Årsredovisning 2009 2010-04-21
Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDES FÖRORD TILL ÅRSREDOVISNING 2009... 5 ORGANISATIONSÖVERSIKT... 7 HUR ANVÄNDES SKATTEPENGARNA 2009?... 8 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 10 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS... 10 Årets resultat... 10 God ekonomisk hushållning och balanskravet... 10 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål... 11 Årets resultat för kommunen... 12 Driftredovisning och budgetutfall för nämnder... 14 Investeringsredovisning... 17 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING... 18 Den sammanställda redovisningens resultat... 18 Brandkåren Attunda... 19 Koncernen Upplands-Bro Kommunföretag... 19 PERSONALREDOVISNING... 22 Personalnyckeltal... 22 Sjukfrånvaro... 22 Lönekostnader... 23 Lönejämförelser heltidslön män och kvinnor för 2009... 24 DRIFTREDOVISNING OCH BUDGETUTFALL FÖR NÄMNDER... 27 RESULTATRÄKNING FÖR KONCERN OCH KOMMUN... 28 BALANSRÄKNING FÖR KONCERN OCH KOMMUN... 28 BALANSRÄKNING FÖR KONCERN OCH KOMMUN... 29 KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERN OCH KOMMUN... 30 NOTER I TKR FÖR KONCERN OCH KOMMUN... 31 INVESTERINGSREDOVISNING... 39 VATTEN OCH AVLOPPSVERKSAMHETENS BALANS- OCH RESULTATRÄKNING... 40 REDOVISNINGSPRINCIPER... 41 VERKSAMHETSBERÄTTELSER... 43 REVISION... 43 DRIFTREDOVISNING REVISION... 43 KOMMUNSTYRELSEN... 44 DRIFTREDOVISNING... 44 Kommunstyrelsen... 44 INVESTERINGSREDOVISNING... 47 Plan- och exploateringsredovisning... 48 EXPLOATERINGSREDOVISNING... 51 BYGG OCH MILJÖNÄMNDEN... 52 DRIFTREDOVISNING... 52 Fysisk och teknisk planering och bostadsförbättring... 52 Miljö och hälsoskydd - myndighetsutövning... 53 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN... 54 DRIFTREDOVISNING... 54 Nämndens verksamhet... 54 INVESTERINGSREDOVISNING... 58
VATTEN OCH AVLOPP... 60 DRIFTREDOVISNING... 60 INVESTERINGSREDOVISNING VA-VERKSAMHET... 61 AVFALLSVERKSAMHET... 62 DRIFTREDOVISNING... 62 BILDNINGSNÄMNDEN... 64 DRIFTREDOVISNING... 64 Kultur- och fritidsverksamhet... 67 Pedagogisk verksamhet... 68 INVESTERINGSREDOVISNING BILDNINGSNÄMNDEN... 74 SOCIALNÄMNDEN... 75 DRIFTREDOVISNING... 75 INVESTERINGSREDOVISNING... 83 3
Kommunstyrelsens ordförandes förord till årsredovisning 2009 Upplands-Bro fortsätter att växa. Upplands-Bro kommun har expanderat kraftigt de senaste åren och under 2009 ökade befolkningen med 520 invånare. Ökningen i befolkning innebär på sikt ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och kraven på verksamheterna. Detta ställer krav på planering särskilt då de ekonomiska förutsättningarna har varit sämre under året på grund av mindre skatteintäkter. Upplands-Bro kommun har en ekonomi i balans och för 2009 gör kommunen ett överskott på 10,2 miljoner kronor. Balanskravet och god ekonomisk hushållning uppnås. Det är bra eftersom en välskött ekonomi lägger grunden för en bra verksamhet till god kvalitet. Vi lever således upp till kommunallagens krav på ekonomi i balans. I december invigdes kommunens nya hemsida som ligger i framkant när det gäller layout och tillgänglighet. Avsikten är att hemsidan ska vara en flexibel mötesplats för kommunens kontakter med medborgarna. Vår kommun fortsätter att vara en inflyttningskommun och en ny förskola har byggts i Norrboda med 6 avdelningar. Råby förskola samt förskolan Finnstaberg har byggts ut med 4 respektive 3 avdelningar. Resultaten i skolan för svenska och engelska har förbättrats. Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och är nu för kommunen högre än riksgenomsnittet. Arbetet med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa en främjande miljö för barn och unga i vår kommun fortsätter i samverkan med polisen, skolor, socialtjänsten och andra som arbetar gentemot barn och ungdomar. Särskilt fokus läggs på ungdomar och unga vuxna 16-24 år som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Barn och ungdomars fritid är betydelsefull och under året har planeringen av Bro fotbollshall och arbetet med att projektera och upphandla nytt föreningshus, för bl.a. sjöscouternas verksamhet pågått. Planeringen av Kungsängens nya idrottsplats har fortgått under året. Ungdomens hus har blivit en populär mötesplats och har under året haft aktiviteter som pågått runt om i kommunen. Andelen äldre fortsätter att öka. En arbetsgrupp har under året arbetat med trädgårdarnas utformning på våra äldreboenden utifrån de boendes behov och önskemål. Byggandet av äldreboendet i Tibble fortgår. Fler rätter att välja på inom äldreomsorgen, aktiviteter och utevistelser som en prioriterad del av omvårdnaden. Arbetet med att planera ny gruppbostad för personer med beslut om insats enligt LSS har startats upp under året. Träffpunktsverksamhet för äldre och ensamma har startats i Bro och Kungsängen under året. Projekt volontärverksamhet har medverkat i träffpunktsverksamheten med volontärer som deltar och håller i olika aktiviteter. Folkhälsoarbetet fortgår och folkhälsoplanen genomförs i verksamheternas arbete. Kommunen har gjorts mer tillgänglig under året och ett 60-tal bänkar har utplacerats längs prome- 5
