Cykel- strategi 2030. Karlskrona kommun

Cykel- strategi 2030 Karlskrona kommun

En bättre cykelkommun är en bättre kommun att vara i Organisation Cykelstrategin har arbetats fram av Ida Löndahl, Lars Olofsson, Karl-Johan Svärd från Tekniska förvaltningen, Johnny Lilja från Kommunledningsförvaltningen, Victoria Nordholm och Kerstin Johansson från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Ann-Katrin Olsson från Idrottoch fritidsförvaltningen och Camille Delepierre från Energikontor Sydost. Ida Löndahl har varit projektledare. Styrgruppen för arbetet har varit Tekniska nämndens Trafikutskott: Gunilla Ekelöf (FP), Lotta Törnström (S) och Jörgen Johansson (C). Text & layout: Tekniska förvaltningen. Kartor & figurer: Tekniska förvaltningen. Foto: Alla bilder i dokumentet tillhör Karlskrona kommun och är skyddade enligt upphovsrättslagen. 2

Förord Den gamla hälsningen till sjöss, skepp o hoj, har säkert hörts i Karlskrona genom åren när fartyg sjövägen anlänt till vår vackra stad. Nu är det dags att Karlskrona tar fasta på just o hoj och blir en lika betydelsefull cykelstad och cykelkommun som sjöfartsstad. Cykling är framtiden den är tyst, snabb, hälsosam och inte minst miljövänlig. Cykeln tar liten yta i staden både när den står parkerad och när den är i rörelse. Och cykeln släpper inte ut några farliga ämnen till vår gemensamma miljö, något som alla som bor och vistas i vår kommun kan vara glada för. Väljer fler cykeln för sina resor kan vi helt enkelt skapa bättre förutsättningar för att utveckla vår stad och kommun. Karlskrona är en kommun med goda förutsättningar för cykling. Centrala staden är kompakt med korta avstånd och nära till det mesta. Detsamma gäller kommunens mindre orter. Det finns gott om gång- och cykelvägar, både utmed de större vägarna och på platser med goda naturupplevelser. Men inget är så bra så det inte kan bli bättre, och därav denna Cykelstrategi. I strategin föreslås viktiga förbättringar i infrastrukturen, där cykelvägar och cykelparkeringar ska byggas ut och förbättras. Drift och underhåll är viktigt för att minska antalet cyklister som skadas i singelolyckor, och här föreslås att resurserna ökas. Även marknadsföring tas upp som viktigt för att få fler att välja cykeln som transportmedel. För visst borde fler än dagens sju procent av alla resor ske med cykel? Karlskrona har alla förutsättningar att bli en fantastisk cykelkommun. Vi tror att denna cykelstrategi kan bidra till att fler väljer cykeln, antingen i vardagen, till skola eller jobb, eller bara för att det är så himla kul. För en bättre cykelkommun är en bättre kommun att vara i. O hoj! Sofia Bothorp Tommy Olsson Kommunalråd Ordförande Ordförande Miljö- & byggnadsnämnden Tekniska nämnden 3

Innehåll 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 6 UPPDRAG... 6 AVGRÄNSNING... 6 SAMRÅD... 6 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER OCH DOKUMENT... 6 VISION... 7 EFFEKTMÅL... 7 HANDLINGSPROGRAM... 7 VARFÖR CYKEL?... 8 ÖKAT STADSLIV OCH LITET MARKANSPRÅK... 8 LITEN MILJÖPÅVERKAN OCH GYNNAD KOLLEKTIVTRAFIK... 8 PÅLITLIG OCH BILLIG... 8 EKONOMI... 9 SAMHÄLLSNYTTA OCH FOLKHÄLSA... 9 KARLSKRONA IDAG... 10 RESVANOR... 10 CYKEL... 10 TRAFIKSÄKERHET... 11 TURISM... 12 KORTA RESOR HAR EN STOR POTENTIAL... 12 CYKELTRAFIKENS POTENTIAL I KARLSKRONA KOMMUN... 12 PARKERINGSAVGIFTER AVGÖR FÄRDMEDELSVAL... 13 CYKELPARKERING ÄR EN VIKTIG DEL AV INFRASTRUKTUREN... 13 BILISTER VILL BLI CYKLISTER... 13 SÄKERHET OCH TRYGGHET ÄR AVGÖRANDE FÖR ATT FÅ FLER CYKLISTER 13 HUR SKA VI FÅ FLER ATT CYKLA MER?... 14 INFRASTRUKTUR VIKTIGT... 15 MARKNADSFÖRING... 15 PRIORITERING TALA OM VEM SOM ÄR VIKTIGAST... 15 TRAFIKSÄKERHET OCH TRYGGHET... 15 SAMHÄLLSPLANERING... 15 SKOLAN... 15 HANDLINGSPROGRAM 2014-2016... 16 ÖVERGRIPANDE MÅL TILL ÅR 2016:... 17 ÅTGÄRDER... 17 UTBYGGNADSBEHOV VID KOMMUNALA GATOR... 20 ATT BEVAKA VID EXPLOATERING/OMBYGGNAD... 20 UTBYGGNADSBEHOV SAMTLIGA VÄGHÅLLARE... 21 IDÉER ATT ARBETA VIDARE MED NÄSTA PERIOD 2017-2020... 23 KÄLLOR... 23 INTERNET:... 23

