Årsredovisning Omslagsbild: Marco Gustafsson

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Här kan du kombinera tryggt boende med en aktiv fritid. Allt finns på armlängds avstånd. Årsredovisning 2011 Text: Maria Johansson, Upplands-Bro kommun Layout: Marika Jonson, Upplands-Bro kommun Original/layout: Elin Wigert, E-Print AB Tryck: E-Print AB, Stockholm 2012 Omslagsbild: Marco Gustafsson Fotografer: Kristina Alexandersson 97 Lars Arvidsson 43, 104 Peter Bergman 58 Kjell Edgren 58 Caroline Falkengren 24, 31, 41, 46, 59 Marco Gustafsson 16, 61, 71, 75, 97 Marika Jonson 8 Monica Leksell 85 Gerry T 81 Lars Thorsberg 19, 56 kommun@upplands-bro.se

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförandes förord 3 Fem år i sammandrag 4 Hur användes skattepengarana 2011? 5 Skattesats 6 Mandatfördelning 6 Organisationsöversikt 7 Förvaltningsberättelse 8 Ekonomisk översikt och analys 8 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål 9 Kommunallagens balanskrav 10 Årets resultat 10 Sammanställd redovisning 15 Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag 17 Personalredovisning 19 Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar 23 Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna 23 Resultaträkning 24 Balansräkning 24 Kassaflödesanalys 26 Noter 27 Investeringsredovisning 35 Vatten- och avloppsverksamhetens resultat- och balansräkning 37 Redovisningsprinciper 38 Nämndernas verksamhetsberättelser 40 Revisionen 40 Kommunstyrelsen 41 Överförmyndarens verksamhet 51 Investeringsredovisning 52 Exploateringsredovisning 55 Vatten- och avloppsverksamheten 58 Avfallsverksamheten 59 Bygg- och miljönämnden 61 Fysisk och teknisk planering och bostadsförbättring 62 Miljö och hälsoskydd myndighetsutövning 62 Bildningsnämnden 63 Nämnd- och styrelseverksamhet 65 Pedagogisk omsorg (Familjedaghem)/ Öppen förskola 66 Förskola 67 Grundskola, Förskoleklass, Obligatorisk särskola, Fritidshem, Öppen verksamhet, Fritidsgårdar 69 Gymnasieskola 70 Vuxenutbildning 72 Resursteamet 74 Gemensam verksamhet 75 Kostenheten 76 Investeringsredovisning 77 KULTUR- OCH fritidsnämnden 79 Nämnd- och styrelseverksamhet 80 Fritidsverksamhet 80 Kultur 81 Kulturskola 86 Investeringsredovisning 87 socialnämnden 89 Äldre- och handikappomsorg 90 Individ- och familjeomsorg 91 Nämnd och administration 93 Investeringsredovisning 97 Revisionsberättelse 99 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

4 2 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

5 Kommunstyrelsens ordförandes förord Upplands-Bro en kommun att vara stolt över Upplands-Bro är till ytan en av de större kommunerna i Stockholms län. Vi är omgivna av vatten med tretton mil Mälarstränder och femtio öar. Bro växer ner mot Mälaren med lägre bebyggelse i form av Trädgårdsstaden i närheten av Svensk Galopps nya Huvudstadsbana. Kungsängen vid Mälaren är högre och mer stadslikt genom Ringvägen kompletterat med parklandskapet vid Korsängen. Detta tillsammans med en expansiv landsbygd ger oss mycket goda förutsättningar att erbjuda attraktiva bostäder. Vi är nu invånare och fyller 60 år. Genom vår tillväxt och goda budgetdisciplin har Upplands- Bro kommun en ekonomi i balans och 2011 års överskott på 29,8 miljoner kr är det bästa resultatet sedan Vår grundsyn är att Upplands-Bro kommun är till för att ge våra medborgare och företagare god service. Detta manifesteras bland annat genom vårt nya kundcenter en väg in för kundens bästa. Utvecklingen av hemsidan och fler möjligheter till e-tjänster pågår ständigt. Vi har under året bland annat beslutat om att bygga ett kulturhus i anslutning till kommunhuset, centralt i Kungsängen. I Bro ska parken och i viss mån huset vid Kvistaberg rustas. Den nya IP i Kungsängen som invigdes i början av december är mycket populär och ett bra skyltfönster mot E18. Under 2011 har samarbetet med näringslivet intensifierats genom vår nye näringslivschef. Den nya skollagen som gäller alla nivåer sätter också entreprenörsanda och företaganden i fokus i skolan. Arbetet för ökad måluppfyllelse i skolan är intensiv och vi har långsamt förbättrat våra meritvärden. Det räcker inte, men vi är på väg. Trots fallande årskullar i gymnasieåldrarna lyckas vårt gymnasium attrahera en stabil mängd elever, även från andra kommuner. I samverkan med polisen har skolorna och socialtjänsten fördjupat sitt förebyggande arbete. Volontärverksamheter såsom anhörigföreningen, kvinnojouren Anna, lokalavdelningar för handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, polisens volontärer och Unga för Unga är nödvändiga komplement till socialtjänsten. Valfrihet för våra medborgare är en del av vår kvalitetsutveckling inom välfärden och vi inför LOV (Lagen Om Valfrihet) under hösten Upplands-Bro är en grön kommun och vi är antagna som medlem i Sveriges EKO kommuner. Upplands-Bro är en allt friskare och mer välmående kommun. Det är otroligt glädjande att sjuktalen för våra egna medarbetare har halverats de senaste åren och vid utgången av 2011 var vi sjätte (2010=sjunde) bästa kommun i Stockholms län med ett sjuktal på endast 5,0 %. Arbetslösheten i kommunen sjunker och vi ligger under snittet för länet och landet. Upplands-Bro ska vara en attraktiv kommun för företagande, boende och anställda. Irène Seth (M) Kommunstyrelsens ordförande Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

