FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN
|
|
- Astrid Viklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN Charles Darwin ( )
2 NÄR VI ÄR KLARA MED DETTA AVSNITT SKALL DU KUNNA: Ge en beskrivning av hur evolutionsteorin växt fram Visa skillnader och likheter mellan riktat och stabiliserande urval Förklara begreppen mikroevolution, makroevolution, samevolution och konvergent utveckling Beskriva mekanismerna bakom artbildning Visa hur utdöende har påverkat sammansättningen av arter under organismernas utveckling Resonera kring de bevis som finns för evolutionen, samt argumentera för och emot dessa
3 TANKEKEDJAN De gamla grekerna Thales lärjunge Anaximander uttrycker en uralstringslära som blir mycket långlivad. Tas upp av Demokritos som lägger till en typ av evolution med förvärvade egenskaper. Platon och Aristoteles lägger till en skapare. Maneter Människan Däggdjur Valar Reptiler och fiskar Bläckfiskar Skaldjur Insekter Mollusker Högre växter Lägre växter Svampar Aristoteles ( fvt) Oorganisk materia
4 TANKEKEDJAN Linné Ser sig själv som ordnare av det som Gud skapat. Får dock problem med artbegreppet mot slutet av sin gärning. Carl von Linné ( ) System Naturae, 1735
5 TANKEKEDJAN Lamarck Utvecklingslära som bygger på förvärvade egenskaper. Jean-Baptiste Lamarck ( )
6 TANKEKEDJAN Darwin 1. Stor förmåga till förökning överskott 2. Kamp för tillvaron brist på resurser 3. Variation inom arten 4. Naturligt urval Survival of the fittest Charles Darwin ( ) On the Origin of Species, 1858 The Descent of Man, 1871 FICK HJÄLP OCH UPPMUNTRAN AV ALFRED RUSSEL WALLACE
7 TANKEKEDJAN Gregor Mendel Munk från Österrike Gregor Mendel ( ) Gjorde korsningsförsök med luktärtor Versüche über Planzenhybriden, 1865 Upptäcktes inte förrän på 1930-talet
8 TANKEKEDJAN Francis Crick och James Watson Möttes på Cambridge 1952 Publicerade förslag på struktur för DNA i Nature 1953 Nobelpris i medicin 1962 Fortsatte med forskning om den genetiska koden och genmodifiering
9 NATURLIGT URVAL Två förutsättningar Individer i en population med olika varianter av en ärftlig egenskap Denna egenskap måste påverka överlevnaden och antalet avkommor Fitness
10 HUR FORT GÅR DET? Resistens mot mediciner och bekämpningsmedel går snabbt och beror på en eller få mutationer = Mikroevolution Stora förändringar tar betydligt längre tid eftersom de beror på mängder av små mutationer = Makroevolution
11 OLIKA TYPER AV URVAL Selektionstryck Stabiliserande urval De individer med den vanliga genen gynnas Riktat urval Avvikare gynnas Alla gener beror inte på naturligt urval Generation 1 Riktat Stabiliserande Splittrande Generation 2
12 ARTBILDNING En art definieras som en samling individer som kan få fertil avkomma med varandra Geografisk isolering Hybridisering
13 UTDÖENDE Antal familjer HUR MÅNGA KOMMER VI ATT UTROTA? 17% av alla familjer (Krita-Tertiär) % av alla familjer (Ordovicium-Silur) 19% av alla familjer (Devon-Karbon) % av alla familjer (Perm-Trias) 23% av alla familjer (Trias-Jura) Miljoner år sedan Nu
14 SAMEVOLUTION Två arter påverkar varandra under så lång tid att de genom naturligt urval anpassas till varandra Predation Mutualism Blommor/pollinering
15 KONVERGENT UTVECKLING Organismer med likartade egenskaper trots att de utvecklats på olika platser. Exempel: 1. Ögat 2. Vingar (homologa/analoga) 3. Pingviner/alkor 4. Australiens pungdjur/moderkaksdjuren
16 BEVIS? Fossilfynd Jämförande anatomi Embryologi Rudimentära organ DNA-studier
17 SAMMANFATTNING Darwin observerade att det finns ett överflöd av avkomma och att alla individer är olika Detta ger en kamp för tillvaron (begränsade resurser), vilket leder till att det är de bäst anpassade som överlever och får fortplanta sig Detta naturliga urval har inget mål eller syfte Förändringar sker både i små steg och i stora hopp, där varje generation skiljer sig från sina föräldrar
18 EVOLUTION IS UNIVERSALLY ACCEPTED AMONG THOSE WHO UNDERSTAND IT, AND UNIVERSALLY REJECTED BY THOSE DON T Richard Dawkins
Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
Läs merEn snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT
1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merEvolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 3: Arter och artbildning Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Vad är en art? Linné: endast klassificering Darwin: finns arter på riktigt när en art kan ändras med tiden? Artbegrepp
Läs merLivets historia Biologi A på Netkurs
Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,
Läs merArtbildning och utdöende
Artbildning och utdöende Arter Vad är en art? Enkla svaret: Två individer ur olika arter, kan inte få fertil avkomma Lite mer komplicerat: "Art" är en människans definition. Det finns exempel på arter
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merDen evolutionära scenen
Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt
Läs merEvolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merEXAMENSARBETE. Anpassning efter behov
EXAMENSARBETE 2007:004 Anpassning efter behov - elevers vardagsföreställningar kring evolution Anna Karin Johansson Anna-Lena Partapuoli Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2016/2017 Biologi Delprov A1 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merGrundläggande evolutionsbiologi
Grundläggande evolutionsbiologi Johan Lind 1, Centrum för evolutionär kulturforskning &Zoologiskainstitutionen, Stockholms universitet 2011-10-05 1 e-post: johan.lind@zoologi.su.se Syfte: Detta kompendium
Läs merSkapelseberättelsen. Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla
Vad är evolution? Skapelseberättelsen Gud skapade världen på sju dagar Han skapade djur och växter (sådana vi ser dem idag) Adam fick ge namn åt alla Fossil hittades, 1700-talet Hur förklara dessa? Syndafloden!
