KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 3 2013-11- 2 t Meddelad i Göteborg Mål m 1985-12 Sida 1 (5) KLGNDE Ställföreträdare: Ombud: dvokat Madelen Rosblom dvokatfirman Sigma B Brunnsgatan 7 111 38 Stockholm MOTPRT Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborgs kommun Box 48063 418 22 Göteborg ÖVERKLGT VGÖRNDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 7 febrnari 2012 i mål nr 8038-11, se bilaga SKEN Personlig assistans Kl\11\1RRÄTTENS VGÖRNDE Kan1marrätten avslår överklagandet. YRKNDEN M.M. yrkar att han ska beviljas personlig assistans under alla vakna timmar samt en timme under natten, det vill säga 97 timmar och 10 minuter under skolveckor och 127 timmar och 10 minuter under lovveckor. Dok.Id 264931 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax 031-732 74 00 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se v.-ww.kammarratten.goteborg.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 2 Mål nr 1985-12 Han tillägger utöver vad som tidigare har anförts följande. I målet har lämnats motstridiga uppgifter och förvaltningsrätten har valt att lägga stötte vikt vid skolans och den tidigare stödfamiljens uppgifter än de uppgifter som lämnats av läkare, avlösare och modern. Förvaltningsrätten har också vägt in uppgifter från lärare utan att det framgår vem läraren är samt grundat sin bedömning på förhållanden som förelåg före år 2011, d.v.s. för mer än två år sedan. Stödfamiljens insatser avbröts i december 2010 eftersom de inte längre kunde hantera honom. Hans tillstånd har därefter försämrats. Överläkare Zerina Omanovic har träffat honom regelbundet och hennes bedömning är mer aktuell. Läkarens bedömning borde därför väga tyngre än stödfamiljens uppgifter. Han kan efter en misshandel inte längre på egen hand åka till skolan med telefonstöd. Försäkringskassan har till skillnad från kommunen gjort bedömningen att hans hjälpbehov vid hygien, tandborstning, klippning av naglar samt avoch påklädning är av sådan karaktär som berättigar till 5, 78 timmar assistansersättning. Han åberopar läkarutlåtande den 27 oktober 2011 av Zerina Omanovic. Stadsdelsnämnden Västra Hisingen i Göteborgs kommun anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Under utredningsförfarandet tillsammans med Försäktingskassan mådde psykiskt dåligt och var hemma från skolan. v den anledningen frågades inte om sin inställning till insatsen personlig assistans, utan enbart hans vårdnadshavare. Vidare beskrivs att besväras av olika tvångstankar som kan yttra sig på olika sätt. Personlig assistans är inte
KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG Sida3 Mål nr 1985-12 en insats som ska beviljas i habiliterande/ rehabiliterande eller behandlande syfte. Insatsen ska beviljas för att tillgodose faktiska behov av omfattande fysiskt stöd eller för hjälp i fom1 av omfattande kvalificerande och motiverande insatser. SKÄLEN FÖR KMMRRÄTTENS VGÖRNDE Frågan i målet är om : behov av hjälp med de grundläggande behoven är av den karaktär och omfattning som krävs för att ha rätt till insatsen personlig assistans. ( Gällande bestämmelser m.m. Enligt 9 a lagen (1993 :387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS avses med personlig assistans ett personligt utfo1111at stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grnnd av funktionshinder behöver praktisk hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommw1icera med andra (grundläggande behov). Den som har rätt till personlig assistans för sina grw1dläggande behov har också rätt till insats för andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt. Enligt förarbetena ska den enskilde ha ett klart behov av personlig assistans i de situationer det är fråga om. Den funktionshindrade ska ha behov av assistans för att kumia klara sådana mycket personliga angelägenheter som den personliga hygienen, att inta måltider och att kommunicera med andra. Insatsen bör vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade fall. Något krav på att insatsen ska ha en viss tidsmässig omfattning föreligger inte. Dock har tidsfaktorn självfallet betydelse. Ju stöite hjälpbehov som föreligger desto mer talar för att rätt till biträde av assistent föreligger (prop. 1992/93:159 s. 174 f.). Det är främst personer med fysiska funktionshinder och med de mest omfattande behoven som blir berättigade till insatsen personlig assistans. Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av
KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG Sida4 Mål nr 1985-12 att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör inte ha rätt till personlig assistans. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att dessa personer i stället får sina behov tillgodosedda genom andra insatser enligt LSS eller socialtjänstlagen. Undantagsvis bör även personer med psykiska funktionshinder kunna vara berättigade till personlig assistans. Så bör kunna vara fallet i situationer där karaktären och omfattningen av det psykiska funktionshindret ställer krav på sådan praktisk hjälp som är en fömtsättning för att den enskildes grundläggande behov ska kmma tillgodoses (prop. 1995/96:146 s. 13). Måltider och a/,,..tiv tillsyn Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten och nämnden i fråga om behovet av hjälp vid måltidssituationen och behov av aktiv tillsyn som grundläggande behov. Kommunikation Enligt psykologuh edningen vid BUP i maj 2010 uppfattades ha ett konkret sätt att uttrycka sig på i rn1m11et. Han uppgavs med hjälp av tydliga frågor k"unna redogöra för sin vardag och sina intressen. Han fick det svårare när ett mer utförligt resonemang efterfrågades. Även om testresultaten för hans verbala fönnåga låg under genomsnittet kan han inte anses ha ett så omfattande behov av hjälp med kommunikation att en person som känner honom väl måste vara närvarande för att kommunikation över huvud taget ska vara möjlig. behov av hjälp med kommunikation kan inte anses utgöra ett grundläggande behov. Hygien, toalettbesök, av- och påklädning I utredningen framkommer motstridiga beskrivningar av behov av hjälp med hygien, toalettbesök samt av- och påklädning.
KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 5 Mål nr 1985-12 tidigare stödfamilj har uppgett att han med påminnelser självständigt klarar av all hygien, toalettbesök samt av- och påklädning. Enligt nämndens utredning har lärare på hans låg- och mellanstadieskola uppgett att han självständigt klarade toalettbesöken. vlösaren har uppgett att är i behov av praktiska hjälpinsatser vid duschning eftersom han kan komma ur duschen och ta på sig kläderna utan att torka sig. Han kan glömma klädesplagg och gylfen. behöver också hjälp med att borsta tänderna. vlösaren har upp gett att inte torkar sig efter tanntömning och att han behöver hjälp vid tandborstning. Båda avlösarna liksom elevassistenten'. har beskrivit behovet av motivations- och aktive- rings insatser. Kamman-ätten anser att det sannolikt finns ett visst behov av praktiska insatser för att tandborstningen samt toalett- och duschsituationen ska fungera helt tillfredsställande vid varje tillfälle. Det framkommer dock inte att behovet av kvalificerade hjälpinsatser är av sådan omfattning att är berättigad till insatsen personlig assistans. Överklagandet ska därför avslås. HUR MN ÖVERKLGR, se bilaga B (fommlär 1). fw ('. I I Petter Classon /l#. - Buglfaf'i4 sson referent &M /nn-kristin Hansson
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 2012-02-07 Meddelad i Göteborg Mål nr. _.._U..._.....I.. \-LV/ 8038-11 /jlf tl/tt /} Enhet2:2 r/ KLGNDE Ställföreträdare: Ombud: Robert Samuels Trea ssistans Box 53184 400 15 Göteborg MOTPRT Stadsdelsnämnden Västra Hisingen Box 48063 418 22 Göteborg ÖVERKLGT BESLUT Stadsdelsnämnden Västra Hisingens beslut den 1 j uni 2011 SKEN Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS SLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 119404 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031-732 70 00 031-711 78 59 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Exped itionstid måndag - fredag 09:00-15:00
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 Sida2 8038-1 l BKGRUND Stadsdelsnämnden Västra Hisingen, nedan nämnden, har avslagit ansökan om personlig assistans enligt LSS. Beslutet motiverades enligt följande. bedöms tillhöra personkrets 1 enligt 1 LSS men han har inte rätt till insatsen personlig assistans eftersom han inte har några grundläggande behov. har ett tydligt språk och är lätt att förstå. Han har svårigheter med socialt samspel med andra, vilket kan leda till att det uppstår missförstånd. Han har emellertid inget behov av någon vid sin sida som har ingående kunskaper om honom för att kommunicering överhuvudtaget ska vara möjlig. har inga grundläggande behov vad gäller personlig hygien då stödet består av motiverande insatser av allmän karaktär, så som påminnelser. Han har inte heller några grundläggande behov vad gäller av- och påklädning. Han äter och dricker självständigt och har inte heller ett grundläggande