Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014-2015 Hallsta skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014-2015 Hallsta skola P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Skolvägen 15-17 Skolvägen 15-17 0175 256 45 Rektor hallsatenheten@norrtalje.se 20 65-5 763 35 Hallstavik 0175 256 60 Bitr.rektor O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O 212000-0217 0175-231 27 www.norrtalje.se/hallsta 451-7694 n o r r t a l j e. s e H A L L S T A E N H E T E N

2 (14) Mål och vision Vårt viktigaste mål är att alla på Hallsta enheten, barn, ungdomar och vuxna, ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är bara tillsammans som barn, ungdomar och vuxna kan skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha en miljö som vilar på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andra. Ingen ska behöva vara rädd på väg till, från eller i skolan. Alla har rätt att känna gemenskap Vi vill att barn och ungdomar växer upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med vårdnadshavarna, men en stor del av ungdomarnas sociala fostran sker också i skolan och på fritiden. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att vara gränssättare, normbildare och förebilder för barn/ungdomar. Ge tydliga signaler om att kränkande beteende, diskriminering eller mobbning aldrig accepteras. Vi reagerar alltid och griper in direkt när vi ser eller hör ett oacceptabelt eller oönskat beteende. Rektorns ansvar är att se till att all personal på skolan känner till skolans likabehandlingsplan. Lärarnas och annan skolpersonals uppgift är att se till att planen följs samt att inkludera eleverna i arbetet. Vad säger lagen? Att utöva mobbning eller kränka andra människor är brottsligt. Lagtexten anger påföljder och sorterar in brotten under ärekränkning, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.fl. Skollagen Hallsta skola följer skollagen (2010:800) 6 kap. Diskrimineringslagen Anger att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. Arbetsmiljölagen (AML) Omfattar både vuxna och elever. Det sägs att mobbning (som i arbetsmiljölagen benämns kränkande särbehandling) är oacceptabelt på arbetsplatsen. Mobbning är alltså en form av

3 (14) kränkande handling. Läroplanerna om likabehandling Läroplanerna för förskolan och grundskolan (Lgr11) uttrycker angående förståelse och medmänsklighet, att verksamheten skall präglas av omsorg, omtanke och respekt för andra, samt att alla tendenser till trakasserier aktivt skall bekämpas. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. (kap 1.2, 2.1, 2.2, 2.6, 2.8). Ansvaret vilar på alla som arbetar i skolan. Hallsta skolas arbete mot kränkande behandling Skolan är en mötesplats där alla skall känna sig trygga och må bra. På Hallsta enheten arbetar vi alla aktivt mot kränkande handlingar genom att följa handlingsplanen och genom att arbeta förebyggande. Målet är att ingen skall utsättas för kränkande behandling. Skolans likabehandlingsplan revideras vid varje nytt läsår utifrån skolans rådande situation. Vad är mobbning? Definition Vilken definition man än ansluter sig till kan mobbning rent allmänt sägas föreligga då en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig i uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan. Skolverkets juridiska enhet. På vår enhet är det alla vuxnas ansvar att reagera på den minsta tendens till mobbning och agera tillsammans med berörd personal. Diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar- oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Här följer exempel på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kön: Lisa vill göra praktik som snickare vilket hon blir avrådd från med argumentet det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Eva är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill ge Eva ett MVG i betyg, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering)

4 (14) Religion eller annan trosuppfattning: Julia är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionshinder: Petter, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Petter med orden. Du är omogen och beter dig som om du gick på förskolan (diskriminering och trakasserier) Lotta går i särskolan och får då och då höra från andra elever: -Särunge! (trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Krister på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Köns överskridande identitet eller uttryck: Sten blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad På grund av detta. (trakasserier) Kränkande behandling: Pia blir ofta kontaktad via MSN av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis och de har lagt ut bilder av Pia på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Ordförklaring: Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund.