Sammanfattning Enligt vision Karlskrona 2030 ska livsmiljön vara attraktiv, kommunikationerna snabba och Karlskrona upplevas. När medel satsas på cykling förbättras livsmiljön samtidigt som de allmänna kommunikationerna och turismen gynnas. För att gå från ord till handling har cykeln en central roll. Cykeln är miljövänlig, tyst och tar liten plats. Cykeln ger också möjlighet att få in mer motion i vardagen, något som är viktigt då många idag rör sig för lite. Ökad cykeltrafik kan alltså bidra till en bättre miljö, bättre folkhälsa, minskad trängsel på bilvägar och frigjorda parkeringsplatser. Inte bara cyklisterna själva blir vinnare utan alla som rör sig eller vistas i Karlskrona. Visionen för det kommande arbetet med cykling är att år 2030 ska cykeln tillsammans med gång och kollektivtrafik vara det självklara transportvalet i Karlskrona. De gena och välskötta cykelvägarna gör det enklare för alla att cykla. Cykelstrategins mål är att öka antalet cykelresor och få fler att tycka att Karlskrona är en bra cykelkommun samt minska risken att cyklister skadas i trafiken. Idag väljer sju av hundra kommuninvånare cykel för sina vardagsresor till skola eller arbete. I grannstäderna Växjö och Kalmar är motsvarande siffra 19 respektive 20 av 100. Gemensamt för dessa kommuner är att de under lång tid satsat resurser för att få fler att välja cykeln. Studier visar att satsning på cykeltrafik är lönsamt för samhället. Cykelstaden Köpenhamn har kommit fram till att varje cyklad kilometer bidrar till en vinst för samhället på omkring 1,50 kronor, medan varje körd kilometer i bil ger en kostnad för samhället på 0,85 kronor. Den långsiktiga målsättningen för arbetet med cykling i Karlskrona kommun fram till år 2030 är att minst 30 procent av kommuninvånarna cyklar året runt till arbete eller skola, att minst 75 procent av invånarna tycker att Karlskrona är en bra cykelkommun och att risken att skadas i trafiken halveras. Detta långsiktiga mål har brutits ner till ett mål för perioden fram till 2016 då målsättningen är att minst 10 procent av kommuninvånarna ska cykla till arbete eller skola, 50 procent av invånarna ska tycka Karlskrona är en bra cykelkommun och risken att skadas i trafiken ska minska med 10 procent. Bedömningen är att detta kan lyckas. Karlskrona har en god potential att få fler att cykla. Infrastrukturen är redan väl utbyggd och med kompletteringar ökar förutsättningarna ytterligare. Dessutom har Karlskrona bland de flesta soltimmarna i Sverige, tätorterna är koncentrerade, naturen är vacker och en stor andel av bilisterna är intresserade av att prova andra färdsätt. De åtgärder som föreslås i strategin är indelade i fyra huvudområden: Information och marknadsföring, Infrastruktur, Utredningar samt Uppföljning. Totalt föreslås investeringar på 3,5 miljoner kronor under perioden 2014-2016 samtidigt som det föreslås att två miljoner används årligen till information och ökat underhåll. 5

Inledning Uppdrag Kommunfullmäktige gav, i och med antagandet av kommunens Energi- och klimatprogram 2011, Tekniska förvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en cykelstrategi. Avgränsning Cykelstrategin inriktas främst på åtgärder som främjar vardagscykling till skola, arbete eller fritidsaktiviteter i Karlskrona kommuns större tätorter. I strategin finns åtgärder på platser där kommunen är ansvarig för vägar och gator. Cykelstrategin föreslår också åtgärder där kommunen inte är ansvarig. Här är kommunens roll att vara pådrivande. Samråd har varit föremål för samråd under tiden maj-augusti 2013. Övergripande riktlinjer och dokument Det finns ett antal såväl nationella som lokala dokument som ger riktlinjer för cykelplaneringen. Alla lyfter fram cykelns betydelse i samhället. De viktigaste dokumenten för Karlskronas del är: 6 Vision Karlskrona 2030 Enligt visionen ska: livsmiljön vara attraktiv, kommunikationerna snabba och Karlskrona upplevas. När medel satsas på cykling förbättras livsmiljön samtidigt som de allmänna kommunikationerna och turismen gynnas. Översiktsplan 2030 cykelvägnätet ska vara gent och fler ska välja cykeln som transportmedel Trafikverkets nationella strategi cykeltrafiken ska bli säkrare och dess andel av resorna ska öka Karlskrona kommuns Energi- och klimatprogram, 2011-2020 - programmet har två mål som berör cykeltrafik: framtagandet av en cykelstrategi samt målsättningen att andelen cykelvägar ska öka i förhållande till total mängd väg Strategi Karlskrona - I Gehl Architects utredning från 2007 är två av rekommendationerna att den offentliga trafiken och cyklingen bör stärkas Miljöprogram för Karlskrona kommun cykelstrategin ligger i linje med Karlskronas kommuns lokala miljömål Övergripande plan för social mångfald alla kommunens invånare och brukare ska ges lika förutsättningar. I möjligaste ska de hinder som försvårar delaktighet i samhället undanröjas. Folkhälsoplan planen är under utformning men cykelstrategin ligger i linje med Karlskronas kommuns folkhälsoarbete