6 Fem år i sammandrag Nyckeltal Folkmängd 31 December Folkmängd 1 November Utdebitering Kommunalskatt, kr 19,58 19,58 19,58 19,58 19,58 Landstingsskatt, kr 12,10 12,10 12,10 12,10 12,27 Resultat Resultat, mkr 29,8 26,1 10,2 8,6 41,4 Resultat kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, mkr 978,3 953,2 873,5 848,2 773,6 Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 96,3 % 97,7 % 98,9 % 98,6 % 95,3 % Verksamhetens nettokostnad kr per invånare Balans Balansomslutning, mkr Eget kapital, mkr Eget kapital kr per invånare Soliditet 1 40,9 % 42,7 % 43,6 % 42,3 % 48,5 % Tillgångar kr per invånare Anläggningtillgångar kr per invånare Nettoinvestering mkr Nettolåneskuld av anläggningstillgångar 3 30 % 17 % 18 % 41 % 31 % Borgensåtagande och ansvarsåtagande kr per invånare Personal Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare (tillsvidare anställda) Kommunkoncernen Årets resultat, mkr 41,7 16,1 19,3 14,1 48,6 Eget kapital, mkr Solditet 24,4 % 24,4 % 25,1 % 24,7 % 27,6 % 1 Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår. 4 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

7 41,06 kr gick till barnomsorg, förskola, grundskola 18,09 kr gick till vård, äldreomsorg, hälsoverksamhet 10,78 kr gick till gymnasieskola, vuxenutbidning 10,33 kr gick till individ- och familjeomsorg, LSS-verksamhet 4,05 kr gick till gator, vägar, park, plan, bygglov 2,93 kr gick till årets överskott 2,87 kr gick till fritidsverksamhet 2,43 kr gick till pensioner 1,70 kr gick till räddningstjänst 1,40 kr gick till kulturverksamhet 1,01 kr gick till politisk verksamhet 0,71 kr gick till räntor 0,17 kr gick till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 100 kronor i skatt till kommunen fördelades så här. Så här användes skattepengarna 2011 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

8 Så här fick kommunen sina pengar Mandatfördelning Skatteintäkter 65 % Avgifter och ersättningar 21 % Statsbidrag och utjämning 13 % Finansiella intäkter 1 % Skatteintäkter 65 % Exploaterings- och reavinster 0 % Avgifter och ersättningar 21 % Statsbidrag och utjämning 13 % Finansiella intäkter 1 % Exploaterings- och reavinster 0 % Skattesats Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19:58. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2011 till 31:68. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan Kommunalskatt 19:58 19:58 Landstingsskatt 12:10 12:10 Summa skattesats 31:68 31:68 Moderaterna 13 Folkpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Centerpartiet 1 Moderaterna 13 Folkpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Centerpartiet 1 Socialdemokraterna 13 Miljöpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Från och med Socialdemokraterna 1 november 2010 har 13 en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet flest mandat i kommunfullmäktige. Kommunmedbor- Miljöpartiet 3 garna ger kommunfullmäktige Vänsterpartiet 2 mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt Sverigedemokraterna ansvar för all verksamhet 2 och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Kyrkoavgift Bro församling 1:19 1:19 Varav begravningsavgift 0:25 0:25 Kungsängen-Västra Ryd församling 1:04 1:04 Varav begravningsavgift 0:18 0:18 6 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

