framtidskuster ETT SAMVERKANSPROJEKT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I KUSTSAMHÄLLEN EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Transkript

1 framtidskuster ETT SAMVERKANSPROJEKT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I KUSTSAMHÄLLEN EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 Projekt Framtidskuster Framtidskuster var ett samverkansprojekt som genomfördes mellan 2010 och 2012 med stöd från EU:s regionala utvecklingsfond. I projektet deltog följande universitet och kommunala aktörer i Öresund-Kattegatt- Skagerrak-regionen: SAXO-Institutt, Köpenhamns universitet; Han Herred Havbåde; Vest-Agder Fylkeskommune; DNT Sör; Bragdöya kystlag; Enheten för Öresunds- och nätverksprojekt; Campus Helsingborg, Lunds Universitet; Helsingborgs kommun; Centrum för turism, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet; Kungälvs kommun; Orust kommun; Tjörns kommun; Västsvenska turistrådet. Projektets främsta syfte var att främja förutsättningar för hållbar utveckling i kustsamhällen. En bärande idé i projektet var att erhålla kunskap genom att maximera utbytet mellan olika typer av aktörer (forskare, kommun, näringsliv) och mellan olika kustorter. Kustorterna är olika både för att de finns på olika ställen (Nordvästjylland, Sörlandet, Bohuslän och Öresund) och för att de befinner sig i olika utvecklingsfaser. Genom att studera kustsamhällen skapas kunskap som kan användas för att profilera och utveckla fysiska miljöer, byggnader, besöksattraktioner, kulturarv, kustleder, fiskenäring, säsonger, mottagandet i hamnar, samarbetsformer, information och marknadsföring etc.

3 Skandinaviska kuster i förändring Havet har alltid utgjort ett viktigt inslag i försörjning och ekonomi. Primärt har havet alltid varit en födoreserv. Från det enklaste metande och musselsamlande till dagens stora fiskeflottor som dammsuger djupen på allt som simmar. Havet har även under lång tid utgjort det absolut enklaste och snabbaste sättet att transportera människor, varor och nyheter över längre avstånd. Särskilt tydligt blir detta när landområdena är bergiga, skogstäckta och glesbefolkade, vilket är vanligt i stora delar av Skandinavien. I regioner som Skandinavien har havet varit en förenande ekonomisk, kulturell och politisk kraft. Detta framkom tydligt när det bildades ett rike (Danmark-Norge) runt västerhavet och ett annat (Sverige-Finland) runt österhavet. De senaste 150 åren har medfört flera kraftiga förändringar i kustregionerna runt Öresund- Skagerack-Kattegatt. De mer självförsörjande lokala ekonomierna har gradvis omvandlats till ett ekonomiskt landskap dominerat av urbanisering, industrialisering, koncentration, storskalighet och globalisering. De stora städerna, de stora hamnarna och de stora båtarna har blivit allt större. En följd av detta har blivit att många mindre samhällen längs med kusterna har blivit överflödiga. När basnäringarna försvinner i den här typen av samhällen så leder detta ofta till att människor i arbetsför ålder tvingas flytta och att serviceutbudet försämras. Projekt Framtidskuster har syftat till att fånga upp olika strategier som de här kustsamhällena kan använda sig av för att behålla försörjningsmöjligheter och befolkning. En generell motvikt till en samhällsutveckling dominerad av urbanisering, industrialisering och storskalighet är ett flertal faktorer kopplade till kvalitet. Det är utifrån följande tre kvalitetsaspekter som kustssamhällen måste bygga sina framtidsstrategier på. HÅLLBARHET Hållbarhet är en kvalitetsaspekt som allt fler människor är beredda att betala mera för. Miljövänligt, energisnålt, ekologiskt, lokalproducerat och färskt är exempel på vanliga variabler som kan användas för att utveckla försörjningsstrategier i små kustsamhällen. I projektet märks särskilt satsningar kopplade till hållbart fiske. LIVSKVALITET Livskvalitet är en annan kvalitetsaspekt. Hade alla människor endast tänkt rationellt hade kommuner i Skandinavien tömts på sin befolkning redan på 1960-talet. Små samhällen ute vid havet innehåller många eftertraktade livskvaliteter. Detta syns mycket tydligt på fastighetspriserna i de kustsamhällen som ligger på pendlingsavstånd från mer kompletta arbetsmarknader/större städer. För boende i orter som ligger längre bort krävs ett mer kreativt förhållningssätt till arbete. Distansarbete, dubbelt boende eller lokalt entreprenörskap är vanliga lösningar. UPPLEVELSER Upplevelser är en tredje kvalitetsaspekt. När människor väl har tillgodosett sina basbehov öppnas en mängd möjligheter för upplevelsekonsumtion. Allt fler kan lägga allt mer tid och pengar på upplevelser av olika slag. Godare mat, mer underhållning, mer intellektuell stimulans, attraktivare miljöer, unik design, nöjesshopping, vackrare rum, tuffare utmaningar, rejäla avbrott från vardagslivet, mer mening och reflektion samt ökat kunskapsinnehåll är exempel på upplevelserelaterade inslag i konsumtion och produktion.