Vision Cykelstrategin ska vara Karlskrona kommuns styrdokument i en långsiktig satsning på cykling och cykeltrafik. Förändringar tar tid och det är viktigt att konsekvent och uthålligt genomföra satsningar för att de ska ha förutsättningar att lyckas. Cykelstrategins vision är att: År 2030 är cykeln, tillsammans med gång- och kollektivtrafiken, det självklara transportvalet i Karlskrona. De gena och välskötta cykelvägarna gör det enkelt och säkert för alla att cykla. Effektmål År 2030 bedöms visionen vara uppnådd om: 1. Minst 30 procent av kommuninvånarna cyklar året runt till sitt arbete eller utbildning. 2012 cyklade 7 procent året runt. Målet följs upp genom en resvaneundersökning som görs vart femte år med en åldersgrupp på 15-84 år. Som komplement till detta ska vi varje år skicka ut en webbaserad enkät till kommunanställda. 2. Minst 75 procent av kommuninvånarna ska tycka att Karlskrona är en bra cykelkommun. Detta mål följs upp på samma sätt som punkt 1. 3. Risken för en cyklist att skadas i trafiken ska halveras jämfört med 2011 års nivå 2011 skadades 85 personer i trafiken i Karlskrona kommun. Målet följs upp med skadestatistik från STRADA. Handlingsprogram I denna cykelstrategi föreslås för åren 2014 2016 en mängd åtgärder som syftar till att nå effektmålet. Åtgärderna är indelade i: Kommunikation och marknadsföring, Fysiska åtgärder, Utredningar samt Uppföljning. Det föreslås att Karlskrona kommun under perioden investerar 3,5 miljoner kronor i ny cykelinfrastruktur samt använder 2 miljoner årligen för bland annat marknadsföring samt ökat underhåll. Sammanlagt blir det 9,5 miljoner kronor under perioden för satsningar på cykeltrafik.

Varför cykel? Det korta svaret är: en bättre cykelkommun är en bättre kommun att vara i. Enligt vision Karlskrona 2030 ska livsmiljön vara attraktiv, kommunikationerna snabba och Karlskrona upplevas. Cyklingen har en central roll för uppfyllandet av visionen då fördelarna med cykling är många både för den enskilde och för samhället. Pålitlig och billig Cykeln är ett pålitligt, snabbt och billigt transportmedel. Cyklister påverkas inte av köer, rusningstrafik eller tidtabeller. Det är lätt att komma väldigt nära sin målpunkt och parkera där. En cyklist kan alltid förvänta sig att resan tar ungefär lika lång tid. Dessutom är cykeln det klart billigaste färdmedlet både för den enskilde och för samhället. Ökat stadsliv och litet markanspråk Cykling och promenader är sociala aktiviteter på ett annat sätt än bilresor och bidrar till en attraktivare och mer levande stadsmiljö. Cyklister och gående är även mycket viktiga kunder för småbutiker, då de handlar lite, nära och ofta. Goda cykelförutsättningar uppmuntrar också till cykelturism. Cykeln är en förutsättning för en tätare stad då den endast kräver en tiondel av ytan som en bil upptar i trafiksystemet. Exempelvis tar tio parkerade cyklar lika mycket plats som en bil. Ju fler som cyklar desto fler bilparkeringsplatser frigörs och kan användas av de som verkligen behöver dem eller till annat 8 Liten miljöpåverkan och gynnad kollektivtrafik Om en arbetspendlare som har fem kilometer till arbetet tar cykeln i stället för bilen, sparas miljön med omkring 300 kg CO 2 om året. Cykeln släpper inte ut några avgaser och cyklister tar sig ljudlöst fram till skillnad från biltrafik. Forskning visar också tydligt att satsningar på cykling stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft.

Ekonomi Det är lönsamt att satsa på cykling. Köpenhamn, som har en lång tradition av cykelsatsningar, har gjort beräkningar att samhället gör en vinst motsvarande 1,50 kronor för varje cyklad kilometer. Om resan istället sker med bil kostar det samhället motsvarande 0,85 kronor per kilometer. Det främsta skälet är att cykling ger en minskad risk för livsstilsrelaterade sjukdomar, något som medför lägre kostnader för sjukvård samt bibehållna skatteintäkter för samhället. Odense, som är Danmarks tredje största stad, har satsat stort på cykling. Under tre år i början på 2000-talet investerades 25 miljoner kronor. Studier visade att den samhällsekonomiska besparingen blev 41 miljoner, alltså en vinst på 16 miljoner kronor. På köpet fick staden en attraktivare stadskärna. Även Stockholm har visat att investeringar i cykelinfrastruktur är lönsamma. De beräknar att varje investerad krona på cykelsatsningar ger så mycket som 2,50 kronor tillbaka i vinst för samhället. Cyklister är också betydelsefulla för handeln. Växjö kommun har visat att besökare som tar sig till centrum till fots, cykel eller kollektivtrafik tillsammans spenderar betydligt mer pengar än de som tar sig till centrum med bil. Särskilt cyklister står för en stor del av omsättningen. Samhällsnytta och folkhälsa De samhällsekonomiska vinsterna av cykelsatsningar som förbättrad folkhälsa och miljö är högre än kostnaderna för själva investeringen. Cykeln är dessutom ett bra motionsredskap. Måttlig fysisk aktivitet 30 minuter om dagen förebygger en mängd sjukdomar. Den fysiska inaktiviteten kostar samhället 6 miljarder kronor varje år. Fler cyklister ger i förlängningen friskare medborgare. 9

