Samhällets roll för besöksnäringen -

Transkript

1 Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås Jörgen Elbe Högskolan Dalarna jel@du.se

2 Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

3 Studien - Samhällets roll i besöksnäringens utveckling en förstudie - gränsdragning offentligt privat - hämmar / främjar utveckling? - SKL, Tillväxtverket, SHR - 12 intervjuer - enkät till landets kommuner - litteraturstudie

4 Turismen och det offentliga engagemanget i ett historiskt perspektiv

5 Båstad station, 1885

6 Industrialisering Bildandet av Svenska turistföreningen, STF Svenska turisttrafikförbundet, STTF (statligt stöd från 1934 via SJ) Bildandet av RESO (ABF, KF, STF) Första allmänna semesterlagstiftningen (därefter 1951, 1963, 1978) Fritidsnämnden, fond för fritidslivets främjande

7 Välstånd och samhällsplanering Strukturrationaliseringar i jord, skogsbruk och industri Tilltagande samhällsplanering regionalpolitik Sysselsätta och rekreera arbetskraften Turism och rekreationsfrågor blir en kommunal angelägenhet Kommun äger, då så är påkallat för att främja turismväsendet, vidtaga åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i kommunen. Kommunala befogenheter inom turistväsendet (1967)

8 Charterresandet 1973 Rekreationsberedningen och 25 primära rekreationsområden 1976 STTF ombildas till Sveriges Turistråd marknadsföring och social turism från privat till offentligt Bildandet av länsturistorganisationer (landstingen), satsningar på produktutveckling, paketering och bokningssystem

9 Vikande tillväxt och marknadslösningar 1980 Pengarna tryter och marknadsföring i centrum 1992 Bildandet av Rese och turistindustrins samarbetsorganisation, RTS Turistfrågorna flyttas från jordbruks till näringsdepartementet Turistrådet delas upp i Next Stop Sweden (näringen huvudägare) och Turistdelegationen Next Stop ersätts av Sveriges Rese och Turistråd 2005 läggs Turistdelegationen ned och ansvaret övertas av Tillväxtverket 2006 bildas Visit Sweden ägs av näring och stat

10 Situationen idag? Marknadslösningar och partnerskap Regioner och kommuner söker nya lösningar och organisationsformer Projekt, projekt, projekt

11 2011 Turismen Sveriges nya basnäring

12

13

14

15 Frågor kring den nya basnäringen Näringslivsstruktur och lönsamhet? Var är detta en basnäring? Vilka typer av jobb och löner skapar näringen? Hur ska näringen utvecklas?

16 Det offentliga engagemanget

17 I 3 kap. 27 konkurrenslagen stadgas att staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. En snedvridning av konkurrensen kan innebära att den inte bedrivs på lika villkor, till exempel att en kommun behandlar företag olika eller drar fördelar av sin myndighetsroll. Konkurrensen på marknaden kan bedömas som hämmande om de privata företagens tillväxt och utveckling på grund av en kommuns agerande hejdas eller hålls tillbaka, eller om privata företag inte träder in på marknaden till följd av kommunens agerande. Nyheter i konkurrenslagen, 1/1 2010

18 Marknaden i teori och praktik idéer om marknaden: köpare säljare = utbyte konkurrens många köpare/säljare perfekt och spridd information = effektivitet och tillväxt näringsliv - göra affärer samhälle skapa förutsättningar = ingen intervention marknadens praktik överbrygga gap konkurrens och samarbete skilda marknadsförutsättningar = intervention för att skapa fungerande marknader

19 Platsen som produkt Utbudet varor och tjänster, attraktioner och aktiviteter Turistorganisation Transport Incoming agent Incoming agent Researrangör Researrangör Researrangör Researrangör Resebyrå Resebyrå Resebyrå Målgrupper av turister

20 Kommunalt ägande och drift av turistanläggningar 2010 n=205 Anläggning Äger % Driver % Stugby 8,7 3,9 Hotell 5,3 0,0 Vandrarhem 12,6 3,4 Camping 37,9 7,3 Gästhamn 18,4 4,4 Konferensanläggning/kursgård 7,3 2,4