nadstråk. Belysningar i gångtunnlar har skadesäkrats. En gång och cykelväg har utförts längs med Lejondalsvägen. Upplands-Bro kommun är en grön kommun och hållbar utveckling är en ledstjärna. Förslag till miljöplan är ute på remiss hos nämnderna. Människan har behov av natur och grönska. Under året har kommunens planteringar utvecklats. Arbetet med att upprätta en skötselplan för park- och grönytor har påbörjats under året. Möjligheten att utnyttja allmänna kommunikationer är avgörande för en kommuns utveckling och förbättringarna av infartsparkeringen i Kungsängen, där en överdäckning har gett 80 nya parkeringsplatser och i Bro, där infartsparkeringen har utökats med 26 platser är välkomna förbättringar. Upplands-Bro kommun värnar om ett rikt näringsliv och för en aktiv närings- och etableringspolitik. Under 2009 etablerades 113 nya företag i vår kommun. Nyföretagarcentrum har haft en ökning av ansökningar. Vår kommun fortsätter att vara en kommun som för en ansvarsfull politik. 6
Organisationsöversikt Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. I kommunkoncernen ingår Upplands-Bro Kommunföretag AB som moderbolag och de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands-Bro Lokalvård AB samt AB Upplands-Brohus. Fr o m 1 januari 2009 är kommunens andel 10,4 % i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda. Kommunen har dessutom mindre engagemang i följande bolag, kommunalförbund och föreningar som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans) Kommuninvest ekonomisk förening, (248 medlemmar) Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). Kommunfullmäktige 41 ledamöter S M Kd Fp C Mp V Sd 16 12 3 3 2 2 2 1 Valberedning Revision Kommunstyrelse 13 ledamöter Kommunstyrelseförvaltning Upplands-Bro Kommunföretag AB 7 ledamöter Andel: 100 % Bildningsnämnd 11 ledamöter Bildningsförvaltning Upplands-Bro Kommunfastigheter AB 7 ledamöter Andel: 100 % Bygg- och miljönämnd 7 ledamöter Samhällsbyggnadsförvaltning Upplands-Bro Lokalvård AB 7 ledamöter Andel: 100 % Samhällsbyggnadsnämnd 11 ledamöter Samhällsbyggnadsförvaltning AB Upplands-Brohus 7 ledamöter Andel: 100 % Socialnämnd 11 ledamöter Socialförvaltning Valnämnd 6 ledamöter Överförmyndare 7
Hur användes skattepengarna 2009? Så här fick kommunen sina pengar: 76 % kommer från skatter och statsbidrag 22 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder 1% kommer från exploaterings- och realisationsvinster 1 % är finansiella intäkter Exploaterings- o reavinster 1% Finansiella intäkter 1% Avgifter o ersättningar 22% Skatter o statbidrag 76% 100 kronor i skatt till kommunen fördelades så här: 39,81 kr gick till för- och grundskoleverksamhet 19,07 kr gick till hälsa, vård och omsorg 12,96 kr gick till gymnasieskola och vuxenutbildning 9,36 kr gick till individ- och familjeomsorg, LSS-verksamhet 5,36 kr gick till kommunövergripande verksamhet 3,66 kr gick till gator,vägar, park, plan, bygglov mm 2,73 kr gick till fritidsverksamhet 2,58 kr gick till avskrivningar 1,64 kr gick till räddningstjänst 1,51 kr gick till kulturverksamhet 1,09 kr gick till årets överskott 0,23 kr gick till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 8
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Folkmängd 31 December 23 202 22 682 22 221 21 638 21 327 Folkmängd 1 November 23 158 22 540 22 133 21 557 21 309 Utdebitering Kommunalskatt, kr 19:58 19:58 19:58 19:58 19:58 Landstingsskatt, kr 12:10 12:10 12:27 12:27 12:27 Resultat Resultat, mkr 10,2 8,6 41,4 31,1 131,1 Verksamhetens nettokostnad, 873,5 848,2 773,6 733,1 580,3 mkr Nettokostnadernas andel av 98,9% 98,6% 95,3% 95,8% 81,5% skatter och utjämning Verksamhetens nettokostnad 37 719 37 631 34 953 34 009 27 235 kr/invånare Balans Balansomslutning, mkr 1 181 1 191 1 021 840 727 Eget kapital kr/invånare 22 215 22 371 22 390 20 990 19 837 Soliditet % 1 43,6 42,3 48,5 54 58 Tillgångar kr/invånare 50 981 52 859 46 150 38 826 34 106 Anläggningtillgångar 35 154 34 367 31 832 28 907 27 092 kr/invånare Nettoinvestering mkr 2 55 126 51 70 31 Nettolåneskuld % av 18 41 31 28 21 anläggningstillgångar 3 Borgensåtagande och ansvarsåtagande kr/invånare Personal 65 917 65 643 61 122 56 686 53 076 Antal tillsvidareanställda 1 318 1 332 1 282 1 262 1 266 Antal årsarbetare 1 233 1 248 1 198 1 188 ca 1188 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunföretagkoncernen. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 9
Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, d v s år 2008. Årets resultat Trots den finansiella krisen och kraftigt minskade skatteintäkter och statsbidrag i jämförelse mot vad som budgeterades för året (- 18 mkr) klarar kommunen ett positivt resultat. Årets resultat uppgår till 10,2 mkr (8,7 mkr). Det motsvarar 1,2 % av skatter och utjämning. Kommunen budgeterade med ett nollresultat för 2009. Det innebär att årets resultat är 10,2 mkr bättre än budgeterat. En av anledningarna till det positiva resultatet är att kommunen fått in intäkter vid försäljning av tomträtter 11,9 mkr och reavinst på 2,2 mkr vid försäljning av anläggningstillgångar. Premierna för avtalsförsäkringarna AGS-KL respektive avgiftsbefrielseförsäkringen sänktes till noll för år 2009 och den preliminärt erlagda premien återbetalas, vilket innebar en kostnadsminskning med 4,3 mkr. Samtliga nämnder redovisar överskott i sina verksamheter, totalt 15 mkr. 2005 års höga resultat som visas i diagrammet består av att detta år såldes aktierna i AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB med en stor reavinst vilket ger jämförelsestörande värden mot övriga år. Resultat 140 120 131,1 100 80 60 40 20 0-20 45,3 41,4 25,3 31,1 10,2 20,4 4,6 8,2 8,7 10,2-2,1 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 God ekonomisk hushållning och balanskravet Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budget ekonomiska mål för kommunen. Samtliga mål är uppfyllda under 2009. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att 10
skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar kommunfullmäktige om mål och uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. Kommunstyrelsen har bland annat ett uppdrag att vidareutveckla verksamhetsstyrningen, ekonomi och administration i kommunen för att skapa goda förutsättningar för en effektiv styrning och ledning av kommunens organisation. För redovisning och uppföljning av måluppfyllelsen i kommunens verksamheter av de olika målen och uppdragen hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. För att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2009 uppgår dessa till 2,2 mkr och avser försäljning av förskolan Ekbacken. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans då avstämning mot kommunallagens balanskrav visar ett positivt resultat på 8 mkr. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, tkr 2009 2 008 2 007 Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagens 8 kapitel Årets resultat enlig RR 10 208 8 683 31 123 Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar. -2 190-2 176-1 664 Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav 8 018 6 506 29 459 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål Kommunfullmäktige har i budgeten 2009 fastställt följande ekonomiska mål för 2009 Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att ha en god ekonomisk hushållning. Med den expansion som kommunen för närvarande genomgår bedöms en resultatnivå på plus/minus noll vara godtagbar för budgetåret 2009. Årets resultat 10,2 mkr innebär att kommunens mål att ha en resultatnivå på plus/minus noll för budgetåret har uppnåtts. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad 2008-2010. Kommunens skattesats är oförändrad. Kommunens investeringar ska skattefinansieras till minst 75 procent. Kommunens investeringar har egenfinansierats under året. Nämnder och förvaltningar ska ha god budgetdisciplin och framförhållning. Ekonomiska ramar ska hållas. Samtliga nämnder redovisar överskott i sina verksamheter, totalt 15 mkr. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2009 redovisas måluppfyllelsen under året. För att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. 11
Skatter och utjämningssystem Totalt uppgick skatteintäkterna inklusive utjämning och bidrag till 883 mkr. Det är 22,6 mkr eller 2,6 % mer än 2008. För 2008 var ökningen 48,4 mkr vilket motsvarade en ökning med 6 %. Skatteintäkterna uppgick till 777 mkr. Det är 20 mkr mindre än vad som budgeterades för 2009. Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 112 mkr i inkomstutjämning, det är i nivå med budget. Kommunen belastades med 38 mkr för kostnads- och LSS-utjämningen samt regleringsavgiften till staten, vilket är 2 mkr mindre än budget. Den nya fastighetsavgiften gav kommunen 32 mkr i intäkter. Kommunen expanderar och satsar på framtiden En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och utjämningsbidrag. Under 2009 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto och realisationsvinster) med 3,2 %. Detta att jämföras med ökningen av intäkterna som uppgick till 2,6 %. Reinvesteringar bör på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar mm. Upplands-Bro kommun har expanderat kraftigt de senaste åren och under 2009 ökade befolkningen med 520 invånare. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på ökad verksamhet. Årets resultat för kommunen Tkr Not 2008 2009 Förändring Verksamhetens intäkter 1 266 888 276 058 9 170 Verksamhetens kostnader 2-1 097 402-1 126 739-29 337 Avskrivningar 3-17 690-22 816-5 126 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -848 203-873 497-25 294 Skatteintäkter 4 760 843 776 897 16 053 Generella statsbidrag och utjämning 5 99 684 106 236 6 552 Finansiella intäkter 6 14 479 12 529-1 949 Finansiella kostnader 7-18 119-11 956 6 163 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 8 683 10 208 1 525 Extraordinära poster 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 8 8 683 10 208 1 525 12
Verksamheternas intäkter har ökat med 9,2 mkr vilket är en ökning med 3,4 % jämfört med föregående år. Nettokostnaden för nämndernas verksamhet uppgår till 873,5 mkr (848,2 mkr). Det är en ökning med 25,3 mkr eller 3,0 %. Verksamhetens bruttokostnader, inklusive räntekostnader och avskrivningar, ökade med 28,3 mkr eller 2,5 %. Finansiella kostnader har minskat med 6,1 mkr på grund av ett lägre ränteläge och lägre upplåning än 2008. Finansiella intäkter uppgår till 12,5 mkr. Upplands-Bro Kommunföretag AB har betalat ränta på en revers på 125 mkr till kommunen 2008. Denna fordran har kommunen fått tillbaka i slutet av året vilket innebär att dessa intäkter inte återkommer 2009, stället får kommunen avkastning på kapitalet. Reversen utfärdades när kommunen sålde sina aktier i AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning i procent 1 20 1 00 92,4 99,3 98,7 100,5 96,9 81,5 95,8 95,3 98,6 98,9 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med utjämning och bidrag som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 98,9 % av kommunens skatteintäkter inklusive utjämning och bidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås är att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Finansnetto Finansnettot har varierat mellan åren. För 2009 redovisar kommunen ett positivt finansnetto med 0,6 mkr. Räntekostnaderna har minskat med 6,2 mkr jämfört med 2008, dels med anledning av lägre räntenivåer och dels på grund av lägre upplåning. 13
Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Nämnderna har fortsatt kommunens tradition med god budgetdisciplin. Samtliga nämnder redovisar positiva resultat. Affärsverksamhetens negativa budgetavvikelse förklaras i huvudsak av slutreglering av avgiften för 2008 till Käppala förbundet. Intäkter från markförsäljningar uppgår till 11,9 mkr och för tomträttsavgälder 2,5 mkr. Kommunen har även sålt förskolan Ekbacken och därigenom redovisat realisationsvinst på 2,2 mkr. Familjerättsnämnden Järfälla/Upplands-Bro Järfälla och Upplands-Bro kommuner har sedan 2008 en gemensam familjerätt under en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Järfälla är värdkommun. Bokslutet för 2009 visar ett överskott på 215 tkr. Överskottet överförs till nämndens eget kapital. Ärenden Järfälla Upplands-Bro Totalt Fastställa faderskap 380 161 541 Samarbetssamtal 126 47 173 Snabbupplysning 54 23 77 Remisser från tingsrätten angående vårdnad, umgänge, boende 28 6 34 Ny lag om vattentjänster En ny lag om allmänna vattentjänster (2006:412) trädde i kraft 1 januari 2007. Denna lag ökar kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning. All redovisning för VA-verksamhet ska kunna särskiljas från kommunens övriga verksamhet. VA-verksamheten ska även ha egen balansräkning och resultaträkning. I samband med kommunens årsbokslut 2007 upprättades egen balansräkning för VA-verksamheten. 14
Den nya VA-lagstiftnings krav på särredovisning tvingar fram ett förändrat arbetssätt för exploateringsverksamheten. All exploateringsverksamhet som avser VA-verksamhet särredovisas. Tidigare har exploateringsprojekt budgeterats med ett totalbelopp inklusive VA-verksamhet. Från 2009 är VA-verksamheten helt särredovisad från exploateringsredovisningen. Nya exploateringsprojekt (2007 och framåt) kan slutredovisas med projektets totala ekonomi. Exploateringsredovisning Pågående exploateringsprojekt redovisas inom balansräkningen på särskilda konton. Varje projekt har ett unikt projektnummer. Det är först när projektet är fullt avslutat som projektets resultat beräknas. Samtliga kostnader för projektet avräknas mot samtliga intäkter för projektet. Därefter avräknas tillgångens bokförda värde. Eventuella överskott redovisas som realisationsvinst det bokföringsår som projektet är fullt avslutat. För nystartade projekt (2007 och framåt) kan projektets totala kostnad och totala intäkt redovisas. Pensioner KPA administrerar kommunens pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 54,3 mkr. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Denna del utbetalas i mars 2010. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Kommunens samlade pensionsåtaganden 2009 2008 2007 Avsättning pensioner (Not 16) 64 281 54 272 47 584 Avsättning garantipensioner (Not 16) 1 955 2 206 2 549 Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (Not 18) 23 726 22 272 20 341 Pensionsförpliktelser (Not 19) 526 741 515 125 508 343 Summa totalt pensionsåtagande inkl löneskatt 616 703 593 875 578 817 Förvaltade pensionsmedel 0 0 0 Återlånade medel 616 703 593 875 578 817 Aktualiseringsgrad 74 % Övriga avsättningar I slutet av år 2006 sålde kommunen 24 fastigheter till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kostnaden för lagfart ska enligt kontraktet bekostas av kommunen. Maximalt kan den uppgå till 6,1 mkr. Genom lantmäteriförrättningar kan den förväntas bli väsentligt lägre. Avsättning för dessa kostnader har gjorts med 3,0 mkr. Kostnaden beräknas att redovisas under 2010. Låneskuld Kommunens långfristiga lån uppgick till vid årets slut 288 mkr (311 mkr). Av dessa lån är 138 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB (75 mkr). Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Checkkrediten har inte utnyttjats under året då likviditeten varit god. Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 180,6 mkr (1 191,4 mkr) uppgår det egna kapitalet till 514,5 mkr, vilket innebär en soliditet på 43,6 (42,3%). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. 15
Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 93 mkr redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 73 %. Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kommunens betalningsberedskap är 29 dagar. Borgensåtaganden Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller genomförs av AB Upplands-Brohus eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 999,8 mkr vilket är 1,1 mkr lägre än vid årets ingång. Borgensåtagandet gentemot AB Upplands-Brohus uppgår till 772,9 mkr och är oförändrad jämfört med 2008. Det gäller även Upplands-Bro Kommunföretag ABs lån från Kommuninvest på 127 mkr. Åtaganden och dess risker för kommunen Av kommunens borgensåtaganden till bostadsrättsföreningar finns ett på 33 mkr där det finns viss befarad risk för förlust. Kommunen har begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Förvaltningen av den individuella delen av kommunala pensionsskulden har överlämnats till den anställde. Pensionsskulden intjänad före 1998 uppgår vid årets utgång till 526 mkr (515 mkr) och återlånas i verksamheten. Från 2006 har ett nytt pensionsavtal träffats vilket innebär att ökningstakten i framtida åtaganden för pensioner kan begränsas. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för 2009. Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffat: Mkr Ökning/minskning av utdebiteringen med 1 kr 40,6 Löneökning med 1 % inkl sociala avgifter 8,8 Prisförändring med 1 % på varor och tjänster 2,5 Förändrad låneränta med 1 %-enhet på befintliga lån 2,9 16