Läs merDe antika grekerna (Platon, Aristoteles) trodde inte på evolution
1. Vad är evolution? / historisk bakgrund MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 2 2. Altruism och själviskhet 3. Evolutionära förklaringar av hjälpsamhet - Släktselektion - Ömsesidighet Från runt mitten av 1800-talet
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merFörra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Läs mertisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné
Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merGenetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12
Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merEvolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merBi-lagan. Tema: Evolution. Om Darwin. Plattektonik. Studera fossil. Evolutionspel på svenska. Slump och urval. Evolution på molekylnivå
Bi-lagan INSPIRATION OCH INFORMATION FÖR LÄRARE I SKOLAN BI-LAGAN NR 3 DECEMBER 2008 Om Darwin Plattektonik 3 5 Studera fossil 9 Tema: Evolution Evolutionspel på svenska 12 16 Slump och urval Evolution
Läs merHardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs mer4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln
Utvecklingslära Exklusivt för 9C 4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln Ytan svalnar men inuti är det än idag ca 4000 C Den första atmosfären består av Väte, vattenånga kväve
Läs merTentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl
Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merGenetik och genteknik
Genetik: Läran om det biologiska arvet. Genteknik: Att undersöka och förflytta hela DNA-molekyler eller DNA-segment (=delar av DNA) Bioteknik: Använder levande celler till olika tekniska tillämpningar.
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merSimulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.
Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Christian Lie NV3C Polhemsgymnasiet Göteborg 1 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5 högskolepoäng Basic principles in Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merGenetiska algoritmer. Henrik Hansson (hhn00001@student.mdh.se) Rapport, CDT212 Mälardalens Högskola
Genetiska algoritmer Henrik Hansson (hhn00001@student.mdh.se) Rapport, CDT212 Mälardalens Högskola 1 Sammanfattning Genetiska algoritmer har rötter i 60-talet och efterliknar evolutionsteorin på så sätt
Läs merBiologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merFörökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs mer1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merLärares strategier att undervisa i evolution
UPPSALA UNIVERSITET 2010-10-29 Institutionen för didaktik Utbildningsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp Kurs-PM Lärares strategier att undervisa i evolution En intervjuundersökning med gymnasielärare
Läs merGrundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer
Genetiska Algoritmer 1 Grundläggande Idéer 2 3 4 Exempel Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Population av hypoteser Urvalprocess
Läs merEvolution i molekylärbiologiskt perspektiv
Nutidens upptäcktsfärder går till organismernas minsta beståndsdelar. Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv En viktig milstolpe i vetenskapens historia är sekvenseringen av det mänskliga genomet.
Läs merNr 2 2002. Genesis 2-02 1
Nr 2 2002 Genesis 2-02 1 Logotyp: Lars Tjärnström. Nr 2 2002 Pl 5062 B, 69492 Hallsberg REDAKTÖR OCH LAYOUT Erik Österlund, tel 0582/165 75, 150 70 Pl 5062 B, 694 92 HALLSBERG. E-mail: redaktion@genesis-vus.se
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merVetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merPopulationernas ekologi (sid )
Populationernas ekologi (sid 179-186) Ekosystemet beskriver samspelet mellan levande- och icke levande faktorer. Hur ser samspelet ut mellan de levande faktorerna dvs organismerna? - vem påverkar vem?