Karlskrona idag Karlskrona kommun hade vid årsskiftet 2012/2013 nästan 63 700 invånare. Av dessa bor drygt 35 000 i tätorten, 5000 i Nättraby, 5000 i Rödeby, 3500 i Jämjö, 1600 på Hasslö och 1600 på Sturkö. Resvanor En vanlig vardag gör närmare åtta av tio kommuninvånare i Karlskrona någon form av förflyttning enligt en undersökning över resvanor som Trafikverket genomfört under 2012. I genomsnitt gör invånarna i Karlskrona 2,6 resor per vardag. De flesta vardagsresorna är resor till arbetet, följt av resor till fritidsaktiviteter och därefter inköpsresor. Nästan 70 procent av vardagsresorna sker med bil, men kollektivtrafiken står för åtta procent av alla resor. Runt två tredjedelar av alla resor är kortare än tio kilometer. På resor som är kortare än fem km använder knappt 50 procent bil, åtta procent åker kollektivt, 12 procent cyklar och 30 procent går. Av arbetsresorna görs knappt 70 procent med bil, tio procent med kollektivtrafik och nio procent med cykel. Knappt 90 procent av hushållen har tillgång till bil och lika stor andel har tillgång till cykel. Även om många väljer bilen som huvudsakligt färdmedel idag, visar undersökningen att var tredje bilåkare har en vilja att minska sitt bilåkande. Cykel I Karlskrona kommun finns idag drygt tio mil cykelvägar, cykelbanor och cykelfält. Under det senaste decenniet har drygt 20 kilometer tillkommit och ett vägvisningssystem för de prioriterade cykelvägarna har uppförts. Hela Karlskrona tätort, från centrum på Trossö till de norra delarna i Bastasjö, ligger inom tio kilometers cykelavstånd. Sträckan tar omkring 30 minuter att cykla. Sju procent av kommuninvånarna i Karlskrona använder cykeln som färdsätt. I de närliggande städerna Kalmar och Växjö cyklar runt 20 procent. Nästan hälften av kommuninvånarna väljer bilen på resor som är kortare än fem kilometer medan 12 procent cyklar samma sträcka. Om avståndet är 5-10 kilometer använder 76 procent bilen och 13 procent cykeln. Karlskrona (%) Kalmar (%) Växjö (%) Använder cykeln som färdmedel 7 20 19 Cyklar <5 km till arbetet 12 39 35 Använder bil <5km till arbetet 49 41 45 Cyklar 5-10km till arbetet 9 18 24 Använder bil 5-10km till arbetet 76 75 70 Tabell 1 Resvaneundersökning i sydöstra Sverige, Trafikverket 2012 10 Under 2012 genomfördes en resvaneundersökning till kommunanställda i Karlskrona kommun. Anledningen till att de kommunanställda valde bil till och från arbetet var att bra kollektivtrafik saknades och att bilen var bekväm, snabb och flexibel. Det behövdes bättre kollektivtrafik och bättre cykelvägar för att välja bort bilen. Med bättre cykelvägar avsågs tydligare separering mellan cykeltrafik och övrig trafik, bättre belysning samt bättre drift och underhåll.

Trafiksäkerhet Cyklister är jämfört med de som färdas i bil oskyddade i trafiken. Detta gäller både vid kollisioner med andra fordon eller om man cyklar omkull, s.k. singelolyckor. Under de tio senaste åren har 659 cyklister rapporterats som skadade i Karlskrona kommun, vilket motsvarar mellan 60 och 90 cyklister per år. Knappt hälften av de cyklister som skadats har gjort det på kommunala vägar. Statistiken kommer från det nationella registret för trafikolyckor, STRADA, dit både polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor som inträffat. Figur 1: Skadade cyklister i singel- resp. kollisionsolyckor per år mellan åren 2003 2012. Den absolut vanligaste orsaken till att cyklister skadas i trafiken är singelolyckor. Singelolyckor kan bero på cyklistens egna misstag, men också på cykeln eller brister i vägens utformning eller underhåll. En fjärdedel av alla cyklister som skadats i trafiken har gjort det i en kollision med något annat fordon. Vanligast är att skadas i trafikolyckor som inträffar i korsningar eller där cykelvägar korsar bilvägar. Antalet singelolyckor kan minskas genom ökade insatser för drift och underhåll tillsammans med en utformning som minskar risken för singelolyckor. Antalet kollisionsolyckor kan minskas genom att separera cykeltrafik från biltrafik samt utforma korsningar så att biltrafikens hastighet blir låg. Med lägre hastigheter ökar bilisters vilja att lämna företräde och risken för att oskyddade trafikanter dödas eller skadas allvarligt minskar. Figur 2: Skadade cyklister mellan åren 2003-2012 uppdelat på skadegrad samt olyckstyp. Ett ökat cyklande kan leda till att risken att skadas i kollisionsolyckor minskar. Det kan förklaras genom att övriga trafikanter blir mer uppmärksamma på att cyklister förekommer i trafiken. Fler cyklister i trafiken är därför positivt för samtliga trafikanter. Figur 3: Skadade cyklister mellan åren 2003-2012 uppdelat 11 på olyckstyp.