9 Organisationsöversikt Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2011 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i förvaltningsberättelsen och uppföljningen av de verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands-Bro Lokalvård AB samt AB Upplands-Brohus. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 %. Kommunen har dessutom mindre engagemang som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (267 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). Samhällsbyggnadsutskott 7 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Kommunstyrelseförvaltning Bygg- och miljönämnd 7 ledamöter Samhällsbyggnadsförvaltning Bildningsnämnd 11 ledamöter Bildningsförvaltning Kommunfullmäktige 41 ledamöter Valberedning Kultur- och fritidsnämnd 9 ledamöter Revision Socialnämnd 11 ledamöter Socialförvaltning Valnämnd 6 ledamöter Överförmyndare AB Upplands-Brohus (andel 100 %) 9 ledamöter Upplands-Bro Kommunföretag AB (andel 100 %) 7 ledamöter Upplands-Bro Komunfastigheter AB (andel 100 %) 9 ledamöter Upplands-Bro lokalvård AB (andel 100 %) 9 ledamöter Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

10 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, Samhällsekonomisk utveckling Den kommunala sektorn har uppvisat historiskt goda resultat för både 2009 och 2010, men 2011 minskade sektorns resultat. Förklaringen är främst att det låga ränteläget höjer nuvärdet på den kommunala pensionsskulden och att konjunkturstödet successivt börjar avvecklas. Kommunernas resultat för 2011 uppgår till 8,8 miljarder kronor, men 42 av landets 290 kommuner redovisar underskott. Resultatet har påverkats av en omräknad pensionsskuld. Detta är en engångseffekt som sänker kommunernas resultat med 2 miljarder kronor. Förutom ökade skatteintäkter har sänkta avgifter för avtalsförsäkringar förbättrat resultaten för kommunerna. Befolkningsutvecklingen Upplands-Bro kommun expanderar kraftigt och under 2011 ökade befolkningen med 308 (474) invånare. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på ökad verksamhet. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar m.m. God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budget ekonomiska mål för kommunen. Samtliga mål är i stort uppfyllda under God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar kommunfullmäktige om mål och uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. För redovisning och uppföljning av måluppfyllelsen i kommunens verksamheter av de olika målen och uppdragen hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. För att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2011 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto och realisationsvinster) med 3,0 %. Detta kan jämföras med ökningen av intäkterna som uppgick till 4,1 %. Befolkningsutveckling Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

11 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål Kommunfullmäktige har i budgeten 2011 fastställt följande ekonomiska mål: Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att ha en god ekonomisk hushållning. Med den expansion som kommunen för närvarande genomgår bedöms en resultatnivå på plus/minus noll vara godtagbar för budgetåret Årets resultat 29,8 mkr innebär att kommunens mål har uppnåtts. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Kommunens skattesats är oförändrad. Kommunens investeringar ska huvudsakligen skattefinansieras. Kommunen har upptagit lån för byggande av Kungsängens idrottsplats, övriga investeringar har egenfinansierats under året. Nämnder och förvaltningar ska ha god budgetdisciplin och framförhållning. Ekonomiska ramar ska hållas. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin. Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 9,2 mkr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,9 %. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 978 mkr. Mot bakgrund av detta är bedömningen att målet i stort uppnåtts. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2011 redovisas måluppfyllelsen under året. Med anledning av antalet mål och för att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. Merparten av kommunfullmäktiges mål har uppnåtts helt eller delvis. Den sammanvägda prognosen för graden av måluppfyllelse för målen är därför god. Bedömningen är mot bakgrund av detta att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomi. Lalan deltog i diskussioner under Demokratidagen 2011 på Tammsvik konferens och herrgård. Elev från Kulturskolan står för underhållningen vid invigningen av Kungsängens idrottsplats. Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