Investeringsredovisning Årets investeringar uppgår till 55,3 mkr (125,5 mkr). De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 431,5 mkr, en ökning under året med 13,8 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 24,1 mkr till 381,1 mkr. Det avser ökning av aktiekapitalet i Upplands-Bro Kommunföretag AB med 9 mkr och ökning av långfristig fordran på Upplands-Bro kommunfastigheter AB med 15,4 mkr. Kommunen har i sin redovisning 1,5 mkr som immateriell tillgång för 2009 och avser investering i ny web-plattform. Ekonomin och framtiden Omvärldsanalys Sveriges ekonomi störtdök under hösten 2008 i och med den globala finansiella krisen. Den snabba och överraskande kraftiga konjunkturförsvagningen försämrade drastiskt de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna under året. Skatteintäkternas bortfall innebär att den preliminära slutavräkningen 2009 för Upplands-Bro kommun landar på - 27 mkr. Det redovisade utfallet för skatteintäkter och utjämning blev sammantaget 18 mkr lägre än vad kommunen budgeterade. Det har inneburit stora påfrestningar för kommunens verksamheter att under året klara en ekonomi i balans. Under våren 2009 kunde de första tecknen ses på att fallet bromsats in och under hösten inleddes en återhämtning i Sveriges ekonomi. Den ekonomiska situationen för kommunerna har därmed förbättrats något. De statliga förstärkningarna, 17 miljarder kronor, som regeringen aviserat till år 2010 innebär ett visst andrum. Men eftersom konjunkturstödet är av engångskaraktär är problemen fortsatt stora åren därefter. I prognosen för 2010 och 2011 bedömer Sveriges kommuner och landsting att BNP växer med omkring 2,5 procent per år. Trots det bedöms sysselsättningen 2011 bli lägre än vad den är idag samtidigt som arbetslösheten förutses öka till upp över 10 %. Budgeten för 2010 är upprättad utan marginaler. Kommunens samtliga beräknade intäkter är utfördelade till nämnderna och dess verksamheter. Förändrade förutsättningar måste hanteras inom respektive nämnd. Inför 2011 har kommunen mycket begränsat utrymme att höja ambitionsnivån. Statsbidraget minskar och därmed försämras också de ekonomiska förutsättningarna påtagligt. Även om kostnadsutvecklingen hålls på en låg nivå under 2009 och 2010 krävs stora anpassningsåtgärder 2011. 17
Sammanställd redovisning Omfattning I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och den helägda kommunkoncernen som består av moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands-Bro Lokalvård AB och AB Upplands- Brohus. Fram till 2008 uppgick Upplands-Bro kommuns andel i Räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda till 25 % och ingick därmed i den sammanställda redovisningen. Från och med 2009 ändrades kommunens andel på grund av att fler kommuner tillkom. Andelen av förbundet är numera 10,4 %. Det innebär att Räddningstjänstförbundet inte ingår i den sammanställda redovisningen för 2009. Vid jämförelser mellan åren 2008 och 2009 i den sammanställda redovisningen bör detta beaktas. Kommunen har dessutom ett mindre engagemang i följande företag, kommunalförbund och föreningar som inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans) Kommuninvest ekonomisk förening, (248 medlemmar) Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att det bokförda värdet på aktier som finns i kommunen eliminerats mot företagens egna kapital vid förvärvstillfället. Eliminering har skett av koncerninterna fordringar och skulder samt intäkter och kostnader. Den sammanställda redovisningens resultat Koncern Kommun prel Tkr Not 2008 2009 2008 2009 Verksamhetens intäkter 1 429 936 426 942 266 888 276 058 Verksamhetens kostnader 2-1 188 516-1 208 721-1 097 402-1 126 739 Avskrivningar 3-45 239-49 667-17 690-22 816 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -803 819-831 446-848 203-873 497 Skatteintäkter 4 760 843 776 897 760 843 776 897 Generella statsbidrag och utjämning 5 99 684 106 236 99 684 106 236 Finansiella intäkter 6 5 715 5 049 14 479 12 529 Finansiella kostnader 7-48 298-37 448-18 119-11 956 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 14 125 19 287 8 683 10 208 ÅRETS RESULTAT 8 14 125 19 287 8 683 10 208 Den sammanställda redovisningens resultat är 19,3 mkr (14,1 mkr). Interna mellanhavanden mellan kommunen och kommunkoncernen har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Även kommunens reavinster vid försäljningen av fastigheter till Upplands-Bro Kommunfas- 18
