Missbruk: Kunskap till praktik



Relevanta dokument
Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Kent W. Nilsson RFMA

Söner följer sina drickande fäder i större utsträckning än döttrar sina drickande mödrar

Psykiatrisk samsjuklighet och missbruk ur ett gen miljöperspektiv

Missbruk och psykisk ohälsa, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Svenska BUP kongressen Ungdomar och Missbruk

Arv och miljö Hur påverkar det och vad kan göras??

Konferens Missbruk/beroende. Karlstad 8 oktober 2019

Samsjuklighet och behandlingsprognos för ungdomar med psykisk ohälsa och missbruk

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Barn med psykisk ohälsa

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Interaktioner mellan gener och miljö Predicerar kriminalitet, depression och alkoholberoende

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Psykologiskt beroende av opioider

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Stefan Sandström,

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Sammanfattning Arv och Evolution

Sex och sexuella övergrepp via nätet. Linda Jonsson, Socionom och Lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

ADHD från 8-18 års ålder

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Nationell fördjupning Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården

Adolescents selling sex and sex as self injury

Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

METOD 3. Validitet 4. Reliabilitet 4. Tillförlitlighet 4. Bortfall 4. Andelen elever som röker 5. Andelen elever som snusar 6

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Antisociala ungdomar

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Den evolutionära scenen

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

SMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Crafoordpriset i biovetenskaper 2015

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling. Therése Skoog, Fil Dr

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Gen-miljökorrelationer, epigenetik och vår förståelse av orsakerna till psykisk ohälsa

Transkript:

Centre for Clinical Research Uppsala University, Central Hospital, Västerås Kent W. Nilsson Missbruk: Kunskap till praktik Arv och miljö; Hur hänger det ihop? SKL 2010-06-22

De stora frågorna Varför gör vi som vi gör? Varför super Jeppe? Varför blir Kalle kriminell? Varför blir Lisa deprimerad och inte Nisse.?

Ungdomar

Men de bråkar och ställer till det för sig..

De stjäl och vandaliserar

Ungdomar partajar, ofta med alkohol och ibland droger

Ibland blir det för mycket

Alkoholen får oönskade konsekvenser

Många ungdomar mår dåligt och blir deprimerade

Samsjuklighet drogmissbruk och psykiatriska tillstånd bland ungdomar Depressioner 15-25% Ångestsyndrom & PTSD 15-25% Uppförandestörningar 60-80% AD/HD 30-50% Bipolära sjukdomar 10-15% Svårt att hitta drogberoende ungdomar utan psykiatrisk samsjuklighet (NIH online)

Varför?

Tabula Rasa John Locke (1632-1704) the mind has no innate ideas, all that we know comes from experience

Den sociologiska synen Sammanbrottet av det traditionella samhället skapar otillfredsställelse, konflikt och avvikelse. (Durkheim 1895 & 1912). Durkheim

Den sociologiska synen Chicago skolan och dess idéer om staden som ett ekosystem styrt av naturligt urval (Burgess 1926). Burgess

Den sociologiska synen Chicago skolan, zoner, social disorganisation, svåra hemförhållanden, dålig ekonomi m.m. (Shaw & McKay 1942). Shaw & McKay

Den psykologiska synen Barndomserfarenheter t. ex. kriminalitet förekommer oftare bland ungdomar som varit utsatta för övergrepp (Widom, Science, 1989)

Den psykologiska synen Det finns många typer av övergrepp; Psykiska övergrepp, Försummelse, Fysiska övergrepp, Sexuella övergrepp. Hemma, av föräldrar Av syskon Andra släktingar Inom barnomsorgen eller i skolan.

Den biologiska synen Kriminalitet har biologiska orsaker (Lombroso 1911), som för det mesta är nedärvda (Galton 1904). Sir F Galton Lombroso

Den evolutionsbiologiska synen Genen den centrala aktören, inte organismen (The selfish gene 1976) Självkopierande enheter i konkurrens R Dawkins

Den evolutionära synen Människans psykologi, beteende m.m. är format av evolutionen (G*E). Kvinnor och män skiljer sig på vissa områden, där det varit evolutionärt framgångsrikt. The Blank Slate (2002). (Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur) S Pinker

Det stora genombrottet T.E. Moffit, A Caspi. Caspi, A., McClay, J., Moffitt, T.E., Mill, J., Martin, J., Craig, I.W., Taylor, A. and Poulton, R. (2002) Role of genotype in the cycle of violence in maltreated children. Science, 297, 851-4. Caspi, A., Sugden, K., Moffitt, T.E., Taylor, A., Craig, I.W., Harrington, H., McClay, J., Mill, J., Martin, J., Braithwaite, A. et al. (2003) Influence of life stress on depression: moderation by a polymorphism in the 5-HTT gene. Science, 301, 386-9.