5 (14) Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling från DO, BEO & skolinspektionen. 2009 Vad är kränkande handlingar? Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan ske vid enstaka eller upprepade tillfällen. Det gäller både mellan elever, mellan elev och vuxen, vuxen och elev samt vuxna sinsemellan. En viktig utgångspunkt är att den som upplever att hon eller kan blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila Fysiska: Knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av personlig egendom. Verbala: Hot, hån, svordomar, glåpord, öknamn, elaka kommentarer, förtal, förlöjligande eller förnedrande uppförande. Psykosociala: Utfrysning, isolering, blickar eller ryktesspridning. Text och bild: Klotter, brev, e-post, sms, mms, MSN, chatt. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Ansvarsfördelning Rektor Rektor eller bitr. rektor ansvarar för att utredning av en situation som uppstår eller en mobbningssituation sker. Det kan bland annat vara om personal misstänks för kränkande behandling av en elev, eller om en elev kränker personal. I sällsynta fall kan det hända att vårdnadshavare kränker personal, eller personal kränker vårdnadshavare. Alla fall ska utredas. Det är också rektors ansvar att: Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. Det är rektor som rapporterar uppåt till huvudmannen.

6 (14) Se till att det bedrivs målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller annan personlig identitet eller uttryck. Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar, diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och åtgärder vidtas. Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. Kontakta andra myndigheter vid behov. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbeta förebyggande. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan person är berörd, följs upp. Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan. Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Delaktighet och inflytande Personal Varje anställd på enheten skall vara väl förtrogen med innehållet i skollagen(2010:800).

7 (14) Personalen ska tillsammans med rektor utvärdera och revidera planen en gång per läsår. Elever Vid varje terminsstart går varje klass utifrån sin mognadsnivå igenom likabehandlingsplanen på klassrådet. Mentorerna samlar in förslag till eventuella förbättringar och lämnar vidare till rektor och ledningsgruppen. Eleverna svarar på en trivselenkät och utifrån den revideras likabehandlingsplanen. Detta sker minst en gång per läsår. Vårdnadshavare Vid det första föräldramötet aktualiseras och diskuteras likabehandlingsplanen. Mentorerna samlar in förslag till förbättringar och lämnar vidare till rektor och elevhälsoteamet. Rektor går igenom planen på enhetsrådet där alla klasser har en föräldrarepresentant. Främjande åtgärder i det vardagliga arbetet Ett förebyggande arbete avseende likabehandling bedrivs på Hallsta skola. Arbetet anpassas till elevernas ålder och till verksamheten. Vi ser till att lyfta fram faktorer som förstärker och främjar respekten och förståelsen för allas lika värde. Främjande arbete i de lägre åldrarna på Hallsta skola Dagliga samtal och konfliktlösningar. Sex, samlevnad och kärlek åk 5 leds av skolsköterska och kurator. Vi har två trygghetsteam på skolan, ett på F-6 och ett på 7-9. Personalen får kompetensutveckling i konflikthantering och att upptäcka och hantera mobbning. Eleverna i de lägre åldrarna sköter ett lekförråd på skolan. Här lär sig eleverna ta ansvar. Lekredskapen ska stimulera till samarbete och lek på rasterna. Vi vuxna hjälper eleverna att hantera eventuella konflikter i så nära anslutning till händelserna som möjligt. Vid behov informeras hemmen. Det är alltid en vuxen ute på rasterna. För att vara mer synlig för eleverna har rastvakterna gula västar. Rastvaktsschema finns anslaget i lekförrådet och på högstadiet. Uppsatt i entrén istället. Elever och personal har tillsammans sammanställt en skolgårdsskiss med platser där man känner sig trygg och platser där man känner sig mindre trygg. I klassrum, matsal och på idrottslektioner är det alltid lärare som bestämmer hur eleverna ska grupperas/placeras.