Hit till Marieberg är det ungefär 5 kilometer från centrum. Ett bra cykelavstånd. Hit till Bastasjö är det ungefär 10 kilometer från centrum. Lite längre, men fortfarande ett bra cykelavstånd. Cykeltrafikens potential i Karlskrona k Korta resor har en stor potential Ungefär hälften av alla resor till och från arbetet som är kortare än fem kilometer görs med bil i Karlskrona kommun. På lite längre arbetsresor, de som är mellan fem och tio kilometer, används bilen i ungefär tre av fyra resor. Ungefär 12 procent använder cykeln till och från arbetet upp till tio kilometer. Kollektivtrafik används i omkring åtta procent av arbetsresorna. En sträcka på fem kilometer tar omkring femton minuter att cykla. Denna restid är jämförbar med den tid samma sträcka tar med bil om man räknar med den tid det tar att hitta parkering samt tiden för att gå till och från parkeringsplatsen. Det gör att cykeln är konkurrenskraftig på korta sträckor under fem kilometer och att det finns en potential att öka andelen som väljer cykeln på sträckor under fem kilometer. I de närliggande städerna Kalmar och Växjö används cykel på en tredjedel av alla korta resor. Karta 1: 5 respektive 9 km fågelvägen från Stortorget, Trossö 12 Turism I Karlskrona finns många världsarvs- och turistmål samt delar av Blekinge Arkipelag inom cykelavstånd. Tillsammans med många soltimmar, vackra omgivningar och färjeförbindelsen till Polen gör det att Karlskrona har en stor potential för att stärka sin position inom cykelturism. Elcyklar Den moderna cykeln har ungefär 150 år på nacken. Litet har egentligen förändrats sedan dess. Nu börjar det dock hända saker och en stor trend är elassisterade cyklar och i Europa har dessa börjat ta en allt större del av marknaden. Elcyklar kan locka de som tycker att cykling är för ansträngande eller de som har längre sträckor att cykla.

Parkeringsavgifter avgör färdmedelsval En avgörande faktor för att välja bilen eller inte på korta arbetsresor är tillgången till gratis eller billig parkering vid arbetsplatsen. Det finns undersökningar som tyder på att ca 90 procent av alla arbetstagare i Sverige har tillgång till gratis, eller mycket billiga, parkeringsplatser i anslutning till arbetsplatsen. Det har också visat sig att tillgången till parkeringsplatser har en avgörande inverkan för hur individer väljer att färdas till arbetet och att detta förhållande också gäller för korta resor i stadsmiljö. Finns det god tillgång till fria eller billiga parkeringsplatser kommer en stor andel av de anställda att ta bilen till jobbet och finns det få, eller dyra, parkeringsplatser kommer en stor andel av de anställda att välja andra färdmedel för sin arbetsresa. I Karlskrona är avgiften för parkering i jämförelse med de närliggande städerna Växjö och Kalmar mycket låg. Med en höjning av avgiften för parkering är chansen stor att fler väljer andra färdmedel som cykel eller kollektivtrafik. Bilister vill bli cyklister I Trafikverkets senaste resvaneundersökning anger omkring en tredjedel av de tillfrågade i Karlskrona kommun att de funderar på att minska sin användning av bil. Det visar att det finns en potential att få en del av de som idag väljer bil för sina resor att istället välja andra färdmedel som till exempel cykel. Cykelparkering är en viktig del av infrastrukturen Karlskrona kommun har en god infrastruktur för cyklister. Det finns gott om cykelvägar och det är oftast lätt och enkelt att ta cykeln till centrala staden. En viktig del i cykelinfrastrukturen som ibland glöms bort är cykelparkering. Undersökningar har visat att tillgången på bra och välplanerad cykelparkering har avgörande betydelse för hur många som väljer att cykla. Cykelparkering med goda möjligheter att låsa fast sin cykel gör att fler vågar ställa ifrån sig även lite dyrare cyklar. På en del platser i Karlskrona saknas tillräckligt med cykelparkering av god kvalitet. Genom att medvetet satsa på bra, trygga och säkra cykelparkeringar vid viktiga målpunkter kan cyklingen öka i Karlskrona. Goda cykelparkeringar vid kollektivtrafikknutpunkter och busshållplatser kan också få fler att välja cykel och kollektivtrafik i kombination. Säkerhet är avgörande för att få fler cyklister Cyklister är oskyddade i trafiken och är därför utsatta vid trafikolyckor. Avgörande för att fler ska välja cykeln som färdmedel är om det upplevs som tryggt och säkert. Karlskrona har en god infrastruktur för cyklister, och längs många av de större bilvägarna finns separat cykelväg. Fortfarande är dock många av de korsningar där cykeltrafik och biltrafik möts utformade på biltrafikens villkor. Här finns en möjlighet att genom rätt utformning prioritera cykeltrafiken i korsningar med biltrafik och på så vis göra det tryggare och säkrare att cykla. Även drift och underhåll är viktigt för att få fler att cykla. Både genom att välskötta och halkfria cykelvägar ger en bättre framkomlighet men också för att risken att skadas i singelolyckor minskar. 13

