborgs regionen - adjungerad Länsstyrelsen adjungerad partner Västkuststiftelsen adjungerad partner 12.5 Förslag till projektuppdrag i Power Point: 40
41
42
13 Slutsatser Status är att såväl företag, föreningar som offentlig sektor har mål och ambitioner för att utveckla besöksnäringen i Göteborgs skärgård. På öarna finns många duktiga och engagerade entreprenörer som verkligen brinner för att inkludera fler i utvecklingen. Inom offentlig sektor har frågan om logistik, renhållning och toaletter både utretts och diskuterats under många år men nuvarande budgetförutsättningar och brist på delaktighet och förståelse åsidosätter ibland det offentligas ansvar och brist på beslut. Alla parter tycks ha en bild av VAD som behöver göras men HUR är inte lika tydligt. Anledningen till detta är enligt min tolkning, att det av naturliga skäl är svårt för varje part att utifrån sin position och 43