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merAnpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10
Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Jätte-stora röda sammetskvalstret Förutsättningar för naturligt urval som leder till evolution: * Avkommeproduktion >
Läs merSkapelsens krona. Människans utveckling
Skapelsens krona Människans utveckling Mål När vi klara med detta avsnitt skall du kunna: Översiktligt beskriva organismerna systematik och utveckling, speciellt den utveckling som lett fram till människan
Läs merKarl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Läs mermiljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merUndervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merVa, kan man vara biolog och tro på Bibeln? Föredrag i församlingen Agape, Göran Schmidt
Va, kan man vara biolog och tro på Bibeln? Föredrag i församlingen Agape, 2019-02-28 Göran Schmidt Evidens för Design/skapelse Universums finjustering Naturens strukturer Livets information Livets komplexitet
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merMöjligheter med GMO. Jens Sundström
Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural
Läs meratmosfär bakterier 2. Protister BIOSFÄR Djur 3. Svampar 4. Växter FÄLTKURS
Livets utveckling Biosfären -Den levande jorden Historisk geologi och paleontologi (HiPa) Lars Holmer Lars.Holmer@pal.uu.se Livets utveckling - mål Principer + den prekambriska paleozoiska utvecklingen
Läs merBakterier Protister FÄLTKURS. Djur Svampar Växter
Livets utveckling Historisk geologi och paleontologi (HiPa) Lars Holmer Lars.Holmer@pal.uu.se Livets utveckling - mål Principer + den prekambriska paleozoiska utvecklingen + mesozoiska nyckelhändelser
Läs merAllmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19
Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19 Allmänt Nu är det dags att debattera! Under ett par veckor kommer du ges möjlighet att finslipa dina argument för att i vecka
Läs merBIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Läs merLIVETS EVOLUTION. Hemsida: http://na-serv.did.gu.se/nordlab/ Tel: +46-(0)31-7731000 (växel) Fax: +46-(0)31-7732060 E-post: anita.wallin@ped.gu.
1 LIVETS EVOLUTION PROJEKT NORDLAB-SE Inst för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet Box 300, SE-405 30 GÖTEBORG Hemsida: http://na-serv.did.gu.se/nordlab/ Tel: +46-(0)31-7731000 (växel) Fax: +46-(0)31-7732060
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merDenna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.
Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till innehåller den inga foton. Med vänlig hälsning
Läs merGenetiska Algoritmer
Linköpings Universitet Intutionen för datavetenskap Artificiell Intelligens HKGBB0 HT-2003, oktober Genetiska Algoritmer Som problemlösning Anna Skoglund annsk334@student.liu.se 0 Abstract Genetiska algoritmer
Läs merVI ÄR ALLA OLIKA INDIVIDENS GENETIK
VI ÄR LL OLIK INDIVIDENS GENETIK MÅL MED DETT VSNITT När vi klr med denn lektion skll du kunn: Förklr följnde begrepp: genotyp, fenotyp, lleler, multipl lleler, dominnt, recessiv, homozygot, heterozygot,
Läs merEvolutionsundervisning på gymnasiet
Rapport IBG-LP 10-011 Evolutionsundervisning på gymnasiet En intervjuundersökning med lärare som beskriver och reflekterar kring strategier och svårigheter Johanne Maad Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merSKAPELSE KONTRA EVOLUTION
Appendix 4 SKAPELSE KONTRA EVOLUTION Bibelns otvetydiga lära är att allt har blivit till genom en skapelseakt av Gud. Skapelse och evolution är två motsatta begrepp. Somliga vill harmonisera begreppen
Läs merCrafoordpriset i biovetenskaper 2015
RAFOORDPRISE I BIOVEENSKAPER 2015 POPULÄRVEENSKAPLI INFORMAION rafoordpriset i biovetenskaper 2015 rafoordpriset i biovetenskaper 2015 går till genetikerna Richard Lewontin, USA, och omoko Ohta, Japan,
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merFacit tds kapitel 18
Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,
Läs mer*****************************************************************
Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment evolution HT12 Datum: 2012-12-21 Tid: 09.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare
Läs merResistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
Läs mer(O)vetenskap i dagens gymnasieskola? En kvalitativ studie om elevers och lärares syn på naturvetenskap.
Examensarbete lärarprogrammet, 10 poäng (O)vetenskap i dagens gymnasieskola? En kvalitativ studie om elevers och lärares syn på naturvetenskap. Frida Adolfsson & Jörgen Rosén LIU-LÄR-L-EX--06/200--SE Avdelning,
Läs merPersonbeteckning (socialskyddssignum):
MALLSVAR Urvalsprov 25.5.2016 Utbildningslinjen för biovetenskaper, Åbo Akademi Ämnesspecifik del för huvudämnet miljö- och marinbiologi Namn: Personbeteckning (socialskyddssignum): Samtliga frågor skall
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merChapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2
Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs mermiljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna
Läs merTEMA CHARLES DARWIN & HANS TEORIER
Sida 1(8) MEDIECENTER VÄRMLAND Birgitta Larsson, 054-7011068 birgitta.larsson2@regionvarmland.se Datum 2014-02-24 Vår beteckning MV2014-6 TEMA CHARLES DARWIN & HANS TEORIER Detta temablad innehåller förslag
Läs merBiologi för år 7 del 1 Livets myller
Biologi för år 7 del 1 Livets myller Tornhagsskolan den 8 januari 2018 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är
Läs mer