Hur ska vi få fler att cykla mer? Biltrafiken i städer har många negativa effekter. Luftföroreningar och buller påverkar människors hälsa. Det utrymme bilen tar minskar möjligheterna att utveckla stadslivet i våra städer. Biltrafiken skapar barriärer för alla, men framförallt för barn och äldre, samtidigt som den skapar otrygghets- och säkerhetsproblem. Att vara en attraktiv stad är idag en viktig konkurrensfaktor. Attraktiva städer drar till sig människor och företag, vilket gör dem ännu mer tilltalande. Det blir lätt en positiv utvecklingsspiral. En god miljö och möjlighet att leva sitt liv utan onödiga transporter är för många sinnebilden av den goda staden. Helt enkelt en stad där det finns folkliv på gator, i parker och på torg. Det är en stad där biltrafiken sker på människornas villkor. Cykeln är ett fordon som tar liten plats i staden och inte ger upphov till några negativa effekter i form av utsläpp, buller eller trängsel. Fler som cyklar ger helt enkelt fler möjligheter att utveckla staden. Tänk bara vad som skulle hända om en stor del av de resor som idag är kortare än fem kilometer ersätts med cykling? Förutom de direkta effekterna som ökat folkliv, mer levande stadsmiljö och mindre buller skulle det ges möjligheter att bygga ny stadsmiljö på ytor som idag används för parkering exempelvis i f.d. Handelshamnen eller förädla världsarvet genom att ge bättre möjlighet att uppleva Stortorgets väldiga rymd genom att avlägsna bilparkeringen på torget. I detta avsnitt beskrivs vad som krävs för att få fler kommuninvånare att välja cykeln och ersätta bilresor med cykel. 14

Infrastruktur viktigt Ska fler välja cykeln som transportmedel måste infrastrukturen hålla hög kvalitet och underhållas väl. Cykelvägar ska vara gena och snabba och utan onödiga hinder. Höjdskillnader ska undvikas om det är möjligt. Parkering för cyklar ska ligga nära målpunkten och ha en god utformning. Helst ska det gå att låsa fast cykeln, annars kanske cykling undviks på grund av rädsla för stöld. Marknadsföring En god infrastruktur måste marknadsföras för att trafikanter ska upptäcka den. Marknadsföring är också ett viktigt verktyg för att ändra attityder och beteenden. Genom marknadsföring kan cykelns fördelar förmedlas. Undersökningar visar att en viktig faktor för att få fler att välja cykeln före bilen är att öka bilens synliga kostnader. Här är parkeringsavgifterna av avgörande betydelse, och en höjning av avgiften kan leda till att fler väljer andra färdsätt som buss eller cykel för sina resor. Prioritering tala om vem som är viktigast Våra samhällen har under årtionden byggts med bilen som norm. I ett långsiktigt hållbart samhälle behöver fler använda andra sätt att transportera sig än bil. För att ge bra förutsättningar för cykeltrafik är det viktigt att tydligt prioritera cykeltrafiken vid planering och utformning av trafikmiljön. Det kan bland annat innebära att cykeltrafik prioriteras vid korsningar, eller att plats i första hand tas från biltrafikens utrymme om det är konkurrens om utrymmet. Trafiksäkerhet och trygghet Brist på trygghet och säkerhet kan få trafikanter att välja bort cykeln som transportmedel då alternativen känns tryggare och säkrare. Det är därför viktigt att utforma trafikmiljön så att den är säker och upplevs som trygg. Exempelvis kan det innebära att biltrafikens hastighet är låg där cykel- och biltrafik blandas eller korsar varandras vägar. Det ökar både säkerheten och förbättrar samspelet mellan trafikanterna. Lika viktigt som den faktiska säkerheten är den upplevda tryggheten, och här är bland annat belysning viktigt. Samhällsplanering En tät stad har korta avstånd mellan målpunkter och fler har möjlighet att välja cykeln eller gång som transportsätt. Ju fler som väljer bort bilen desto större möjligheter finns det att minska det utrymme som den infrastrukturen tar. Därigenom skapas möjligheter att förtäta staden och använda ytorna till annat än vägar och parkeringsplatser. Samhället bör därför planeras så att avstånden mellan olika målpunkter inte blir för stora. Skolan Forskning visar att barn som skjutsas till skolan känner sig tröttare. De som däremot går eller cyklar känner sig pigga under hela dagen och koncentrerar sig bättre än de som skjutsas. Alla är vinnare på att barnen uppmuntras till cykling: föräldrarna och eleverna som slipper trafikkaos vid lämning och skolan som får elever som har lättare att lära. Dessutom grundläggs goda vanor för framtiden. 15

Handlingsprogram 2014-2016 Karlskrona har bra förutsättningar för att profilera sig som cykelkommun. Cykelnätet är redan relativt väl utbyggt, soltimmarna många, stadskärnan är koncentrerad, omgivande natur är vacker och en stor andel av bilisterna är intresserade av att pröva andra färdsätt. Enligt den interna resvaneundersökningen är det ett brett spektrum av åtgärder som efterfrågas. Något som även ligger i linje med hur de stora cykelkommunerna arbetar. Erfarenheten därifrån visar att det inte är en åtgärd i sig som är allena saliggörande utan att det är helheten som är nyckeln till framgång. Och att både morötter och piskor behövs. Därför står handlingsprogrammet på fyra ben: 1. Kommunikations- och marknadsföringsarbete 2. Diverse fysiska åtgärder 3. Fördjupade utredningar 4. Uppföljning Den första gruppen med åtgärder berör mjukare frågor som information- och marknadsföringskampanjer. Informationsinsatserna behövs för att visa på vad som faktiskt görs. Syns det inte - finns det inte. Marknadsföring behövs för att främja hållbara transporter och balansera trafikslagen genom att påverka resenärers attityder och beteenden. De fysiska åtgärderna avser att ytterligare förbättra cykelnätet och skapa ett genare, tryggare och mer sammanhängande nät. Vidare behövs ett fördjupat beslutsunderlag för vissa frågor. Slutligen behöver ett arbete påbörjas för att följa upp och utvärdera åtgärderna för att se om målen uppnås, eller om ytterligare åtgärder behövs. För handlingsprogramet 2014-2016 har effektmålen för år 2030 brutits ner till tre delmål. Detta för att kunna mäta hur väl satsningarna faller ut. 16