12 Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2011 har kommunen inte redovisat några realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har inte heller några underskott att täcka från tidigare år. I den analys av ekonomi och balanskrav som ska ske i förvaltningsberättelsen är det möjligt att öronmärka överskott för vissa framtida ändamål. När sedan kostnaderna uppkommer kan de i en till externredovisningen sidoordnad balanskravsutredning avräknas mot det faktiska resultatet i resultaträkningen. Detta möjliggör att Upplands-Bro kommun kan avsätta en del av årets resultat till en buffert för att hantera framtida kostandsökningar eller intäktsminskningar och därmed utjämna för de ekonomiska påfrestningar som det kan medföra. I och med kommunens goda resultat för 2011 öronmärks 26 mkr för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett positivt resultat på 3,8 mkr efter öronmärkning med 26 mkr av årets resultat. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, tkr Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagens 8 kapitel: Årets resultat enlig resultaträkningen Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Avsättning av årets resultat till buffert för kommande år Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav Årets resultat Mkr ,2-2,1 20,4 131, Resultatet 2005 beror på att kommunen sålde aktier för AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB med stor realistationsvinst. 31,1 41,4 8,7 10,2 Årets resultat uppgår till 29,8 mkr (26,1 mkr). Det motsvarar 2,9 % av skattintäkter och statsbidrag inklusive utjämning. Kommunen budgeterade med ett nollresultat för Det innebär att årets resultat är 29,8 mkr bättre än budgeterat. De ökade skatteintäkterna är den främsta anledningen till det positiva resultatet för kommunen. Kommunen fick totalt 14,4 mkr mer i skatteintäkter och statsbidrag än vad som budgeterades inför Kommunen har fått in intäkter vid försäljning av tomträtter på 1,4 mkr (2,4 mkr). Premierna för avtalsförsäkringarna AGS-KL respektive avgiftsbefrielseförsäkringen sänktes till noll för år 2011 i likhet med 2010 och 2009 och den preliminära premien återbetalades, vilket innebar en kostnadsminskning med 2,3 mkr (2,1 mkr). 26,1 29,8 Nämnderna uppvisar en fortsatt god budgetdisciplin. Nämnderna redovisar ett samlat överskott på 9,2 mkr. Vatten och avloppsverksamheten (VA) genererade ett överskott med 1,2 mkr. Överskottet har överförts till 2012 enligt gällande redovisningsregler. På liknande sätt har överskottet i avfallsverksamheten på 2,7 mkr överförts till Diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden (RIPS) sänktes med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en negativ engångseffekt i 2011 års redovisning med -8 mkr. kommun Tkr Not Förändring Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster 0 0 Årets resultat Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

13 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning % ,7 100,5 96,9 81,5 95,8 95,3 98,6 98,9 97,7 96, Skatter och utjämningssystem Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning uppgick totalt till mkr (975 mkr). Det är 40,1 mkr eller 4,1 % mer än För 2010 var ökningen 92 mkr vilket motsvarade en ökning med 10,4 %. Skatteintäkterna uppgick till 845 mkr. Det är 38 mkr mer än Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 117 mkr i inkomstutjämning, det är 6 mkr mer än året innan. Kommunerna fick 2010 ett särskilt konjunkturstöd på 23 mkr. För 2011 fick kommunen 24 mkr i regleringsbidrag och 7 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands- Bro kommun en avgift på 10 mkr. Fastighetsavgiften gav kommunen 33 mkr i intäkter. Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 96,3 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås är att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaden för nämndernas verksamhet uppgår till 978,3 mkr (953,2 mkr). Det är en ökning med 25,1 mkr eller 2,6 %. De externa kostnaderna: Verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 56,5 mkr eller 4,7 %. De externa intäkterna: Verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 60,1 mkr eller 4,8 %. Finansnetto För 2011 redovisar kommunen ett negativt finansnetto med - 7,3 mkr (+ 4,1 mkr). Det negativa finansnettot beror på att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden sänktes med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en negativ engångseffekt i 2011 års redovisning med -8 mkr. De finansiella intäkterna uppgick till 17,1 mkr (11,6 mkr). I finansnettot ingår en borgensavgift från AB Upplands-Brohus på 2 mkr. De finansiella intäkterna är i huvudsak ränteintäkter på lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Pensioner KPA administrerar kommunens pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 59,7 mkr. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och minskas med årets utbetalningar till pensionstagarna. Diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden (RIPS) sänktes med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år För kommunen innebar sänkningen av diskonteringsräntan en negativ engångseffekt i 2011 års redovisning med -8 mkr. Resultateffekten redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Kommunens samlade pensionsåtaganden, tkr Avsättning pensioner (not 16) Avsättning för särskild avtalspension (not 16) Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (not 18) Pensionsförpliktelser (not 19) Summa totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Förvaltade pensionsmedel Återlånade medel Aktualiseringsgrad 78 % 76 % 74 % Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

14 Förvaltningen av den individuella delen av kommunala pensionsskulden har överlämnats till den anställde. Pensionsskulden intjänad före 1998 uppgår vid årets utgång till 549 mkr (506 mkr) och återlånas i verksamheten. Från 2006 har ett nytt pensionsavtal träffats vilket innebär att ökningstakten i framtida åtaganden för pensioner kan begränsas. Samtliga nämnder utom bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden redovisar överskott i sina verksamheter. Bildningsnämnden redovisar ett underskott på 1 mkr vilket är en budgetavvikelse på 0,2 %. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett underskott på 459 tkr vilket är en budgetavvikelse på 1,2 %. Revisionen uppvisar ett underskott på -15 tkr. Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Nämndernas driftredovisning uppvisar ett överskott på 9,2 mkr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,9 %. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 978 mkr (951 mkr). Nämnderna visar en fortsatt god budgetdisciplin. Pensionsutbetalningar för pensioner intjänade före 1998 ökade jämfört med vad som budgeterats enligt KPA:s prognos. Förändring av diskonteringsräntan ökade också pensionskostnaderna med sammanlagt 8,1 mkr. Totalt uppvisar de kommungemensamma verksamheterna ett överskott på 6 mkr. tkr Budget 2o11 kostnad 2011 budget avvikelse 2011 Avvikelse 2010 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Revision Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Summa Bygg- och miljönämnd Bildningsnämnden Summa Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Summa Socialnämnden Summa Nämnder Internränta Avskrivningar Fastighetsskatt Utbetalade pensioner Semesterlöneskuld Folksam riskkostnad Finansnetto Övrigt netto Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Finansiering Resultat Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