21 Turistorganisationerna Kommunala turistorganisationer och deras driftform Annan form, nämligen I stiftelse I delägt bolag där kommunens ägarandel överstiger 50 % I helägt kommunalt bolag Drivs av privat aktör efter upphandling Som ekonomisk förening I delägt bolag där kommunens ägarandel understiger 50 % Som en del av den kommunala förvaltningen Procent n=205, Internt bortfall = 1

22 Procent 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Organisatorisk hemvist n=203, internt bortfall = 3

23 Turism- och besöksverksamhetens inriktning i kommunerna år 2009 Verksamhet Antal % Information till turister ,00 Marknadsföring av den egna kommunen som turistdestination ,60 Information till den egna kommunens( ernas) invånare ,20 Samordning av samarbeten med olika intressenter i syfte att utveckla ,30 destinationen Framtagande, sammanställning av statistik och/eller andra beslutsunderlag ,40 Driver frågor som rör långsiktig utveckling av den egna destinationen ,10 Försäljning av t.ex. souvenirer och liknande ,60 Produktutveckling och/eller paketering av turistprodukter ,30 *Deltar regelbundet i diskussioner kring övergripande näringslivsutveckling ,90 Genomförande av utbildningsinsatser i syfte att utveckla destinationen ,90 Försäljning av biljetter till evenemang i den egna kommunen( erna) ,50 Bokning av logi, aktiviteter m.m. i den egna kommunen( erna) ,60 *Marknadsföring av den egna kommunen för att locka nya invånare ,70 *Marknadsföring av den egna kommunen för att locka nya företagsetableringar 91 44,20 Bokning av logi, aktiviteter m.m. utanför den egna kommunen( erna) 84 40,80 Försäljning av utflykter och resor inom den egna kommunen( erna) 74 35,90 Försäljning av biljetter till evenemang utanför den egna kommunen( erna) 50 24,30 Försäljning av utflykter och resor utanför den egna kommunen( erna) 25 12,10 Övrigt, nämligen 21 10,20

24 Samarbeten med det lokala näringslivet (i procent) 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Oförändrat Ökat i omfattning Minskat i omfattning Kan ej bedömma Förändring senaste 3 åren n=205, Internt bortfall=1

25 Samarbetenas omfattning Procent 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Inte alls Högst sporadiskt Speciella tillfällen Regelbundet Annat, nämligen n=206, Internt bortfall=7

26 Samarbetenas innehåll Antal som ej svarat Annat Underleverantörer/utförare Strategiska frågor Projekt Informationsutbyte 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Procent n=206, Internt bortfall=0

27 åremodellen

28 Hur ska den offentliga turistverksamheten agera? Bör det offentliga intervenera marknadsfunktionen? I så fall när och när bör man dra sig ur? Var går gränsen mellan främjande verksamhet och hämmande verksamhet? Var går gränsen mellan konkurrerande och kompletterande verksamhet? Var går gränsen mellan infrastruktur och intervenerande verksamhet? Hur påverkar samarbeten konkurrensen och vilka gynnas respektive missgynnas av samarbeten? Demokratiaspekter? Hur påverkar projektmedel konkurrensen mellan destinationer?

29 några slutsatser samhället både främjar och hämmar = balansgång! olika historiska, geografiska och marknadsmässiga förutsättningar intervenering för att främja utbyten/marknadsfunktionen gynnar destinationen kan missgynna vissa aktörer? turistorganisationens egna kommersiella intressen samhälleliga intressen blockerar marknadsutrymme för privata entreprenörer nätverken suddar ut gränsen offentligt privat kortsiktig (regional) projektfinansiering skapar ojämlika förutsättningar mellan företag i olika destinationer = osund konkurrens på destinationsnivå mer forskning kring olika modeller utifrån olika förutsättningar krävs!