Övergripande mål till år 2016: 1. Minst 10 procent av kommuninvånarna cyklar året runt till sitt arbete eller utbildning. 2012 cyklade sju procent av kommuninvånarna. 2. Minst 50 procent av kommuninvånarna ska tycka att Karlskrona är en bra cykelkommun. 2012 tyckte drygt 40 procent av kommuninvånarna att Karlskrona är en bra eller mycket bra cykelkommun. 3. Risken för en cyklist att skadas i trafiken ska minskas med tio procent jämfört med 2011 års nivå. 2011 skadades 82 cyklister i trafikolyckor i Karlskrona kommun. Åtgärder De föreslagna åtgärderna har delats in fyra huvudgrupper enligt nedan: Information och marknadsföring Infrastruktur Utredningar Uppföljning 17

Medvetandegöra cykling Åtgärd Mål Kostnad (tkr) År Ansvar Resejämförare/planerare 1,2 10 2013 TF 3 cykelbarometrar 1,2 300 2013 TF/INFO Ta fram en profil/grafisk profil/logotype-färgtema Cykelfrämjandets kommunvelometer 1,2 25 2013 TF/INFO 1,2,3 10/år Årlig TF Mobility management Information och marknadsföring SydOstTrampar 1,2,3 Inom budget Årlig KLF Hälsotrampare 1,2,3 100/år 2014- KLF 2016 Insatser mot skolan 1,2,3 25/år 2014- TF/BUF 2016 Årlig kampanj ex Inga löjliga 1,3 300/år 2014- TF/INFO bilresor-vinn cykel 2016 Ge cyklister rågskorpor + annons 1,2 20/år 2013- TF/INFO 2016 Erbjuda gratis cykelservice på 1,2 60/år 2014- TF/KLF torget+ annons 2016 Syns inte finns inte 3 25/år 2014- TF Samarbete med polisen 2016 Ny adress, nya resvanor: Cykel- 1,2 30 2015 KLF och kollektivtrafikinformation till nyinflyttade med erbjudanden Utse cykelambassadör 1,2,3 Inom budget 2015 TF/INFO Bli vintercyklist 1,2,3 80 2015 KLF Marknadsföring av cykel och cykelnät Inviga nya cykelbanor- berätta 1,2 20/år Årlig TF om positiva nyheter + annons Kontinuerlig pressinformation 1,2 Inom budget 2013 TF/INFO Cykelkarta 1,2 150 2014 TF/INFO 4 stationära cykelpumpar + bidrag till ytterligare tre vid samarbete 1,2 80 +30 2013 TF 15 elcyklar från ELMOS 1,2 Inom budget 2013 KLF Cykelparkeringsbil 1,2 50 2014 TF Cykelpapperskorg 2 10 2014 TF Cykelhållare vid trafiksignaler 1,2 50 2014 TF 18 Kommunen gott exempel Tjänstecyklar 1,2,3 50 2013 SF Arbeta om resepolicy 1,3 Inom budget 2013 KLF Informera om resepolicy 1,3 Inom budget 2013 KLF Väderskyddade cykelställ 1,2 100 2014 SF

Enklare utan bil Infrastruktur Lägga angöringsplatser längre 1,2,3 Inom budget 2013- TF/SBF från skolor 2016 Utbyggnad av cykelparkeringar 1,2,3 50 2014- TF/SBF 2016 Lägre hastighet i tätort 3 Inom budget 2015 TF Fortsatt utbyggnad av cykelnätet 1,2,3 Se investering 2013- TF 2016 Bilpooler- verka för etablering 1 Inom budget 2015 TF/KLF Succesiv höjning av parkeringsavgift 1,2,3 Inom budget 2015 TF Välskötta gc-vägar Inventering av GC-väg 2,3 100 2013 TF Vägserviceman 2,3 Inom budget 2013 TF Röja grenar/ta fram belysning 2,3 Inom budget 2013 TF Inventering belysning: sep, nov, 2,3 Inom budget 2013 TF jan, mars Nybeläggningar 2 1 000/år 2014- TF 2016 Skapa en app med vilken brister 2,3 50 2014 TF kan rapporterars in Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 1,2,3 200/år 2014-2016 TF Utredningar Cykelparkeringsplan 1,2 Inom budget 2013 TF/SBF Elmobilitetsstrategi 1,2 Inom budget 2014 KLF Kommunikationsstrategi 2 Inom budget 2013 TF/INFO Cykelmotorvägar/Huvudcykelstråksutredning 1,2 Inom budget 2014 TF/SBF Lånecykelsystemsutredning 1,2 Inom budget 2014 TF Rekreationscyklingsplan 1,2 Inom budget 2015 IoF Trafiksäkerhetsprogram 3 10 2013 TF Framtagande av riktlinjer för 1,2,3 Inom budget 2014 TF/SBF utformning Översyn av separering på GC-nät 1,2,3 Inom budget 2014 TF/SBF Optimera drift/snö/underhållsrutiner på cykel- och gångbanor 1,2,3 Inom budget 2014 TF Uppföljning Uppföljning av flöden, nöjdhet, framsteg och avvikelser genom: Cykelbokslut m nyckeltal Årlig/vartannat år cykelräkning RVU vart 5år 1,2,3 Inom budget 2014-2016 TF 19