15 Familjerättsnämnden Järfälla/Upplands-Bro Järfälla och Upplands-Bro kommuner har sedan 2008 en gemensam familjerätt under en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Järfälla är värdkommun. Bokslutet för 2011 visar ett överskott på 152 tkr (309 tkr). Överskottet överförs till nämndens eget kapital. Järfälla Upplands- Bro Totalt Ärenden Fastställa faderskap Samarbetssamtal Snabbupplysning Remisser från tingsrätten angående vårdnad, umgänge, boende Immateriella anläggningstillgångar Kommunen har fattat beslut i budget om att fortsätta att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten genom att fortsätta utveckla en administration i takt med tiden, med arbetsnamnet ATT-projektet. I projektet ingår att: Utveckla tillgängligheten till kommunens service genom e-tjänster för kommunens medborgare Vidareutveckla elektroniskt beslutsstödssystem för verksamheten Vidareutveckla kommunens verksamhetsportal och en lärplattform Utveckla gemensamt dokument- och ärendehanteringssystem Skapa ett gemensamt kundcenter för kommunens medborgare Målet med projektet är att öka mervärdet för kommunens medborgare och andra kunder genom smartare och dynamiska administrativa lösningar. Projektet handlar om att hantera information på ett effektivt, likvärdigt och systematiskt sätt för att leverera tjänster med hög kvalitet och rättssäkerhet. Utvecklingskostnaderna för detta är redovisade som immateriella anläggningstillgångar och uppgår i bokslutet till 5,9 mkr. Tillgångarna avskrivs på 3 år. Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 98 mkr (78 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 113 % (78 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga inkomster inkommer. Kommunens betalningsberedskap är 28 (23) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 mkr under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2011 uppgår avsättningarna till 90,5 mkr. Det är en ökning med 16,7 mkr jämfört med Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Låneskuld Långfristiga skulder omfattar lån och periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag och anslutningsavgifter för vatten och avlopp (VA). Enligt ny rekommendation som gäller från och med räkenskapsåret 2010 från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning. Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 473 mkr (288 mkr). Av dessa lån är 168 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Checkkrediten har inte utnyttjats under året då likviditeten varit god. Den genomsnittliga låneräntan för kommunens egna lån, 305 mkr uppgick till 2,92 %. Soliditeten i kommunen % Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 598 mkr (519 mkr), en ökning med 79 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 33,5 mkr till 417,8 mkr. Ökningen beror på att kommunen tecknat byggnadskreditiv för nybyggnation av Härneviskolan med 30 mkr som vidarefaktureras till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB samt en revers till Upplands-Bro Kommunfastigheter avseende transportöverlåtelse av fastigheten Kungsängen-Tibble med 3,8 mkr Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

16 Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 409,2 mkr (1 235,2 mkr) uppgår det egna kapitalet till 557 mkr (527,2 mkr), vilket innebär en soliditet på 39,5 % (42,7 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. Borgensåtaganden Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller genomförs av AB Upplands-Brohus eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. 55,4 mkr och till föreningar 2,3 mkr. Enligt bedömning har kommunen begränsade åtaganden som kan leda till förlust. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Resultateffekt om följande inträffat: mkr Ökning/minskning av utdebiteringen med 1 kr 42,7 Löneökning med 1 % inklusive sociala avgifter 6,5 Prisförändring med 1 % på varor och tjänster 2,8 Förändrad låneränta med 1 procentenhet på befintliga lån 3,0 Kommunens borgensåtaganden uppgår till 952 mkr vilket är 49 mkr mindre än vid årets ingång. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 766,9 mkr (808,9) mkr. Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 893,9 mkr. Övriga borgensåtaganden på totalt 57,7 mkr är kopplade till bostäder, Emil Skeppstedt går på Upplands-Bro gymnasiums Fordon- och transportprogram som tar emot elever från hela Sverige. 14 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