tigheter AB har minskat resultatet i den sammanställda redovisningen. Soliditeten för kommunkoncernen är 25,1 % (24,7 %). Balansomslutningen för den sammanställda redovisningen är 2 156,0 mkr (2 163,7 mkr). Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda är ett kommunalförbund bildat av Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby och Upplands-Bro kommuner. Från och med 2009 ingår även Sigtuna och Knivsta kommuner. Därmed ändrades kommunens andel av förbundet till 10,4 %. Syftet är att genom samverkan inom räddningstjänsten förstärka det förebyggande arbetet och öka effektiviteten i utryckningsverksamheten samt minska kostnaderna. Brandkåren Attunda redovisar 2009 ett resultat som uppgår till 2,7 mkr (1,4 mkr). Förbundet omsluter 168,7 mkr (103,6 mkr) och har en balansomslutning på 133,1 mkr (90,7 mkr). Soliditeten uppgår till 13% (15,8 %). Likviditeten är i likhet med föregående år god. För 2008 ingick Brandkåren Attunda i den sammanställda redovisningen vilket förbundet inte gör för år 2009. Detta bör beaktas när jämförelser görs mellan åren. Koncernen Upplands-Bro Kommunföretag Upplands-Bro kommun bildade i december 2005 en aktiebolagsrättslig koncern. Upplands- Bro Kommunföretag AB är moderbolag medan AB Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och Upplands-Bro Lokalvård AB, är dotterbolag. Samtliga bolag är helägda av kommunen. En aktiv styrning sker genom att kommunfullmäktige fastställt bolagsordningar, policy för bolagen, grundläggande ägardirektiv, årligt ägardirektiv samt instruktion för rollfördelning mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunföretag AB och dess dotterbolag. Kommunfullmäktige utser även styrelseledamöter. Upplands-Bro Kommunföretag AB är moderbolag med ändamål att äga och förvalta aktier i Upplands-Bro kommuns bolag och initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet. AB Upplands-Brohus är ett bostadsföretag med ändamål att inom Upplands-Bro kommun köpa, sälja och äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta och upplåta bostäder, affärslägenheter och andra kollektiva anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet som är kommunalrättsligt godtagbar. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s verksamhet är att förse kommunens förvaltningar och andra organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med ändamålsenliga lokaler och anläggningar samt att i övrigt hyra ut på marknaden Upplands-Bro Lokalvård AB ska förse kommunens förvaltningar och andra organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med lokalvårdstjänster och liknande tjänster samt i övrigt i begränsad omfattning tillhandahålla motsvarande tjänster till andra företag och organisationer inom kommunen Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag För kommunens bolag har kommunfullmäktige fastställt ägardirektiv för 2009. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro till en attraktiv boende- och verksamhetsort. Verksamheten ska bedrivas med målsättningen att kommunen som ägare kan 19
få skälig utdelning på insatt kapital. AB Upplands-Brohus ska lämna koncernbidrag med belopp som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med statslåneräntan plus en procentenhet. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ska lämna koncernbidrag med 3,7 % av insatt kapital och Upplands-Bro Lokalvård AB ska lämna koncernbidrag med 5 % på insatt kapital. I ägardirektiven för 2009 beslutades om följande aktiviteter för bolagsgruppen Planera och uppföra nytt äldreboende i Tibble Förbättra tillgängligheten för äldre inom Upplands-Brohus bostadsbestånd Arbeta med åtgärder för att minska klimatpåverkan Planera och uppföra ny förskola i Norrboda. Planera och uppföra kulturhus i Kungsängens centrum Samordna den kortfristiga finansförvaltningen inom kommunkoncernen Förenkla och förbättra de administrativa rutinerna mellan bolagen och kommunen Produktionen av ett nytt äldreboende i Tibble, om 36 lägenheter, har startat och beräknas vara klart i augusti 2010. Planerat underhåll har genomförts för 30 mkr, bland annat injustering av värme på Örn- och Fasanstigen och stamrenovering genom relining. Inre lägenhetsunderhåll har gjorts för 6,5 mkr. En kartläggning av tillgängligheten generellt har påbörjats och ska vara klar 2010. Värmeinjusteringen av Örn- och Fasanstigen är ett led till att minska klimatpåverkan. Under året har Upplands-Brohus fortsatt att arbeta för ett boende med trygghet, trivsel och service, bland annat har tvättstugevärdar anställts, soprumsvärdar anlitats. Trygghetstält har anordnats tillsammans med andra intressenter och boinflytandearbetet tillsammans med Hyresgästföreningen har fortsatt. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har nyproducerat Norrboda förskola och byggt till två förskolor med sammanlagt 13 nya förskoleavdelningar. Bolaget har under året förvärvat förskolorna Ekbacken och Artisten av kommunen. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har under året bistått kommunen som sakkunniga i ett flertal projekt såsom fotbollshall i Bro, Föreningshus i Kungsängen, ny idrottsplats i Kungsängen samt ombyggnad av Härneviskolan. Bolaget har även tagit fram förslag till ett kulturhus i Kungsängen. Finansförvalningen är samordnad inom kommunkoncernen i den mån att all upplåning sker via kommunen. De administrativa rutinerna står ständigt i fokus att förbättra. Inga stora förändringar har dock skett under året. Koncernbidragen uppgick sammanlagt till 2,2 mkr (2,8 mkr). Minskningen förklaras av att koncernbidraget som lämnas av Upplands-Brohus beräknas med utgångspunkt från statslåneräntan som var lägre jämfört med 2008. Årets resultat för AB Upplands-Brohus är 9 744 tkr (6 689 tkr). Koncernbidraget 1 808 tkr (2 370 tkr) som lämnats till moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med statslåneräntan plus en procentenhet. Soliditeten var 15,7 % (15,0 %). Årets resultat för Upplands-Bro Kommunfastigheter är 579 tkr (402 tkr). Koncernbidrag lämnades med 370 tkr till moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB. Soliditeten var 2,6 % (2,8 %). 20