behov gällande måltider. Han klarar således många vardagliga moment självständigt och har endast ett behov av motivering av allmän karaktär och endast i vissa fall och i vissa miljöer. Han har inget behov av aktiv tillsyn. Hans behov av aktiveringsinsatser över dygnet bedöms vara av mer allmän karaktär och består främst av påminnelser. Det behov av tillsyn han h<ji är mot dentla bakgrund inte av den övervakande och kvalificerade karaktär som anges i praxis. Med rätt stöd och struktur är mer självständig och har möjlighet att utvecklas inom många områden. När miljön inte är anpassad efter de behov som har försämras situationen. Behovet av stöd avseende hans psykiska hälsa som för närvarande föreligger på grund av problem i skolan är inte av vare sig varaktig eller bestående karaktär. Enskilda med funktionsnedsättningar har rätt att vistas i en anpassad miljö och personlig assistans ska inte kompensera bristen på anpassning exempelvis inom skolan. Sammanfattningsvis uppfyller han inte kraven för att vara berättigad till personlig assistans. Han är vidare
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 Sida4 8038-11 kompensera sin bristande språkliga förståelse. Han behöver en vtixen person som kan hjälpa honom förstå och reda ut situationer som kan uppstå med jämnåriga och andra i hans omgivning. Han har ett tydligt behov av en vuxen person som har god kunskap om de svårigheter han har utifrån sina olika diagnoser. Han har rätt till sociala relationer utanför familjen, precis som friska barn i hans ålder. Personlig assistans skulle möjliggöra detta. Han försätter sig i farliga situationer. Det som rätteligen borde diskuteras vid bedömningen av hans behov av aktiv tillsyn är huruvida övervakningen måste utövas av en person som har ingående kunskaper om honom och hans funktionshinder. Han blir ofta aggressiv och utsätter sig själv och sina bröder för fara då han fysiskt angriper dem. Han har epilepsi och medicinerar tio gånger per dag mot denna. Han får över åtta anfall om dagen och dessa kan komma när som helst. Den övervakning han behöver faller inom ramen för de grundläggande behoven såsom aktiv tillsyn och ska bedömas som ett fristående grnndläggande behov. Han har vidare oerhörda beteende- och koncentrationssvårigheter. Han är mycket överaktiv och impulsiv. Han kan när som helst springa ut i trafiken. Han låter sig inte motiveras av vem som helst utan det måste vara någon med ingående kunskaper om honom. Han har svårt för att acceptera nya personer. Vid toalettbesök har han ett behov av praktisk hjälp. Vid duschning har han ett behov av praktisk hjälp med samtliga moment. ven vid ta.'1dborstning är han i stort behov av praktisk hjälp. Gällande matsituationen är han i behov av hjälp med att äta och dricka och finfördela maten. Om man frågar honom är han inte hungrig, utan han vill aldrig ha mat. Han spiller oerhört mycket och fär inte i sig tillräckligt mycket mat. Med hänsyn till hans vikt är det viktigt att han får i sig tillräckligt mycket mat. Den utredning han åberopat är grundlig, utförlig, omfattande och samstämmig. Nämnden har i allt väsentligt endast framfört allmänt hållna påståenden och skälighetsbedörnningar. För honom är rätten till personlig assistans av livsavgörande betydelse. Förvaltningsrätten bör göra en nyanserad bedömning av samtliga omständigheter i målet. Hans överklagande bör därför bifallas. - Till stöd för sin talan bifogar
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 Sida5 8038-11 han artikel av Ylva Ginsberg, intyg från sina två avlösare, läkarintyg, intyg av elevassistent, intyg av specialpedagog och kurator, intyg från sina lärare, intyg av barnläkare, en kammru.tättsdom och tidsredovisning. Nämnden har inte funnit skäl att ändra sitt beslut. SKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 1 l LSS innehåller lagen bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service till personer ined utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. v 7 första stycket LSS framgår bland annat att personer som anges i l har rätt till insatser i fonn av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9 om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. v 9 2 LSS framgår att en av insatserna för stöd och service är biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådar1 assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. v 9 a första stycket LSS följer att med personlig assistans enligt 9 2, LSS avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).