17 Investeringsredovisning Tkr total kalkyl förbrukat tom 2010 Redovisat 2011 budget 2011 kvar av projektbudget 2011 netto netto netto netto utgifter Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltningen Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Summa Bildningsnämnden Summa Kultur- och fritidsnämnden Summa Socialnämnden Summa Investeringsredovisning Årets nettoinvesteringar uppgår till 122,3 mkr (89,8 mkr). I den summan ingår periodiserade intäkter i vatten- och avloppsverksamheten för anslutningsavgifter. Den största investeringen under året var Kungsängens nya IP 147,2 mkr. De största investeringarna 2011 Utgift, tkr Kungsängens nya IP Föreningshuset Svartviken VA Rättarboda Beläggningsunderhåll Brunna/Skällsta Kretsloppcentral Ombyggnader Utrustning/Inventarier Trafiksäkerhetsåtgärder Vatten- och avloppsverksamheten, VA All redovisning för vatten och avloppsverksamheten ska kunna särskiljas från kommunens övriga verksamhet. För VAverksamheten ska egen balansräkning och resultaträkning upprättas. Från 2009 är VA-verksamheten helt särredovisad från exploateringsredovisningen. Exploateringsredovisning Pågående exploateringsprojekt redovisas inom balansräkningen på särskilda konton. Varje projekt har ett unikt projektnummer. Det är först när projektet är färdigt som projektets resultat beräknas. Samtliga kostnader för projektet avräknas mot samtliga intäkter för projektet. Därefter avräknas tillgångens bokförda värde. Eventuella överskott redovisas som realisationsvinst det bokföringsår som projektet avslutas. För projekt som startas från och med 2007 kan projektets totala kostnad och intäkt redovisas. Ekonomin och framtiden Den ekonomiska utvecklingen har varit svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Trots den försvagning som skett uttrycker många industriföretag en större optimism om framti- den än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock under nästa år väsentligt svagare än under 2010 och Budgeten för 2012 är i princip upprättad utan marginaler. Kommunen budgeterar ett resultat på 3 mkr. Det innebär att nästan alla beräknade intäkter är utfördelade till nämnderna och dess verksamheter. Förändrade förutsättningar i verksamheterna måste därför hanteras inom respektive nämnd. Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning som även innefattar den kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform. De kommunala bolagen använder sig av årsredovisningslagen, redovisningsrådets rekommendationer och bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande. Upplands-Bro kommun bildade i december 2005 en aktiebolagsrättslig koncern. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och den helägda kommunkoncernen som består av moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands-Bro Lokalvård AB och AB Upplands-Brohus. Samtliga bolag är helägda av kommunen. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild över kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det bokförda värdet på aktier som finns i kommunen eliminerats mot företagens egna kapital vid förvärvstillfället. I redovisningen ingår en- Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

18 dast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår endast så stor del av företagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel. Eftersom kommunkoncernen är helägt med helägda dotterbolag ingår 100 % av kommunkoncernen i den sammanställda redovisningen. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. Eliminering har skett av koncerninterna fordringar och skulder samt intäkter och kostnader. Gjorda bokslutsdispositioner, förändringar i obeskattade reserver, påverkar inte det sammanställda resultatet. I den sammanställda redovisningen tas 26,3 % av de obeskattade reserverna upp som uppskjuten skatteskuld i form av en avsättning. Resterande 73,7 % förs till eget kapital. En aktiv styrning sker genom att kommunfullmäktige fastställt bolagsordningar, policy för bolagen, grundläggande och årliga ägardirektiv samt instruktion för rollfördelning mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunföretag AB och dess dotterbolag. Kommunfullmäktige utser även styrelseledamöter. Upplands-Bro Kommunföretag AB är moderbolag med ändamål att äga och förvalta aktier i Upplands-Bro kommuns bolag och initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet. AB Upplands-Brohus är ett bostadsföretag med ändamål att inom kommunen köpa, sälja och äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta och upplåta bostäder, affärslägenheter och andra kollektiva anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet som är kommunalrättsligt godtagbar. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s verksamhet är att förse kommunens förvaltningar och andra organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med ändamålsenliga lokaler och anläggningar samt att i övrigt hyra ut på marknaden. Upplands-Bro Lokalvård AB ska förse kommunens förvaltningar och andra organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med lokalvårdstjänster och liknande tjänster samt i övrigt i begränsad omfattning tillhandahålla motsvarande tjänster till andra företag och organisationer inom kommunen. Den sammanställda redovisningens resultat Den sammanställda redovisningens resultat är 41,7 mkr (16,1 mkr). Interna mellanhavanden mellan kommunen och kommunkoncernen har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Soliditeten för kommunkoncernen är 24,4 % (24,4 %). Balansomslutningen för den sammanställda redovisningen är 2 397,9 mkr (2 229,9 mkr ). Koncern Kommun Tkr NOT Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