Upplands-Bro Lokalvårds resultat är 152 tkr (307 tkr). Koncernbidrag lämnades med 50 tkr till moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB. Soliditeten var 29,4% (29,7 %). Soliditeten var 29,4 % (29,7%) Årets resultat i moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB är en förlust med 285 tkr (+342 tkr). Koncernresultatet för den aktiebolagsrättsliga koncernen med moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB är 10 928 tkr (6 516 tkr). 21
Personalredovisning Personalnyckeltal År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Antal tillsvidare- och tidsbegränsade anställningar (ej timanställda) 1550 1553 1576 1537 Antal årsarbetare 1441 1433 1456 1418 Tillsvidareanställda (individer): 1262 1282 1332 1318 Varav kvinnor 1051 1073 1111 1107 Varav män 211 209 221 211 Antal årsarbetare 1188 1198 1248 1233 Andel anställda som arbetar deltid 25 % 25 % 25 % 25 % Varav kvinnor 33 % 27 % 27 % 28 % Varav män 16 % 11 % 12 % 10 % Antal kvinnor som arbetar deltid 350 293 301 306 Antal män som arbetar deltid 33 22 26 22 Antal tillsvidareanställda / förvaltning: Bildningsförvaltningen 825 834 850 841 Kommunstyrelseförvaltningen 41 40 50 46 Samhällsbyggnadsförvaltningen 35 36 42 38 Socialförvaltningen 361 372 390 393 Sjukdagar (kalenderdagar), ej timanställda 31,0 27,4 22,6 20,0 Sjukdagar (omräknat till heltidsfrånvaro) 24,5 21,7 18,5 17,3 Medelålder 47,0 46,9 45,9 46,1 Sjukfrånvaro Obligatoriskt redovisade nyckeltal År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Total sjukfrånvaro 9,1 % 8,0 % 7,0 % 6,0 % Sjukfrånvaro kvinnor 10,0 % 8,6 % 7,6 % 6,6 % Sjukfrånvaro män 5,1 % 5,4 % 4,5 % 3,0 % Sjukfrånvaro 29 år och yngre 4,5 % 3,7 % 3,2 % 4,4 % Sjukfrånvaro 30-49 år 9,0 % 7,8 % 6,8 % 5,8 % Sjukfrånvaro 50 år och äldre 10,4 % 9,0 % 8,1 % 6,6 % Långtidssjukfrånvaro >60 dagar i % av total sjukfrånvaro 70,0 % 68,4 % 64,3 % 54,6 % Andel personer med max sju sjukdagar under året (sk långtidsfriska) 63 % 64 % 72 % 63 % 22
Sjukfrånvaron De Sjukdagar som redovisas ovan är beräknade på de personer som varit månadsanställda (tv eller vikarier) mer än tre månader och inte har lönebidrag. Den del av sjukfrånvaron som består av sjukersättning är inte medräknad i dessa dagar. I De obligatoriskt redovisade nyckeltal finns alla ordinarie arbetade timmar med både i form av månadslön och timlön. Som sjukfrånvaro räknas tid då arbetstagare inte kan arbeta till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, tid då arbetstagare på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering får sjukpenning, samt tid då arbetstagaren på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering får ersättning enligt lagen om allmän försäkring, AFL. Arbetstagare med sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt AFL räknas också som sjukfrånvarande så länge anställningen består. Sjuklönekostnader Kostnaderna för den sjuklön som arbetsgivaren står för, dag 2 till 14 i varje sjukperiod var, 2009, 11 868 769 kronor en ökning med 566 437 kronor ( 5 %) från 2008. De totala lönekostnaderna har ökat med 3.71 %. Trots att sjukfrånvaron minskar så har kostnaderna ökar för kommunen. Orsaken är att korttidsfrånvaron har ökat i förhållande till långtidsfrånvaron. Kommunen bekostar 80 % av lönen de första 14 dagarna och därefter 10 %. Åldersföredelning tv-anställda 300 250 200 Antal 150 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 100 50 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-65 66-70 Lönekostnader År Löner Obl. arb.giv.avg Fakt.arb.giv.avg Totalt 2005 372 557 400 kr 147 257 800 kr 519 815 200 kr 2006 384 105 800 kr 158 871 800 kr 542 977 600 kr 2007 407 156 300 kr 132 000 000kr 168 290 500 kr 575 446 800 kr 2008 429 609 100 kr 132 395 500 kr 171 603 500 kr 601 212 600 kr 2009 443 359 900 kr 133 906 700 kr 4 178 670 900 kr 622 030 800 kr 4 Arbetsgivaravgift för 2009 avses här. I slutet av 2009 fick kommunen beslut om att få tillbaka från skattemyndigheten för löneskatt för arvodesanställda 2003 108 tkr som ej är medräknade. 133 798 tkr är totalkostnad inkl återbetalningen. 23
Timanställda 2009 Förvalt Personer Timmar Lön t.kr PO Total kostnad KSF 7 (7) 1 562 (1 227) 175 (148) SBF 6 (6) 961 (1292) 98 (167) BIF 439 (427) 83,5 (76) tusen 9 530 (8 374) SOF 517 (585) 233 (252) tusen 254 551 (26 477) Totalt 969 (1025) 318 969 (330) 35 255 (35,2) 14,2 (14,1) 49,5 milj (49,2) Lönejämförelser heltidslön män och kvinnor för 2009 Medellön total Medellön kvinnor kronor Medellön män kronor Skillnad i kronor, män-kv Kvinnors andel av mäns lön 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Alla anställda 24423 25093 23948 24703 26811 27067 2863 2364 89,3 91,3 Kommunledning 58688 59067 62625 60920 54750 56750 - - 114,4 107,4 7875 4170 Avdelningschefer 39741 41404 38469 41231 41320 42300 1851 1069 95,5 97,5 Gymnasielärare 28304 29496 28254 29156 28371 29963 117 807 99,6 97,3 Grundskollärare, 26546 26979 26534 27059 26639 26210 105-849 99,6 103,2 tidiga år Grundskollärare, 27352 28254 27053 28007 28579 29273 1526 1266 94,7 95,7 senare år Fritidspedagoger 23889 24593 