Utbyggnadsbehov vid kommunala gator I tabellen nedan samt på kartan på nästa sida redovisas utbyggnadsbehovet av cykelvägar de kommande åren. Prio Sträcka Längd Kostnad Kommunens År (m) kostnad 1. Sunnakanal, Lindesnäs 30 100 000 100 000 2013 2. Gullbernavägen, etapp 1 470 750 000 750 000 2014 3. Oscarsvärnsvägen- 350 5400 000 2 740 000 2015-2016 Gamla infartsvägen inkl rondell 4. Dockegatan, Trossö 310 1 400 000 1 400 000 2017-2018 5. Gullbernavägen, etapp 2 780 1 200 000 1 200 000 2019 6. Amiralitetsgatan, etapp 1 390 1 800 000 1 800 000 7. Sunnadalsvägen, Marieberg 350 300 000 300 000 8. Stålvägen 170 300 000 300 000 9. Lallersteds gata, Gullberna 60 150 000 150 000 10. Hultvägen, Gullberna 100 300 000 300 000 11. Vedebygata, Vedeby 180 500 000 500 000 12. Johannesbergsvägen, Rödeby 750 2 000 000 2 000 000 13. Stationsvägen, Rödeby 1300 3 000 000 3 000 000 (exkl marklösen) 14. Amiralitetsgatan-Amiralitetstorget, 300 1 000 000 1 000 000 Trossö 15. Amiralitetsgatan, etapp 2 360 1 700 000 1 700 000 16. Stärkelsevägen, Lyckeby 420 750 000 750 000 17. Sjötorpsvägen-Riksvägen, Lyckeby 540 1 900 000 1 900 000 18. Afvelsgärdevägen, Lyckeby 1000 3 800 000 3 800 000 19. Drottninggatan, Trossö 790 5 000 000 5 000 000 20. Kyrkogatan, Trossö 390 2 500 000 2 500 000 21. Riksvägen, Ö Torpskolan Lyckeby 460 2 300 000 2 300 000 TOTALT 33 490 000 Att bevaka vid exploatering/ombyggnad A. Landbrogatan, Trossö B. Riksvägen, vid Ekbacken Lyckeby C. Borgmästaregatan, Trossö D. Oljehamnen, Pantarholmen E. Tullparken, Trossö F. N. Kungsgatan, Trossö G. Mölletorp, Lyckeby H. Kungsplan,Trossö I. Vitsippevägen, Blå Port J. Bro vid G. Brovägen- Cedergrensvägen, Lyckeby K. Kyrkvägen, Nättraby 20

21

Utbyggnadsbehov samtliga väghållare Kartan nedan visar samtliga förslag på cykelvägar i kommunen oavsett väghållare. H O L M G J K F N I A B C D E 22 A. E22-Lv 673 Hasslö Garpen B. LV 707 Aspö-Madvik- Drottningskär C. Lv 738 Tjurkö- Sanda D. Lv 742 Kullen- Uttorp E. Trummenäs-Sturkö F. E22-Jämjö G. Mjöviksvägen- Nättraby H. Skärva by tpl Trantorp I. Klakebäcksvägen, Jämjö J. Blekingesjukhuset K. Gullberna park L. Fredriksdalsvägen, Nättraby M. Mjöviksvägen, Nättraby N. Hallarumsviken, Jämjö O. Mölletorp-Augerumskyrka Ansvarig väghållare Kommunen Annan

Idéer att arbeta vidare med nästa period 2017-2020 1. Cykelbibliotek/Velotek 2. Cykelbytardagar 3. Cykelservice på arbetstid 4. Översyn duschar på arbetsplatser 5. Se över möjligheten att använda friskvårdstimmen som kommunanställd till/från arbetet 6. Ihopfällbara cyklar 7. Ta med cykel på bussen 8. Sponsring utrustning/kläder Källor Bicyle account. (2010) Copenhagen city of cyclists, bicycle account 2010. COWI. (2009) Economic evaluation of cycle projects methodology and unit prices. Faskunger, J. (2008) Aktiv transport på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Statens folkhälsoinstitut. HUI. (2010) Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum. SKL. (2010) Vägen till ett cyklande samhälle goda exempel på kommunal cykelplanering. SKL och Trafikverket. (2010) GCM-Handbok. SOU 2012:70. (2012). Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ut ett cyklingsperspektiv. Trafikverket. (2012). Resvaneundersökning i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland. Öresundsomcykelregion. (2012). Cykling i Öresundsregionen- En benchmarkstudie. Internet: 1177.se www.kk.dk/da/borger/trafik/cyklernes-by/fakta-og-viden/cyklingenssamfundsoekonomiske-gevinster 23