19 Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag För kommunens bolag har kommunfullmäktige fastställt ägardirektiv för Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla kommunen till en attraktiv boendeoch verksamhetsort. Specifikt ska bolagen: Invigning av cykelbana Bro kyrka, Assurs väg. Yvonne Stein (fp) och Chrisitna Broflak (c). Tillgodose behovet av bra bostäder för i första hand invånarna i kommunen. Nyproducera attraktiva hyresrätter med stabila ekonomiska förutsättningar. I samverkan med hyresgästerna aktivt arbeta för ett boende med trygghet, trivsel och service. Erbjuda effektiva och ändamålsenliga förvaltnings- och verksamhetslokaler till kommunens förvaltningar inom egna fastigheter eller genom inhyrning av lokaler på öppna marknaden samt vid behov nyproducera lokaler för kommunens framtida behov. Förvalta, utveckla och avveckla fastighetsbeståndet ur ett fastighetsekonomiskt sunt perspektiv och med hänsyn till kommunens behov. På uppdrag av och mot ersättning förvalta fastigheter och byggnader som ägs av kommunen. Erbjuda effektiva lokalvårdstjänster till kommunens förvaltningar. Samverka med kommunen i enlighet med bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv. Utveckla roller och ansvarsförhållanden i samverka med kommunen för att stimulera ett effektivt lokalutnyttjande och kostnadseffektiv förvaltning. Bolagen förbinder sig också att fullgöra de övriga uppgifter och ålägganden som överlämnas till bolaget av kommunen. Då ska särskilt avtal träffas om villkoren m.m. för sådana uppdrag. Verksamheten ska bedrivas med målsättningen att kommunen som ägare kan få skälig utdelning på insatt kapital. AB Upplands-Brohus ska lämna koncernbidrag med belopp som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med statslåneräntan plus en procentenhet. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ska lämna koncernbidrag med 3,7 % på insatt kapital och betala ränta på reverser för köpta verksamhetsfastigheter med 3,7 %. Upplands- Bro Lokalvård AB ska lämna koncernbidrag med 5,0 % på insatt kapital. Invigning av Kasmovägen. Yvonne Stein (fp). Upplands-Bro kommun, Årsredovisning

20 Särskilda aktiviteter för 2011: Fortsätta att förbättra tillgängligheten för äldre och funktionshindrade inom Upplands-Brohus bostadsbestånd Arbeta med åtgärder för att minska klimatpåverkan utifrån kommunens miljöplan Medverka i planeringen för kulturhus i Kungsängens centrum Se över finansförvaltningen inom kommunkoncernen Förenkla och förbättra de administrativa rutinerna mellan bolagen och kommunen Medverka i att slutföra överföringen av förvaltningen av kommunens verksamhetsfastigheter till bolagen Under 2011 har ett gruppboende nyproducerats på Kamrervägen i Bro. Första spadtaget togs under våren och inflyttning sker i början av För att minska bolagets miljöpåverkan har ytterligare 64 lägenheters värme injusterats under året. En dialog har förts med kommunen om planeringen av ett kulturhus i Kungsängens centrum och för 2012 har AB Upplands-Brohus fått i uppdrag att bygga kulturhuset. AB Upplands-Brohus har fortsatt att arbeta för ett boende med trygghet, trivsel och service. Genom att anställa boende som tvättstugevärdar och anlita soprumsvärdar har trivseln ökat. Soprumsvärdar är en grupp ungdomar i en förening eller skola som har adopterat ett soprum och ansvarar för att hålla ordning och informera när det inte fungerar. Finansförvaltningen är samordnad mellan kommunen och Upplands-Bro Kommunfastigheter i den mån att all upplåning sker via kommunen. Under året bands stora delar av de externa lånen till fast ränta för att få stabila planeringsförutsättningar när det gäller hyres- och kostnadsutvecklingen. I kommunkoncernen hanteras all likvidhantering i ett koncernkontosystem. Mellan Upplands-Bro Lokalvård AB och kommunens förvaltningar upprättas lokalvårdsavtal med städnivåer, pris och prisjusteringsklausul. Prisnivån grundas på jämförelser med upphandlingar på marknaden med målsättning att vara konkurrenskraftig vid varje sådan jämförelse. Prisnivån justeras årligen med 90 % av SCB:s index för städbranschen. Bolaget och bildningsförvaltningen har gemensamt utarbetat en städplan lokalvårdpolicy för skolor och förskolor som visar vad som ska göras och hur ofta. Kvaliteten följs upp regelbundet genom enkäter och dialog mellan bolaget och respektive kund. Upplands-Brohus gör ett resultat efter finansiella poster på tkr vilket är tkr bättre än föregående år. Att skillnaden är så stor beror på att 2010 gjordes en nedskrivning av en fastighet. Upplands-Bro Kommunfastigheters resultat efter finansiella poster är tkr lägre än föregående år. Under 2010 såldes brandstationen till Räddningstjänstförbundet Attunda vilket bidrog till årets resultat. Kommunfullmäktige har beslutat att sälja Upplands-Bro Lokalvård AB. Under året har bara löpande verksamhet bedrivits. Det har inneburit att vissa vakanta tjänster inte har återbemannats samt att förbrukningsmaterial inte har köpts in i normal omfattning. Därmed redovisar bolaget ett resultat efter finansiella poster på tkr (320 tkr). Årets resultat i moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB är en förlust med 474 tkr (685 tkr). Koncernresultatet för den aktiebolagsrättsliga koncernen med moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB är en vinst med tkr ( tkr). Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda bildades av Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby och Upplands-Bro kommuner. Sigtuna och Knivsta kommuner tillkom Förbundet ska genom samverkan inom räddningstjänsten förstärka det förebyggande arbetet och öka effektiviteten i utryckningsverksamheten samt minska kostnaderna. Upplands-Bro kommuns andel är 10,4 %. Det innebär att räddningstjänstförbundet inte ingår i den sammanställda redovisningen. Brandkåren Attunda redovisar ett negativt resultat på - 2,8 mkr (+ 4,1 mkr). Förbundets intäkter uppgår till 180,3 mkr (179 mkr) och balansomslutningen är 180 mkr (173 mkr). Soliditeten är 10 % (12%). Likviditeten har i likhet med tidigare år varit god. Övriga engagemang Kommunen har mindre engagemang i följande bolag, kommunalförbund och föreningar som i likhet med räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (267 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans). Koncernbidrag uppgick sammanlagt till tkr (3 539 tkr) och har lämnats med tkr (0 tkr) från AB Upplands-Bro Hus, tkr (3489 tkr) från Upplands-Bro Kommunfastigheter AB och tkr (50 tkr) från Upplands-Bro Lokalvård AB. 18 Upplands-Bro kommun, Årsredovisning 2011