8 (14) Vi vuxna reagerar på och agerar mot kränkande språkbruk och beteende i samlingar, klassråd och elevråd samtalar vi om hur vi har det tillsammans på skolan. Vi har fadderverksamhet där de äldre eleverna i klasserna 4-6 är faddrar till eleverna i förskoleklass samt klasserna 1-3. Vi har infört kompisgrupper istället. För att stärka vi-andan har vi gemensamma storsamlingar och friluftsdagar. Främjande arbete bland de högre årskurserna 7-9 Utöver dagliga samtal/konfliktlösningar arbetar vi även tematiskt under terminen/läsåret. Tema framtid åk 8-9 februari. Temarbete vänskap, sex och samlevnad och kärlek åk 7,8,9 leds av skolsköterska, kurator och lärare. Åk 8 besöker varje läsår ungdomsmottagningen. Vi har två trygghetsteam på skolan. En grupp vuxna samarbetar för att öka trivsel och förebygga mobbning. Vi har en trivselgrupp som drivs av Ulrika Gustafsson och Maria Michalak tillsammans med elever. Rektor, trygghetsteam och trivselgrupp har regelbundna träffar då de samtalar om nuläget på skolan. Mentorer har återkommande information och diskussion med elever om kränkande behandling, på t ex klassföreståndar tid eller i undervisningen. Utvärdering av elevers situation på skolan skall ske genom utvecklingssamtal och mentorssamtal, varje termin samt genom en trivselenkät som delas ut under läsåret. Schemalagda rastvakter, all personal på skolan ska vara engagerade i arbetet mot mobbning. Skapa samhörighet även genom aktiviteter utanför skolan, t ex utflykter och studiebesök. Hallsta skolas dag sker varje år och syftar till gränsöverskridande möten mellan alla elever och vuxna på Hallsta skola. Vi ser vårdnadshavare som en viktig resurs i vårt förebyggande arbete. Vi förväntar oss att vårdnadshavare kontaktar skolan om de får veta att någon elev/deras barn, blir utsatt för handlingar som inte är acceptabla. Skolan kontaktar omgående vårdnadshavare vid vetskap om att dennes barn har kränkt eller mobbat någon. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling och/eller mobbning

9 (14) Utreda och åtgärda När misstankar om mobbning eller kränkande behandling framkommer skall detta uppmärksammas och en utredning startas så fort som möjligt. En incidentrapport ska upprättas och överlämnas tilltrygghetsteamet som ansvar för dessa frågor. I trygghetsteamet för de lägre åldrarna ingår, special pedagog Anita Östman, pedagog Anita Tittonen, bitr. rektor Cecilia Eriksson, pedagog Johanna Boström, pedagog Carina Sjöström. I trygghetsteamet för de högre åldrarna ingår special lärare Päivi Kiviaho, pedagog Mikael Kobialko, it-pedagog Bo Hannerz, lokalvårdare Ulla Öhman och skolvärdinna Kristina Karlsson. Arbetsgång Två personer ur teamet talar enskilt med den som är eller misstänks vara utsatt. Detta görs för att kartlägga vad som har hänt. Här avgörs om arbetet fortsätter enligt planen eller på något alternativt sätt. En eller två personer ur teamet samtalar med den eller de utpekade i enskilda samtal om att sluta kränka eller mobba. Dokumentation sker vi samtalet. Skolan sörjer för att hemmet blir informerat om samtalet. Uppföljning sker inom en period av två veckor. Teamet träffar berörda mentorer för information och planering av det fortsatta arbetet. Vid behov upprättar vi åtgärdsprogram för en eller flera av de inblandade i den aktuella situationen. Efter uppföljningssamtalen ger vi feedback till eleverna och hemmen. Om kränkningar/mobbning har upphört sker ändå uppföljningssamtal, men med längre intervaller. Det är viktigt med återkoppling för att stötta eleverna så att beteendet inte upprepas. Om kränkningar/mobbning inte har upphört se Om ovanstående åtgärder inte är tillräckliga Ärendet ska dokumenteras i alla steg och informationen ska förvaras i original hos rektorn. Om ovanstående åtgärder inte är tillräckliga Vårdnadshavare och elev kallas till samtal med rektor och berörd personal. Skolans stödteam kontaktas, dvs. kurator, skolpsykolog, skolsköterska. Ärendet anmäls till Barn och Utbildning på kommunen, socialtjänsten eller polisen. Förövaren kan flyttas till en annan skola.