Hypoteser Det finns identifierbara biologiska markörer med relation till avvikande beteende Biologiska och miljömässiga faktorer interagerar i relation till avvikande beteende Biologiska och miljömässiga interaktionseffekter är i vissa fall könsspecifika

Ärftlighet hos olika droger (Goldman et al 2005)

En gen eller flera gener? (Goldman et al 2005)

En gen eller flera gener? En eller flera fenotyper/tillstånd? En eller flera ingångar till alkoholmissbruk?

Men hur uppstår och fungerar genetiska skillnader mellan individer?

Mutationer uppstår regelbundet Polymorfism Variation av en gen som återfinns hos minst 1 % av befolkningen

Synaps

Hög alkoholkonsumtion bland ungdomar Nilsson, K.W., Sjoberg, R.L., Damberg, M., Alm, P.O., Ohrvik, J., Leppert, J., Lindstrom, L. and Oreland, L. Role of the serotonin transporter gene and family function in adolescent alcohol consumption. Alcohol Clin Exp Res, 2005

Alcohol Sum (gr) alcohol/year Den Bio-Psykosociala modellen och hög alkoholkonsumtion 20000,00 15000,00 F=16.4, p<0.001 eller 1. 5HTTLPR, p=0.029 2. Fam. Rel., p=0.022 1*2, p=0.050 10000,00 5000,00 0,00 Good- SS Good- LS Good- LL Neutral- SS Neutral- LS 5HTT vs family relation Neutral- Bad-SS Bad-LS Bad-LL LL

Den Bio-Psykosociala modellen och hög alkoholkonsumtion Family relations vs. 5-HTT Good-SS (Ref) 1.0 High Intoxication Frequency Odds ratio C.I. for Odds ratio Good-LS 1.3 n.s. 0.6-3.2 Good-LL 1.2 n.s. 0.5-3.0 Neutral-SS 1.5 n.s. 0.2-12.3 Neutral-LS 12.3* 1.4-110.3 Neutral-LL 2.0 n.s. 0.4-10.7 Bad-SS 3.0 n.s. 0.5-19.3 Bad-LS 13.8 *** 2.7-70.0 Bad-LL 1.2 n.s. 0.3-5.4 R 2.15

Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar Nilsson KW, Sjöberg RL, Wargelius H-L, Leppert J, Lindström L, Oreland L. The MAO-A gene, family function and maltreatment as predictors of destructive behavior during male adolescent alcohol consumption. Addiction 2007 Alkoholrelaterat problembeteende hos flickor Nilsson, K.W., Wargelius H.L., Sjöberg R.L., Leppert, J. and Oreland, L. The MAO-A gene, platelet MAO-B activity & Psychosocial environment in female adolescent alcohol related problem behaviour. Drug and Alcohol Dependence, 2008

Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar Alcohol Related Problems F Sig. 1. MAO-A 3,830,027 2. Family Relations 4,294,042 1 * 2 3,869,054 R 2 =0.146

Alkoholrelaterat problembeteende hos flickor Alcohol Related problems. Relations to others 1. MAO-A gene 2. Quality of family relations df F Sig. 2 10.686 <.001 1 8.062.001 3. Maltreated/abused/sexually abused 1 12.731.001 1*2 1*3 2 5.204.002 2 14.398 <.001 2*3 ns. R Squared =.433 (Adjust. R 2 =.362)

Gen-miljö Alkohol (De 9 första studierna) Bau et al 2000 ( DRD2 fysiologiskt beroende) Madrid et al 2001 ( DRD2 MAST) Nilsson et al 2005 ( 5HTTLPR alkoholkonsumtion) Covault et al 2007 ( 5HTTLPR alkoholkonsumtion) Kaufman et al 2007 ( 5HTTLPR tidigt bruk) Nilsson et al 2007 ( MAO-A alkoholrelaterat problembeteende) Ducci et al 2007 ( MAO-A alkoholrelaterat problembeteende) Nilsson et al 2008 ( MAO-A alkoholrelaterat problembeteende) Dick et al 2007 ( GABRA2 alkoholberoende)

Kriminalitet bland pojkar Nilsson KW, Sjöberg RL, Damberg M, Leppert J, Ohrvik J, Alm PO, Lindstrom L, Oreland L Role of MAO-A genotype & psychosocial factors in male adolescent Criminal activity: A population based study. Biological Psychiatry. 2006 Kriminalitet bland flickor Sjoberg, R.L., Nilsson, K.W., Leppert, J., Öhrvik, J., Alm, P.-O., Lindström, L. and Oreland, L. (2005) Criminal activity in adolescent girls role of MAO-A genotype and psychosocial factors Am J Med Gen 2006