21 Personalredovisning PERSONALNYCKELTAL Antal tillsvidare- och tidsbegränsade anställningar (ej timanställda) Antal årsarbetare Tillsvidareanställda (individer): Varav kvinnor Varav män Antal årsarbetare Andel anställda som arbetar deltid 25 % 25 % 25 % 25 % 25 % Varav kvinnor 27 % 28 % 28 % 27 % 27 % Varav män 14 % 12 % 10 % 12 % 11 % Antal kvinnor som arbetar deltid Antal män som arbetar deltid Tillsvidareanställda per förvaltning: Bildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Sjukdagar (kalenderdagar), ej timanställda 19,2 19,2 20,0 22,6 27,4 Sjukdagar (omräknat till heltidsfrånvaro) 17,2 17,9 17,3 18,5 21,7 Medelålder 45,3 45,7 46,1 45,9 46,9 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 5,0 % 5,5 % 6,0 % 7,0 % 8,0 % Sjukfrånvaro kvinnor 5,2 % 5,9 % 6,6 % 7,6 % 8,6 % Sjukfrånvaro män 3,8 % 3,6 % 3,0 % 4,5 % 5,4 % Sjukfrånvaro 29 år och yngre 5,0 % 3,9 % 4,4 % 3,2 % 3,7 % Sjukfrånvaro år 4,5 % 5,3 % 5,8 % 6,8 % 7,8 % Sjukfrånvaro 50 år och äldre 5,6 % 6,2 % 6,6 % 8,1 % 9,0 % Långtidssjukfrånvaro >60 dagar i % av total sjukfrånvaro 35,4 % 45,5 % 54,6 % 64,3 % 68,4 % Andel personer med max sju sjukdagar under året (så kallade långtidsfriska) 60,4 % 64 % 63 % 72 % 64 % De sjukdagar som redovisas är beräknade på de personer som varit månadsanställda (tillsvidare eller vikarier) mer än tre månader och inte har lönebidrag. Den del av sjukfrånvaron som består av sjukersättning är inte medräknad i dessa dagar. I nyckeltalen ingår alla ordinarie arbetade timmar, både i form av månadslön och timlön. Som sjukfrånvaro räknas tid då arbetstagare inte kan arbeta till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, tid då arbetstagare på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering får sjukpenning, samt tid då arbetstagaren på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering får ersättning enligt lagen om allmän försäkring, AFL. Arbetstagare med sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt AFL räknas också som sjukfrånvarande så länge anställningen består. Sjuklönekostnader Kostnaderna för den sjuklön som arbetsgivaren står för, dag 2 till 14 i varje sjukperiod var, 13,9 mkr (12,8 mkr) en ökning med 1,1 mkr, 8,5 %. De totala lönekostnaderna har ökat med 2 %. Trots att sjukfrånvaron minskar så har kostnaderna ökat för kommunen. Orsaken är att korttidsfrånvaron har ökat i förhållande till långtidsfrånvaron. Kommunen bekostar 80 % av lönen de första 14 dagarna och därefter 10 %. Upplands-Bro kommun, Årsredovisning