10 (14) Alla dessa åtgärder sker i samråd med eleven och dennes vårdnadshavare. Hjälp till den utsatte och förövaren/arna Det är mentorns och vårdnadshavares ansvar att berörda får hjälp vid behov. Hjälp och stöd kan ges genom att en kontakt etableras med BUP (barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning), kurator, skolsköterska eller annan lämplig person. Om en elev kränker en vuxen utreds det av rektor. Om en vuxen kränker en elev eller annan vuxen utreds det av rektor. Utvärdering/Dokumentation: Utvärdering och dokumentering är en viktig del i vårt likabehandlingsarbete. Vi eftersträvar att kontinuerligt förändra och utveckla och förnya arbetet i Likabehandlingsplanen. Allt i syfte att förhindra alla typer av kränkande handlingar. Ärendet skall dokumenteras i alla steg och förvaras i original hos rektorn. Viktiga telefonnummer Viktiga telefonnummer om du behöver hjälp eller råd vid misstänkt mobbning eller kränkande handling. Cecilia Eriksson Tf.rektor 0175 256 60 cecilia.eriksson@norrtalje.se Anna Vesterlund, skolsköterska F-9 0176 32 72 71 anna.vesterlund@tiohundra.se Berit Pettersson, kurator 0176 718 50 berit.pettersson@norrtalje.se Trygghetsteamet F-6 0175 256 61 Anita Östman Anita Tittonen Johanna Boström Cecilia Eriksson Carina Sjöström Trygghetsteamet 7-9 0175 256 80 Päivi Kiviaho Bo Hannerz

11 (14) Mikael Kobialko Ulla Öhman Kristina Karlsson Personalrum 0175 256 61 F-åk 6 0175 256 80 Åk 7-9 BRIS 0200 230 230 Rädda Barnens Anonyma Föräldrar 020 786 786 Röda Korsets Jourhavande Kompis 020 222 444 Fältsamordnare, Norrtälje Kommun 0176 710 00 Rådrummet Anonym konsultation för föräldrar/personal 0176 747 52, 747 58 Barnombudsmannen www.bo.se Sveriges elevråd SVEA www.svea.org Röda Korsets ungdomsförbund www.rkuf.se Barn- och elevombudet beo@skolverket.se Resultat av kartläggning utifrån elevenkät ht-2013 Kartläggning och nuläge i de högre åldrarna