FÖRVLTNINGSRÄTTEN I CÖTEBORG. vdelning 2 Utredningen i målet 01Ui:t Q 8038-11 I nämndens utredning anges bl.a. följande. bor med sin mamma och två yngre bröder. Han går i särskola och har elevassistent mellan kl. 8:00-16:00. Han har diagnoserna autistiskt syndrom, lätt psykisk utvecklingsstörning samt DHD kombinerad typ. Han har även epilepsi och en hörselnedsät1ning. Han har ansökt om personlig assistans för all vaken tid samt en timma under natten. Han har uppgett att han går upp kl. 06:50 och lägger sig kl. 24.00. Under skolveckorna har avdrag gjorts för den tid då han vistas i skolan. Det blir 97 timmar och 10 minuter under skolveckor och 127 timmar och tio minuter under lovveckor. Nämnden har vid sin utredning tagit kontakt med bl.a. skolan och den stödfamilj tidigare vistats hos. Socialtjänsthandläggaren har även gjort hembesök hos familjen. har tidigare vistats hos stödfamilj under en helg per månad och detta har pågått under flera års tid. Innan dess var samma person avlösare åt. Stödfamiljen har uppgett att han där självständigt, men med vissa påminnelser, klarar av att duscha, tvätta håret, bada, äta och dricka. Han klarar även samtliga toalettbesök och på- och avklädning på egen hand. Det enda stödfamiljen behövt göra är att säga till när ett moment ska göras, därefter gör han momentet helt självständigt. Han har inte haft några behov av hjälp nattetid och har gått och lagt sig vid 21.00 om han fått tillsägelse. Stödfamiljen har inte noterat några epilepsianfall. Han uppges ha ett tydligt språk och vara lätt att förstå. Han är motoriskt duktig och har bra kroppskontroll. Han har tränat i att gå ner till affären och panta flaskor på egen hand. Detta har gått bra.
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning2 Sida 7 8038-11 tidigare lärare på särskolan har uppgett följande. är duktig i flera ämnen och tycker om att lära sig. Det fungerar bra i klassrummet och han sitter still på sin plats, är noggrann och vill lära sig. Han behöver stöd under rasterna eftersom han har svårt med sociala koder och det inträffar olika incidenter så som att han blir osams med andra på skolgården. Han talar ett tydligt språk, men han kan missförstå andra och andra kan missförstå honom. Vad gäller matsituationen i skolan så hämtar han mat själv, och tar lagom portioner. Han dricker och äter ordentligt självständigt. Han klarar samtliga toalettbesök på egen hand. Han tar av och på sina kläder på egen hand och han är ordentlig och noggrann med sitt yttre. Han har duschat efter gymnastiken, men eftersom läraren inte varit med i duschen kan vederbörande inte uttala sig om huruvida använder tvål eller inte. Förvaltningsrättens bedömning Det är ostridigt att tillhör personkretsen i 1 LSS och därmed kan beviljas sådan insatser som räknas upp i lagen om han har ett behov därav. Frågan är om han är berättigad till sökt insats i form av personlig assistans. För att han ska vara berättigad därtill krävs att han har ett behov av hjäip med sina grundläggande behov. För att ett behov av stöd och hjälp ska anses vara ett grundläggande behov krävs att detta är av en kvalificerad karaktär och har viss omfattning. Tillsyn har ansökt om personlig assistans under all sin vakna tid bl. a. med hänvisning till att han har ett behov av aktiv tillsyn. När hjälpbehovet avsett enbart åtgärder för att aktivera och motivera den funktionshindrade, har hjälpen enligt rättspraxis inte ansetts avse de grundläggande behoven Gfr RÅ 1997 ref. 28). Så har däremot ansetts vara fallet
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 Sida 8 8038-11 när den funktionshindrade, i huvudsak på grund av sitt psykiska tillstånd, krävt sådan aktiv tillsyn som närmast haft karaktär av övervakning (jfr RÅ 1997 ref. 23 I). har anfört att han saknar insikt om vad som är farligt och t.ex. kan springa rakt ut i trafiken. Han har även anfört att han lätt blir frustrerad och då ofta reagerar med att bli aggressiv och destruktiv samt att ständiga ingripanden krävs för att hindra att hans reaktioner vänds mot honom själv, mot andra människor eller mot egendom och att han därför har ett behov av att någon som har kunskaper om honom ständigt är med honom. Han har em llertid, enligt sin tidigare stödfamilj självständigt kunnat panta tomflaskor. Vidare anförs i utredningen att han själv tar sig till och från skolan, med telefonstöd. Utredningen kan därför inte heller anses visa att har ett behov av ständig tillsyn under