Med Total criminality index Den Bio-Psykosociala modellen och kriminalitet bland pojkar 12,00 Boys MAO-A gene 3 repeats 4 repeats 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 No risk social risk (home & maltreated) Risk

Den Bio-Psykosociala modellen och kriminalitet bland flickor

En eller ett par studier är ingen vetenskaplig sanning! Resultat måste upprepas

Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar och flickor Nilsson KW, Comasco E, Åslund C, Nordquist N, Leppert J, Oreland L. MAOA genotype, family relations and sexual abuse as predictors of adolescent alcohol consumption. In press, Addiction Biology

Riskfyllda alkoholvanor 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 MAO-A Gen*miljö; Riskökning för flickor Unadjusted O.R. 6,8 Adjusted O.R. 10,3 SS-ref. LS LL

MAO-A Kriminalitet bland pojkar & flickor Åslund C, Nordquist N, Comasco E, Leppert J, Oreland L, Nilsson KW. Maltreatment, MAOA, and delinquency: Sex differences in gene-environment interaction in a large population-based cohort of adolescents. Behavior Genetics, 2009.

Kontrollerade studier av psykosocial miljö.. Experiment med apor MAO-A, 5HTTLPR Alkohol, aggressivitet, m.m. ger liknande resultat

Arv & Miljö Strax efter födelsen förklaras 90% av variationen i serotonin-nivåer i hjärnan av ärftlighet Vid pubertet endast 50% av variationen ärftlig Miljömanipulationer påverkar starkt Arv viktigt -erfarenheter viktiga Arv och miljö kan ofta samverka negativt Det är sannolikt att en individ med svagt serotonergt system har föräldrar med samma avvikelser och liknande beteendemönster Uppväxtmiljön kommer att göra ont värre

Gen-miljö; förklaringsmodeller Epigenetik; inlärda beteenden kan gå i arv till nästa generation genom att genernas uttryck ändras Metylering; Modifiering av histoner, proteiner kring vilka kromosomernas DNA spiraler är uppsnurrade Kan t ex. påverkas av alkoholkonsumtion

http://epigenome.eu/sw Folsyranivåer i kosten ger olika färg på pälsen hos barnbarn till mus-mamman

Vad gör oss unika? Vi delar samma historia med alla andra djur DNA-gener ritningar till vår organism Evolution Kopiering av gener Tävling mellan bra och mindre bra varianter Själviska gener Endast egna replikationen intressant Individen är fordon för genen Strategier; individ-, gruppaktör

Replikator - Fordon Replikator; ngt som kan kopieras Fordon; ngt som interagerar med miljön Bär replikatorn inom sig Skyddar replikatorn Evolution replikatordriven förbättringsstrategi Darwin all life evolves by the differential survival of replicating entities

Vad gör oss unika? Vi pratar Vi har tror att vi är intelligentast Vi har en extraordinär spridning Vi har mycket stor variation i levnadssätt Vi drar i ut i krig Vi tror på Gud Vi begraver våra döda Vi blir generade av sex

Vad gör oss unika? Vi kan imitera Imitation är naturligt enda från födelsen Ingen annan art har samma enastående förmåga Den första replikatorn; genen har givit möjligheter för den andra; memen att ta vid Tillräckligt stora hjärnor nästa steg i utvecklingen Idéer och kulturer utvecklas (evolution)

Vad är snyggt och vad ger status?

Olika grupper lever efter olika regler; gruppens påverkan?

Olika grupper lever efter olika regler; gruppens påverkan?

Den kulturella evolutionen

Gen-miljö; förklaringsmodeller Meme Gene En enhet eller element av ideer symboler eller handlingar Förs över från ett medvetande till ett annat genom kulturell kommunikation Tal, gester, ritualer, m.m. - imitation S Blackmore

Gen-miljö; förklaringsmodeller Meme Självreplikerande Selektiva processer Styrs av ett naturligt urval Variation, mutation, konkurrens, arv

Vilka memes har ungdomarna idag?

När memes och biologin går hand I hand

Sammanfattning Gene-Meme Vissa gener interagerar med psykosociala faktorer på ett sätt som kan predicera alkoholkonsumtion, kriminalitet, depression, rökning och personlighet Analyser av generna utan psykosocialt kontext har mycket litet förklaringsvärde Den samhällsgrupp man tillhör och den kultur eller de memes som finns där kan vara avgörande för effekterna av den biologiska dispositionen

Med Total criminality index Maskrosbarn & Orkidébarn 12,00 Boys MAO-A gene 3 repeats 4 repeats 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Boyce & Ellis, 2005 No risk social risk (home & maltreated) Risk

Centre for Clinical Research Uppsala University, Central Hospital, Västerås Kent W. Nilsson Tack för er uppmärksamhet!