12 (14) Trivselenkäten genomfördes i mitten av höstterminen 2013. Enkäten hade en sammanlagd svarsfrekvens på ca 91%. Alla siffror som anges nedan rör de som besvarat enkäten. 68 % av eleverna säger att de trivs bra på skolan och i sin klass och 31 % trivs helt ok. Det är 1 % som trivs dåligt i skolan och i sin klass. I år är det fler som anger att de trivs helt ok istället för att de trivs bra. 3 % upplever att de inte har någon att vara med på rasten. 14 % av eleverna tycker att det finns vissa speciella platser på skolan som man undviker. Det gäller framför allt toaletterna och att det på vissa stället luktar för mycket parfym. 13 % upplever att elever behandlas olika, vilka är färre än förra året. En del elever upplever att det till exempel finns lärare som favoriserar elever där de gör skillnad på kön, dumförklarar vissa elever och ger förklaringar som kan vara svåra att förstå. Flertalet elever hävdar ändå att lärarna försöker behandla eleverna lika. Enkäten visar att eleverna trivs med de vuxna på skolan men det är 13 % som upplever att de inte har någon vuxen att gå till om de vill prata. Om någonting däremot händer under skoldagen så visar enkäten att de vänder sig till någon vuxen eller till någon kompis. Rektor, kurator och skolsköterska nämns även som personer de kan vända sig till om något händer. Enkäten visar att många upplever att fula ord förekommer mellan eleverna, framför allt i åk 9. Vissa upplever att de har blivit utfrysta och några få elever har även fått utstå slag. Kartläggning och nuläge i de yngre åldrarna Trivselenkäten genomfördes i mitten av höstterminen 2013. Vi har en enkät för F-2 och en för 3-6. 54 elever på F-2 besvarade enkäten ( 100 %) och 69 elever på 3-6 besvarade enkäten ( 94 %). Texten nedan handlar om de som besvarade enkäten. Enkäten för F-2: 94 % av eleverna har någon att leka med på rasten, 6 % säger att de inte har någon att leka med. 97 % av eleverna känner sig trygga på skolan, 3 % känner sig otrygga. 100 % av eleverna känner sig trygga i sin klass. 98 % av eleverna trivs på skolan, 2 % trivs inte på skolan. 92 % av eleverna tycker att det känns bra att gå till matsalen, 8 % tycker att det inte känns bra. 97 % av eleverna har någon vuxen på skolan att prata med om de behöver, 3 % har ingen vuxen att prata med på skolan. Enkät för 3-6: 73 % av eleverna trivs mycket bra i klassen, 27 % trivs bra. Ingen elev trivs dåligt eller mycket dåligt. 73 % av eleverna har många kompisar i klassen, 23 % har några kompisar. 4 % av eleverna har ingen kompis i klassen. 60 % av eleverna har många kompisar att vara med på rasten, 35 % har några kompisar att vara med på rasten, 4 % har en kompis att vara med på rasten. 1 % av eleverna har ingen kompis att vara med på rasten.

13 (14) 83 % av eleverna blir aldrig retade i skolan, 14 % blir retad ibland. 3 % blir ofta retade i skolan. 78 % av eleverna får aldrig dumma kommentarer på lektionerna/rasterna, 19 % får ibland dumma kommentarer på lektionerna/rasterna. 3 % av eleverna får ofta dumma kommentarer på lektionerna/rasterna. 91 % av eleverna är aldrig dumma mot andra i klassen, 9 % av eleverna är dumma ibland. 93 % av eleverna har någon vuxen att prata med på skolan om något hänt, 7 % av eleverna har ingen vuxen att prata med på skolan om något hänt. Slutsatser av kartläggningen ht 2013 De områden skolan behöver arbeta mer med är: Likabehandling mellan elever och även mellan könen. Bibehålla en trygg skolmiljö. Lärarnas förhållningssätt mot eleverna. Elevernas språkbruk mot varandra. Klargöra vad det är som gör att eleverna undviker toaletterna. Så här ska vi jobba: Vi ska förbättra vår rastverksamhet t ex genom att ha organiserade lekar o.d. så att alla elever känner att de har något att göra på rasterna. Vi ska ha en regelbunden dialog med eleverna för att hör hur de upplever sin skolmiljö och matsalsmiljö för att kunna göra förbättringar och förändringar så att alla elever känner sig trygga på skolan och i matsalen. Vi ska diskutera regelbundet på klassråden om hur vi ska behandla varandra elev-elev och elev-vuxen så att ingen känner att de får dumma kommentarer på lektioner och raster. Vi behöver tydliggöra för eleverna vilka vuxna som finns på skolan, lärare, skolsköterska och kurator, och hur de gör för att skapa en kontakt med en vuxen/vuxna om de behöver prata om något som har hänt. Vi ska även förbättra vår kontakt med föräldrarna för att skapa en trygg miljö för eleverna på skolan. Föräldrarna kan hjälpa oss att synliggöra det som känns obehagligt för eleverna på skolan.

14 (14)