24056 24665 23120 24194-936 -471 103,1 101,9 Teknikarbete: 29816 29777 29855 78 99,7 Arkietekt, ingenjör, miljöinspektör Lärargrupperna grundskollärare var tidigare uppdelade i år 1-7 och år 4-9. Det nya befattningssystemet AID sorterar istället på tidiga och senare år. Detta har medfört att vissa lärare därmed har bytt grupp, vilket kan avspegla sig i statistiken ovan. Andel kvinnor och män inom olika yrkeskategorier Kommunledningsgruppen är totalt nio personer, fem kvinnor och fyra män. Av avdelningscheferna, dvs de chefer som har budget och personalansvar, är 32 personer kvinnor (29) och sex (5) män. Inom skol- och barnomsorgen arbetar 150 (142) förskollärare. Av dessa är 145 kvinnor (138) och fem (4) män. Bland barnskötarna är 154 (122) kvinnor och tio (4) män. I kommunen arbetar 22 personer med teknikarbeten, dvs som miljöinspektörer, bygglovshandläggare, byggnadsinspektörer, ingenjörer och arkitekter. Av dessa är 11 kvinnor och 11 män. Föräldraledighet Den ledighet som har att göra med barn, (d.v.s. dagar med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, s.k. pappadagar i samband med barns födelse, samt nedsättning i arbetstid p.g.a. barn under 12 år), uppgår i genomsnitt till 26,9 dagar per år och anställd kvinnorna tar ut 30,1 dagar och männen 12,3 dagar per år. 24
Rekrytering Under året har 142 (176) tjänster utannonserats internt och de flesta av dessa har även annonserats externt. Platsannonskostnaderna totalt för år 2009 uppgick till 479 024 kr (409 427) fördelat enligt följande: Kommunstyrelseförvaltningen 93 689 kr (54 506), Samhällsbyggnadsförvaltningen 149 646 kr (78 676), Bildningsförvaltningen 158 788 kr (87 151) och Socialförvaltningen 76 900 kr (189 095). Förtur till bostad I samband med rekrytering har två anställda fått förtur till bostad under 2009. Friskvård Den första juli 2009 infördes friskvårdspeng, med max 1000:-/helår och den anställde ska dessutom betala minst 25%. Under 2009 var friskvårdsersättningen 500:- med en minsta egenfinansiering med 125:-. Detta första halvår har 260 personer utnyttjat möjligheten. Pensioner Under 2009 har 593 (571) personer uppburit pension. Av dessa har 185 (180) personer intjänad pensionsrätt i enlighet med pensionsavtalet KAP-KL. En (en) person har visstidspension och ingen (ingen) person har avtalspension (tidigare benämning garantipension). Utöver dessa har 28 (24) personer familje-/efterlevandepension. totalt är det 621 (595) personer som uppbär någon form av pensionsförmån, siffrorna inom parantes avser 2008. Framtida pensionsavgångar, personer födda 1943-1950 Yrkesgrupp f-43 f-44 f-45 f-46 f-47 f-48 f-49 f-50 Totalt Lärare/förskollärare 0 3 7 8 13 8 16 13 68 Vårdpersonal 1 3 9 10 11 9 8 7 58 Barnskötare/fritidsledare 0 0 2 9 8 0 3 5 27 Chefer/arbetsledare 0 3 2 5 1 2 5 2 20 Administrativ personal 2 4 12 12 4 4 5 5 48 Kock/köksbiträde 0 0 2 2 1 1 1 3 10 Övriga 0 2 0 1 5 5 1 0 14 Summa 3 15 34 47 43 29 39 35 245 Aktualiseringsgrad, andel färdigutredda inom pensionssystemet, är 74,0% av samtlig personal. Arbetsmiljöutbildning Under februari och mars 2009 genomfördes en arbetsmiljöutbildning i samverkan med en företagshälsovård. Utbildningen genomfördes under fyra halvdagar. Det var 12 fackliga ombud och 11 arbetsledare/chefer som deltog i utbildningen. Arbetsskador Under 2009 inrapporterades 67 (65) arbetsskador och incidenter. Gränsdragningen mellan arbetsskador och incidenter är flytande varför bägge rapporteras tillsammans. Under året har det varit ungefär lika många tillbud och arbetsskador som året innan. Hot och våld inom, framförallt omsorgen, är kopplat till några speciella personer på gruppboendena. Personalen arbetar med denna fråga kontinuerligt de senaste åren. De skapar rutiner för hur personalen ska agera när vissa boenden blir aggressiva. Under gångna året var det ovanligt många halkolyckor och dessutom 3 bilolyckor. Inga bilolyckor har någonsin rapporterats förut. 25
Rehabilitering Redovisning visar personalavdelningens aktiva rehabiliteringsarbete under 2009 samt hur situationen var 2009-12-31. Under året har totalt 100 personer varit aktuella för aktiva insatser i rehabiliteringsarbetet i samarbete med bl.a. personalansvariga chefer, försäkringskassan, företagshälsovården, vårdcentraler. Av dessa har totalt 61 personer återgått i arbete på heleller deltid. Antalet personer som varit aktuella för rehabilitering förvaltningsvis: 40 på bildningsförvaltningen 55 på socialförvaltningen 5 på samhällsbyggnadsförvaltningen 0 på kommunstyrelseförvaltningen Åter ord. arbete i kommun Nytt arbete i kommun Ny arbetsgivare Omskol./utbi ldn. Sjukersättning Arbetsträning Anst. avslutad Sjukskriv./ med.utred. Totalt 2009 56 5 0 1 16 1 9 12 100 2008 42 11 1 2 15 2 8 11 92 2007 39 9 3 0 14 7 2 11 85 2006 45 8 1 3 16 11 8 17 109 2005 45 10 1 3 18 9 6 10 102 2004 53 5 1 3 40 11 7 26 146 Lönebidrag Totalt hade 38 (43) personer 2009-12-31 lönebidragsanställningar i kommunen. De flesta administreras från IFO, men det finns även personer som är anställda direkt på enheterna. Chefsavtal oförändrade Sedan 1992 tillämpas tillsvidareanställning vid nyrekrytering av förvaltningschefer. Sedan 2001 finns inga visstidsavtal. Fyra chefer har anställningsavtal med två årslöner i avgångsvederlag vid uppsägning från kommunens sida. Avräkning sker mot nya inkomster. 26
Driftredovisning och budgetutfall för nämnder tkr (tusentals kronor) 27