Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster

Transkript

1

2 Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster 1. De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen 2. Den expanderande turismens interaktion med kustens miljöer och människor 3. Den begynnande privatiseringen av fria fiskeresurser. En utmaning för kustsamhällen i ÖKS-regionen är att bemöta denna utveckling på ett sätt som skapar hållbar tillväxt.

3 Bakgrund De sörländska, de nordjyska och de västsvenska kustområdena befinner sig i olika faser av en dynamisk omvandlingsprocess som tar sig olika uttryck på de olika platserna. I varje geografiskt område finns en erfarenhetspotential som utgör en viktig förutsättning för projektet.

4 Ett gränsöverskridande och tvärvetenskapligt samarbetsprojekt Projektet Framtidskuster är ett samarbetsprojekt som vida överskrider de tre ländernas geografiska, kulturella och ekonomiska gränser. Praktikers erfarenhet förenas med forskares tvärvetenskapliga perspektiv till ett innovativt samarbete. Samtliga projektpartners har olika erfarenheter av besöksnäring och hamnutveckling, men begränsas ofta av den egna organisationens räckvidd och brist på långsiktigt eller innovativt tänkande.

5 Medverkande officiella partners Campus Helsingborg, Lunds universitet Helsingborgs kommun/ H+ Centrum för turism, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kungälvs kommun Tjörns kommun Orust kommun Västsvenska Turistrådet Saxo Instituttet, Köpenhamns universitet Han Herrad Havbåde. Vest-Agder fylkeskommune Bragöya Kustlag DNT Sör

6 Interreg IVA 3år, Projektets övergripande mål är att genom gränsöverskridande samverkan profilera och synliggöra ÖKS-triangeln, dvs. kusterna kring Öresund-Kattegat-Skagerack, och därigenom bidra till hållbar tillväxt.

7 Effektmål Genom gränsöverskridande samverkan kommer projektet generera bättre resursutnyttjande och nyskapande strategier till gagn för besöksnäringen inom ÖKS-området. Målet är att projektet resulterar i ett livskraftigt nätverk (ÖKS Framtidskuster), bestående av minst tio aktörer från varje kustområde i projektet, d v s 40 aktörer.

8 Valda kustsamhällen i delprojekt Bohuslän Marstrand Björholmen Käringön

9 Frågeställningar i projektgrupp Bohuslän Lokal legitimitet för hållbar destinationsutveckling. Vilket samband råder mellan lokal förankring och framgångsrik (hållbar) destinationsutveckling, t ex säsongsförlängning? Villkoren för entreprenörskap Vilka hinder möter entreprenörer i processen att utveckla lönsamma turistföretag som bidrar till hållbar destinationsutveckling och hur hanteras dessa hinder? Hamnrummets potential Hur kan hamnar utvecklas för att bättre bidra till hållbar utveckling i de samhällen de är lokaliserade i?

10 Hållbar destinationsutveckling Vad? Ekonomi Miljö Socialt Kulturellt Hur? Utveckling vs. bevarande av samhället Kunskap om turismens effekter Lokal legitimitet

11 Studieområden Lokalbefolkning Entreprenörer Besökare

12 Metod och urval Personliga intervjuer lokalboende Enkät till lokalboende Personliga intervjuer entreprenörer Fokusgrupp med hamnoperatörer/värdar Besökarundersökning i Bohuslän Besökarundersökning i Marstrand/Käringön/Skärhamn Personliga intervjuer med besökare i Marstrands gästhamn

13 Marstrandsbornas uppfattningar om samhällsutvecklingen och turismutvecklingen

14 Viktigast för samhällsutvecklingen enligt marstrandsborna Levande samhälle året runt för alla generationer! Bostäder Arbetstillfällen Samhällsservice Tillgänglighet

15 Hur nöjda är marstrandsborna med samhället?

16 Marstrandsborna är mest nöjda med den unika miljön och gemenskapen Jag tycker det är helt fantastiskt och då tänker jag mest på att det är litet skyddat samhälle för oss som barnfamilj, vi har fem minuter ner i båten och så kan vi komma ut på vattnet, det finns liksom även bra natur också, skog. (Marstrandsbo)

17 Marstrandsborna är minst nöjda med offentlig service och kommunen

18 Turismens potential enligt marstrandsborna

19 Vad är viktigast med turismutvecklingen?

20 Upplevda effekter av turismen Positivt Ekonomiska effekter (arbetstillfällen, inkomster) Sociala & kulturella effekter (fritid, rekreation) Problematiskt Ekonomiska effekter (huspriser, prisnivåer) Miljöeffekter

21 Studie av lokala entreprenörer på Marstrand

22 Stark betoning på sommarsäsong 6 veckor med peak på 3 veckor badoch evenemangsgäster Konferensverksamhet på för och eftersäsong Väder, semester och skollov viktigaste anledningar Brist på aktiviteter på lågsäsong De flesta vill ha säsongsförlängning och nya säsonger, men flera är nöjda

23 Många idéer Övandringar Fika på vintern Jättelekplats Bastu på promenadstråket Marstrandsprodukter Vågbrytare Destinationsbolag Billigare bostäder Etc

24 Destinationsutveckling i Marstrand Västsvenska turistrådet, Södra Bohuslän Turism och Kungälvs kommun utbildning, marknadsföring, evenemangsutveckling etc Marstrandsföretagarna & Co marknadsföring, samverkan

25 Meningsskiljaktigheter hos lokala näringsidkare Mycket engagemang som ofta kvävs av motstånd Utveckling/bevarande Samarbete/individuell drivkraft Ett starkare formellt destinationsorgan efterfrågas

26 Spänningar mellan aktörer i Marstrand och Kungälvs kommun Upplevd brist på förståelse hos kommunen för destinationsutveckling på Marstrand Upplevd brist på och dyr infrastruktur Upplevda tröga och långa beslutsprocesser i kommunen NIMBY fenomenet

27 Studie av turister i Marstrand

28 Turisternas upplevelse - Bohuslän KVALITET (VT:s studie) 1.Naturlandskapet 2.Stämningen 3.Ordning/lugn/säkerhet 4.Boende KONSUMTION (VT:s studie) VIKTIGAST (Handelshögskolans studie) 1.Omgivningen 2.Stämningen 3.Bemötande från servicepersonal BOENDE (VT:s studie) 1.Restaurang Camping (28,7 %) 2.Shopping Eget fritidshus (21,8 %) 3.Logi Hotell/Pensionat/V.hem (10,5 %) 4.Livsmedel Gästhamn (7,1 %)

29 Båtturisterna och gästhamnen Bilden av Marstrand Hamnvärdens roll Korta stopp i gästhamnen Säsongsförlängning Framtiden

30 Slutord Sverige alltmer ett turistland Hög konkurrens mellan turistdestinationer Framtidens turister kräver Hög servicekvalitet Upplevelser (autentiska) Delaktighet Lära sig något nytt.vid besök på en turistdestination som är ett levande samhälle

31 Vad bör Marstrand satsa på för att kunna bygga upp en framgångsrik turistdestination och vara konkurrenskraftig? Kunskapshöjning Samverkan mellan näringsliv, offentliga organ och lokalbefolkning Turismutveckling med ett fokuserat och integrerat perspektiv