den tid han är vaken och även om han skulle ha ett visst behov av tillsyn har inte visats att denna skulle behöva utföras av en person som har ingående kunskaper om honom och hans funktionshinder. Hans eventuella behov av tillsyn kan därför inte anses utgöra ett grundläggande behov i den mening som avses i LSS. Kommunicering. har även anfört att han har ett mycket stort problem med att kommunicera och att det krävs en person med ingående kunskap om honom och hans funktionshinder för att han överhuvudtaget ska kunna göra sig förstådd. tt kunna kommunicera med andra och därmed kunna skapa och upprätthålla sociala kontakter hör till de grundläggande behoven. Om det krävs ingående kunskaper om den funktionshindrade personen, hans funktionshinder och hans kommunikationssätt för att kunna förstå vad han vill säga och för att hjälpa honom att uppfatta budskap som andra vill förmedla till
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 Sida 9 8038-11 honom kan behov av hjälp med kommunicering anses utgöra ett grundläggande behov G fr RÅ 201 0 ref. 17). Uppgifterna om behov av hjälp med kommunicering. bekräftas bl.a. av de personer som utför den beviljade avlösarservicen och läkare. Enligt uppgifter från skola och den stödfamilj som tidigare vistats i har han emellertid en god verbal förmåga även om han ibland kan missuppfattas och ibland missuppfattar andra. Mot denna bakgrund kan utredningen inte heller anses visa att. har ett sådant problem med sin kommunikation att det krävs att det finns en person tillgänglig som har kunskaper om honom, hans funi.'tionshinder och hans komrnunikationssätt för att kunna förstå vad han vill säga och för att hjälpa honom att uppfatta budskap som andra vill förmedla till honom. Hans eventuella behov av hjälp med kommunicering kan därför inte anses utgöra ett grundläggande behov i den mening som avses i LSS. Personlig hygien, toalettbesök och vid måltider har även anfört att han har ett behov av hjälp med sin personliga hygien, vid toalettbesök och vid måltider. Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2009 ref. 57 uttalat bl.a. följande om kraven på hjälpbehoven och den tidsmässiga omfattningen av dessa för att någon ska vara berättigad till personlig assistans enligt LSS. Vad lagstiftaren främst åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och käi.i.sliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges. Det är inte all hjälp med t.ex. måltider eller påklädning som kan anses vara av detta kvalificerade slag. Detta bör beaktas vid tolkningen av vad som ska anses omfattat av hjälp med de grundläggande behoven enligt 9 a LSS. Även om själva tidsåtgången inte är påfallande stor måste en samlad bedömning göras bl.a. med
FÖRVLTNINGSRÄTTEN vdelning 2 Sida 10 8038-11 hänsyn tagen till om det stöd som behövs är av mycket privat eller integritetskänslig karaktär eller om det förutsätter någon specifik kompetens. Såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter måste beaktas. Även hur ofta hjälpen behövs framstår som en viktig faktor. Uppgifterna om att har ett behov av praktisk hjälp med sin personliga hygien, vid toalettbesök och vid måltider, motsägs de uppgifter som lämnats av skola och den tidigare stödfamiljen. Enligt vad som framkommit har han hos stödfamiljen klarat sig relativt självständigt och har endast haft behov av tillsägelse för att själv ta hand om sin personliga hygien. Stödfamiljen har anfört att han självständigt klarat alla dessa moment. Det behov av hjälp han eventuellt haft har varit behov av att bli på-. mind om att genomföra vissa av momenten. Även skolpersonal har bekräftat att han under skoltid klarat sina toalettbesök självständigt samt att han självständigt klarat måltidsituationen. När hjälpbehovet avsett enbart åtgärder för att aktivera och motivera den funktionshindrade, har hjälpen, som ovan anförts, enligt rättspraxis inte ansetts avse de grundläggande behoven. Utredningen i målet kan mot denna bakgrund inte heller anses visa att har ett grundläggare behov av stöd vid måltider, vid av- och påklädning, samt vid skötseln av sin personliga hygien. Hans behov kan mot denna bakgrund inte anses vara av den karaktär och omfattning som förutsätts för att han ska vara berättigad till personlig assistans, varför överklagandet ska avslås. HUR MN ÖVERKLGR, se bilaga (3109/lB) k u ättsfiskal I avgorandet har även deltagit nämndemännen Fernando Claros, Fredrik Eriksson och Barbro Sandelin.