4 De tre kvalitetsaspekterna utmynnar i många fall i projekt kopplade till besöks- och turismnäringen. Kuster som viktiga platser för turism är ett fenomen som intressant nog är ungefär jämngammalt med industrialiseringen. Redan i början av 1900-talet hade åtskilliga pittoreska kustsamhällen fått karaktären av sommardestinationer. Då var det enbart den ekonomiska eliten som åkte på semester. Redan i mitten av 1900-talet hade emellertid någon form av kustsemester, om så med cykel och tält, blivit möjligt för det stora flertalet. Turism innebär goda möjligheter för kustsamhällena att leva upp. Det stora problemet med skandinavisk kustturism är emellertid att många vill vara på samma platser samtidigt och under en ganska begränsad period. Under två månader behövs stor kapacitet vad gäller småbåtshamnar, VA-service, sophämtning, boende, parkeringsplatser, restauranger och butiker. Resten av året blir de mest extrema sommarorterna märkliga kombinationer av överdimension och livlöshet. De flesta åtgärder som diskuteras på temat turism i kustsamhällen går ut på skapa en bättre balans över året.

5 Strategier för utveckling av kustsamhällen Ett koncentrat av de resultat som framkommit i projektet Framtidskuster: TURISM Turismen behöver inte vara målet utan kan vara ett medel för att mer tillfälligt ge näring åt en plats eller för att visa upp den så att fler människor på sikt blir åretruntboende. Många människor som flyttar ut till den här typen av orter har ofta en lång relation till platsen i form av att ha besökt platsen ofta som turist. NÄRINGSUTVECKLING DIALOG, DELAKTIGHET OCH SAMVERKAN Turismutveckling måste ske i god dialog med lokalbefolkningen för bästa resultat. Det kan låta banalt men studier i projektet visar att mycket energi förloras när människor pratar förbi varandra och inte är överens om målbilder för ortens utveckling. Motstridiga intressen och planeringshorisonter bidrar i många dera extra tid där, återvända ofta eller rentav flytta dit. En studie i projektet visar att arkitekter fördrar en betydligt striktare modernistisk utformning av hus i hamnomvandlingsprojekt än vad höga befattningshavare inom besöksnäringen gör. SERVICEKVALITET Flera studier i projektet visar att arbetet med servicekvalitet gör stor skillnad för hur besökare upplever en anläggning eller en destination. Sambandet mellan en bättre upplevelse och en ökad betalningsvilja är tydligt. Att stimulera näringslivsutveckling är av stor betydelse. Detta bör inte enbart ske renodlat inom turism- och besöksnäringen. Ett problem i många av de studerade orterna är att invånarna är vana att tänka i sina gamla basnäringar men att utbildning och kompetens inom andra områden är mer sällsynt. Orsaken till detta är att i ett par generationer har de som inte kunnat försörja sig lokalt flyttat sin väg. Projektet visar att behovet av utbildning och inflyttad/ återinflyttad strategisk kompetens är viktigt. Kompetensutveckling kan med fördel även bestå i att olika kustsamhällen lär sig av varandra. INFORMATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR Informationsteknik, datorer, webbkameror, smartphones, audioguider med mera visar sig vara intressanta hjälpmedel för turismutveckling. Kartor, guider, leder, flerspråksservice, historiska rekonstruktioner, väderservice och bokningservice är exempel på detta. Eftersom flera av sevärdheterna i den studerade regionen har förhållandevis TROVÄRDIGA TEMAN Studier i projektet konstaterar att en central del av utvecklingsarbetet med turism i dag handlar om att bygga upp trovärdiga teman som i stor utsträckning utgår från platsernas unika förutsättningar och historia. Experter som till exempel historiker, arkeologer, kulturgeografer, bebyggelseantikvarier, etnologer, zoologer och botaniker kan med fördel användas för att lyfta fram platsers kvaliteter och därmed ge fler upplevelsedimensioner. Inte bara sevärdheter utan även boende, mat och shopping har mycket att vinna på en uppgradering av tematänkandet. fall till stor tröghet och handlingsförlamning. Personer som får aktörer och befolkning att höja blicken är av stort värde i regionala utvecklingsprocesser. FRAMGÅNGSSTRATEGIER Flera av delprojekten i Framtidskuster visar att nya organisationsformer, kooperativa lösningar, effektivare samarbeten, branschöverskridande kombinationer och till och med nationsgränsöverskridande projekt är framgångsstrategier för kustsamhällen. Det gäller att kunna tänka förbi standardlösningar för marknadsekonomi och företagsorganisation. DEN FYSISKA MILJÖN En viktig slutsats av projektet är att turism och upplevelserelaterade frågor måste komma med tidigt i samhällsplanering och i stadsbyggnadsfrågor. Hur den fysiska miljön ser ut är direkt avgörande för om människor vill spen- få besökare kan de inte vara bemannande alltid. Då är informationstekniska lösningar ett bra komplement. FLER SÄSONGER Fler säsonger är en nyckelfråga som uppmärksammades av nästan samtliga delprojekt i Framtidskuster. Ett sätt är att fokusera mindre på sol och högsommar i marknadsföringen för att i stället försonas med sitt klimat på samma sätt som görs i Skottland och på Island. Ett annat sätt är att tala om flera säsonger, som till exempel hummersäsongen.

6 Besökarna vill komma till levande samhällen. Institutionen för Service Management, Lunds universitet Foto omslag: Kirsten Monrad Hansen, Karta: National Geographic, Bild ur boken Hoppets hamn av Joe Rozenberg, Visonsbild H+: Schönherr Landscape/ ADEPT Architects. Övriga bilder: Kirsten Monrad Hansen, Olle Jais, Caroline Troedsson, Anders Martinsen, Anneli Fredriksson. Projektledare Mia Larson EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden